Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående förvaltningen af kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar och statens skogar gemensam domänstyrelse.

1882-05-21 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:64, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående förvaltningen af kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar och statens skogar gemensam domänstyrelse.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64

i

N:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1882.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition angående förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar

och statens skogar gemensam domänstyrelse.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 och Memorial N:o 51.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 21 Maj 1880, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel,

framhållit vigten af att de år 1877 vidtagna provisoriska anordningarne

för förvaltningen af statens utarrenderade fastigheter blefve, så fort

ske kunde, utbytta mot definitiva förvaltningsformer och uttalat sin förhoppning

att nådig framställning i dylikt syfte snart måtte blifva att

emotse, samt i anledning häraf förslag till domänförvaltningens ordnande

blifvit i Finansdepartementet, med biträde af särskildt tillkallade

personer, upprättadt, öfver hvilket förslag yttranden inbemtats från såväl

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i rikets samtliga län som

Bill. till Riksd. Prot. 1S82. 10 Sami. 1 Band. 1 Afd. 16 Håft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Kammarkollegium ock Skogsstyrelsen, har Eders Kongl. Maj:t, efter det

detta ärende ånyo varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, uti

en till Riksdagen afgifven proposition af den 23 December nästlidet år,

med åberopande af ett samma proposition bilagdt statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen:

att för inrättande af en för statens jordbruksdomäner och skogar

gemensam domänstyrelse, i hvilken den nuvarande Skogsstyrelsen borde

uppgå, samt med godkännande af ej mindre det förslag till stat för

nämnda styrelse än de vilkor och förbehåll för åtnjutande af deri upptagna

löneförmåner, det åberopade protokollet innehölle, bevilja ett anslag

å ordinarie stat af 95,000 kronor;

att, för ordnande af den lokala domänförvaltningen i enlighet med

de i samma protokoll angifna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa:

till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna 60,000 kronor; samt

till resekostnader ett förslagsanslag af 20,000 kronor;

att för förvaltningen af kronans domäner antaga de grunder, det

omförmälda statsrådsprotokollet i sådant afseende upptoge;

samt att i sammanhang härmed medgifva:

dels att de i fråga om utarrendering och förvaltning af kronans

domäner erforderliga bestämmelser, hvilka icke förekomme i de nyssberörda

grunderna för förvaltningen, måtte få af Eders Kongl. Maj:t

meddelas,

dels att, der under första ordnandet af den nya förvaltningen de.

nu föreslagna grunderna för utarrenderingen icke kunde utföras, hittills

gällande former för arrendeupplåtelsen måtte få tillämpas.

Ofvanberörda i statsrådsprotokollet intagna stat för den föreslagna

domänstyrelsen var af följande utseende:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

3

Tjenst-

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Krön

o r.

1 chef........................................... .

7,000

3,000

10,000

Jordbruksaf delning en:

1 tredje gradens tjensteman .............

4,400

2,000

6,400

1 d:o ............

4,400

2,000

6,400

1 första gradens tjensteman____________

1,800

1,200

3,000

1 d:o ............

1,800

1,200

3,000

Skog saf delning en:

1 tredje gradens tjensteman ............

4,400

2,000

6,400

2 d:o ...........

8,800

4,000

12,800

1 första gradens tjensteman ...........

1,800

1,200

3,000

3 d:o ..............

5,400

3,6U0

9,000

1 första gradens tjensteman (ombuds-

1,800

1,200

3,000

v man)

1 d:o (registrator)

1,800

1,200

3,000

1 förste vaktmästare........................

800

300

1,100*)

1 andre d:o ........................

500

300

800*)

1 d:o d:o ........................

500

300

800*)

Anslag till vikariatsersättning, arf- voden åt amanuenser och extra

biträden, renskrifnings- och tryck-

22,300

ningskostnader ..............................

—

Inspektionsresor ................................

—

4,000

Summa

—

95,000;

Efter 6 års tjenstgöring

► kan lönen ökas med 600

kronor.

Efter 6 års tjenstgöring

kan lönen ökas med 500

kronor och efter ytterligare

5 år med 600

kronor.

Efter 6 åra tjenstgöring

i kan lönen ökas med 600

I kronor.

Efter 6 års tjenstgöring

kan lönen ökas med 600

, kronor och efter ytterligare

5 år med 600

kronor.

1 Efter 6 års tjenstgöring

i kan lönen ökas med 100

J kronor.

*) Om -vaktmästare åtnjuter

fri bostad, skall,

så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas

med 160 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

varande de i den nådiga propositionen jemväl åberopade vilkor och förbehåll

för åtnjutande af de i förenämnda stat upptagna löneförmåner af

följande lydelse:

att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid

en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess

särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket; dock att tjensteman som från anställning

hos Skogsstyrelsen eller Kammarkollegium öfvergår till befattning

inom motsvarande grad i den nya styrelsen, må, derest han

vid regleringens inträdande redan innehar tjenst utom dessa embetsverk,

densamma bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen hos

styrelsen hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af

semester tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma med åtnjutande i

förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

ait, der föihöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma lönegrad är enligt stat medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor

att innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen

eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra

förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma

vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöj
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, Aöo 6''4.

ningen angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,

vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i

följd af frågan om verkets omorganisation;

att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjeusten afgå, Eders Kongl.

Maj:t eller styrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda,

dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

samt

att semester må åtnjutas af verkets chef och af tredje gradens

tjenstemän under en och en half månad samt af första gradens tjenstemän

under en månad årligen.

De i statsrådsprotokollet upptagna grunder för förvaltningen af

kronans domäner, hvilka Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

till antagande, voro följande:

l:o. All kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt

innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till följd deraf

antingen till omedelbart begagnande upplåten eller stäld under särskild

embetsmyndighets vård, skall stå under inseende af en i hufvudstaden

förlagd domänstyrelse ’ och utarrenderas på sätt här nedan stadgas.

2:o. Innan kronan tillhörig jordegendom utarrenderas, skall skogsmarken

derifrån skiljas, så framt densamma, till fördel för kronan, kan

ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark såsom

kronopark förvaltas och ej ligger i samfällighet med enskild egendom.

3:o. Skogsmark, som ej afsättes till kronopark, upplåtes jemte

jordegendomen på arrende, med rätt för arrendatorn att i öfverensstämmelse

med faststäld hushållningsplan och de närmare bestämmelser,

arrendekontraktet innehåller, använda skogen till bete och skogsfångst;

dock må, der skogen är af större betydenhet, densamma från

arrendet undantagas, med rätt för arrendatorn endast till bete, i den

mån hinder för skogshushållningen icke derigenom åstadkommes, och

årlig utsyning af husbehofsvh-ke till belopp, som i arrendekontraktet

angifves, hvarjemte, i händelse skogens bevakning finnes böra åt arrendatorn

uppdragas, ersättning härför må honom tilläggas med viss, i kontraktet

bestämd andel af inflytande försäljningsmedel för den kronan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

förbehållna virkesafkastningen, sedan kostnaderna för skogsskötseln derifrån

afgått.

