Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag till understöd för enskilda jernväg sanläggning ar.

1881-04-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1881:64, Skrifvelse, angående beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag till understöd för enskilda jernväg sanläggning ar.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

11

N:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1881.

— — — — Andra Kammaren den 27 . — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljade anslag till

statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag

till understöd för enskilda jernväg sanläggning ar.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40 och Memorial N:o 4 9.)

S. A. K.

I den till innevarande Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, för fullbordande af arbetena å ej mindre den vid

propositionens afgifvande redan beslutade delen af norra stambanan

genom Norrland, än ock tvärbanan mellan Torpshammar och riks gräns en,

för år 1882 anvisa 500,000 kronor.

Denna nådiga framställning har blifvit af Riksdagen bifallen.

Eders Kongl. Magt har derjemte i den nådiga statsverkspropositionen

föreslagit Riksdagen besluta, att en stambana af samma spårvidd

och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skulle

anläggas från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan

öfver Hellgumsjön till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten

deraf vid Åugermanelfven, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

förordna om de orter, jernvägen borde genomgå, och de ställen, den

skulle anlöpa, samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882

anvisa ett särskild! anslag af 2,500,000 kronor.

Jemte det Riksdagen funnit goda grunder kunna ur sakens egen

natur hemtas för den af Eders Kongl. Magt föreslagna jernvägsliniens

byggande, bär Riksdagen ansett ett ytterligare skal härför förefinnas,

af beskffenhet att böra noga beaktas. Under en lång följd af år

hafva statens och enskildas jern vägsbyggnader till sig dragit en betydlig

del af landets arbetskraft, sysselsatt ingeniörer och kroppsarbetare

i stort antal. Enligt Riksdagens förmenande bör upphörandet, för en

längre eller kortare tid, af all jern vägsbyggnad för statens räkning ej

lämpligen inträda omedelbart efter jernvägsarbetenas bedrifvande i det

omfång som hittills egt och för det närvarande eger rum, utan någon

öfvergång beredas genom årligt användande af ett mindre betydligt

jern vägsanslag. För vinnande häraf torde äfven ett något mindre anslag

än Eders Kong]. Maj:t begärt vara tillräckligt, och Riksdagen har

derför, och då arbetena på den föreslagna nya luden lära komma att

på ett enda arbetsdistrikt bedrifvas, ansett det för år 1882 begärda

belopp till ifrågavarande jernvägsbyggnad utan olägenhet kunna till

2,000,000 kronor nedsättas.

I sin underdåniga skrifvelse den 14 Maj 1880, angående utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, yttrade sistlidne års Riksdag,

att, sedan de då under arbete varande stambanorna fulländats, statens

jernvägsbvggnader, äfven om de blefve fortsatta norr om den norrländska

tvärbanan, sannolikt icke derefter komme att bedrifvas i den

omfattning, att någon särskild styrelse för utöfvandet af tillsynen derå

vidare blefve behöflig. På detta yttrande har vid ifrågavarande ärendes

behandling Riksdagens uppmärksamhet fästats, enär jern vägsbyggnadernas

fortsättning nu kommer att försiggå i så ringa omfång i förhållande

till hvad tillförene egt ruin.

Mot den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna sträckning för ifrågarande

linie har Riksdagen ej någon väsentlig erinran att göra; dock

har Riksdagen i afseende härå funnit vid ärendets behandling vunna

upplysningar gifva anledning till det antagande att, såsom till exempel

Stuguns kommun i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift

anfört, en i någon mån förändrad rigtning för en eller annan del af

banan skulle kunna, efter blifvande ytterligare undersökningar, ifrågakomma

för att bereda eu ökad trafikinkomst.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts, har Eders Kongl.

Maj :t.s ifrågavarande förslag blifvit på det sätt bifallet, att Riksdagen

beslutat, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med utgångspunkt

från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och med

genomlöpande af de orter och ställen, Eders Kongl. Maj:t med anledning

af anstälda undersökningar kan finna godt närmare bestämma,

framföras till Ilellgumsjön och vidare till Sollefteå eller annan tjenlig

punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven, samt för påbörjandet åt

berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskiidt anslag af 2,000,000

kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen till fullbordande

af Halmstad—Jönköpings jern vägsaktiebolags jernväg mellan

Halmstad och Nässjö beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet

till belopp af femhundratusen kronor att, sedan hela jernvägen blifvit

färdigbyggd och med allt hvad dertill hörer afsynåd och godkänd samt

till allmän trafik upplåten, dock ej före utgången af år 1882, tilldelas

nämnda bolag, emot vilkor att bolaget skall vara skyldigt underkasta

sig de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t för statsbidragets erhållande

kan finna lämpligt att i nåder föreskrifva.

