Skrifvelse, i anledning af. Kongl. Majgts proposition angående öfverlåtande till Stockholms stad af vissa dels kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtdelar utmed Ridclarholmskanalen, mot vederlag till kronan af annan för sammanhindningsbanan genom Stockholm använd, staden tillhörig mark.
1882-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1882:46, Skrifvelse, i anledning af. Kongl. Majgts proposition angående öfverlåtande till Stockholms stad af vissa dels kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtdelar utmed Ridclarholmskanalen, mot vederlag till kronan af annan för sammanhindningsbanan genom Stockholm använd, staden tillhörig mark.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
3
N:o 46.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1882.
» » » » Andra Kammaren den 20 » »
Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af. Kongl. Majgts
proposition angående öfverlåtande till Stockholms stad af
vissa dels kronan, dels Riksgäldskontor et tillhöriga tomtdelar
utmed Ridclarholmskanalen, mot vederlag till kronan
af annan för sammanhindningsbanan genom Stockholm
använd, staden tillhörig mark.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.)
S. A. K.
Medalj Kongl. Maj:t under deri 21 Januari 185(J anbefalt inköp för.
statens räkning af den så kallade Geijerska egendomen N:o 1 i qvarteret
Riddarholtnen här i staden, och dervid, bland annat, förklarat, att den
del af egendomens tomt, som, enligt ett af Stockholms drätselkommission
den 17 September 1856 afgifvet förslag, erfordrades för anläggande
af eu strandgata utmed Riddarholmskanalens vestra sida, skulle förblifva
stadens tillhörighet, samt den Idebbeska fideikommissegendomen N:o 2,
i qvarteret Riddarholmen, sedermera blifvit af styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader exproprierad för att användas vid anläggning af den
till sammanbindning af vestra och norra stambanorna beslutade jernbana
genom hufvudstaden, både, på sätt af en till Riksdagen aflåten nådig
proposition af den 29 Oktober nästlidet år inhemtats, Kongl. Maj:t, uppå
framställning i ämnet af bemälda styrelse, genom bref den 22 Augusti
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
1865, dels raedgifvit, att det för sammanbindningsbanan erforderliga
område af förstnämnda tomt linge, under visst vilkor, kostnadsfritt användas
till berörda ändamål, dels ock tillåtit styrelsen att till Fullmäktige
i Riksgäldskontoret för det pris, hvarom kunde öfverenskominas,
öfverlåta den del af Hebbeska fideikommissegendomen, som låge vester
om sammanbindningsbanan, samt att, till fortsättande af den strandgata,
hvartill en del af f. d. Geijerska tomten redan blifvit använd, erbjuda
Stockholms stad den öster om jernbanan belägna del af Hebbeska tomten,
antingen mot ersättning i penningar eller i utbyte mot någon för sammanbindningsbanan
erforderlig, staden tillhörig egendom, som icke blifvit
af staden till nämnda bana upplåten. Med anledning af en utaf Stockholms
stadsfullmäktige derefter gjord och af öfverståthållareembetet hos
Kongl. Maj:t anmäld framställning angående upplåtelse för allmänna trafiken
af, bland annat, de delar af förutnämnda tomter, hvilka icke kornme
att för jernvägsanläggningen eller annat statens behof användas, hade
Kong!. Maj:t uti nådigt bref den 15 December 1865 förklarat, utom
annat, att den öster om sammanbindningsbanan belägna och för densamma
obehöfliga andel af tomten N:o 1, eller f. d. Geijerska egendomen,
finge till Stockholms stad upplåtas för att utläggas till strandplatser
vid Riddarholmskanalen och att, hvad anginge framställningen
om tillvinnande för stadens räkning af den öster om samma bana belägna
del af tomten N:o 2, eller f. d. Hebbeska egendomen, hvilken icke
vore för banans anläggande erforderlig, bestämmelserna i nådiga brefvet
den 22 Augusti 1865 skulle fortfarande lända till efterrättelse. Uti
underdånig skrifvelse den 27 Augusti nästlidna år hade nu styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader anmält, dels att styrelsen — för åstadkommande
af slutligt ordnande af de genom anläggningen af sammanbindningsbanan
och norra stambanan inom hufvudstaden uppkomna rättsförhållanden
mellan styrelsen och Stockholms stad — föreslagit Stockholms
stadsfullmäktige, att ofvanberörda del af tomten N:o 2 i qvarteret
Riddarholmen, hvilken tomtdel i areal utgjorde 8,750 qvadratfot och
som i det skick, hvari den genom jernvägsbyggnadsmedlen blifvit försatt,
måste i anseende till sitt utmärkta läge vara en för Stockholms stad