4:o. Arrende af kronan tillhörig jordegendom skall i allmänhet

omfatta 20 år; dock må i afbidan på skiftes eller vattenaflednings fullbordan,

så ock i händelse under närmast följande åren annat sådant

förhållande antages inträda, som på arrendevärdet väsentligen inverkar,

utarrendering ske på kortare tid. Anses större odlingsföretag höra å

en egendom utföras, ankomme på Kongl. Maj:t att, efter framställning

af domänstyrelsen, förordna, huruvida egendomen må upplåtas på arrende

för längre tid, dock ej öfver 30 år, med skyldighet för arrendatorn

att de nödiga befunna odlingarne under arrendetiden verkställa.

För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall efter

för handen varande förhållanden af domänstyrelsen bestämmas.

5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flere egendomar

under ett arrende upplåtas eller en egendom i flere lotter utarrenderas.

Likaledes må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott, torfmosse

eller annan lägenhet vid utarrendering af den egendom, hvartill

densamma hörer, jemte nödigt utmål undantagas och på särskildt arrende

upplåtas, om högre afkomst derigenom kan påräknas.

6:o. Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordegendom,

skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens förhållanden, så

till byggnad som in- och utegor, domänintendent i samråd med två i

landtbruks- och affärsförhållanden kunnige män, hvilka, jemte lika antal

suppleanter, för länet i dess helhet eller viss af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

bestämd del deraf årligen utses den ene af landstinget

och den andre af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, samt med

biträde, då Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, af

skogstjensteman, landtmätare, lanötbruksingeniör och byggnadskunnig

person, uppgöra förslag till sättet för egendomens utarrendering, till de

närmare arrendevilkoren i afseende på nybyggnads- och andra skyldigheter

samt till den arrendeafgift, emot hvilken egendomen kan anses

skäligen böra upplåtas; hvilket förslag, tillika med beskrifning öfver

egendomen, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande jemte eget yttrande

till domänstyrelsen insändes.

7:o. Sedan arrendevilkoren blifvit af domänstyrelsen faststälda,

varde, efter kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse

om arrendevilkoren och det arrendevärde, domänstyrelsen ansett

egendomen böra betinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet

å offentlig auktion, hvilken förrättas samtidigt hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i länet och å plats i orten, som af Kongl. Maj:ts

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

befallningshafvande bestämmes, af kronofogden eller annan af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande förordnad kronobetjent.

Före auktionen må jemväl skriftliga förseglade anbud ingifvas till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilka anbud, sedan det muntliga utropet

blifvit med klubbslag afslutadt, öppnas och jemte de erhållna

muntliga anbuden underställas domänstyrelsens pröfning.

Har förre arrendatorn egendomen väl skott, hvarom yttrande bör,

till domänstyrelsens ledning, afgifvas så väl af vederbörande uppskattningsmän

vid arrendevärderingen som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet, ege domänstyrelsen arrendet till honom ånyo upplåta mot

erläggande af högsta erbjudna arrendeafgift, eller, om denna understiger

det faststälda arrendevärdet, deremot svarande belopp.

Eljest antager styrelsen till arrendator den högstbjudande, som för

sitt anbud stält godkänd säkerhet, der anmärkning emot hans frejd

icke förekommit och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom

under sådana omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator

olämplig; dock att om anbud, motsvarande det åsätta arrendevärdet,

icke å auktionen afgifvits, arrendet bör å ny auktion utbjudas.

På styrelsen ankomme derefter att, med iakttagande af ofvan stadgade

vilkor i afseende å säkerheten samt arrendators person och frejd,

arrendet åt den vid den senare auktionen högstbjudande upplåta eller,

i händelse antagligt anbud dervid icke erhållits, om egendomens skötsel

tills vidare efter omständigheterna förordna.

Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej antagits.

8:o. År genom gällande kontrakt optionsrätt till arrendeinnehafvaren

tillförsäkrad, och har han egendomen väl brukat, hvilket tillhör

domänstyrelsen att, efter derom vid arrendeuppskattningen och af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande afgifna yttranden, pröfva, skall arrendet,

innan detsamma offentligen utbjudes, till det faststälda arrendevärdet

hembjudas förre arrendatorn.

Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande,

anses optionsrätten förfallen, och varde arrendet å auktion utbjudet.

9:o. Vid utarrendering af jordegendom på kortare tid än 20 år,

äfvensom af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till jordegendom

hänföra, förfares på sätt domänstyrelsen för hvarje fall finner

lämpligast.

l(J:o. Arrendeafgiften skall alltid vara i penningar bestämd och för

hvarje arrendeår erläggas vid allmän kronouppbördsstämma det kalenderår,

då arrendeåret utlöper.

ll:o. Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin början,

må arrendatorn å samfälda området äfvensom sedan samfälligheten

upphört, å det område, som dervid blifvit egendomen tillagdt, kronans

rätt för den arrenderade egendomens nytta begagna; iakttage dock hvad

för tby fall lag bjuder samt de af samfälligheten, så länge den fortfar,

härrörande förpligtelser, så ock efter dess upphörande den hushållningsplan,

som för dervid utbruten och egendomen tillagd skogsmark varder

faststäld.

12:o. Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller sockenallmänning,

eller rätt till annan förmån utom egendomens område,

komme det arrendatorn till godo, der ej annorlunda i arrendekontraktet

stadgas.

Arrendator ege i ingen händelse anspråk på dagsverken från jord,

som ej till egendomen hörer, eller på ersättning derför.

Vid utarrendering skall iakttagas att, der ej Kongl. Maj:t på domänstyrelsens

framställning annorlunda förordnar, den förmån af mulbete

eller utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskildt varit i åtnjutande,

från arrendet undantages.

13:o. Arrendator eger att, i den utsträckning arrendekontraktet

medgifver, begagna å egendomen befintlig torfmosse, som icke blifvit

från arrendet undantagen, äfvensom att, om tillgång finnes, upptaga

dyjord, mergel, lera eller andra jordens beståndsdelar till åkerns och

ängens förbättrande.

Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalkbränning erfordras

tillstånd af domänstyrelsen, som jemväl bestämmer vilkoren

derför.

14:o. Arrendator skall städse i fullgodt stånd underhålla vid egendomen

befintliga byggnader och anläggningar.

