Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra mttenaftappningsföretag.
1881-04-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1881:69, Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra mttenaftappningsföretag.
Dokumentets text
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o §9,
N:o 69.
Uppläst ocli godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1881.
sb» » Andra Kammaren den 27 b b
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till
vägars anläggning och förbättring, hamn- och brobyggnader
samt vattenkomnunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra
mttenaftappningsföretag.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47).
S. A. K.
Riksdagen, som till behandling förehaft de genom Eders Kougl. Maj:ts nådiga
proposition angående statsverkets tillstånd och behof väckta frågor om
statsbidrags beviljande för väganlägguingar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader
samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
får härmed i underdånighet anmäla följande i anledning deraf
fattade beslut:
A) Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o). För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga propositioner
föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1882 bevilja 300,000 kronor.
5
Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
Riksdagen har funnit ifrågavarande anslags höjande från det för innevarande
år bestämda belopp af 200,000 kronor till af Eders Kongl. Maj:t för
nästkommande år föreslagna 300,000 kronor vara af förhållandena påkalladt; och
har alltså Riksdagen till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar till Eders Kongl. Maj:ts
disposition för år 1882 anvisat 300,000 krouor.
2:o). Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens
län beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor, deraf anvisats för år
1877 15,000 kronor, för år 1878 25,000 kronor, för år 1879 likaledes 25,000 kronor,
för år 1880 10,000 kronor och för år 1881 10,000 kronor, eller tillsammans
85,000 kronor.
Vid beviljandet af förevarande anslag fastade emellertid Riksdagen det vilkor,
att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken
och öfriga arbetskostnader kunde under arbetstiden i någon betydligare mån
nedgå, och, på sätt till statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1880 i underdånighet
anmälts, hade vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga
kostnaden för ifrågavarande vägbyggning befunnits, att den till 140,200 kronor ursprungligen
beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100 kronor, på grund
hvaraf Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att statsbidraget,
motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden, jemväl måtte minskas från 95,000
krouor till 92,160 kronor.
Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke syntes vara för handen,
att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet kunde ifrågakomma, har Eders
Kongl. Maj:t, i enlighet med Styrelsens hemställan, föreslagit Riksdagen att till
utgående under år 1882 anvisa återstoden af det sålunda jemkade anslagsbeloppet
med 7,160 kronor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen bifallet.
3:o). För väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg
från Lycksele ''öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk, hvilket
företag beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag
af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under år 1878 24,093 kronor 86
öre, under år 1879 60,000 kronor, under år 1880 25,000 kronor samt under innevarande
år 35,000 kronor, eller tillsammans 144,093 kronor 86 öre; och har Eders
Kongl. Majt nu föreslagit Riksdagen att af förevarande anslag ytterligare anvisa
för år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.
Af de detta ärende rörande handlingar har inhemtats, att Sorsele, Degerfors
och Lycksele socknemän, då de åtogo sig att, mot åtnjutande af ett statsbidrag
af 2/3 utaf den beräknade kostnaden, hvar inom sin socken bygga och för
framtiden underhålla ifrågavarande vägsträckor, dervid fästat det vilkor, att byggnadstiden
skulle till minst sex år utsträckas. Första andelen af bidraget blef vis
-
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
gedigen, såsom ofvan förmälts, med 24,093 kronor 86 öre anvisadt till utgående
under år 1878, men under nämnda år har, enligt hvad Riksdagen inhemtat, ej något
egentligt arbete å vägauläggningen utförts, utan hufvudsakligen endast utstakningar
och dylikt egt rum; i följd hvaraf ock arbetet först under år 1884 kan förväntas
blifva afslutadt. Vid sådant förhållande och då alltså, innevarande år oberäknadt,
tre arbetsår återstå, innan vägauläggningen blir fullbordad, har Riksdagen
ansett det för år 1882 begärda belopp af 100,000 kronor kunna till 80,000
kronor nedsättas; till följd hvaraf Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning
blifvit på det sätt af Riksdagen bifallen, att af anslaget för anläggning
af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal,
Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk ytterligare anvisats för år 1882
ett belopp af 80,000 kronor.
B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkominunihationer.
4:o). För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år
1882 anvisa samma belopp, som för år 1881 beviljats, eller 20,000 kronor; och har
berörda nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.
