Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra v att en aftappning sföretag.

1882-03-29 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:22, Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra v att en aftappning sföretag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Detta ärende har Riksdagen nu till behandling förehaft, och har

Riksdagen funnit godt att meddela det af Eders Kongl. Maj:t, äskade

godkännande af de med Frankrike afskräde nya handels- och sjöfartstraktater.

Hvilket, till svar å den nådiga propositionen, Riksdagen härmed

får hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla; framhärdande etc.

Stockholm den 22 Mars 1882.

N:o 22.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 29 Mars 1882.

— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljade statsbidrag

till vägars anläggning och förbättring, hamn- och brobyggnader

samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar

och andra v att en aftappning sföretag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.)

S. A. K.

Riksdagen, som till behandling förehaft de dels i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, dels genom

enskilda motioner väckta frågor om statsbidrags beviljande för väg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

anläggningar och vägförbättringar, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,

äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,

får härmed i underdånighet anmäla följande i anledning deraf

fattade beslut:

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o. Föi'' anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t uti ofvanberörda

nådiga proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1883

bevilja 300,000 kronor, eller samma belopp, som för innevarande år blifva

till enahanda ändamål stäldt till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har

Riksdagen till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar till Eders Kongl.

Maj:ts disposition för år 1883 anvisat 300,000 kronor.

2:o. För väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte

sidoväg frän Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till

Ruskträsk, hvilket företag beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade

1877 års Riksdag ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående

under år 1878 24,093 kronor 86 öre, under år 1879 60,000 kronor,

under år 1880 25,000 kronor, under år 1881 35,000 kronor samt

under innevarande år 80,000 kronor, eller tillsammans 224,093 kronor

86 öre; och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att till detta arbete måtte

för år 1883 anvisas ytterligare 80,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har blifvit af Riksdagen

bifallet.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

3:o. För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder beviljade sistlidna års Riksdagför

år 1882 ett belopp af 20,000 kronor, äfvensom till understöd för

byggnader vid större fiskelägen af smärre båthamnar 30,000 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll inhemtas,

hurusom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen i sitt afgifna underdåniga

generalförslag hemstält, att förstnämnda anslagsbelopp, som utgått

med 20,000 kronor årligen utom för år 1875, då detsamma utgjorde

40,000 kronor, måtte för år 1883 höjas till 70,000 kronor, och såsom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

skal härför anfört, att dels redan inkommit flera vigtiga brobyggnadsförslag,

derför sammanlagda kostnaderna beräknats uppgå till omkring

150,000 kronor, äfvensom ett till en kostnad af 20,560 kronor beräknadt

strömrensningsförslag, dels ytterligare vore att emotse flera hithörande

förslag, som påkallade understöd till större belopp, än att behofvet

kunde på långt när tillfredsställas med det hittills anvisade alltför

ringa anslaget.

Då vidare anslaget å 30,000 kronor till understöd för byggande

vid större fiskelägen af smärre båthamnar, hvilket anslag afsåge uppmuntrande

och befrämjande af hafsfiske^ så att detta måtte uppbringas

till en högre utveckling, fortfarande visat sig vara behöflig!, enär nya

planer till dylika hamnanläggningar alltjemt utarbetades och ansökningar

om anslag dertill inkomme, har styrelsen hemstält, att äfven för

år 1883 samma anslag måtte till oförändradt belopp utgå.

Statsrådet och Chefen för Civildepartementet har, lika med Vägoch

Vattenbyggnadsstyrelsen, ansett eu förhöjning i anslaget till brobyggnader

och mindre hamnbyggnader vara behöflig. Förhöjningen

borde dock enligt departementschefens åsigt äfven tillgodokomma anslaget

till smärre båthamnar, och såväl af denna grund som derföre att

det förra anslaget egentligen omfattade äfven de ändamål, för hvilka

det senare vore afsedt, har departementschefen ansett lämpligast vara,

att dessa båda anslag sammanfördes under en titel, med en något förändrad

rubrik, omfattande de med båda anslagen åsyftade ändamål;

och har Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad sålunda föreslagits,

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder för år 1883 utaf Riksdagen äskat

ett belopp af 100,000 kronor.

Riksdagen, som inhemtat, att hos Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

för det närvarande hvila ansökningar om statsbidrag för utförande

af arbeten af ifrågavarande beskaffenhet till en beräknad kostnad af

385,435 kronor, har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande

af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder för år 1883 anvisat ett belopp af 100,000

kronor.

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

4:o. Till understödjande, medelst anslag utan åtarbetalningsskyldighet,

af sädana myrut dikning av och vattenaftappning ar, som företrädesvis

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

afse att förminska frostländigheten, bär från och med 1873 års riksdag

årligen anvisats ett belopp af 80,000 kronor, att fördelas öfver hela landet

till företag, som kunde vara deraf förtjenta, med anslag, motsvarande

en tredjedel af den beräknade kostnaden.

