Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nadiga proposition, med förslag till Förordning angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt.

1882-03-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:25, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nadiga proposition, med förslag till Förordning angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt.

Dokumentets text

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.

25

JSf:o 25.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 Mars 1882.

— — — — Andra Kammaren den 29 Mars —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nadiga proposition, med förslag till Förordning angående

böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7 samt Memorial Näs 17 och 26.)

S. A. K.

. Vid behandling af Eders Kongl. Majits nådiga Proposition af den

13 sistlidne Januari, med förslag till Förordning angående böter för

svarandeparts uteblifvande från underrätt, har Riksdagen funnit det uti

samma förslag _ upptagna bötesmaximum af tvåhundra kronor vara för

högt och lämpligen böra sättas till ett hundra kronor, hvarjemte Riksdagen

ansett en redaktionsjemkning nödig i förslagets första punkt på

det att tydligen må utmärkas, att bötespåföljden afser icke uteblifvande

å den rättegångsdag, å hvilken stämningen är stäld — om nemligen

den dagen icke sammanfaller med den, a hvilken saken första gången

efter mstämningen till handläggning uppropas — utan endast uteblifvande

å den dag, då sådant upprop sker.

Riksdagen, som alltså icke kunnat antaga Eders Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition i oförändradt skick, har för sin del beslutit följande

Bill. till Riksd. Prat. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. ''4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25

»Förordning angående böter för svarandeparts uteblifvande från

underrätt.

Med upphäfvande af hvad allmän lag innehåller mot denna förordning

stridande, stadgas som följer:

Kommer i tvistemål, som är instämdt till underrätt, käranden tillstädes

å den dag, saken första gången förekommer till handläggning,

och visar, att svaranden i laga tid fått stämning, men är svaranden

borta utan att framte laga förfall, och varder ej saken afdömd efter ty

i 12 kap. 3 § Rättegångsbalken sägs, böte svaranden fem kronor eller

mera, högst ett hundra kronor. Uteblifver svaranden utan anmäldt laga

förfall å dag, till hvilken saken blifvit uppskjuten, och vållas af svarandens

uteblifvande ytterligare uppskof, böte, som nyss är sagdt, der

ej särskildt vite är af Rätten satt.

Har någon blifvit fäld till böter enligt denna förordning’, skola böterna

genast uttagas, utan hinder deraf att det beslut, hvarigenom de

blifvit ådömda, ej vunnit laga kraft. Visar svaranden innan sakens slut,

att han haft förfall och ej kunnat Rätten det kungöra, gånge böterna

åter»; .

hvilket Riksdagen härmed får hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anmäla.

Riksdagen framhärdar o. s. v.

Stockholm den 29 Mars 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.