Skrifvelse, angående beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag till understöd för enskilda jernväg sanläggning ar.
1881-04-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1881:64, Skrifvelse, angående beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag till understöd för enskilda jernväg sanläggning ar.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
11
N:o 64.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1881.
— — — — Andra Kammaren den 27 . — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljade anslag till
statens jernvägsbyggnader samt anvisande af statsbidrag
till understöd för enskilda jernväg sanläggning ar.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40 och Memorial N:o 4 9.)
S. A. K.
I den till innevarande Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, för fullbordande af arbetena å ej mindre den vid
propositionens afgifvande redan beslutade delen af norra stambanan
genom Norrland, än ock tvärbanan mellan Torpshammar och riks gräns en,
för år 1882 anvisa 500,000 kronor.
Denna nådiga framställning har blifvit af Riksdagen bifallen.
Eders Kongl. Magt har derjemte i den nådiga statsverkspropositionen
föreslagit Riksdagen besluta, att en stambana af samma spårvidd
och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skulle
anläggas från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan
öfver Hellgumsjön till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten
deraf vid Åugermanelfven, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
förordna om de orter, jernvägen borde genomgå, och de ställen, den
skulle anlöpa, samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882
anvisa ett särskild! anslag af 2,500,000 kronor.
Jemte det Riksdagen funnit goda grunder kunna ur sakens egen
natur hemtas för den af Eders Kongl. Magt föreslagna jernvägsliniens
byggande, bär Riksdagen ansett ett ytterligare skal härför förefinnas,
af beskffenhet att böra noga beaktas. Under en lång följd af år
hafva statens och enskildas jern vägsbyggnader till sig dragit en betydlig
del af landets arbetskraft, sysselsatt ingeniörer och kroppsarbetare
i stort antal. Enligt Riksdagens förmenande bör upphörandet, för en
längre eller kortare tid, af all jern vägsbyggnad för statens räkning ej
lämpligen inträda omedelbart efter jernvägsarbetenas bedrifvande i det
omfång som hittills egt och för det närvarande eger rum, utan någon
öfvergång beredas genom årligt användande af ett mindre betydligt
jern vägsanslag. För vinnande häraf torde äfven ett något mindre anslag
än Eders Kong]. Maj:t begärt vara tillräckligt, och Riksdagen har
derför, och då arbetena på den föreslagna nya luden lära komma att
på ett enda arbetsdistrikt bedrifvas, ansett det för år 1882 begärda
belopp till ifrågavarande jernvägsbyggnad utan olägenhet kunna till
2,000,000 kronor nedsättas.
I sin underdåniga skrifvelse den 14 Maj 1880, angående utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, yttrade sistlidne års Riksdag,
att, sedan de då under arbete varande stambanorna fulländats, statens
jernvägsbvggnader, äfven om de blefve fortsatta norr om den norrländska
tvärbanan, sannolikt icke derefter komme att bedrifvas i den
omfattning, att någon särskild styrelse för utöfvandet af tillsynen derå
vidare blefve behöflig. På detta yttrande har vid ifrågavarande ärendes
behandling Riksdagens uppmärksamhet fästats, enär jern vägsbyggnadernas
fortsättning nu kommer att försiggå i så ringa omfång i förhållande
till hvad tillförene egt ruin.
Mot den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna sträckning för ifrågarande
linie har Riksdagen ej någon väsentlig erinran att göra; dock
har Riksdagen i afseende härå funnit vid ärendets behandling vunna
upplysningar gifva anledning till det antagande att, såsom till exempel
Stuguns kommun i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift
anfört, en i någon mån förändrad rigtning för en eller annan del af
banan skulle kunna, efter blifvande ytterligare undersökningar, ifrågakomma
för att bereda eu ökad trafikinkomst.
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts, har Eders Kongl.
Maj :t.s ifrågavarande förslag blifvit på det sätt bifallet, att Riksdagen
beslutat, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga som
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med utgångspunkt
från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och med
genomlöpande af de orter och ställen, Eders Kongl. Maj:t med anledning
af anstälda undersökningar kan finna godt närmare bestämma,
framföras till Ilellgumsjön och vidare till Sollefteå eller annan tjenlig
punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven, samt för påbörjandet åt
berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskiidt anslag af 2,000,000
kronor.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen till fullbordande
af Halmstad—Jönköpings jern vägsaktiebolags jernväg mellan
Halmstad och Nässjö beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af femhundratusen kronor att, sedan hela jernvägen blifvit
färdigbyggd och med allt hvad dertill hörer afsynåd och godkänd samt
till allmän trafik upplåten, dock ej före utgången af år 1882, tilldelas
nämnda bolag, emot vilkor att bolaget skall vara skyldigt underkasta
sig de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t för statsbidragets erhållande
kan finna lämpligt att i nåder föreskrifva.