Uti ofvannämnda nådiga proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

detta anslags höjande, för år 1883, till 150,000 kronor.

Riksdagen har inhemtat, att, sedan 1882 års förslag om fördelning

af anslagen till understödjande af vattenaftappningar till frostländighetens

minskande under sistlidne Februari månad från Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader till Eders Kongl. Maj:t ingått, hos

styrelsen qvarligga ansökningar om statsbidrag till företag af ifrågavarande

beskaffenhet, beräknade till en kostnad af sammanlagdt 936,345

kronor 71 öre, hvaraf belöper,

på Norrbottens län

» Vesterbottens ))

» Vesternorrlands ))

» Gefleborgs »

» Kopparbergs »

» Vermlands »

)) Kronobergs ))

» Jönköpings »

» Jemtlands »

och på Gotlands »

.............Kr. 242,524: 60.

............... » 558,827: 28.

............... » 22,726: —

.............. » 6,088: 23.

............... » 10,092: 76.

.............. » 52,094:27.

.............. » 16,800: —

............... » 14,000: —

.............. » 1,869: 67.

............... » 11,322: 90.

Summa kr. 936,345: 71.

För eu del af dessa aftappningar äro planerna och kostnadsförslagen

ännu ej granskade, och några af dem lära ej ifrågakomma att

annorledes än med lån understödjas.

Emellertid utvisar såväl det stora antalet af dylika ifrågasatta

vattenaftappningsföretag som det betydliga beloppet af den beräknade

kostnaden, att behofvet af understöd för ifrågavarande allmännyttiga

ändamål är större, än att detsamma kan behörigen tillgodoses med de

för närvarande till Eders Kongl. Maj:ts disposition i sådant afseende

stälda 80,000 kronor; och har Riksdagen funnit det af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna belopp), 150,000 kronor, böra för ändamålet anvisas.

Härvid har Riksdagen likväl ej ansett sig böra såsom anslag utan

äterbetalningsskyldighet bevilja hela nyss nämnda belopp 150,000 kronor.

Det må vara en sanning, att aftappningsföretag till minskande af frost
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

ländigketen ej alltid afse omedelbar vinst. Medelbart åsyfta de likväl

beredande eller betryggande af en ekonomisk fördel för de enskilda

jordegare, hvilka besluta ett dylikt företag, och sjelfva arten af dessa

företag utesluter således ingalunda lämpligheten deraf att någon del af

det statsbidrag, som må finnas erforderligt, lemnas mot återbetalningsskyldighet.

Med beloppets förhöjning har Riksdagen ock ansett böra beredas

ej en ökad fördel åt de jordegare, som erhålla understöd för aftappningarne,

helst det i allt fall torde vara ganska svårt att tillse, att ett företag,

som kan anses lända till minskande af frostländigheten och i sådant

afseende anmäles till understöd, ej i sjelfva verket innefattar äfven ett

lönande odlingsarbete, utan fastmer och hufvudsakligen möjlighet för

Eders Kongl. Maj:t att, sedan ett större belopp blifvit stridt till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande, underlätta flera aftappningsföretags åvägabringande

samt erforderlig torrläggnings utförande i större omfattning

och till mera allmänt gagn, så att understöden komme att afse ej blott

utdikning af enstaka myrar, utan förnämligast sådana vattenaftappningsföretag,

som, egande sammanhang sins emellan och anlagda efter eu

gemensam plan, bereda gagn för hela orter.

Riksdagen är öfvertygad derom att en stor mängd jordegare, som

önska verkställa en utdikning, visserligen dertill behöfva ett statsbidrag,

men med tacksamhet och fördel kunna mottaga och begagna eu ej ringa

del deraf såsom lån mot återbetalningsskyldighet, och att således en

förändrad anordning, afseende ett och samma vattenaftappningsföretags

understödjande med såväl lån som anslag, kan genomföras, utan att möjligheten

till gagneliga sådana företags åvägabringande dermed i någon

mån förminskas.

En dylik anordning medgifver ej blott fondens ökande och derigenom

allt flera vattenaftappningsföretags befrämjande utan någon betydligt

ökad uppoffring för staten; äfven eu annan fördel följer deraf.

Det torde nemligen vara obestridligt, att ett arbetes understödjande medelst

lån lemnar större säkerhet derför att nyttan af företaget blifvit

före dess påbörjande noggrant öfvervägd, likasom ock det framtida underhållet

och således det fortvarande gagnet mera betryggas, om intressenterne

i en dem åliggande betalningsskyldighet hafva en anledning

att vidmakthålla resultatet af det nedlagda arbetet.

