Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, med förslag till Förordning angående förändrad lydelse af 19 Kap. 21 § Strafflagen den 16 Februari 1864.

1881-03-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1881:6, Skrifvelse, med förslag till Förordning angående förändrad lydelse af 19 Kap. 21 § Strafflagen den 16 Februari 1864.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagen* underd. Skrifvelse, N:o 6.

7

N:o 6.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Mars 1881.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, med förslag till Förordning

angående förändrad lydelse af 19 Kap. 21 § Strafflagen

den 16 Februari 1864.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.)

S. A. K.

Med föranledande af en framställning, som Riksdagens Justitieombudsman

gjort uti sin embetsberättelse för sist förflutna år, får Riksdagen

härmed i underdånighet fästa Eders Ivongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

å en brist uti gällande strafflag.

Nämnde lag stadgar uti 19 kap. 14 §, att hvad i 11, 12 och 13

§§ om statens kanal- eller slussverk, annan sådan vattenbyggnad och

jernvägs- eller telegrafinrättning är stadgadt, må ock å dylik, af enskilda

personer, menigheter eller bolag inrättad, anläggning tillämpas,

om Konungen förordnat, att sådan anläggning skall lika skydd, som

statens, njuta; och med anledning af hvad denna § sålunda innehåller

har Eders Kongl. Maj:t, uppå gjorda underdåniga framställningar, utfärdat

fridlysningsstadgar för en mängd dylika enskilda anläggningar.

Nu har vid särskilda tillfällen inträffat, att å jernväg, tillhörig enskild!

bolag, personer gjort sig skyldige till sådana åtgärder, som i 11

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 6

och 12 §§ af 19 kap. Strafflagen förbjudas, och att, när de blifvit

vid domstol tilltalade, det icke kunnat bevisas, att de uppsåtligen föröfvat

hvad dem till last legat, och hafva de då blifvit från allt ansvar

frikände.

Enär emellertid samma fara för skada å person eller egendom,

hvilken föranledt lagstiftaren att med straff belägga vissa åtgärder i

fråga om statens anläggningar af ofvan beskrifna art, förefinnes vid

enahanda anläggningar, åstadkomna af enskilde personer, menigheter

eller bolag, och denna fara icke i väsentlig mån minskas derigenom,

att de med straff belagda åtgärderna ouppsåtligen, genom vårdslöshet,

oförsigtighet eller försummelse inträffa, lärer icke något giltigt skäl

kunna anföras, hvarföre icke äfven i sådana fall samma lagstadganden

böra gälla om enskildes anläggningar som om statens. Stadgandet i

14 § af 19 kap. Strafflagen synes ock vara tillkommet för att bereda

en dylik likställighet i lagstiftningen, när Eders Kongl. Maj:t finner de

enskilda anläggningar^ vara af den art och betydenhet, att de tarfva

enahanda skydd som statens, och derom förordnar, men denna § har

emellertid erhållit sådan ordalydelse, att den åsyftade likställigheten

eger rum endast i de fall, då de farliga åtgärderna härflutit från ondt

uppsåt hos gerningsmannen.

Riksdagen, som följaktligen finner, att uti 19 kap. Strafflagen

erfordras ett tillägg, som möjliggör en sådan fullständig likställighet,

samt att lämpligaste platsen för ett dylikt tillägg är uti 21 § af nämnda

kapitel, har derför för sin del antagit följande:

Förordning angående förändrad lydelse af 19 kap. 21 § Strafflagen

den IG Februari 1864.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 21 § Strafflagen den 16 Februari

1864 skall erhålla följande förändrade lydelse:

Den, som ouppsåtligen, genom vårdslöshet, oförsigtighet eller försummelse,

är vållande till eldskada å annans egendom eller till skeppsbrott

eller till sådan skada eller öfversvämning, som i 11 § nämnd är,

eller dertill att fara uppstått för begagnande af verk, byggnad eller

anläggning, som i sagda § omförmäles, straffes med fängelse i högst

sex månader eller böter.

År någon, pa sätt nu sagdt- är, vållande till skada å fyr- eller

känningsbåk eller annat sådant tecken, som i 10 § nämndt. är; straffes

med böter. För dylikt vållande till skada, hinder eller uppehåll, som i

12 eller 13 § omförmäles, eller till skada, som i 15 § sägs; vare bot

högst tvåhundra riksdaler.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 6. 9

Hvad i denna § om statens kanal- eller slussverk, annan sådan

vattenbyggnad och jernvägs- eller telegrafinrättning är stadgadt, må

ock å dylik, af enskilde personer, menigheter eller bolag inrättad anläggning

tillämpas, om Konungen förordnat, att sådan anläggning skall

lika skydd, som statens, njuta;

hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders Kongl. Maj:t. i underdånighet

tillkännagifva.

I händelse detta Riksdagens förslag varder af Eders Kongl. Maj:t

godkändt, torde, för att undanrödja afl tvekan, dels huruvida genom

föreskriften i 2 § af förordningen om nya strafflagens införande och

hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 Februari 1864, beträffande

de anläggningar, hvilka, på grund af Fridlysningsstadgan för allmänna

kanal-, sluss-, jernvägs- och telegrafanläggningar den 18 Januari 1855,

blifvit före nya stafflagens trädande i kraft fridlysta, någon minskning

inträdt i omfånget af det skydd, som sålunda en gång blifvit dem förunnadt,

dels ock huruvida det antagna nya stadgandet eger tillämpning

äfven på de anläggningar, hvilka, före stadgandets trädande i kraft,

blifvit fridlysta på grund af 14 § i 19 kap. Strafflagen, nödigt vara,

att uttrycklig förklaring i dessa afseenden lemnas;

och får Riksdagen derföre tillika hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att, derest Riksdagens ofvannämnda beslut vinner

nådigt godkännande, Eders Kongl. Maj:t täcktes samtidigt genom allmän

kungörelse förordna, att, sedan strafflagen undergått ifrågavarande

förändring, alla förut utfärdade, ej mindre på omförmälda Fridlysningsstadga

den 18 Januari 1855, än ock på 19 kap. 14 § Strafflagen den

16 Februari 1864 grundade fridlysningar för dylika af enskilde personer,

menigheter eller bolag inrättade anläggningar skola, utan att särskilda

ansökningar derom erfordras, medföra det skydd, som af det sålunda

förändrade stadgandet följer.

Riksdagen framhärdar o. s. v.

Stockholm den 16 Mars 1881.

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Håft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.