Angående under stödjande af enskilda jo mvägs anlägg ning ar hafva

åtskilliga förslag blifvit af enskilde motionärer inom Riksdagen väckta.

Det gagn, som de enskilda jern vägsanläggningarna mod före såväl

för statens stambanor, till hvilka många af dem föra eu större trafik,

som ock för landets hela utveckling, har Riksdagen ansett vara allt för

betydande för att icke staten skulle ännu under någon tid lemna sitt

understöd till dylika arbetens utförande, helst ofvan omförmälda förslag

otvetydigt utvisa ett fortfarande behof af ytterligare jernvägsförbindelser,

äfvensom att flera sådana af framstående vigt och nytta äro ifrågasatta,

men att tanken på deras utförande sannolikt, till skada för såväl

det allmänna som de orter, hvilka af dessa jernvägslinier vänta eu

ytterligare förkofran, måste öfvergifvas, om staten undandrager dem

allt understöd.

Då Riksdagen emellertid ej varit i tillfälle att åstadkomma tillfredsställande

utredning om det ena eller andra jern vägsföretagets företrädesrätt

till statsunderstöds erhållande, har Riksdagen ej ansett någon

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens undercl. Skrifvelse, N.o Gi.

anledning förefinnas att frångå det sätt, Riksdagen för de senaste tio

åren auvändt för dylik;* företags befrämjande och hvilket visat sig synnerligen

lämpligt, nemligen att ett erforderligt belopp ställes till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande för att under nästa femårsperiod till låneunderstöd

för enskilda jernvägar användas.

Beloppet af eu dylik låliefond, hvilket föreslagits dels till tio,

dels till fem millioner kronor, har Riksdagen ansett kunna nedsättas

under hvad åren 1871 och 1876 bestämdes, dels med afseende derå att

behofvet antagligen nu är mindre, dels med hänsyn dertill att Riksdagen

ansett ett något större bidrag af vederbörande intressenter nu

böra påkallas; och har Riksdagen med anledning häraf bestämt fondens

belopp till 5,000,000 kronor.

De hufvudsakliga förändringar i vil koron för statslåns erhållande,

Indika innevarande Riksdag beslutat, får Riksdagen härmed anmäla.

Främst bland dessa förekommer, att Riksdagen, för att vinna en ökad

styrka hos de bolag, som blefve med statslån understödda, och dymedelst

åstadkomma större säkerhet för statslånens återbetalning, ansett

lånen böra bestämmas till högst hälften af anläggningskostnaden i stället

för förut stadgade två tredjedelar. I verkligheten är den nedsättning

af det högsta medgifva lånebeloppet, Riksdagen sålunda bestämt,

ej mycket afvikande från den tillämpning, de förut gällande bestämmelserna

erhållit. De 10,000,000 kronor, hvilka 1876 års Riksdag stälde

till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till låneunderstöd

för enskilda jernvägar, blefvo af Eders Kongl. Magt tilldelade sex särskilda

jernvägsbolag, hvilka erhöllo, ett 59,62 procent, ett 58,71 procent,

ett 57,38 procent, ett 55,76 procent, ett 48,70 procent och ett 37,59

procent af anläggningskostnaden, således i intet fall två tredjedelar af

berörda kostnad.