Angående under stödjande af enskilda jo mvägs anlägg ning ar hafva
åtskilliga förslag blifvit af enskilde motionärer inom Riksdagen väckta.
Det gagn, som de enskilda jern vägsanläggningarna mod före såväl
för statens stambanor, till hvilka många af dem föra eu större trafik,
som ock för landets hela utveckling, har Riksdagen ansett vara allt för
betydande för att icke staten skulle ännu under någon tid lemna sitt
understöd till dylika arbetens utförande, helst ofvan omförmälda förslag
otvetydigt utvisa ett fortfarande behof af ytterligare jernvägsförbindelser,
äfvensom att flera sådana af framstående vigt och nytta äro ifrågasatta,
men att tanken på deras utförande sannolikt, till skada för såväl
det allmänna som de orter, hvilka af dessa jernvägslinier vänta eu
ytterligare förkofran, måste öfvergifvas, om staten undandrager dem
allt understöd.
Då Riksdagen emellertid ej varit i tillfälle att åstadkomma tillfredsställande
utredning om det ena eller andra jern vägsföretagets företrädesrätt
till statsunderstöds erhållande, har Riksdagen ej ansett någon
14
Riksdagens undercl. Skrifvelse, N.o Gi.
anledning förefinnas att frångå det sätt, Riksdagen för de senaste tio
åren auvändt för dylik;* företags befrämjande och hvilket visat sig synnerligen
lämpligt, nemligen att ett erforderligt belopp ställes till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande för att under nästa femårsperiod till låneunderstöd
för enskilda jernvägar användas.
Beloppet af eu dylik låliefond, hvilket föreslagits dels till tio,
dels till fem millioner kronor, har Riksdagen ansett kunna nedsättas
under hvad åren 1871 och 1876 bestämdes, dels med afseende derå att
behofvet antagligen nu är mindre, dels med hänsyn dertill att Riksdagen
ansett ett något större bidrag af vederbörande intressenter nu
böra påkallas; och har Riksdagen med anledning häraf bestämt fondens
belopp till 5,000,000 kronor.
De hufvudsakliga förändringar i vil koron för statslåns erhållande,
Indika innevarande Riksdag beslutat, får Riksdagen härmed anmäla.
Främst bland dessa förekommer, att Riksdagen, för att vinna en ökad
styrka hos de bolag, som blefve med statslån understödda, och dymedelst
åstadkomma större säkerhet för statslånens återbetalning, ansett
lånen böra bestämmas till högst hälften af anläggningskostnaden i stället
för förut stadgade två tredjedelar. I verkligheten är den nedsättning
af det högsta medgifva lånebeloppet, Riksdagen sålunda bestämt,
ej mycket afvikande från den tillämpning, de förut gällande bestämmelserna
erhållit. De 10,000,000 kronor, hvilka 1876 års Riksdag stälde
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till låneunderstöd
för enskilda jernvägar, blefvo af Eders Kongl. Magt tilldelade sex särskilda
jernvägsbolag, hvilka erhöllo, ett 59,62 procent, ett 58,71 procent,
ett 57,38 procent, ett 55,76 procent, ett 48,70 procent och ett 37,59
procent af anläggningskostnaden, således i intet fall två tredjedelar af
berörda kostnad.
