Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra mttenaftappningsföretag.

1881-04-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1881:69, Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra mttenaftappningsföretag.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o §9,

N:o 69.

Uppläst ocli godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1881.

sb» » Andra Kammaren den 27 b b

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till

vägars anläggning och förbättring, hamn- och brobyggnader

samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra

mttenaftappningsföretag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47).

S. A. K.

Riksdagen, som till behandling förehaft de genom Eders Kougl. Maj:ts nådiga

proposition angående statsverkets tillstånd och behof väckta frågor om

statsbidrags beviljande för väganlägguingar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader

samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,

får härmed i underdånighet anmäla följande i anledning deraf

fattade beslut:

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o). För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga propositioner

föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1882 bevilja 300,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.

Riksdagen har funnit ifrågavarande anslags höjande från det för innevarande

år bestämda belopp af 200,000 kronor till af Eders Kongl. Maj:t för

nästkommande år föreslagna 300,000 kronor vara af förhållandena påkalladt; och

har alltså Riksdagen till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar till Eders Kongl. Maj:ts

disposition för år 1882 anvisat 300,000 krouor.

2:o). Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens

län beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor, deraf anvisats för år

1877 15,000 kronor, för år 1878 25,000 kronor, för år 1879 likaledes 25,000 kronor,

för år 1880 10,000 kronor och för år 1881 10,000 kronor, eller tillsammans

85,000 kronor.

Vid beviljandet af förevarande anslag fastade emellertid Riksdagen det vilkor,

att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken

och öfriga arbetskostnader kunde under arbetstiden i någon betydligare mån

nedgå, och, på sätt till statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1880 i underdånighet

anmälts, hade vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga

kostnaden för ifrågavarande vägbyggning befunnits, att den till 140,200 kronor ursprungligen

beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100 kronor, på grund

hvaraf Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att statsbidraget,

motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden, jemväl måtte minskas från 95,000

krouor till 92,160 kronor.

Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke syntes vara för handen,

att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet kunde ifrågakomma, har Eders

Kongl. Maj:t, i enlighet med Styrelsens hemställan, föreslagit Riksdagen att till

utgående under år 1882 anvisa återstoden af det sålunda jemkade anslagsbeloppet

med 7,160 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen bifallet.

3:o). För väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg

från Lycksele ''öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk, hvilket

företag beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag

af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under år 1878 24,093 kronor 86

öre, under år 1879 60,000 kronor, under år 1880 25,000 kronor samt under innevarande

år 35,000 kronor, eller tillsammans 144,093 kronor 86 öre; och har Eders

Kongl. Majt nu föreslagit Riksdagen att af förevarande anslag ytterligare anvisa

för år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.

Af de detta ärende rörande handlingar har inhemtats, att Sorsele, Degerfors

och Lycksele socknemän, då de åtogo sig att, mot åtnjutande af ett statsbidrag

af 2/3 utaf den beräknade kostnaden, hvar inom sin socken bygga och för

framtiden underhålla ifrågavarande vägsträckor, dervid fästat det vilkor, att byggnadstiden

skulle till minst sex år utsträckas. Första andelen af bidraget blef vis
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.

gedigen, såsom ofvan förmälts, med 24,093 kronor 86 öre anvisadt till utgående

under år 1878, men under nämnda år har, enligt hvad Riksdagen inhemtat, ej något

egentligt arbete å vägauläggningen utförts, utan hufvudsakligen endast utstakningar

och dylikt egt rum; i följd hvaraf ock arbetet först under år 1884 kan förväntas

blifva afslutadt. Vid sådant förhållande och då alltså, innevarande år oberäknadt,

tre arbetsår återstå, innan vägauläggningen blir fullbordad, har Riksdagen

ansett det för år 1882 begärda belopp af 100,000 kronor kunna till 80,000

kronor nedsättas; till följd hvaraf Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning

blifvit på det sätt af Riksdagen bifallen, att af anslaget för anläggning

af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal,

Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk ytterligare anvisats för år 1882

ett belopp af 80,000 kronor.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkominunihationer.