På arrendator ankomme att för den husröta, hvarför företrädaren

vid egendomens afträdande häftar, af denne eller hans löftesmän utsöka

godtgörelse; åliggande arrendator, att, om än större eller mindre belopp

deraf icke kunnat utbekommas, befintliga bristfälligheter afhjelpa, utan

rätt att derför af kronan varda ersatt, der icke Kongl. Maj:t, på domänstyrelsens

framställning, finner skäl att på grund af särskilda omständigheter

medgifva rätt till ersättning genom motsvarande eftergift på

arrendet.

15:o. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, der så ske kan,

före egendomens utarrendering såväl i afseende på byggnadernas beskaffenhet

som kostnaden derför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet

angifvas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 9

Kan sådant byggnadsförslag ej på förhand uppgöras, bör, med hänsyn

till egendomens storlek och dess beskaffenhet till egor och befintliga

åbyggnader, vid arrendevärderingen föreslås och genom kontraktet

bestämmas visst för år beräknadt belopp i penningar, icke öfverstigande

en tiondedel af det föreslagna arrendevärdet., hvilket belopp bör genom

byggnad under arrendetiden redovisas eller vid egendomens afträdande

till kronan kontant gäldas. Inom sålunda bestämd gräns i afseende på

kostnaden, vare arrendator pligtig att, om domänstyrelsen så påfordrar,

vid egendomen utföra ny- eller ombyggnad; skolande såväl den tid, inom

hvilken det af domänstyrelsen föreskrift^ byggnadsarbetet bör vara

fullbordadt, som ock byggnadens närmare beskaffenhet och den afräkning,

som derför bör ega rum å den i kontraktet stadgade byggnadssumman,

bestämmas vid laga syn.

Utan föreskrift i arrendekontraktet eller domänstyrelsens medgifvande,

må ombyggnad af kronans hus vid egendomen icke företagas,

ej heller ny byggnad uppföras, afsedd att gå i afräkning å arrend atorns

byggnadsskyldighet.

Varder med domänstyrelsens begifvande och efter plan, som af densamma

blifvit godkänd, byggnad af arrendator uppförd, för hvilken

kostnaden är större än som motsvarar den enligt kontraktet bestämda

byggnadsskyldigheten, ankom me på domänstyrelsens pröfning, huruvida

öfverbyggnaden må arrendator!! godtgöras genom eftergift å närmaste

årens arrende eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn;

dock bör vid bestämmande af sådan godtgörelse tagas i beräkning den

nytta, som genom den nya byggnaden kan arrendatorn under återstående

arrendetiden tillskyndas.

Ersättning för verkstad öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator

enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad,

skall af den nye arrendatorn gäldas, der icke i arrendekontraktet

med honom varder annorlunda bestämdt.

Om, på grund af särskilda förhållanden, hemman eller lägenhet

anses lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från

all byggnadsskyldighet befrias.

16:o. Arrendator åligger att, företrädesvis i brandstodsförening för

länet eller i orten, der sådan finnes, för kronans räkning ombesörja och

utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas brandförsäkring till deras

fulla, i behörig ordning uppskattade värde. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eger dock, der anledning dertill förekommer, meddela

föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas, som om

den anstalt, der försäkringen må ega rum; börande, till ledning för den

Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i berörda hänseende åliggande pröfning,

vid de å kronans egendomar förekommande syner yttrande afgifva^

om åbyggnadernas brandförsäkringsvärde.

17:o. Inträffar brandskada, vare arrendator skyldig att skadan bota

till den omfattning domänstyrelsen bestämmer, och med den brandskadeersättning

som erhålles. Kronan uppbär och tillhandahåller, sedan

plan för nybyggnaden blifvit faststäld, arrendatorn brandskadeersättningen

i den mån densamma för byggnaden erfordras; skolande, derest

kostnaden för ^ nybyggnaden öfverstiger den kronan tillerkända ersättningen,

det Överskjutande beloppet arrendatorn godtgöras genom afräkning

å byggnadsskyldigheten, eller, om denna är fullgjord, genom

eftergift å närmaste årens arrende eller vid egendomens afträdande af

nye arrendatorn.

18:o. Arrendator är skyldig uppföra och underhålla all den stängsel,

som i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom efter

lag bör finnas, men är ej förbunden att inom det arrenderade området

hägnad uppehålla, der ej annorlunda är genom arrendekontraktet stadgadt

eller vid laga syn finnes nödigt föreskrifva stängsel omkring ängseller

betesmark, som af ålder varit inhägnad.

19:o. Egendomens åker och äng skola, enligt de närmare föreskrifter,

som genom arrendekontraktet meddelas, af arrendator i alla

afseenden väl häfdas och i god växtkraft hållas.

20:o. Från det i lag stadgade förbud mot foders förande från bole

må undantag kunna ega rum med domänstyrelsens begifvande samt

under de vilkor, som af densamma föreskrifvas.

Bortförande af gödsel vare ej tillåtet.

21:o. Nyodling må endast ske på de områden och under de vilkor,

som i arrendekontraktet eller sedermera, på arrendator framställning,

af vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmes.

Vill arrendator för det arrenderade området eller viss del deraf i

väsentlig mån förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar han

anlägga ängsvattning, skall sådant ske efter af sakkunnig person uppgjord

plan, som af domänstyrelsen godkännes. För dylikt företag, lika

som för större odlings- eller täckdikningsarbeten, hvaraf egendomen

tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid ej kan

tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må, efter domänstyrelsens

pröfning, godtgörelse arrendator tilläggas genom skälig minskning

i ett eller liera års arrendeafgift.

22:o. Arrendator ege ej att, utan domänstyrelsens medgifvande,

borttaga å egendom befintliga torp eller anlägga nya.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

23:o. För det trädesbruk samt den höstplöjning, gräsfrö och höstsädessådd,

som afträdande arrendator, derest icke med tillträdaren annorlunda

öfverenskommes, är skyldig att året före egendomens afträdande

verkställa i enlighet med tillämpad växtföljd eller kontraktets

härutinnan meddelade bestämmelser, eger han af tillträdaren åtnjuta

ersättning, som, i händelse af tvist, bestämmes af tre gode män, af

hvilka af- och tillträdarne välja hvar sin och den tredje utses af de

sålunda valde, eller, om desse ej blifva om valet ense, af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet eller domaren i orten.

Der icke, i öfverensstämmelse med ortens sed, arrendator blifvit

genom kontraktet ålagd att vid egendomens afträdande utan ersättning

tillhandahålla tillträdaren foder till visst belopp, vare afträdaren

pligtig att det vid arrendets frånträdande å egendomen befintliga förråd

af hö och halm åt tillträdaren öfverlåta mot ersättning, som, derest

öfverenskommelse derom icke uppnås, bestämmes af gode män i den

ordning, som i nästföregående moment finnes stadgad.