Riksdagen bär alltså funnit sig väl kunna för ifrågavarande ändamål

bevilja det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna belopp, 150,000 kronor;

dock har Riksdagen ansett, att deraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

bör lemnas endast samma summa som hittills, 80,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

kronor; hvaremot återstoden, 70,000 kronor, bör utgå såsom lån, mot

enahanda vilkor, som för åtnjutande af lånen till beredande af odlingsföretag

finnas bestämda.

Enligt de nu gällande vilkoren får anslag utan återbetalningsskyldighet

för understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten, lemnas till

högst en tredjedel af den beräknade kostnaden.

Riksdagen har dock ej förbisett att, vid fråga om understödjande

af arbeten till frostländighetens förminskande med såväl lån som anslag

utan återbetalning sskyldighet, fall kunna förekomma, då ett dylikt företag

skäligen bör befrämjas med statsbidrag till större andel af kostnaden

än en tredjedel. Då sålunda för ett och samma företags befrämjande

statsbidrag komme att utgå med dels lån, dels anslag, torde dock halfva

kostnaden vara den högsta andel deraf, hvarmed staten bör på detta

sätt bidraga, likasom, vid sådant understöds lemnande med lån och anslag

tillsammans, anslaget utan återbetalningsskyldighet ej lämpligen

torde höra beviljas till högre belopp än en fjerdedel af kostnaden; genom

hvilket förfaringssätt, och då fonden i dess helhet medelst tillägg

af låneandelen 70,000 kronor komme att nära fördubblas, allt flera företag

kunde blifva af dessa statsbidrag delaktiga.

Riksdagen, som i fråga om nyss angifna begränsning af statsbidragets

proportion till kostnaden kommer att här nedan, under punkten

7:o, beträffande vilkoren för statsunderstöds erhållande, meddela sitt beslut,

har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, att Riksdagen, till understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,

för år 1883 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, deraf 80,000 kronor

må såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå och återstående

70,000 kronor beviljas såsom lån mot enahanda vilkor och bestämmelser,

som för åtnjutande af låneunderstöd till beredande af odlingsföretag

äro föreskrifna. -

5:o. Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag har Eders

Kongl. Maj:t för år 1883 äskat enahanda belopp, som af senare årens

Riksdagar beviljats, eller 100,000 kronor.

I en inom Första Kammaren väckt motion har föreslagits, att anslaget

till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af

sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag måtte förhöjas

till 400,000 kronor, ehuru för år 1883 dertill skulle uppföras endast

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

200,000 kronor, samt att bland annat den förändring i nu gällande vilkor

för dylika låns meddelande måtte beslutas, att hela afdiknings- och

odlingskostnaden kunde såsom lån lemnas.

Slutligen har i en inom Andra Kammaren väckt motion hemstälts,

bland annat, att Riksdagen måtte för år 1883 höja det af Eders Kongl.

Maj:t begärda utlåningsbeloppet, för torrläggning af vattensjuk odlingsbar

mark och uttappning af sjöar från 100,000 kronor till 400,000

kronor.

Riksdagen har inhemtat att, sedan innevarande års fond till understödjande

medelst lån af sådana sjösänkningsföretag, som afse vinst

af odlingsbar mark, blifvit fördelad, ännu den 6 sistlidne Februari icke

någon ansökning om erhållande af dylikt understöd fans hos Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader inneliggande, men derjemte att

i allmänhet vid disponerande af medel från ofvan nämnda fond endast

omkring 46 å 50 procent af kostnaden blifvit såsom låneunderstöd för

ifrågavarande företag vederbörande tilldelade.

Riksdagen delar visserligen ingalunda den åsigt, att hela afdiknings-

och odlingskostnaden borde såsom lån till vederbörande intressenter

utlemnas; tvärtom har det synts Riksdagen i sin ordning, att vederbörande

sjelfva tillskjuta en ej alltför ringa del af kostnaden för ett

dylikt företag, medelst hvilket afses ökad afkastning genom vinst af

odlingsbar mark; och då härtill kommer, att vid sådana arbeten utgången

ej alltid kan på förhand med säkerhet beräknas, torde jemväl detta

förhållande göra det önskvärdt, att åtminstone någon del af kostnaden

må varda af vederbörande bestridd med egna medel. Med afseende

likväl å det allmänna gagn, landets fortgående uppodling medför, och

då det synes vara af ganska stor vigt, att företagsamheten i sådant

hänseende uppmuntras derigenom att förekommande odlingsarbeten må

kunna från statens sida befrämjas medelst försträckande, då sådant behöfves,

af större andel af kostnaden än den, hvartill fonden för det närvarande

lemnar tillgång, har Riksdagen ansett någon förhöjning af fondens

nuvarande belopp vara af omständigheterna påkallad. Då emellertid

andra utvägar än statsbidrag för vederbörande jordegare förefinnas

att erhålla försträckning, då egna medel ej förslå, till odlingsföretagets

åvägabringande, och då staten ej synes böra äfventyra att genom en

plötslig, betydlig höjning af fondens belopp framkalla mindre väl beräknade

dylika arbeten eller understödja odlingar, som lika lätt utan

statsbidrag kunnat komma till utförande, har Riksdagen ansett förevarande

behof för det närvarande vara från statens sida tillräckligt till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

godosedt, om fonden ökas med 50,000 kronor utöfver hvad den nu utgör,

till 150,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen på det sätt bifallit

Eders Kongl. Maj:ts ofvan nämnda förslag samt omförmälda enskilda

motioner, att Riksdagen till befrämjande, medelst lån, af utdikningar

och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af

odlingsföretag för år 1883 anvisat 150,000 kronor.