4:o). För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år

1882 anvisa samma belopp, som för år 1881 beviljats, eller 20,000 kronor; och har

berörda nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

5:o). Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar

har Eders Kongl. Maj:t för år 1882 äskat ett anslag af 30,000 kronor, eller

samma belopp, som under föregående år varit för enahanda ändamål stäldt till

Eders Kongl. Majjts förfogande.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen bifallet,

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsf''öretag.

6:o). Uti ofvan nämnda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att till understödjande medelst anslag utan återbetalnings skyldighet af sådana

myr utdikning ar och vattenaf tappning ar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,

måtte lör nästkommande år anvisas samma belopp, som under de senare

riksdagarne för enahanda ändamål beviljats, eller 80,000 kronor; och har Riksdagen

bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.

7:o). Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappning^ af sänka

trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag bär, med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts förslag, för år 1882 beviljats enahanda belopp, som af sistlidna årens Riksdagar

anvisats, eller 100,000 kronor.

8:o). För sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade 1877

års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å 2,000,000 kronor,

att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor under år 1878 samt 300,000

kronor under hvarje af åren 1879, 1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under

år 1883. Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år

1882 af de på samma år belöpande 300,000 kronor af detta lån.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69. 7

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen bifallet.

9:o). I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag

till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har föreslagits, att de nu

gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 April 1880 (N:o 14) intagna

bestämmelser måtte äfven för år 1882 bibehållas.

Efter granskning af dessa vilkor och med ledning af upplysningar, som rörande

utförandet af vissa med statsbidrag understödda arbeten erhållits, har Riksdagen

beslutat några ändringar i de nu gällande vilkoren; hvarjemte Riksdagen i

ett och samma moment sammanfört vissa likartade bestämmelser, som nu finnas

i särskilda moment meddelade, äfvensom vidtagit en och annan redaktionsförändring.

Dessa ändringar bestå hufvudsakligen i följande.

Da stadgande om den proportion till kostnaden, hvari anslag må utgå, för

närvarande finnes meddeladt endast beträffande båthamnar vid de större fiskelägena

(högst Va) och myrutdikningar (högst Vs), har Riksdagen i 3:dje momentet beslutat

en generel bestämmelse i sådant hänseende.

^ ^eo momeutet har Riksdagen såsom regel bestämt (hvad för närvarande

endast är på särskildt förbehåll för visst fall beroende), att, om verkliga kostnaden

för ett arbetes utförande skulle befinnas understiga den beräknade, afvederörande

myndighet granskade och godkända, det beviljade anslaget skall i motsvarande

mån minskas; och har Riksdagen för åstadkommande af kontroll härii

vei meddelat vissa stadganden beträffande räkenskapers förande m. in. I fråga

om bei åkning af värdet af de materialier, arbete eller andra, icke i penningar

al intressenterna lemnade bidrag har Riksdagen, dock utan att härom något stadga,

i ores tält sig, att detta värde lämpligen skulle kunna i penningar uppskattas af kronofogde

eller annan person eller myndighet, som kunde dertill förordnas.

Riksdagen har i örte momentet rörande berättelsers afgifvande till Styrelsen

lor allmänna väg- och vattenbyggnader meddelat en allmännare bestämmelse än

den för det närvarande gällande, hvilken endast afser kommunikationsanstalter.

Likaså har Riksdagen i 12:te momentet föreskrifvit en något utsträckt skyldighet

i afseende å underhåll för framtiden af arbeten, hvilkas utförande blifvit af

staten understöd^ varande en sådan skyldighet för närvarande stadgad endast i

truga om vägar, broar oeh afloppsgrafvar.

Slutligen bär Riksdagen ansett skäl vara för handen att mildra betalningsviIkoren

for odlingslån och derigenom söka främja gagneliga odlingsföretag utan

att i större mån än nödigt kan vara betunga intressenterna i ett dylikt företag,

hvilka endast småningom af den vunna jordens afkastning få sin nedlagda möda

och kostnad godtgjorda, och har Riksdagen alltså i

lindring i^ de nu gällande bestämmelserna i sådant afseende. Enligt dessa skall,

etter tre ars förlopp från den dag, då lånemedlen från Statskontoret utbekommits,''

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.

årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres

efter fem för hundra a obetaida kapitalbeloppet och det öfriga utgöi afbetalning

derå. Riksdagen har nedsatt denna annuitet till sex procent och räntefoten

till fyra och en half procent.