24:o. För alla, arrenderad egendom åliggande utskylder och besvär,

med undantag af den egendomen genom skattläggning åsätta

ränta och kronotionde, ansvare arrendator utan afkortning å arrendeafgiften.

Dock må arrendator, som på grund af lagligen tillkommet beslut

fått under sin arrendetid vidkännas betydligare kostnad för byggnad af

kyrka, prestgård eller andra allmänna hus, uppförande af större broar

eller anläggning, af ny landsväg, jernväg eller kanal, härför åtnjuta

godtgörelse i enlighet med bestämmelserna i Kongl. kungörelsen den

16 Januari 1863.

25:o. Har, efter det arrendator antagits, fråga uppstått om vattenafledning,

deraf den arrenderade egendomen tillskyndas fördel, men

arrendator undandragit sig att i företaget deltaga, och detsamma derefter

under kronans medverkan kommit till stånd, skall arrendator från

och med arrendeåret näst efter det, då företaget blifvit afsynadt och

godkändt, å det belopp, kronan för ändamålet fått utgifva, erlägga fem

procent årlig ränta, hvilken ränta debiteras i sammanhang med arrendeafgiften.

Gitter arrendator styrka, att han icke så snart af företaget vunnit

fördel, ege domänstyrelsen för den ytterligare tid, som kan finnas skälig,

bevilja arrendatorn befrielse från berörda räntegodtgörelse.

26:o. Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt

ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom

tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet emot åtnjutande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndas.

27:o. öfverlåtelse af arrende må endast med domänstyrelsens medgifvande

kunna ske.

Dör arrendator, eller varder han i konkurs försatt, ege i förra fallet

den aflidnes rättsinnehafvare och i det senare konkursboet att för den

del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss person

öfverlåta, likasom, i händelse arrendator vid sitt frånfälle efterlemnat

endast en steibhusdelegare, denne ma öfvertaga arrendet, under vilkor

dock i samtliga dessa fall, att anmälan derom göres hos domänstyrelsen

inom sex månader efter dödsfallet eller konkursens början, samt

att den nye arrendatorn af styrelsen godkännes. Der enligt detta stadgande

rätt till arrendes öfverlåtande tillkommer sterbhus, i hvilket flere

hafva del, må pa domänstyrelsen ankomma att, då sådant finnes utan

olägenhet kunna ske, lata sterbhusdelegaine för gemensam räkning

arrendet bibehålla och egendomens skötsel handhafva genom dertill af

sterbhusdelegarne utsedd person, som af styrelsen godkännes. Hafva

i konkurs försatt arrendators löftesmän på grund af sin borgen nödgats

något utbetala samt derför ej af konkursboet undfått godtgörelse, eller

har konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två månader från konkursens

början derom gjort framställning, senast två månader derefter utfäst

sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadeslöse och derför

stält säkerhet, då bör åt löftesmännen tillerkännas den rätt att öfver

arrendet förfoga, som i annan händelse varit konkursboet förbehållen.

Underlåtes anmälan, hvarom här är sagd!, eller framställes ej inom

den bestämda tiden ny arrendator eller förvaltare, som af styrelsen

godkännes, kommer arrendet, så framt det ej dessförinnan gått till

ända, att upphöra, då arrendator aflidit, första fardag sedan ett år förflutit

från den Thomedag, som infaller näst efter dödsfallet, och, vid

inträffad konkurs, första fardag efter utgången af den tid af sexmånader,

inom hvilken anmälan om öfverlåtelse bort ske; och varde egendomen,

om styrelsen pröfvar skäl dertill vara, för de återstående arrendeåren

genom, offentlig auktion till den högstbjudande utarrenderad, för

hvilket fall i arrendatorns bo, äfvensom hos löftesmännen för den tid,

som deras borgen omfattar, fordringsrätt, förbehålles för den förlust,

som genom arrendesummans nedgående under hvad förut bestämdt

varit dervid kan uppkomma.

28:o. Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevilkoren bör för

en tid af minst fem år, derest arrende så länge skall fortfara, och

högst åtta år vara stäld borgen af minst två personer, de der borga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

en för begge och begge för en såsom för egen skuld, och hvilkas vederhäftighet

är af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller domaren

styrkt. Ansvarighet på grund af dylik borgen må dock icke utsträckas

utöfver den tid, för hvilken borgen blifvit ingången.

Arrendator, som sådant föredrager, må antingen, jemte ställande af

borgen för arrendevilkoren i öfrigt, såsom säkerhet för arrendeafgiftens

erläggande aflemna af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets hypoteksföreningar

eller af kommuner med Kongl. Maj:ts tillstånd utgifna

obligationer, motsvarande 2 års arrendeafgift, eller ock, i stället för

borgen för uppfyllande af arrendevilkoren i deras helhet, nedsätta dylika

obligationer till belopp, uppgående till 3 års arrendeafgift, dock

med skyldighet för arrendatorn i båda fallen att, derest domänstyrelsen

finner anledning sådant påfordra, inom viss förelagd tid ställa den

vtterligare säkerhet i obligationer eller borgen, styrelsen kan bestämma.

I afseende å obligationernas uppskattning gälle enahanda bestämmelser,

som i fråga om obligationer vid uppbördsborgen äro meddelade.

Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen blifvit

stäld, skall ny borgen aflemnas, så beskaffad, som ofvan sägs; hvarförutom

arrendator åligger att, derest någon af löfte smännen dör, eller

Kongl. Mapts Befallningshafvande finner löftesman icke vidare kunna

för vederhäftig anses, inom tre månader efter erhållet föreläggande ny

vederhäftig borgen anskaffa,

29:o. I alla de fall, då anbud göres på arrende af kronoegendom,

eller medgifvande begäres till arrendes öfverlåtande eller eftertagande

enligt 8:de eller 27:de punkten, bör, så vida afseende derå skall fästas,

aflemnas säkerhet, så beskaffad, som i näst föregående punkt är stadgadt.

30:o. Underlåter arrendator alt inom föreskrifven tid erlägga arrendeafgiften

eller att iakttaga sina skyldigheter i afseende å säkerheten

för arrendevilkorens fullgörande, vare arrenderätten förverkad

och arrendator skyldig, om domänstyrelsen så fordrar, att egendomen

vid nästföljande års midfasta afträda.

Åsidosätter arrendator i öfrigt de på grund af arrendekontraktet

honom åliggande skyldigheter, eller öfverträder han de i detsamma honom

medgifna rättigheter, hafve ock förverkat arrenderätten och afträde,

derest domänstyrelsen så yrkar och sedan laga domstol derom

meddelat beslut, egendomen nästa fardag.