Ofvan omförmälda nedsättning af lånebeloppet äfvensom det nya

stadgandet, att minst hälften af den beräknade anläggningskostnaden

bör genom tillskott af egna, ej upplånade medel åstadkommas, har

Riksdagen ansett så mycket hellre billigt vis kunna stadgas, som staten

nu är i tillfälle medgifva en lägre räntefot å lånen än tillförene. Den

effektiva ränta, staten fått vidkännas vid sin under senare tider verkstälda

upplåning, har aldrig öfverskridit, oftast understigit 4 ^ procent

för år; och då ingen anledning finnes att antaga, att ej samma gynsamma

förhållande må fortfara under den tid, hvarom, nu är fråga,

samt enär staten vid sin utlåning till jern vägsanläggningars befrämjande

ej torde böra afse någon vinst, har Riksdagen funnit sig kunna

nedsätta räntan från fem till fyra och en half procent för år; i sammanhang

hvarmed Riksdagen ock beslutat annuitetens nedsättande från

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

''Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

sex till fem procent af ursprungliga lånesumman, genom hvilken nedsättning,

och enär ett lån med en dylik annuitet af fem procent och

eu räntefot af fyra och eu half procent amorteras på något öfver 52

år, den fördel vinnes att det utlemnade lånet amorteras, icke, såsom

med de hittills utlemnade lånen är fallet, hastigare, utan på ungefärligen

samma tid som det motsvarande lånebelopp, staten för utlåningens

bestridande upptagit.

Beträffande sättet för betalningen af den ränta för de första åren

af lanctiden, med hvars erläggande anstånd komme att medgifvas, har

Riksdagen lemna! eu något bestämdare föreskrift än den år 1876 meddelade.

Då numera en lag om inteckning i jernväg kommit till stånd,

har naturligtvis, i flaga om säkerheten lör de lån, som komme att utlemnas,

hänsyn till denna lags stadgande!! kunnat och bort tagas. Som

det likväl i flera fall synts kunna blifva med stora svårigheter för vederbörande

jernvägsbolag förenad! att under den första byggnadstiden

och innan arbetet så fortskridit, att inga vidare förändringar i detaljerna

af banans sträckning kunna ifrågakomma, erhålla inteckning i

sin blifvande jernväg, har Riksdagen ej ansett det böra ovilkorligen

stadgas, att lånebelopp skall, innan det lår i sin helhet lyftas, vara i

jernvägen intecknadt, utan har Riksdagen, i betraktande jemväl deraf

att enligt den nya lagen det beträffande fordringar, som efter 1881

års ingång uppkomma, ej är fordringsegare, utan endast jern vägens

egare medgifvet att söka och erhålla inteckning i jernvägen, ansett

tillfyllestgörande säkerhet kunna för staten åstadkommas, dels derigenom

att stadgande om bolagets skyldighet att bereda staten första inteckning

i jernvägen intoges i bolagsordningen, som är för bolagets

alla åtgärder förbindande och från hvars stadgande!! afvikelse ej kan

utan personligt ansvar för vederbörande ega rum, dels ock derigenom

att, till dess sådan inteckning meddelats, en tredjedel af det beviljade

låneunderstödet skall innehållas.

Frågan om en särskild taxa för samtrafik mellan statens och enskildes

jern vägar har på senare tiden tilldragit sig ganska mycken uppmärksamhet,

och vid vissa enskilda jernvägsliuier, som kunna till anläggning

ifrågakomma, har Riksdagen ansett det vara för staten af stor

vigt att kunna i sådant afseende öfver det enskilda bolagets åtgöranden

bestämma. Visserligen har Eders Kongl. Maj:t redan rättighet att

ålägga de enskilda jernvägsbolagen skyldigheten att ingå på en särskild

samtrafiktaxa; men då vid koncessions meddelande för en del

jern vägar sådan taxa ej vant förutsedd, lärer Eders Kongl. Maj:t ännu

ej hafva ålagt bolagen eu dylik taxas tillämpning. För framtiden torde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

likväl, vid beviljande af låneunderstöd åt enskilda jernvägsbolag, dessas

skyldighet att underkasta sig en för trafiken inom det svenska jernvägsnätet

så vigtig bestämmelse böra bestämdt framhållas; och har

Riksdagen derför bland vilkoren intagit ett stadgande jemväl i berörda

afseende.

På grund af hvad ofvan anförts, har Riksdagen till låneunderstöd

för enskilda jernvägar beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts disposition

ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från

och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,

som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Eders Kong].

Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade

enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Eders Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kong].

Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra,

varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda

kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Eders Kong]. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af

dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till

dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående

ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar

och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän

trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Eders Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar

öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla och hvaraf minst så stor de!, som motsvarar hälften af den

beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott

till jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fena procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra

och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör

afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

dag, då, enligt Eders Kong]. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall

vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med

hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken

anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att

efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då,

enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig

och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader

och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet

för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran i don jernväg, för hvars anläggning

den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom

vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran

framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det

beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt

i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet;

hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas förr än inteckning

för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran

än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Eders Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen

för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,

samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

Bih. till Riksd. Brok 1881. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 13 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall

vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

Indika Eders Kongl. Maj: t kan finna godt för bolaget bestämma,

som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Eders Kong].

Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders

Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning

undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga,

Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition,

hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person

med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott

jemte grustägter, som kunna vara disponibla.

Uti eu inom Riksdagen väckt motion har hemstälts, att Riksdagen

ville för sin del medgifva och besluta, det Eders Kongl. Maj:t

må ega rätt att till det bolag, som före 1882 års utgång förbunde sig

att anlägga jernväg från Bergslagernas jernväg till Siljans segelbara

vatten, utanordna det af Bergslagernas jernvägsaktiebolag förverkade

belopp, 50,000 kronor, att sålunda tillgodokomma den jernvägsanläggning,

för hvilken det ursprungligen varit afsedt.

Riksdagen har tagit del af don af Eders Kong]. Maj it den 26

September meddelade koncession för utförande af bland annat en jernväg

från Domnarfvet till Insjön och deraf inhemtat, att koncessionsinnehafvarne

ålagts att hos Statskontoret deponera penningar eller värdepapper,

som kunde af Eders Kongl. Maj:t godkännas, till belopp af

200,000 kronor, deraf eu fjerdedel, eller 50,000 kronor, skulle utgöra

säkerhet för utförande af jernvägslinien från Domnarfvet till Insjön,

samt att, enligt bestämmelserna i koncessionen, berörda 50,000 kronor

skulle tillfalla, statskassan i den händelse, att arbetet å nämnda jernvägslinie

ej blefve å utsatt tid i allo fullbordadt.

Koncessionshafvarne och deras rättsinnehafvare hafva emellertid

nödgats helt och hållet afstå från anläggningen af ifrågavarande iernvägslinie,

som enligt koncessionen bort före utgången af år 1879 vara

fullbordad; och har styrelsen för Bergslagernas jernvägsaktiebolag, på

sätt ett Riksdagen meddeladt utdrag af dess protokoll den 7 sistlidne

Februari utvisar, till svar å gjord förfrågan, beslutat meddela den för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

klarin^, att styrelsen för sin del funne det särdeles önskvärd!, att ifrågavarande,

af bolaget deponerade medel, 50,000 kronor, korame till användning

för den för Dalarne så vigtiga samfärdsel mellan Borlänge

och Siljan, hvilken ingått i planen för Bergslagernas jernvägsaktiebolags

verksamhet, men oaktadt sin stora betydelse i följd af finansiella

svårigheter måst af bolaget lemnas outförd.

Då ifrågavarande belopp är af vederbörande koncessionsinnehafvare

för verkadt, bär Riksdagen ansett billigt, att detsamma kommer den ort

till godo, som i sin mån bidragit till medels anskaffande för den beslutade

jernvägslinien, men, till följd af omständigheter, på hvilka ortens

invånare ej kunnat inverka, hittills måst vara i saknad af den

med deras bidrag afsedda jernvägsförbindelsen. Vid det förhållande

att, såsom upplyst blifvit, ansträngningar nu göras för berörda, allmänt

gagneliga jernvägsanläggnings utförande genom ett nytt, under bildning

varande enskildt bolag, torde ock beloppet ej lämpligen böra af

staten disponeras på annat sätt än som med dess ursprungligen afsedda

ändamål öfverensstämmer. På det likväl säkerhet i sådant afseende

må vinnas, har Riksdagen ansett nödigt, att Eders Kongl. Maj:t bestämmer

de vilkor, på hvilka medlen må få af det nya bolaget utbekom

mas.

Riksdagen har alltså beslutat att för sin del medgifva, det Eders

Kongl. Maj:t må eg a rätt att på vilkor, Eders Kongl. Maj:t finner för

godt att bestämma, till ett bolag, som före 1882 års utgång förbundit

sig att. anlägga norm dspårig jernväg från Bergslagernas jernväg till

Siljans segelbara vatten, såsom bidrag till dess jernvägsanläggning öfverlemna

ifrågavarande, såsom säkerhet för utförande af jernvägslinien

Domnarfvet—Insjön i Statskontoret deponerade belopp af 50,000 kronor.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 27 April 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.