synnerligen fördelaktig plats, skulle till Stockholms stad med eganderätt
öfverlåtas emot vederlag af ett inom qvarteron Röda Berget under N:is 4
och 28 och Blomsterlöken N:o 1 beläget område, som, i areal utgörande
68,500 qvadratfot, funnes å en åtföljande ritning med beskrifning af den
29 Mars 1876 upptaget inom bokstäfverna a, b, c, c/, e, /, g, h, s, r, t,
it, v, x, y, z och a, äfvensom af den del af Barnhusträdgårdsgatan, till
en areal af 6,020 qvadratfot, som af jernvägen upptagits och å samma
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
ritning betecknades med bokstafvera» b'', c, cl'', e och b'' och dels att
stadsfullmäktige, med hänsyn till skilnaden i areal mellan de tomtdelar,
som sålunda åt styrelsen blifvit föreslagna att utbytas, väl funnit det
gjorda förslaget icke vara antagligt, men förklarat sig villige att afstå
eganderätten till ofvannämnda jordområden, mot det att staden erhölle
eganderätt, förutom till nyss berörda del af tomten N:o 2. å Kiddarholmen,
äfven till de mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
belägna, å eu bifogad ritning med beskrifning af den 9 Juni 1876 utmärkta
delar af Kongl. Majrts och kronans tomter N:is 1 och 11 samt
af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret Riddarholmen, af Iivilka
tomtdelen N:o 1, upptagen inom bokstäfverna in, u, y, z, k, l och in,
irinehölle 6,875 qvadratfot, tomtdelen N:o 11, inom bokstäfverna ni, q,
r, k och in, 2,396 qvadratfot samt tomtdelen N:o 12, betecknad med
bokstäfverna e, h, l, in, k, i och e, 4,800 qvadratfot. Med erinran,
beträffande de sålunda af stadsfullmäktige i utbyte begärda, Kongl. Magt
och kronan tillhöriga, delar af tomterna N:is 1 och 11, att tomtdelen
N:o 1, på sätt ofvan förmälts, redan Blifvit till Stockholms stad upplåten
för att utläggas till strandplatser vid Riddarholmskanalen, och att här
ifrågavarande område af tomten N:o 11, eller den så kallade Fatburstomten,
blifvit för Fatburen obehöflig till följd af de, på grund af Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 24 November "l865 och den 8 Maj 1868, af jernvägsbyggnadsmedlen
bekostade förändringar i Fatburens anordnande,
både Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i sin förutnämnda underdåniga
skrifvelse hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen
aflåta nådig proposition derom, att ifrågavarande delar af tomterna N:is
1, 11 och 12 måtte, jemte den erbjudna, å sistnämnda ritning med bokstäfverna
e, t, in, l, k, i, h, g och e betecknade andel af Hebbeska egendomen
eller tomten N:o 2, få till Stockholms stad med eganderätt aflåtas
såsom vederlag emot de af jernvägen genom Stockholm upptagna förberörda
områden inom qvarteren Röda Berget och Blomsterlöken samt
eu del af Barnhusträdgårdsgatan; varande, i afseende å de i beskrifningen
till ritningen öfver dessa områden af den 29 Mars 1876 under
2:o) och 3:o) omförmälde gatudclar, särskildt upplyst, hvad beträffade
deri förra, att det hvarken ifrågasatts eller kunde ifrågakomma, att staten
skulle förvärfva eganderätt till densamma, alldenstund vägen, ehuru jernvägsspår
i plan öfverginge den, likväl vore för den allmänna gatutrafiken
öppen och behöflig, och att, hvad anginge den senare, vederlag från
statens sida derför redan lemnats medelst eu under jernvägen anlagd
och för gatutrafiken upplåten vägundergång.
På grund af hvad sålunda förekommit, har Eders Kongl. Maj:t i
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
ofvannämnda nådiga proposition föreslagit Riksdagen medgifva, att de
delar af Kongl. Maj:ts och kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets
tomt N:o 12, som ligga mellan sammanbindningsbanan
och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, måtte,
jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så kallade
Hebbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratfot, till Stockholms
stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af
områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken
under N:o 1, om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan
upptagits.
Efter det Fullmäktige i Riksgäldskontoret uti skrifvelse den 16 sistlidne
Februari tillkännagifvit, det Fullmäktige från Riksgäldskontorets
sida ej funnit något att erinra emot bifall till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, har Riksdagen samma nådiga proposition bifallit.
Riksdagen framhärdar etc.
° «
Stockholm den 20 Maj 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.