31:o. Då arrenderätt förverkad är, gälle i afseende å egendomens

utarrendering och kronans rätt till godtgörelse för möjligen skeende

nedsättning i arrendeafgiften hvad i 27:de punkten finnes stadgadt för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

det fall, att död eller gäldbunden arrendator rättsinne!} afvare icke göra

sådan anmälan om arrendets öfverlåtande eller öfvertagande, som der

omförmäles.

32:o. Till utrönande huru utarrenderad egendom skötes och arrendevilkoren

af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte år eller

oftare besigtigas af domänintendent eller den, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i hans ställe förordnar.

Syn å utarrenderad kronoegendom skall, i stad af rådstufvurätt och

på landet af kronofogde med det antal nämndemän, som Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande bestämmer, förrättas före egendomens tillträde och

derefter. under arrendetiden så ofta domänstyrelsen eller Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande finner anledning derom förordna.

Den syn, som före egendomens tillträde hålles, och hvilken har till

ändamål att bestämma såväl den ersättning, afträdaren i ena eller andra

hänseendet må vara skyldig utgifva eller berättigad uppbära, som ock

tillträdande arrendator^ åligganden, för så vidt desamma då kunna blifva

föremål för pröfning, skall, der icke hinder möter, förrättas under sista

året af förut löpande arrendeperiod på lämplig årstid, då marken är bar.

Kostnaden för sådan syn skola af- och tillträd are med hälften hvardera

gälda.

Vid syner bör domänintendent eller den, som dertill i hans ställe

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utses, vara såsom kronans ombud

närvarande, och jemväl skogstjensteman vara tillstädes, der Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande finner anledning derom förordna.

Mot synemäns beslut ege den, som dermed icke åtnöjes, föra talan

efter stämning till domstol inom tre månader från den dag, syneförrättningen

afslutats. Instrument öfver synen skall inom trettio dagar

efter förrättningen hos kronofogden hållas enskilda parter tillhanda och

exemplar af syneinstrumentet inom samma tid till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

insändas.

Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i afseende å grunderna för förvaltningen

af kronans domäner föreslagit har Riksdagen icke haft något af

större vigt att erinra, men har dock i nedannämnda punkter ansett förändringar

eller tillägg i de af Eders Kongl. Maj:t framlagda bestämmelser

böra vidtagas.

lista punkten. I sammanhang med den i denna punkt meddelade

föreskrift, att kronans domäner skola stå under inseende af en domän
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

styrelse, har ansetts böra omförmälas, att den närmare tillsynen öfver

domänerna skall utöfvas af en lokalförvaltning; hvadan ett tillägg i

sådant hänseende blifvit här inrymdt.

3:dje ''punkten. Då det ansetts af stor vigt, att den till egendomarne

hörande skogsmarken, till befrämjande af skogens återväxt, i möjligaste

mån skyddas mot skada af kreatur, har tillagts föreskrift derom, att

den skogsmark, som jemte jordegendom på arrende upplåtes, må användas

till bete endast der sådant utan men för skogens återväxt kan

medgifvas, äfvensom att å skog, hvilken, utan att vara af beskaffenhet

att böra ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark

förvaltas, dock är af den betydenhet, att den bör från arrendet undantagas,

rätt till bete endast efter pröfning af domänstyrelsen må medgifvas.

Beträffande den ersättning, som, i händelse skogens bevakning finnes

böra åt arrendator!! uppdragas, må honom derför tilläggas, hafva icke

några närmare bestämmelser ansetts erforderliga, helst det ej alltid torde

vara lämpligt att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, meddela denna

ersättning i form af viss andel utaf inflytande försäljningsmedel för

virkesafkastningen.

T afseende å förenäranda, arrendatorn i vissa fall medgifna rätt att

använda skogen till bete, har Riksdagen visserligen ansett, att det i

regeln borde vara arendatorn förbjudet att till betning å skogen utsläppa

får och getter; men då domänstyrelsen torde blifva i tillfälle att uti

arrendekontraktet för hvarje särskildt fall inlägga de i sådant hänseende

erforderliga föreskrifter, har det icke synts nödvändigt att i förenämnda

punkt föreslå intagande af närmare bestämmelser i detta syfte.

6:te punkten. Riksdagen, som, enligt hvad här nedan omförmäles,

antagit, att domänintendenternes åligganden må inom åtskilliga län

kunna uppdragas åt kronobetjeningen, har, med afseende härå, funnit

sig böra föreskrifva, att den i denna punkt omförmälda arrendevärdering

må företagas af domänintendent eller vederbörande kronobetjening.

Vidare bär Riksdagen funnit lämpligt, att det åliggande, som enligt

denna punkt skulle hushållningssällskapen uppdragas, göres i viss mån

vilkorligt.

I afseende å redaktionen af denna punkt har Riksdagen slutligen,

enär . skogstjensteman, landtmätare, landtbruksingeniör och byggnadskunnig

person i detta fall endast torde undantagsvis böra tillkallas för

att meddela upplysningar, närmare slutet af punkten intagit föreskriften

om dessa personers biträde vid ifrågavarande förrättningar.

7:de punkten. Till förtydligande af denna punkts tredje moment

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64

hafva de i slutet deraf förekommande orden »deremot svarande belopp»

förändrats till »emot detta senare värde svarande belopp».

Då vid fråga om utsättande af ny arrendeauktion hänsyn torde böra

tagas ej blott till de vid första auktionen afgifna arrendeanbud, utan

äfven till inkomna skriftliga anbud, samt de erhållna anbuden ju äfven

kunna öfverstiga det åsätta ärende värdet, har en något förändrad lydelse

af punktens fjerde moment ansetts erforderlig.

12:te punkten. Med hänsyn till den å jord inom rikets sydligaste

län stundom hvilande arbetsskyldighet., bär Riksdagen trott sig böra

göra ett tillägg till denna punkts andra moment.

I sammanhang med denna punkt har anmärkts, att der till arrenderad

egendom hörande fiske och jagträtt icke blifvit från arrendet undantagna,

arrendator borde tillförbindas att dessa särskilda förmåner

väl vårda och utveckla, men Riksdagen har förestält sig, att någon

särskild föreskrift i sådant hänseende icke här erfordrats, då utan tvifvel

domänstyrelsen kommer att tillse, det nödiga bestämmelser i berörda

syfte varda i de särskilda arrendekontrakten intagna.