Ofvan omförmälda nedsättning af lånebeloppet äfvensom det nya
stadgandet, att minst hälften af den beräknade anläggningskostnaden
bör genom tillskott af egna, ej upplånade medel åstadkommas, har
Riksdagen ansett så mycket hellre billigt vis kunna stadgas, som staten
nu är i tillfälle medgifva en lägre räntefot å lånen än tillförene. Den
effektiva ränta, staten fått vidkännas vid sin under senare tider verkstälda
upplåning, har aldrig öfverskridit, oftast understigit 4 ^ procent
för år; och då ingen anledning finnes att antaga, att ej samma gynsamma
förhållande må fortfara under den tid, hvarom, nu är fråga,
samt enär staten vid sin utlåning till jern vägsanläggningars befrämjande
ej torde böra afse någon vinst, har Riksdagen funnit sig kunna
nedsätta räntan från fem till fyra och en half procent för år; i sammanhang
hvarmed Riksdagen ock beslutat annuitetens nedsättande från
15
''Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
sex till fem procent af ursprungliga lånesumman, genom hvilken nedsättning,
och enär ett lån med en dylik annuitet af fem procent och
eu räntefot af fyra och eu half procent amorteras på något öfver 52
år, den fördel vinnes att det utlemnade lånet amorteras, icke, såsom
med de hittills utlemnade lånen är fallet, hastigare, utan på ungefärligen
samma tid som det motsvarande lånebelopp, staten för utlåningens
bestridande upptagit.
Beträffande sättet för betalningen af den ränta för de första åren
af lanctiden, med hvars erläggande anstånd komme att medgifvas, har
Riksdagen lemna! eu något bestämdare föreskrift än den år 1876 meddelade.
Då numera en lag om inteckning i jernväg kommit till stånd,
har naturligtvis, i flaga om säkerheten lör de lån, som komme att utlemnas,
hänsyn till denna lags stadgande!! kunnat och bort tagas. Som
det likväl i flera fall synts kunna blifva med stora svårigheter för vederbörande
jernvägsbolag förenad! att under den första byggnadstiden
och innan arbetet så fortskridit, att inga vidare förändringar i detaljerna
af banans sträckning kunna ifrågakomma, erhålla inteckning i
sin blifvande jernväg, har Riksdagen ej ansett det böra ovilkorligen
stadgas, att lånebelopp skall, innan det lår i sin helhet lyftas, vara i
jernvägen intecknadt, utan har Riksdagen, i betraktande jemväl deraf
att enligt den nya lagen det beträffande fordringar, som efter 1881
års ingång uppkomma, ej är fordringsegare, utan endast jern vägens
egare medgifvet att söka och erhålla inteckning i jernvägen, ansett
tillfyllestgörande säkerhet kunna för staten åstadkommas, dels derigenom
att stadgande om bolagets skyldighet att bereda staten första inteckning
i jernvägen intoges i bolagsordningen, som är för bolagets
alla åtgärder förbindande och från hvars stadgande!! afvikelse ej kan
utan personligt ansvar för vederbörande ega rum, dels ock derigenom
att, till dess sådan inteckning meddelats, en tredjedel af det beviljade
låneunderstödet skall innehållas.
Frågan om en särskild taxa för samtrafik mellan statens och enskildes
jern vägar har på senare tiden tilldragit sig ganska mycken uppmärksamhet,
och vid vissa enskilda jernvägsliuier, som kunna till anläggning
ifrågakomma, har Riksdagen ansett det vara för staten af stor
vigt att kunna i sådant afseende öfver det enskilda bolagets åtgöranden
bestämma. Visserligen har Eders Kongl. Maj:t redan rättighet att
ålägga de enskilda jernvägsbolagen skyldigheten att ingå på en särskild
samtrafiktaxa; men då vid koncessions meddelande för en del
jern vägar sådan taxa ej vant förutsedd, lärer Eders Kongl. Maj:t ännu
ej hafva ålagt bolagen eu dylik taxas tillämpning. För framtiden torde
16
Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
likväl, vid beviljande af låneunderstöd åt enskilda jernvägsbolag, dessas
skyldighet att underkasta sig en för trafiken inom det svenska jernvägsnätet
så vigtig bestämmelse böra bestämdt framhållas; och har
Riksdagen derför bland vilkoren intagit ett stadgande jemväl i berörda
afseende.
På grund af hvad ofvan anförts, har Riksdagen till låneunderstöd
för enskilda jernvägar beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts disposition
ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från
och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,
som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Eders Kong].
Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade
enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Eders Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o)
att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kong].
Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra,
varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda
kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Eders Kong]. Maj:t bestämmer,
dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af
dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till
dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående
ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar
och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän
trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Eders Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar
öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla och hvaraf minst så stor de!, som motsvarar hälften af den
beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott
till jernvägsanläggningens utförande;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fena procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra
och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör
afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Eders Kong]. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall
vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med
hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken
anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då,
enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig
och för trafik öppnad;
5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader
och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet
för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran i don jernväg, för hvars anläggning
den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom
vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran
framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det
beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt
i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet;
hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas förr än inteckning
för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran
än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Eders Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen
för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
Bih. till Riksd. Brok 1881. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 13 Höft.
