Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse under eganderätt till Vexiö stad af kyrkoherdebostället Vexiö Domprostegärden.

1882-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:52, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse under eganderätt till Vexiö stad af kyrkoherdebostället Vexiö Domprostegärden.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

N:o 52.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1882.

» » » > Andra Kammaren den 20 » »

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

''proposition angående upplåtelse under eganderätt till

Vexiö stad af kyrkoherdebostället Vexiö Domprostegärden.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.)

S. A. K.

Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

af den 3 sistlidne Februari har Eders Kongl. Maj:t i eu samma

dag till Riksdagen aflåten nådig proposition föreslagit, det Riksdagen

måtte medgifva, att åt Vexiö stad finge upplåtas eganderätt till ett hälft

mantal krono Vexiö Domprostegärden N:o 1, mot det att staden förbunde

sig dels att till kyrkoherden i Vexiö pastorat årligen utgifva lösen

efter tioårigt medelmarkegångspris för fyra hundra kubikfot spanmål,

hälften råg och hälften korn, och dels att åt kyrkoherden anskaffa och

underhålla lämplig bostad i staden eller tilldela honom hyresersättning,

hvars belopp i brist af åsämjande skulle bero på särskild pröfning i laga

ordning.

Af förenämnda statsrådsprotokoll har Riksdagen inhemtat, att Kongl.

Maj:t i sammanhang med fastställande af lönereglering för presterskapet

i Vexiö stads- och landsförsamlingars pastorat, enligt nådigt bref den 1

Mars 1872, förordnat, bland, annat, att dåvarande, i jordeboken för landsförsamlingen

upptagna kyrkoherdebostället ett hälft mantal krono Vexiö

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Domprostegården N:o 1 skulle vid inträffande kyrkoherdeledighet eller

dessförinnan, om uppgörelse derom kunde träffas, så snart sådan kommit

till stånd, åt Vexiö stad upplåtas till begagnande under all framtid,

under förbehåll att staden förbunde sig dels att till kyrkoherden årligen

utgifva lösen efter tioårigt medelmarkegångspris för fyra hundra kubikfot

spanmål, hälften råg och hälften korn, och dels att åt kyrkoherden

anskaffa och underhålla lämplig bostad i staden eller tilldela honom

hyresersättning, hvars belopp i brist af åsämjande skulle bero på särskild

pröfning i laga ordning. Enligt den af Eders Kongl. Maj:t den 81

December 1877 faststälda plan för utvidgning och reglering af Vexiö

stad, dit hemmanet Domprostegården på grund af nådiga brefvet den

19 Juni sistnämnda år blifvit från och med den 1 nästförutgångne Maj

i judicielt, kameralt och ecklesiastikt hänseende förlagdt, skulle samma

hemman hänföras till den nya stadsdelen. Härefter hade stadsfullmäktige

i Vexiö — med förmälan, att några af de å Domprostegården belägna

tomter sedermera blifvit af staden försålda, men att hinder mötte

för köparne att å desamma erhålla lagfart, emedan jorden af staden

innehades, endast med besittningsrätt, hvilket hinder, enligt hvad erfarenheten

visat, inverkade i hög grad menligt på det pris, som kunde för

tomterna betingas — uti underdånig ansökning, som Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Kronobergs län, efter Vexiö magistrats hörande,

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat och förordat, anhållit, att hemmanet

Domprostegården måtte på de i förenämnda nådiga bref den 1 Mars

1872 stadgade vilkor med full eganderätt till staden upplåtas, helst i

motsatt fall stadens väl behöfliga utvidgning åt detta håll möjligen icke

skulle kunna försiggå och sålunda det med hemmanets öfverlemnande åt

staden afsedda ändamål icke vinnas. Öfver denna ansökning hade Kammarkollegium,

efter det Domkapitlet 1 Vexiö yttrat sig i ämnet, afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och dervid, enär det ej syntes behöfva

befaras, att staden, som redan egde för all framtid disponera hemmanet,

icke behörigen fullgjorde sina för upplåtelsen deraf åtagna förbindelser,

tillstyrkt, att stadsfullmäktiges ansökning måtte i nåder bifallas.

Ehuru Riksdagen funnit önskvärdt, att den osäkerhet i rättsförhållandena,

som torde hafva uppstått derigenom, att Kong]. Maj:t, på sätt

ofvan är omförmäldt, utan Riksdagens hörande till staden Vexiö upplåtit

ständig besittningsrätt till ifrågavarande boställe, måtte varda snarast

möjligt rättad, har Riksdagen dock ansett, att, då fråga nu är om

eganderättens öfverlåtande, förenämnda fastighet borde betinga något

högre pris än det, som vid besittningsrättens afyttrande blifvit utfäst,

samt att vid försäljningen en viss köpeskilling borde bestämmas jemte

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

skyldighet för staden att åt kyrkoherden anskaffa och underhålla lämplig

bostad.

På grund häraf och då Riksdagen saknat all ledning för bedömandet

af egendomens försäljningsvärde samt i allt fall Kyrkomötets samtycke

till ifrågavarande försäljning lärer böra inheintas, har den af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna försäljningen till Vexiö stad af kyrkoherdebostället

Vexiö Domprostegården icke för närvarande blifvit af Riksdagen bifallen.

Med anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 20 Maj 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.