13:de punkten. Då någon inskränkning torde böra göras jemväl i

arrendatorns rätt att å egendomen upptaga dyjord, mergel, lera eller

andra jordens beståndsdelar till åkerns och ängens förbättrande,

hvarigenom må kunna förebyggas att, till följd af ett oeftertänksamt

tillgodogörande af dessa för egendomens kultur vigtiga ämnen, tillgången

på desamma för framtiden försvåras, har Riksdagen, i enlighet med

hvad komiterade jemväl föreslagit, ansett att sådana ämnen icke böra

få af arrendatorn upptagas annat än efter meddelad anvisning; och har

ett tillägg till punkten i detta syfte så mycket snarare synts kunna

göras, som domänintendenterne antagligen så ofta komma att besöka

egendomarne, att någon afsevärd ökning i deras göromål icke bör föranledas

af skyldigheten för dem att meddela sådana anvisningar, hvilka

alltså ej heller böra föranleda särskild resekostnad.

14:dé punkten. Då de förbindelser, tillträdande arrendator genom

arrendet sig ikläder, böra vara, så vidt sig göra låter, till alla delar på

förhand bestämda, har det synts olämpligt att, på sätt i denna punkt

föreslagits, ikläda tillträdande arrendator den risk, som kan vara förenad

med husröteersättningens uttagande hos frånträdaren. Obilligheten

häri framgår jemväl deraf, att tillträdaren ju icke varit i tillfälle att

öfvervaka företrädarens skötsel af egendomen och sålunda förekomma

att genom dålig hushållning husrotebrist uppkommit, hvilket deremot

ålegat domänförvaltningen. Härtill kommer, att då en tillträdande arrendator

förpligtas att städse i fullgodt stånd underhålla de å egendo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 64.

men befintliga byggnader, han äfven synes böra ega rätt att desamma

i sådant skick emottaga eller, om tvister förefinnas, derför utbekomma

godtgörelse af den, med hvilken han om arrendet kontrahera^ eller domänstyrelsen.

På grund häraf har Riksdagen ansett, att den husröteersättning,

tillträdaren må finnas berättigad utfå, skall, efter afdrag af

värdet å de för hans räkning fullgjorda prestationer, honom tillhandahållas

af domänstyrelsen; hvadan ifrågavarande punkt i sådant syfte

ändrats; och hafva i enlighet härmed uti 32:dra punkten intagits erforderliga

bestämmelser angående liqvid af- och tillträdare emellan jemte

öfriga häraf betingade förändringar.

16:de punkten. Ehuruväl det bör ligga i kronans intresse, att arrendator)!

jemväl brandförsäkrar gröda och inventarier, enär i annat, fall

kronan löper risk att en genom eldsolycka utarmad arrendator icke förmår

fullgöra de honom enligt arrendekontraktet åliggande förpligtelser

har Riksdagen dock icke ansett någon föreskrift i sådant hänseende böra

här intagas, helst svårigheter torde möta att bestämma storleken af det

belopp, hvartill brandförsäkringen i detta fall borde tagas, hvadan denna

punkt alltså i oförändradt skick bibehållits.

22dra punkten. Då kronan bör tillse, det torparne å statens utarrenderade

egendomar icke betungas genom oskäligt hårda kontraktsvilkor,

har Riksdagen ansett, att, ehuru torpare visserligen å ena sidan

bör genom kontrakt tillförbindas att fullgöra de prestationer, hvilka med

torpets innehafvande äro förenade, arrendatorn å andra sidan icke bör

ega rätt att utkräfva drygare pålagor, än hvad som vid egendomens

uppskattning till utarrendering af uppskattningsnämliden beräknats af

sådan lägenhet skola utgå; och ett tillägg till förevarande punkt i sådant

syfte har derför egt rum.

23:dje punkten. I afseende å valet af de i denna punkt omförmälda

gode män har Riksdagen ansett att, om af- och tillträdare icke blifva

om valet ense, gode männen böra utses allena af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet, hvilken har att handlägga andra frågor

rörande utarrenderingen af kronans fastigheter; och då, derest jemväl

domaren i orten skulle eg a filt utse desse gode män, det varit nödigt

att föreskrifva i hvilka fall den ena eller andra myndighetens biträde

bör anlitas, hafva de i slutet af punktens första moment förekommande

orden »eller domaren i orten» ansetts böra utgå.

Då det synts vara af synnerlig vigt för arrendator att vid egendomens

emottagande erhålla tillräcklig qvantitet foder för kreaturens

uppfödande, intill dess de kunna å bete utsläppas, har Riksdagen ansett

att i arrendekontrakten böra inflyta bestämmelser* om att vårfoder till

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 10 Sand. 1 Band. 1 Afd. 16 Håft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

visst belopp skall af frånträdande arrendator tillträdaren utan ersättning

tillhandahållas.

Beträffande det derutöfver vid arrendets frånträdande befintliga

förråd af hö och halm, har Riksdagen, i likhet med hvad Eders Kongl.

Magt föreslagit, ansett, att detsamma bör å tillträdaren öfverlåtas mot

viss ersättning; men då foder endast undantagsvis får från egendomen

bortföras och eu stor del af dess värde ligger uti den efter dess uppstädande

uppkomna gödsel, har Riksdagen ansett, att det värde, hvarefter

foderöfverskottet må lösas, bör en gång för alla sättas till hälften

af det vid egendomens afträde i orten gångbara pris, och att ersättningen

för detta foder endast i det fall, att öfverenskommelse om priset

och qvantiteten m. m. icke kan träffas, må af gode män bestämmas.

28:de punkten. Härvid har Riksdagen ansett, att arrendator må

jemte eller i stället för borgen aflemna, förutom obligationer, andra af

vederbörande godkända säkerhetshandlingar. Sådana handlingar, exempelvis

intecknade skuldebref, torde nemligen oftare, än hvad fallet, är

med obligationer, finnas i den jordbrukande allmänhetens eg o; och för

domänstyrelsen böra större svårigheter icke möta för bedömandet af de

sålunda erbjudna handligarnes säkerhet än för afgörandet af, huruvida

stäld borgen må vara antaglig.

32:dra punkten. Slutligen har Riksdagen i denna punkt vidtagit

den förändring,'' att det i punktens andra stycke förekommande ordet

»rådstufvurätt» utbytts mot »magistrat», äfvensom att det i sista stycket

intagna ordet »kronofogden» utbytts mot »syneförrättaren».

Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj :ts förslag, att förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner och skogar må förläggas under en gemensam

styrelse, har i fråga om det af Eders Kongl. Maj:t begärda anslaget

till denna styrelse ansett skäl icke förefinnas, hvarför lönen för chefen

vid ifrågavarande styrelse skulle upptagas till högre belopp än den,

hvartill vid de under senaste åren skedda regleringar af lönerna för de

centrala administrativa embetsverken chefernes löner i allmänhet blifvit

bestämda, eller 9,000 kronor, fördelade i lön, 6,200 kronor, och tjenstgöringspenningar,

2,800 kronor; hvadan chefens löneförmåner blifvit

till nämnda belopp nedsatta. — Vidare har, beträffande aflöningsstaten

för domänstyrelsen, anmärkts, att, i olikhet med hvad i allmänhet vid

upprättandet af stater för de centrala embetsverken hittills egt rum,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 19

någon andra gradens tjensteman icke ansetts böra i styrelsen anställas.

1 anledning häraf har också det oegentliga förhållande uppstått, att

inom ifrågavarande embetsverk, enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag, skulle

komma att finnas mot en chef för hela verket och fem byråchefer, eller

tillsammans sex chefer, endast sex, eller, med inräknande af ombudsmannen

och registratorn, åtta underlydande tjenstemän; och då, i saknad

af tjenstemän i andra graden, antagligen största delen af de i öfriga

embetsverk på sådan tjensteman ankommande göromål skulle här komma

att åläggas tjenstemännen i tredje graden, har Riksdagen förestält sig

hinder icke böra möta att, med befrielse för sistnämnda tjenstemän af

dylika göromål, till desammas bestridande anställa å jordbruksafdelningen

en och å skogsafdelningen två tjenstemän af andra graden i stället

för motsvarande antal tredje gradens tjenstemän. Härigenom vinnes

fördelen af att inom hvarje af styrelsens afdelningar finnes endast en

byråchef, hvilken, lättare än om chefsbefattningarne blefve två eller tre

inom hvarje afdelning, skulle kunna öfvervaka enheten och ordningen

i göromålens bestridande. Dertill kommer, att, så väl med afseende å

nödvändigheten af, att vid semester eller sjukdomsförfall för tjensteman

i tredje graden en underordnad tjensteman inträder i utöfvandet af hans

göromål, som ock för en jemnare befordran från lägre till högre grad

inom verket, det synts vara för en ändamålsenlig organisation af domänstyrelsen

erforderligt, att andra gradens fenster äfven i detta verk

blifva tillsatta. På grund häraf har å jordbruksafdelningen upptagits

eu tjensteman i hvardera af tredje och andra graden samt två tjenstemän

i första graden, äfvensom å skogsafdelningen en i tredje, två i

andra och fyra i första graden. — Genom dessa förändringar i den af Eders

Kongl. Maj:t framlagda aflöningsstat för domänstyrelsen åstadkommes

en besparing i kostnaden af 6,700 kronor; och kommer alltså aflöningsstatens

slutsumma att utgöra 88,300 kronor.

I afseende å de ofvan intagna vilkor, hvilka enligt Eders Kongl.

Maj:ts förslag skulle bestämmas för rättigheten att åtnjuta de nu ifrågasatta

löneförmånerna, har Riksdagen visserligen icke i hufvudsak funnit

anledning till anmärkning mot hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende

hemstält; men då i några fall bestämmelser, som vid de under

senaste åren verkstälda löneregleringar för statens embets- och tjenstemän

i allmänhet influtit bland vilkoren för åtnjutande af aflöningarne,

uti nu förevarande grunder uteslutits, utan att anledningen till ett sådant

uteslutande blifvit uppgifven, bär Riksdagen, som ansett med god

ordning öfverensstämmande att, så vidt möjligt är, vid likartade befattningar

inom embetsverken fullkomligt enahanda vilkor för aflöningarnes

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

åtnjutande varda stadgade, vid förenämnda, af Eders Kongl. Maj:t nu

framlagda vilkor gjort följande ändringar och tillägg nemligen:

i första punkten, att efter ordet »stadgad» tillagts: »äfvensom derest

i eu framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad

att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar,

efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade

göromål»;

i femte punkten, rörande skyldighet för tjensteman i lägre grad

att bestrida högre befattning inom verket, att sådan skyldighet jemväl

må under uppgifna vilkor inträda, när det erfordras i följd af tjensteresor;

i följande punkten, att orden: »der förhöjning af lönen efter viss

tids fortsatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad är enligt stat

medgifven» utbytts mot orden: »der förhöjning af lönen efter viss tids

försatt innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas»;

i sista punkten, att den der omförmälda semester, hvilken jemväl

tillkommer andra gradens tjensteman, må åtnjutas, »när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske».

Enligt hvad ofvan är meddeladt-, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att för ordnande af den lokala domänförvaltningen måtte å extra stat

anvisas dels till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länstyrelserna 60,000 kronor och dels till resekostnader

ett förslagsanslag af 20,000 kronor.

Med afseende dels derå att de för domänintendenterne föreslagna

aflöningsförmåner synts kunna nedsättas, dels derå att hinder icke bör

möta att under en och samma domänintendents tjensteområde förlägga

tvenne närgränsande län med jemförelsevis mindre antal kronogods

samt dels derå att de till domänintendenterne hörande åligganden inom

åtskilliga län otvifvelaktigt torde med fördel kunna, på sätt hittills egt

rum, anförtros åt kronobetjeningen, har Riksdagen ansett anslaget till

aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos

länsstyrelserna böra till 45,000 kronor nedsättas.

Deremot har Riksdagen icke funnit sig föranlåten att i det till

20,000 kronor beräknade anslaget till resekostnader göra någon minskning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och i öfrigt i detta

ärende förekommit har Riksdagen för förvaltningen af kronans domäner

antagit följande grunder:

l:o. All kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt

innehafves eller är till visst statsändamål anslagen och till följd deraf

antingen till omedelbart begagnande upplåten eller stäld under särskild

embetsmyndighets vård, skall stå under inseende af en i hufvudstaden

förlagd domänstyrelse och under närmare tillsyn af en lokalförvaltning

samt utarienderas på sätt här nedan stadgas.

2:o. Innan kronan tillhörig jordegendom utarrenderas, skall skogsmarken

derifrån skiljas, så framt densamma, till fördel för kronan, kan

ensam för sig eller tillsammans med annan kronans skogsmark såsom

kronopark förvaltas och ej ligger i samfällighet med enskild egendom.

3:o. Skogsmark, som ej afsättes till kronopark, upplåtes jemte

jordegendomen på arrende, med rätt för arrendatorn att i öfverensstämmelse

med faststäld hushållningsplan och de närmare bestämmelser arrendekontraktet

innehåller, använda skogen till skogsfångst samt till bete,

der sådant utan men för skogens återväxt kan medgifvas; dock må, der

skogen är af betydenhet, densamma från arrendet undantagas, med rätt

för arrendatorn att erhålla årlig utsyning af husbehofsvirke till belopp,

som i arrendekontraktet angifves, hvarjemte, i händelse skogens bevakning

finnes böra åt arrendatorn uppdragas, ersättning härför må

honom tilläggas.