3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall
vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
Indika Eders Kongl. Maj: t kan finna godt för bolaget bestämma,
som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Eders Kong].
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders
Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning
undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga,
Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition,
hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person
med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott
jemte grustägter, som kunna vara disponibla.
Uti eu inom Riksdagen väckt motion har hemstälts, att Riksdagen
ville för sin del medgifva och besluta, det Eders Kongl. Maj:t
må ega rätt att till det bolag, som före 1882 års utgång förbunde sig
att anlägga jernväg från Bergslagernas jernväg till Siljans segelbara
vatten, utanordna det af Bergslagernas jernvägsaktiebolag förverkade
belopp, 50,000 kronor, att sålunda tillgodokomma den jernvägsanläggning,
för hvilken det ursprungligen varit afsedt.
Riksdagen har tagit del af don af Eders Kong]. Maj it den 26
September meddelade koncession för utförande af bland annat en jernväg
från Domnarfvet till Insjön och deraf inhemtat, att koncessionsinnehafvarne
ålagts att hos Statskontoret deponera penningar eller värdepapper,
som kunde af Eders Kongl. Maj:t godkännas, till belopp af
200,000 kronor, deraf eu fjerdedel, eller 50,000 kronor, skulle utgöra
säkerhet för utförande af jernvägslinien från Domnarfvet till Insjön,
samt att, enligt bestämmelserna i koncessionen, berörda 50,000 kronor
skulle tillfalla, statskassan i den händelse, att arbetet å nämnda jernvägslinie
ej blefve å utsatt tid i allo fullbordadt.
Koncessionshafvarne och deras rättsinnehafvare hafva emellertid
nödgats helt och hållet afstå från anläggningen af ifrågavarande iernvägslinie,
som enligt koncessionen bort före utgången af år 1879 vara
fullbordad; och har styrelsen för Bergslagernas jernvägsaktiebolag, på
sätt ett Riksdagen meddeladt utdrag af dess protokoll den 7 sistlidne
Februari utvisar, till svar å gjord förfrågan, beslutat meddela den för
-
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
klarin^, att styrelsen för sin del funne det särdeles önskvärd!, att ifrågavarande,
af bolaget deponerade medel, 50,000 kronor, korame till användning
för den för Dalarne så vigtiga samfärdsel mellan Borlänge
och Siljan, hvilken ingått i planen för Bergslagernas jernvägsaktiebolags
verksamhet, men oaktadt sin stora betydelse i följd af finansiella
svårigheter måst af bolaget lemnas outförd.
Då ifrågavarande belopp är af vederbörande koncessionsinnehafvare
för verkadt, bär Riksdagen ansett billigt, att detsamma kommer den ort
till godo, som i sin mån bidragit till medels anskaffande för den beslutade
jernvägslinien, men, till följd af omständigheter, på hvilka ortens
invånare ej kunnat inverka, hittills måst vara i saknad af den
med deras bidrag afsedda jernvägsförbindelsen. Vid det förhållande
att, såsom upplyst blifvit, ansträngningar nu göras för berörda, allmänt
gagneliga jernvägsanläggnings utförande genom ett nytt, under bildning
varande enskildt bolag, torde ock beloppet ej lämpligen böra af
staten disponeras på annat sätt än som med dess ursprungligen afsedda
ändamål öfverensstämmer. På det likväl säkerhet i sådant afseende
må vinnas, har Riksdagen ansett nödigt, att Eders Kongl. Maj:t bestämmer
de vilkor, på hvilka medlen må få af det nya bolaget utbekom
mas.
Riksdagen har alltså beslutat att för sin del medgifva, det Eders
Kongl. Maj:t må eg a rätt att på vilkor, Eders Kongl. Maj:t finner för
godt att bestämma, till ett bolag, som före 1882 års utgång förbundit
sig att. anlägga norm dspårig jernväg från Bergslagernas jernväg till
Siljans segelbara vatten, såsom bidrag till dess jernvägsanläggning öfverlemna
ifrågavarande, såsom säkerhet för utförande af jernvägslinien
Domnarfvet—Insjön i Statskontoret deponerade belopp af 50,000 kronor.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 27 April 1881.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.