5:o). Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar
har Eders Kongl. Maj:t för år 1882 äskat ett anslag af 30,000 kronor, eller
samma belopp, som under föregående år varit för enahanda ändamål stäldt till
Eders Kongl. Majjts förfogande.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen bifallet,
C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsf''öretag.
6:o). Uti ofvan nämnda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att till understödjande medelst anslag utan återbetalnings skyldighet af sådana
myr utdikning ar och vattenaf tappning ar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
måtte lör nästkommande år anvisas samma belopp, som under de senare
riksdagarne för enahanda ändamål beviljats, eller 80,000 kronor; och har Riksdagen
bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.
7:o). Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappning^ af sänka
trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag bär, med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts förslag, för år 1882 beviljats enahanda belopp, som af sistlidna årens Riksdagar
anvisats, eller 100,000 kronor.
8:o). För sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade 1877
års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å 2,000,000 kronor,
att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor under år 1878 samt 300,000
kronor under hvarje af åren 1879, 1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under
år 1883. Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år
1882 af de på samma år belöpande 300,000 kronor af detta lån.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69. 7
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen bifallet.
9:o). I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har föreslagits, att de nu
gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 April 1880 (N:o 14) intagna
bestämmelser måtte äfven för år 1882 bibehållas.
Efter granskning af dessa vilkor och med ledning af upplysningar, som rörande
utförandet af vissa med statsbidrag understödda arbeten erhållits, har Riksdagen
beslutat några ändringar i de nu gällande vilkoren; hvarjemte Riksdagen i
ett och samma moment sammanfört vissa likartade bestämmelser, som nu finnas
i särskilda moment meddelade, äfvensom vidtagit en och annan redaktionsförändring.
Dessa ändringar bestå hufvudsakligen i följande.
Da stadgande om den proportion till kostnaden, hvari anslag må utgå, för
närvarande finnes meddeladt endast beträffande båthamnar vid de större fiskelägena
(högst Va) och myrutdikningar (högst Vs), har Riksdagen i 3:dje momentet beslutat
en generel bestämmelse i sådant hänseende.
^ ^eo momeutet har Riksdagen såsom regel bestämt (hvad för närvarande
endast är på särskildt förbehåll för visst fall beroende), att, om verkliga kostnaden
för ett arbetes utförande skulle befinnas understiga den beräknade, afvederörande
myndighet granskade och godkända, det beviljade anslaget skall i motsvarande
mån minskas; och har Riksdagen för åstadkommande af kontroll härii
vei meddelat vissa stadganden beträffande räkenskapers förande m. in. I fråga
om bei åkning af värdet af de materialier, arbete eller andra, icke i penningar
al intressenterna lemnade bidrag har Riksdagen, dock utan att härom något stadga,
i ores tält sig, att detta värde lämpligen skulle kunna i penningar uppskattas af kronofogde
eller annan person eller myndighet, som kunde dertill förordnas.
Riksdagen har i örte momentet rörande berättelsers afgifvande till Styrelsen
lor allmänna väg- och vattenbyggnader meddelat en allmännare bestämmelse än
den för det närvarande gällande, hvilken endast afser kommunikationsanstalter.
Likaså har Riksdagen i 12:te momentet föreskrifvit en något utsträckt skyldighet
i afseende å underhåll för framtiden af arbeten, hvilkas utförande blifvit af
staten understöd^ varande en sådan skyldighet för närvarande stadgad endast i
truga om vägar, broar oeh afloppsgrafvar.
Slutligen bär Riksdagen ansett skäl vara för handen att mildra betalningsviIkoren
for odlingslån och derigenom söka främja gagneliga odlingsföretag utan
att i större mån än nödigt kan vara betunga intressenterna i ett dylikt företag,
hvilka endast småningom af den vunna jordens afkastning få sin nedlagda möda
och kostnad godtgjorda, och har Riksdagen alltså i
lindring i^ de nu gällande bestämmelserna i sådant afseende. Enligt dessa skall,
etter tre ars förlopp från den dag, då lånemedlen från Statskontoret utbekommits,''
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres
efter fem för hundra a obetaida kapitalbeloppet och det öfriga utgöi afbetalning
derå. Riksdagen har nedsatt denna annuitet till sex procent och räntefoten
till fyra och en half procent.