6:o. Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren beviljade

1877 års Riksdag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån

å 2,000,000 kronor, att från Statskontoret utgå med 600,000 kronor under

år 1878, samt 300,000 kronor under hvarje af åren 1879, 1880, 1881

och 1882 och 200,000 kronor under år 1883.

Med anledning häraf bär Eders Kongl. Maj:t nu äskat anvisande

för år 1883 af de på samma år belöpande, återstående 200,000 kronor

af detta lån; och har hvad Eders Kongl. Magt sålunda föreslagit blifvit

af Riksdagen bifallet.

7:o. I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af

statsbidrag till allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har

föreslagits, att de nu gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den

27 April 1881 (N:o 69) intagna bestämmelser måtte äfven för år 1883

bibehållas.

Någon förändring i dessa bestämmelser har Riksdagen ej ansett

nödig, så mycket mindre som de tillförene gällande vilkoren vid sistlidna

års riksdag underkastades en förnyad granskning och, sedan i

följd deraf en omarbetning af desamma egt rum, någon synnerlig erfarenhet

om verkan af de meddelade, först från innevarande års början

tillämpade nya bestämmelserna ännu ej kan hafva vunnits. Deremot

har Riksdagen, beträffande statsbidrag, medelst såväl lån som anslag,

till utdikningsföretag för minskande af -frostländigheten, i öfverensstämmelse

med sina här ofvan under punkten 4:o uttalade åsigter, ansett

ett tillägg till mom. 3 af ofvan nämnda bestämmelser erforderligt; och

har Riksdagen alltså beslutat, att i afseende å de statsbidrag, som af

innevarande Riksdag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar,

brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt sjösänkningar

och vattenaftappningar, de af sistlidna års Riksdag beslutade, i

dess underdåniga skrifvelse den 27 April 1881 (N:o 69) intagna allmänna

vilkor och föreskrifter fortfarande skola blifva gällande, endast

med tillägg i mom. 3 af dessa vilkor af en så lydande bestämmelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22.

»Då en och samma myrutdikning eller vattenaftappningsföretag,

afseende att minska frostländigheten, understödjes med såväl lån som

ock anslag utan återbetalningsskyldighet, må detta sammanlagda statsbidrag

ej bestämmas till högre belopp än hälften af den beräknade kostnaden

enligt den faststälda arbetsplanen, och den del deraf, som lemnas

såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, ej utgöra mera än en fjerdedel

af samma kostnad; varande äfven i detta fall menighet, bolag eller

andra vederbörande skyldige att bestrida den återstående, icke af statsmedel

ansisade andelen af kostnaden för företagets fullbordande.»

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna

skrifvelse beviljade anslags- och lånesummor bifogas ett deröfver uppgjordt

sammandrag.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 29 Mars 1882.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 22. 19

Sammandrag af de utaf 1882 års Riksdag beviljade, i dess underdåniga skrifvelse N:o 22

omförmålda statsbidrag för väganlåpgningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader

samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningar.

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa

anslag och

lån.

A. Väganläggningar och

vägförbättringar:

Till fond för anläggning af

nya samt förbättring eller

omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar...

Till väganläggning från Sor- sele kyrka till Strycksele by

jemte sidoväg från Lycksele

öfver Ulriksdal, Carlsgård

och Husbondliden till Rusk- träsk i Vesterbottens län...

300,000

80,000

—

380,000

380,000

B. Bro- och hamnbygg- nader samt vattenkom- munikationer:

Till fond för understödjande

af brobyggnader och min- dre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och

farleder...

100,000

100,000

100,000

C. Sjösänkningar och an- dra vattenaftappnings- företag:

Till fond för understödjande

af sådana myr utdikning ar

och vattenaftappningar, som

företrädesvis afse att min- ska frostländigheten..........

Till fond för befrämjande af

utdikning ar och af tappnin- gar af sänka trakter och

sjöar till beredande af od- linqsföretaq ._ ......

80,000

—

70,000

150.000

200.000

—

För sänkning af sjöarne Hjel

maren och Qvismaren

—

80,000

420,000

500,000

Summa kronor

—

—

—

—

560,000

—

420,000

—

980,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.