Riksdagen har alltså beslutat, att i afseende å de statsbidrag, som af innevarande

Riksdag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,

hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,

följande allmänna vilkor och föreskrifter skola blifva gällande,

nemligen:

Mom. 1. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning

öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts

nådiga fastställelse; och skall menighet, bolag eller annan vederbörande, som

erhållit statsunderstöd till arbetets utförande, vara underkastad alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.

Mom. 2. Innan statsbidrag beviljas, bör, efter offentligen utfärdad kungörelse,

vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet

och nytta.

Mom. 3. Anslag utan återbetalningsskyldighet må af Kongl. Maj:t bestämmas

till högst två tredjedelar för väganläggningar, vägförbättringar, utförande af

mindre hamn- och brobyggnader, upprensning af åar och farleder samt byggande

vid större fiskelägen af smärre bathamnar och till högst en tredjedel föi undeistödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse

att minska frostländigheten, allt af den beräknade kostnaden enligt den faststälda

arbetsplanen; skolande menighet, bolag eller andra vederbörande, hvilka antagas

komma att af ett genom statsbidrag understöd! företag hafva nytta, genom kontant

tillskott, materialier, arbete eller andra bidrag enligt ofvan angifnapiopoition

af respektive minst en tredjedel eller minst tva tredjedelar bestrida den återstående,

icke af statsmedel anvisade andelen af kostnaderna för företagets fullbordande;

hvarvid bestämmelsen i mom. 4 här nedan skall iakttagas.

Mom. 4. Vid meddelande af anslag utan återbetalningsskyldighet skall, der

Kongl. Maj:t icke finner undantag böra ega rum, iakttagas, att, om verkliga kostnaden

för arbetets utförande skulle befinnas understiga den beräknade, af vederbörande

myndighet granskade och godkända kostnaden, det beviljade anslaget

minskas med så stor del af den ifrågavarande besparingen, som det beviljade anslaget

utgjort af den beräknade kostnadssumman; börande vid sådana företag, som afse

större vägarbeten, hamn- och brobyggnader, och till hvilkas utförande statsbidrag

beviljats till belopp af 10,000 kronor eller derutöfver samt hvilka ej på entreprenad

verkställas, räkenskaper af vederbörande intressenter föras på sådant sätt, att den

verkliga kostnaden för det af staten understödda arbetsföretaget må kunna säkert

uppskattas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.

Mom. 5. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till menighet, bolag eller

enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af

Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt bemyndigande, af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader godkäudt.

Kontraktet skall innefatta förbindelse för menighet, bolag eller enskilde,

dels att i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda arbetsplanen och under

skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll påbörja och fullborda

arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare

bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som

utöfver statsbidraget kan erfordras, äfvensom de öfriga åtaganden, som enligt

dessa allmänna vilkor och bestämmelser vederbörande åligga och äro på det förevarande

fallet tillämpliga; egande Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

att, der den pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande

arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget

utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar,

utvisande huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom bör uti kontrakten angående

sådana större vägarbeten, hamn- och brobyggnader, till hvilkas utförande

statsbidrag beviljats till belopp af 10,000 kronor eller derutöfver, inflyta, att vederbörande

arbetsdirektion skall hafva skyldighet att under arbetsåren inom viss bestämd

tid till Styrelsen för allmänna väg- orh vattenbyggnader årligen afgifva af

räkenskapsutdrag åtföljd berättelse om arbetets fortgång under nästföregående

året; hvarjemte, beträffande särskildt de kontrakt, hvilka afse företag till kommunikationsanstalters

befordrande, i dessa kontrakt bör införas, att vederbörande

direktion skall, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, afgifva

sådana uppgifter om de årliga trafikförhållandena, som kunna ifrågakomma att

infordras.

Mom. 6. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade

statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas sådan säkerhet,

som af Kongl. Maj:t godkännes; varande dock städer och sådana menigheter,

hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

Mom. 7. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan

i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan

återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång

lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskildt blifvit

bestämda antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, såvida

icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda

förordna, någon del af sådant anslag i Statskontoret innestå, intilldess arbetet är

vederbörligt afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar af~

lemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande så
Bih.

till Riksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.

dant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande

blifvit meddelad.

Mom. 8. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade,

skola från Statskontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl.

Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fått sig i nåder

uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större eller mindre

del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Statskontoret företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande

eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras.

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, en till Statskontoret eller ordres

stäld, af bemälda Kontor godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd

för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes

betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongh Kungörelserna af den 13 Juni

1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen

skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken

på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna

skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande

till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana

handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,

till dem på behörig reqvisition utlemnas.

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,

skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet

anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd

tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget

samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till

Statskontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen,

till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att

öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses erfordras.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning; och

skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna medel jemväl erlägga

fem procent årlig ränta från lyftningsdagen till dess återbetalning sker.

Mom. 11. De arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats, böra

vara påbörjade senast under loppet af året näst efter det, hvarunder medlen blifvit

af Riksdagen anvisade; kommande, då arbetet icke påbörjats inom den sålunda

bestämda tidens förlopp, det beviljade beloppet att reserveras till Riksdagens

disposition.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69. 11

Mom. 12. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten skola

af den eller dem, som sådant understöd bekommit, underhållas intilldess sådan

underhållsskyldighet kan varda andra i laga ordning ålagd, eller vederbörande från

underhållsskyldigheten befriats.

Mom. 13. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföretagets

fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör

taxa härå vara faststäld, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda faststälda

afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande

omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot

ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger

en viss, af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de till företaget lemnade enskilda

bidrag; och skall dessutom en viss af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel

utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

Mom. 14. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att

förminska frostländigheten, skall iakttagas, dels att anslaget ma företrädesvis anvisas

till sådana större företag, som anses i väsentlig mån befrämja det dermed afsedda

ändamål, dels ock att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af

behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till

vederbörande utbetalas.

Mom. 15. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag

utbekomna låneunderstöd skola efter tre års förlopp från den

dag, då lånemedlen från Statskontoret utbekommits, årligen erläggas sex procent

å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fyra och en half för

hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende

på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande böra

lända till efterrättelse ofvan åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni 1845 och

den 3 November 1848.

Mom. 16. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna

anslag eller lån föranledts för Statskontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit.

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna skrifvelse beviljade

anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt sammandrag.

Kiksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 27 April 1881.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.

Sammandrag af de utaf 1881 års Riksdag beviljade, i dess underdåniga

Skrifvelse N:o 69 omförmälda statsbidrag för väganläggningar och

vägförbättringar, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer

äfvensom sjösänkningar och andra

vattenaftappningsföretag.

A) V äg anläggnin- gar och vägför- bättringar.

Till fond för an- läggning af nya

samt förbättring

eller omläggning

af backiga eller

eljest mindre go- da väqar .

Anslag,

Lån.

Summa anslag.

Summa lån.

''Summa anslag

och lån.

300,000

7,160

80,000

—

—

387,160

387,160

Till anläggning af

väg mellan Lyck- sele och Stensele

kyrkor i Vester- bottens län

Till väganläggning

från Sorsele kyrka

till Strycksele by

jemte sidoväg från

Lycksele öfver Ul- riksdal, Carlsgård

ochHusbondliden

till Ruskträsk i

Vesterbottenslän

—

Transport

|

— |---|—1 387,160

—

—

-| 387,160

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 69.

13

Anslag.

Lån.

Summa anslag,

Summa lån.

Summa anslag

och lån.

Transport

IS) Bro- och hamn- byggnader samt

vatt enkom munika- tioner.

Till fond för under- stödjande af min- dre hamn-och bro- byggnader samt

upprensning åt

åar och farleder

Till fond för byggan- de vid större fiske- lägen af smärre

båthamnar......

20,000

30,000

—

__

387,160

50,000

387,160

—

—

—

50,000

—

C) Sjösänkningar

och andra vattenaf- t öppning sföretag.

Till fond för myrut- dikningar och vat- tenaftapp n ingar

till förminskande

af frostländig- heten

80,000

Till fond för under- stödjande af ut- dikningar och af- tappningar af sän- ka tr akter ochs; Öar

till beredande af

odlingsföretag ...

För sänkning af sjö- arne Hjelmaren

och Qvismaren ...

—

100,000

300,000

80,000

400,000

480,000

Summa kronor

i

517,160

—

400,000|—

917,160

-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.