Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, med förslag till förordning angående tillägg till och ändring i 23 kap. Strafflagen den 16 Februari 1864.

1882-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:24, Skrifvelse, med förslag till förordning angående tillägg till och ändring i 23 kap. Strafflagen den 16 Februari 1864.

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21.

N:o 24

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 Mars 1882.

— — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, med förslag till förordning

angående tillägg till och ändring i 23 kap. Strafflagen

den 16 Februari 1864.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.)

S. A. K.

För tillämpning af ansvarsbestämmelserna i 23 kap. Strafflagen

erfordras, att den gäldenär, mot hvilken enligt samma kapitel ansvar

göres gällande, kommit i konkurstillstånd.

Då sådant bolag, som omförmäles i 15 kap. Handelsbalken, råkat

i konkurstillstånd, möter icke, till följd af detta vilkor, någon svårighet

i lagtillämpningen, enär de solidariske delegarne då ock hvar för sig

försättas i konkurstillstånd och följaktligen kunna trälfas af ansvarsbestämmelserna.

Deremot är, i fråga om aktiebolag, vare sig stadfäst

af Konungen eller icke, förhållandet ett annat. Här uppstår icke i och

med bolagets konkurs någon sådan för de särskilda aktieegarne; och

mot den eller de personer, som i egenskap af disponent eller styrelseledamöter

låtit komma sig till last bedrägeri, oredlighet eller uppenbar

vårdslöshet mot bolagets borgenärer, kan, då de icke sjelfve äro gäldenärer,

utan endast varit gäldenärens representanter, ansvar icke göras

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 24. 23

gällande enligt 23 kap. Strafflagen. I verkligheten kunna emellertid af

dem i deras omförmälda egenskap företagna handlingar bära alldeles

samma kännetecken, som de handlingar af gäldenär, hvilka medföra

straffpåföljd enligt nämnda kapitel, och rättsligen torde de derföre ock

höra enligt samma grunder bedömas.

Så har äfven, efter hvad Riksdagen inhemtat, skett uti den nya

nu gällande konkursordningen för tyska riket. Enligt denna skola nemligen

de ansvarsbestämmelser, som äro meddelade beträffande enskild

gäldenär, som instält sina betalningar eller med afseende å hvilkens

egendom konkursförfarande blifvit öppnadt, äfven vara tillämpliga ej

mindre å ledamöter af styrelsen för aktiebolag i allmänhet, äfvensom

för vissa bolagsföreningar med subsidier solidarisk ansvarighet för medlemmarne,

än ock å liqvidatorer för handelsbolag eller nämnda föreningar,

derest sådant bolag eller förening instält sina betalningar eller

med afseende å dess egendom konkursförfarande blifvit öppnadt.

Riksdagen, hos hvilken dess Justitieombudsman i sin för sistlidna

år afgifna embetsberättelse gjort framställning i ämnet, har ansett en

motsvarande lagbestämmelse äfven hos oss vara erforderlig.

Vid affattningen af denna lagbestämmelse har Riksdagen funnit

sig böra så nära som möjligt sluta sig till de uti 1848 års förordning

om aktiebolag begagnade ordasätt, hvilka dessutom ega fördelen att

hafva genom en öfver trettioårig tillämpning blifvit till sin betydelse

närmare bestämda.

Vidare har Riksdagen ansett stadgandet böra så affattas, att med

tillräcklig tydlighet må framgå,

att detsamma endast skall kunna komma att tillämpas å sådana sysslomän,

som, enligt aktiebolagsordning, äro satte att leda bolagets angelägenheter,

vare sig såsom ledamöter i bolagets styrelse eller eljest, så

att all fara må blifva aflägsnad, att mer eller mindre underordnade biträden

vid bolagets förvaltning skulle kunna träffas af ansvarsbestämmelserna;
att

sådane sysslomän, såvida de skola kunna drabbas af straff,

måste hafva förbrutit sig mot bolagets borgenärer på något af de sätt,

som i 23 kap. Strafflagen finnas, beträffande gäldenär, närmare angifna,

så att ansvaret för sysslomän uti aktiebolag, som kommit i konkurstillstånd,

icke må kunna blifva mera omfattande än för en i konkurs

försatt gäldenär;

samt slutligen att, vid inträffande fall af stadgandets tillämpning,

endast de sysslomän, som sig sålunda personligen förbrutit, kunna drabbas

af ansvar, men icke öfriga sysslomän i samma bolag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 24.

Skulle ett stadgande uti nu antydt, syfte meddelas, torde uti 23

kap. Strafflagen en ny § böra inskjutas under ordningsnumret 4 samt

efterföljande § böra undergå häraf betingade förändringar.

Riksdagen har alltså för sin del beslutit följande

Förordning angående tillägg till och ändring i 23 kap. Strafflagen

den 16 Februari 1864.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i 23 kap. Strafflagen

skola erhålla följande lydelse:

4 §•

Har* aktiebolag kommit i konkurstillstånd, och finnes någon af

de sysslomän, hvilka enligt bolagets ordning äro utsedde att utgöra bolagets

styrelse eller eljest leda dess angelägenheter, hafva mot bolagets

borgenärer sig förbrutit, som här ofvan sägs; då skall den syssloman

straffas, som vore han gäldenär i konkursen.

5 §•

Har gäldenär rymt för skuld och ej kommit åter inom sex månader

från det han rymde, varde lag som i 2 § sagdt är.

6 §•

Har åtal på grund af 2, 3, 4 eller 5 § egt rum, men inför Rätten

styrkes, att borgenärerna i konkursen blifvit till fullo förnöjde; varde

den tilltalade från allt vidare ansvar eller påföljd fri förklarad.

7 §•

Brott, som i 2 eller 3 § omförmäles, ehvad det begåtts af gäldenär

eller, efter ty i 4 § sägs, af syssloman, så ock brott, som i 5 §

omförmäles, må ej åtalas af annan än målsegande.

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen o. s. v.

Stockholm den 29 Mars 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.