4:o. Arrende af kronan tillhörig jordegendom skall i allmänhet

omfatta 20 år; dock må i afbidan på skiftes eller vattenaflednings fullbordan,

så ock i händelse under närmast följande åren annat sådant

förhållande antages inträda, som på arrendevärdet väsentligen inverkar,

utarrendering ske på kortare tid. Anses större odlingsföretag böra å

en egendom utföras, ankomme på Kongl. Maj:t att, efter framställning

af domänstyrelsen, förordna, huruvida egendomen må upplåtas på arrende

för längre tid, dock ej öfver 30 år, med skyldighet för arrendatorn

att de nödiga befunna odlingarne under arrendetiden verkställa.

För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall

efter för handen varande förhållanden af domänstyrelsen bestämmas.

5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flere egendomar

under ett arrende upplåtas eller en egendom i flere lotter utarrenderas.

Likaledes må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott,

torfmosse eller annan lägenhet vid utarrendering af den egendom, hvartill

densamma hörer, jemte nödigt utmål undantagas och på särskildt

arrende upplåtas, om högre afkomst derigenom kan påräknas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

6:o. Då utarrendering förestår af kronan tillhörig jordegendom,

skall, efter noggrann undersökning af alla egendomens förhållanden,

så till byggnad som in- och utegor, domänintendent eller vederbörande

kronobetjening i samråd med två i landtbruks- och affärsförhållanden

kunnige män, hvilka, jemte lika antal suppleanter, för länet i dess helhet

eller viss af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bestämd del årligen

utses, den ene af landstinget och den andre af hushållningssällskapets

förvaltningsutskott eller, der hinder härför möter, begge af landstinget,

uppgöra förslag till sättet för egendomens utarrendering, till de närmare

arrendevilkoren i afseende på nybyggnads- och andra skyldigheter

samt till den arrendeafgift, emot hvilken egendomen kan anses skäligen

böra upplåtas; egande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter som nödigt

prof vas, tillkalla skogstjensteman, landtmätare, landtbruksingeniör och

byggnads kunnig person, för att härvid biträda. Det sålunda upprättade

förslaget skall derefter, tillika med beskrifning öfver egendomen, af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande jemte eget yttrande till domänstyrelsen insändas.

7:o. Sedan arrendevilkoren blifvit af domänstyrelsen faststälda,

varde, efter kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse

om arrendevilkoren och det arrendevärde, domänstyrelsen

ansett egendomen böra betinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet

utbjudet å offentlig auktion, hvilken förrättas samtidigt hos Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i länet och å plats i orten, som af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande bestämmes, af kronofogden eller annan af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordnad kronobetjent.

Före auktionen må jemväl skriftliga förseglade anbud ingifvas till

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvilka anbud, sedan det muntliga

utropet blifvit med klubbslag afslutadt, öppnas och jemte de erhållna

muntliga anbuden underställas domänstyrelsens pröfning.

Har förre arrendatorn egendomen väl skott, hvarom yttrande bör,

till domänstyrelsens ledning, afgifvas så väl af vederbörande uppskattningsmän

vid arrendevärderingen som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet, ege domänstyrelsen arrendet till honom ånyo upplåta

mot erläggande af högsta erbjudna arrendeafgift, eller, om denna understiger

det faststälda arrende värd et, emot detta senare värde svarande

belopp.

Eljest antager styrelsen till arrendator den högstbjudande, som

för sitt anbud stält godkänd säkerhet, der anmärkning emot hans frejd

icke förekommit och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom

under sådana omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

olämplig. År antagligt anbud, motsvarande minst det åsätta arrendevärdet,

icke afgifvet, bör arrendet å ny auktion utbjudas.

På styrelsen ankomme derefter att, med iakttagande af ofvan

stadgade vilkor i afseende å säkerheten samt arrendators person och

frejd, arrendet åt den vid den senare auktionen högstbjudande upplåta

eller, i händelse antagligt anbud dervid icke erhållits, om egendomens

skötsel tills vidare efter omständigheterna förordna.

Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej antagits.

8:o. _ År genom gällande kontrakt optionsrätt till arrende innehafvaren

tillförsäkrad, och har han egendomen väl brukat, hvilket tillhör

domänstyrelsen att, efter derom vid arrendeuppskattningen och af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifna yttranden, pröfva, skall arrendet,

innan detsamma offentligen utbjudes, till det faststälda arrendevärdet

hembjudas förre arrendatorn.

Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande,

anses optionsrätten förfallen, och varde arrendet å auktion utbjudet.

9:o. Vid utarrendering af jordegendom på kortare tid än 20 år,

äfvensom af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till jordegendom

hänföra, förfares på sätt domänstyrelsen för hvarje fall finner

lämpligast.

10:o. Arrendeafgiften skall alltid vara i penningar bestämd och

för hvarje arrendeår erläggas vid allmän kronouppbördsstämma det kalenderår,

då arrendeåret utlöper.

ll:o. Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till någon

del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin

början, må arrendatorn å samfälda området äfvensom, sedan samfälligheten

upphört, å det område, som dervid blifvit egendomen tillagdt,

kronans rätt för den arrenderade egendomens nytta begagna; iakttage

dock hvad för ty fall lag bjuder samt de af samfälligheten, så länge

den fortfar, härrörande förpligtelser, så ock efter dess upphörande den

hushållningsplan, som för dervid utbruten och egendomen tillagd skogsmark

varder faststäld.

12:o. Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller socken-''

allmänning, eller rätt till annan förmån utom egendomens område,

komme det arrendatorn till godo, der ej annorlunda i arrendekontraktet

stadgas.

Arrendator ege i ingen händelse anspråk på dagsverken eller arbetsskyldighet

från jord, som ej till egendomen hörer, eller på ersättning

derför.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Vid utarrendering skall iakttagas att, der ej Kongl. Maj:t på dorn

änstyrelsens framställning annorlunda förordnar, den förmån af mulbete

eller utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskild!, varit i

åtnjutande, från arrendet undantages.

13:o. Arrendator eger att, i den utsträckning arrendekontraktet

medgifver, begagna å egendomen befintlig torfmosse, som icke blifvit

från arrendet undantagen, äfvensom att, om tillgång finnes, enligt meddelad

anvisning upptaga dyjord, mergel, lera eller andra jordens beståndsdelar

till åkerns och ängens förbättrande.

Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalkbränning

erfordras tillstånd af domänstyrelsen, som jemväl bestämmer vilkoren

derför.

14:o. