Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse under eganderätt till Vexiö stad af kyrkoherdebostället Vexiö Domprostegärden.
1882-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1882:52, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse under eganderätt till Vexiö stad af kyrkoherdebostället Vexiö Domprostegärden.
Dokumentets text
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.
N:o 52.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1882.
» » » > Andra Kammaren den 20 » »
Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
''proposition angående upplåtelse under eganderätt till
Vexiö stad af kyrkoherdebostället Vexiö Domprostegärden.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.)
S. A. K.
Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden
af den 3 sistlidne Februari har Eders Kongl. Maj:t i eu samma
dag till Riksdagen aflåten nådig proposition föreslagit, det Riksdagen
måtte medgifva, att åt Vexiö stad finge upplåtas eganderätt till ett hälft
mantal krono Vexiö Domprostegärden N:o 1, mot det att staden förbunde
sig dels att till kyrkoherden i Vexiö pastorat årligen utgifva lösen
efter tioårigt medelmarkegångspris för fyra hundra kubikfot spanmål,
hälften råg och hälften korn, och dels att åt kyrkoherden anskaffa och
underhålla lämplig bostad i staden eller tilldela honom hyresersättning,
hvars belopp i brist af åsämjande skulle bero på särskild pröfning i laga
ordning.
Af förenämnda statsrådsprotokoll har Riksdagen inhemtat, att Kongl.
Maj:t i sammanhang med fastställande af lönereglering för presterskapet
i Vexiö stads- och landsförsamlingars pastorat, enligt nådigt bref den 1
Mars 1872, förordnat, bland, annat, att dåvarande, i jordeboken för landsförsamlingen
upptagna kyrkoherdebostället ett hälft mantal krono Vexiö
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.
Domprostegården N:o 1 skulle vid inträffande kyrkoherdeledighet eller
dessförinnan, om uppgörelse derom kunde träffas, så snart sådan kommit
till stånd, åt Vexiö stad upplåtas till begagnande under all framtid,
under förbehåll att staden förbunde sig dels att till kyrkoherden årligen
utgifva lösen efter tioårigt medelmarkegångspris för fyra hundra kubikfot
spanmål, hälften råg och hälften korn, och dels att åt kyrkoherden
anskaffa och underhålla lämplig bostad i staden eller tilldela honom
hyresersättning, hvars belopp i brist af åsämjande skulle bero på särskild
pröfning i laga ordning. Enligt den af Eders Kongl. Maj:t den 81
December 1877 faststälda plan för utvidgning och reglering af Vexiö
stad, dit hemmanet Domprostegården på grund af nådiga brefvet den
19 Juni sistnämnda år blifvit från och med den 1 nästförutgångne Maj
i judicielt, kameralt och ecklesiastikt hänseende förlagdt, skulle samma
hemman hänföras till den nya stadsdelen. Härefter hade stadsfullmäktige
i Vexiö — med förmälan, att några af de å Domprostegården belägna
tomter sedermera blifvit af staden försålda, men att hinder mötte
för köparne att å desamma erhålla lagfart, emedan jorden af staden
innehades, endast med besittningsrätt, hvilket hinder, enligt hvad erfarenheten
visat, inverkade i hög grad menligt på det pris, som kunde för
tomterna betingas — uti underdånig ansökning, som Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Kronobergs län, efter Vexiö magistrats hörande,
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat och förordat, anhållit, att hemmanet
Domprostegården måtte på de i förenämnda nådiga bref den 1 Mars
1872 stadgade vilkor med full eganderätt till staden upplåtas, helst i
motsatt fall stadens väl behöfliga utvidgning åt detta håll möjligen icke
skulle kunna försiggå och sålunda det med hemmanets öfverlemnande åt
staden afsedda ändamål icke vinnas. Öfver denna ansökning hade Kammarkollegium,
efter det Domkapitlet 1 Vexiö yttrat sig i ämnet, afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande och dervid, enär det ej syntes behöfva
befaras, att staden, som redan egde för all framtid disponera hemmanet,
icke behörigen fullgjorde sina för upplåtelsen deraf åtagna förbindelser,
tillstyrkt, att stadsfullmäktiges ansökning måtte i nåder bifallas.
Ehuru Riksdagen funnit önskvärdt, att den osäkerhet i rättsförhållandena,
som torde hafva uppstått derigenom, att Kong]. Maj:t, på sätt
ofvan är omförmäldt, utan Riksdagens hörande till staden Vexiö upplåtit
ständig besittningsrätt till ifrågavarande boställe, måtte varda snarast
möjligt rättad, har Riksdagen dock ansett, att, då fråga nu är om
eganderättens öfverlåtande, förenämnda fastighet borde betinga något
högre pris än det, som vid besittningsrättens afyttrande blifvit utfäst,
samt att vid försäljningen en viss köpeskilling borde bestämmas jemte
20 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.
skyldighet för staden att åt kyrkoherden anskaffa och underhålla lämplig
bostad.
På grund häraf och då Riksdagen saknat all ledning för bedömandet
af egendomens försäljningsvärde samt i allt fall Kyrkomötets samtycke
till ifrågavarande försäljning lärer böra inheintas, har den af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna försäljningen till Vexiö stad af kyrkoherdebostället
Vexiö Domprostegården icke för närvarande blifvit af Riksdagen bifallen.
Med anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 20 Maj 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.