Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, med förslag, att laga skifte, hvarå fastställelse meddelats, må kunna under vissa förutsättningar genom nytt skifte rubbas.

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:40, Skrifvelse, med förslag, att laga skifte, hvarå fastställelse meddelats, må kunna under vissa förutsättningar genom nytt skifte rubbas.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

N:o 40.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1882.

— _ — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, med förslag, att laga skifte,

hvarå fastställelse meddelats, må kunna under vissa förutsättningar

genom nytt skifte rubbas.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 50.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva framställningar skett om sådana ändringar

i Kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866, att,

derest till följd af sjösänknings- eller annat större vattenafledningsföretag

tillförene'' sänka egor, hvilka ingått i laga skifte, hvarå fastställelse

meddelats, undergått sådan förändring, att de kunna såsom åker häfdas,

men markens fördelning mellan delegarne icke medgifver egornas

ändamålsenliga odling och bruk, nytt skifte eller s. k. omskifte af dylik

mark med innehafvet som delningsgrund må, utan hinder af den å äldre

skiftesläggningen meddelade fastställelse, kunna, äfven om icke alla

delegarne derom åsämjas, tillvägabringas, dock endast så vida egodelningsrätt

efter föregående pröfning af förhållandena förklarat, att och

i hvilken utsträckning sådant omskifte må vara af behofvet påkalladt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

De i dessa framställningar närmast afsedda förhållanden äro enligt

Riksdagens åsigt sådana, att de måste ådraga sig lagstiftarens synnerliga

uppmärksamhet. Likartade förhållanden förekomma säkerligen

på flere andra orter i vårt af större och mindre vattensamlingar uppfylda

land, i hvilket af sådan anledning vattenafledningsföretag mångenstädes

egt rum.

Riksdagen har visserligen vid flera föregående tillfällen icke bifallit

väckta förslag, som afsett rubbning i vissa fall af faststäldt laga

skifte. Dessa vid föregående tillfällen icke bifallna framställningar hafva

dock haft ett annat syfte, nemligen delning af mark, som vid förut verkstäldt

laga skifte blifvit afsatt för delegarnes gemensamma behof. Sådana

delningar hafva påyrkats, icke till följd deraf, att marken undergått

förändring till sin natur, utan i de flesta fall af den orsak, att en

eller annan skiftesdelegare, möjligen flertalet bland dem, haft en annan

åsigt om lämpligheten af den ifrågavarande markens undantagande från

skiftet än den, som vid sjelfva skiftet gjort sig gällande. Den nu afsedda

nya delning föranledes åter deraf, att marken till följd af verkstäld

sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag undergått

sådan förändring till sin natur, att den samma i dess förändrade skick

icke . kan utan omskifte med fördel brukas. En lagstiftning i denna

riktning synes vara en naturlig följd af lagstiftningen om vattenafledning

för jords förbättring, ty har man nedlagt stora kostnader i ändamål

att förvandla sänka ängar eller kärr till åker, måste det vara följdrigtigt

att undanrödja de hinder för markens begagnande till åker, hviika

föranledas af det sätt, hvarpå marken förut blifvit skiftad.

Riksdagen föreställer sig, att det åsyftade ändamålet skulle vinnas

derigenom, att till 3 § Skiftesstadgan tillädes ett moment, hvarigenom

förklarades, att, när genom verkstäld sjösänkning eller annat

större vattenafledningsföretag tillförene sänka egor undergått sådan förändring,

att de kunna häfdas såsom åker, men hinder för deras ändamålsenliga

brukande möter deraf, att vid förut verkstäldt laga skifte

egorna erhållit en för markens häfdande såsom åker olämplig indelning

eller delvis lemnats oskiftade, nytt skifte må, utan hinder af fasts! ällelse

å det förra laga skiftet, å dessa egor verkställas; att vidare bestämmelserna

i 89 § Skiftesstadgan gjordes tillämpliga äfven på det fall

att, vid sammanträde för handläggning af fråga om dylikt omskifte,

någon delegare yrkar, att vid det förut verkstälda laga skiftet bör oförändradt

förblifva, i hvilket fall det skulle åligga skiftesmannen och gode

männen, innan vidare åtgärd i afseende å skiftesberedningen företoges

att efter föregången besigtning å marken, hvarvid dess allmänna beBih.

till Riksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Band. 1 Afd. 5 Häft. %

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 40.

skaffenhet och läge borde beskrifvas, noga undersöka, om och till hvilket

omfång skifteslagets egor kunde genom omskifte i förening med

delning af mark, som till äfventyra vid laga skiftet från delning uteslutits,

eller ock genom egoutbyten, erhålla en för egornas skötsel lämpligare

indelning, i hvilken händelse förrättningen borde fortgå, hvaremot,

om det befunnes, att om skiftet, utan att i allmänhet blifva förmånligare

än det förra skiftet, skulle för delegarne medföra kostnad och

olägenhet, laga skiftet borde lemnas orubbadt och det sökta£omskiftet

inställas; och skulle skiftesmannen och gode männen hafva att i dessa

omständigheter meddela fullständigt utlåtande och dermed förfara, som

i 54 § Skiftesstadgan sägs, hvarjemte, derest omskifte afsloges, skiftessökanden

borde ensam bestå de åbragta skifteskostnaderna; samt att

slutligen tillägg gjordes dels till 69 § angående den delningsgrund, som

vid omskifte borde följas, och hvilken Riksdagen anser böra, så vidt

afser förut skiftade egor, blifva innehafvet, dels till 87 och 88 §§ angående

hvad iakttagas bör, i händelse det skulle befinnas nödigt att i

den omskiftade marken tilldela någon delegare flera skiften, än ban i

samma mark vid det förut verkstälda laga skiftet erhållit.

Riksdagen, som ansett, att ärendet lämpligen borde efter denna

allmänna utredning underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, får derföre

hos Eders Kongl. Magt i underdånighet anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande, huruvida, der genom verkstäld

sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag tillförene sänka

egor undergått sådan förändring, att de kunna häfdas som åker, men

hinder för deras ändamålsenliga brukande möter deraf, att vid förut

verkstäldt laga skifte egorna erhållit en för markens häfdande såsom

åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, nytt skifte må

utan hinder af fastställelse å det förra laga skiftet, å dessa egor verkställas

på sätt ofvan är antydt, samt att, derest sådan rätt till omskifte

finnes böra medgifvas, Eders Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta och till

Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i gällande Skiftesstadga,

som för sådant ändamål äro af nöden.

Riksdagen framhärdar o. s. v.

Stockholm den 17. Maj 1882.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.