Riksdagen har alltså beslutat, att i afseende å de statsbidrag, som af innevarande
Riksdag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,
hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
följande allmänna vilkor och föreskrifter skola blifva gällande,
nemligen:
Mom. 1. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse; och skall menighet, bolag eller annan vederbörande, som
erhållit statsunderstöd till arbetets utförande, vara underkastad alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.
Mom. 2. Innan statsbidrag beviljas, bör, efter offentligen utfärdad kungörelse,
vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.
Mom. 3. Anslag utan återbetalningsskyldighet må af Kongl. Maj:t bestämmas
till högst två tredjedelar för väganläggningar, vägförbättringar, utförande af
mindre hamn- och brobyggnader, upprensning af åar och farleder samt byggande
vid större fiskelägen af smärre bathamnar och till högst en tredjedel föi undeistödjande
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse
att minska frostländigheten, allt af den beräknade kostnaden enligt den faststälda
arbetsplanen; skolande menighet, bolag eller andra vederbörande, hvilka antagas
komma att af ett genom statsbidrag understöd! företag hafva nytta, genom kontant
tillskott, materialier, arbete eller andra bidrag enligt ofvan angifnapiopoition
af respektive minst en tredjedel eller minst tva tredjedelar bestrida den återstående,
icke af statsmedel anvisade andelen af kostnaderna för företagets fullbordande;
hvarvid bestämmelsen i mom. 4 här nedan skall iakttagas.
Mom. 4. Vid meddelande af anslag utan återbetalningsskyldighet skall, der
Kongl. Maj:t icke finner undantag böra ega rum, iakttagas, att, om verkliga kostnaden
för arbetets utförande skulle befinnas understiga den beräknade, af vederbörande
myndighet granskade och godkända kostnaden, det beviljade anslaget
minskas med så stor del af den ifrågavarande besparingen, som det beviljade anslaget
utgjort af den beräknade kostnadssumman; börande vid sådana företag, som afse
större vägarbeten, hamn- och brobyggnader, och till hvilkas utförande statsbidrag
beviljats till belopp af 10,000 kronor eller derutöfver samt hvilka ej på entreprenad
verkställas, räkenskaper af vederbörande intressenter föras på sådant sätt, att den
verkliga kostnaden för det af staten understödda arbetsföretaget må kunna säkert
uppskattas.
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
Mom. 5. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt bemyndigande, af Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader godkäudt.
Kontraktet skall innefatta förbindelse för menighet, bolag eller enskilde,
dels att i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda arbetsplanen och under
skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll påbörja och fullborda
arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare
bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som
utöfver statsbidraget kan erfordras, äfvensom de öfriga åtaganden, som enligt
dessa allmänna vilkor och bestämmelser vederbörande åligga och äro på det förevarande
fallet tillämpliga; egande Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
att, der den pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande
arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget
utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar,
utvisande huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom bör uti kontrakten angående
sådana större vägarbeten, hamn- och brobyggnader, till hvilkas utförande
statsbidrag beviljats till belopp af 10,000 kronor eller derutöfver, inflyta, att vederbörande
arbetsdirektion skall hafva skyldighet att under arbetsåren inom viss bestämd
tid till Styrelsen för allmänna väg- orh vattenbyggnader årligen afgifva af
räkenskapsutdrag åtföljd berättelse om arbetets fortgång under nästföregående
året; hvarjemte, beträffande särskildt de kontrakt, hvilka afse företag till kommunikationsanstalters
befordrande, i dessa kontrakt bör införas, att vederbörande
direktion skall, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, afgifva
sådana uppgifter om de årliga trafikförhållandena, som kunna ifrågakomma att
infordras.
Mom. 6. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade
statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas sådan säkerhet,
som af Kongl. Maj:t godkännes; varande dock städer och sådana menigheter,
hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade.
Mom. 7. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan
i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan
återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskildt blifvit
bestämda antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, såvida
icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda
förordna, någon del af sådant anslag i Statskontoret innestå, intilldess arbetet är
vederbörligt afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar af~
lemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande så
Bih.
till Riksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Haft.
2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
dant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande
blifvit meddelad.
Mom. 8. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade,
skola från Statskontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fått sig i nåder
uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större eller mindre
del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Statskontoret företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras.
c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,
d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, en till Statskontoret eller ordres
stäld, af bemälda Kontor godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd
för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongh Kungörelserna af den 13 Juni
1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen
skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken
på föreskrifvet sätt antecknats; och
e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,
till dem på behörig reqvisition utlemnas.
Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,
skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet
anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd
tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till
Statskontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen,
till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att
öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses erfordras.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning; och
skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna medel jemväl erlägga
fem procent årlig ränta från lyftningsdagen till dess återbetalning sker.
Mom. 11. De arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats, böra
vara påbörjade senast under loppet af året näst efter det, hvarunder medlen blifvit
af Riksdagen anvisade; kommande, då arbetet icke påbörjats inom den sålunda
bestämda tidens förlopp, det beviljade beloppet att reserveras till Riksdagens
disposition.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69. 11
Mom. 12. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten skola
af den eller dem, som sådant understöd bekommit, underhållas intilldess sådan
underhållsskyldighet kan varda andra i laga ordning ålagd, eller vederbörande från
underhållsskyldigheten befriats.
Mom. 13. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör
taxa härå vara faststäld, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda faststälda
afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande
omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot
ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger
en viss, af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de till företaget lemnade enskilda
bidrag; och skall dessutom en viss af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel
utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas.
Mom. 14. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att
förminska frostländigheten, skall iakttagas, dels att anslaget ma företrädesvis anvisas
till sådana större företag, som anses i väsentlig mån befrämja det dermed afsedda
ändamål, dels ock att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af
behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetalas.
Mom. 15. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag
utbekomna låneunderstöd skola efter tre års förlopp från den
dag, då lånemedlen från Statskontoret utbekommits, årligen erläggas sex procent
å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fyra och en half för
hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende
på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande böra
lända till efterrättelse ofvan åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni 1845 och
den 3 November 1848.
Mom. 16. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna
anslag eller lån föranledts för Statskontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit.
Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna skrifvelse beviljade
anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt sammandrag.
Kiksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 27 April 1881.
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 69.
Sammandrag af de utaf 1881 års Riksdag beviljade, i dess underdåniga
Skrifvelse N:o 69 omförmälda statsbidrag för väganläggningar och
vägförbättringar, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer
äfvensom sjösänkningar och andra
vattenaftappningsföretag.
A) V äg anläggnin- gar och vägför- bättringar.
Till fond för an- läggning af nya
samt förbättring
eller omläggning
af backiga eller
eljest mindre go- da väqar .
Anslag,
Lån.
Summa anslag.
Summa lån.
''Summa anslag
och lån.
300,000
7,160
80,000
—
—
387,160
387,160
Till anläggning af
väg mellan Lyck- sele och Stensele
kyrkor i Vester- bottens län
Till väganläggning
från Sorsele kyrka
till Strycksele by
jemte sidoväg från
Lycksele öfver Ul- riksdal, Carlsgård
ochHusbondliden
till Ruskträsk i
Vesterbottenslän
—
Transport
|
— |---|—1 387,160
—
—
-| 387,160
—
Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 69.
13
Anslag.
Lån.
Summa anslag,
Summa lån.
Summa anslag
och lån.
Transport
IS) Bro- och hamn- byggnader samt
vatt enkom munika- tioner.
Till fond för under- stödjande af min- dre hamn-och bro- byggnader samt
upprensning åt
åar och farleder
Till fond för byggan- de vid större fiske- lägen af smärre
båthamnar......
20,000
30,000
—
__
387,160
50,000
387,160
—
—
—
50,000
—
C) Sjösänkningar
och andra vattenaf- t öppning sföretag.
Till fond för myrut- dikningar och vat- tenaftapp n ingar
till förminskande
af frostländig- heten
80,000
Till fond för under- stödjande af ut- dikningar och af- tappningar af sän- ka tr akter ochs; Öar
till beredande af
odlingsföretag ...
För sänkning af sjö- arne Hjelmaren
och Qvismaren ...
—
100,000
300,000
80,000
400,000
480,000
Summa kronor
i
517,160
—
400,000|—
917,160
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.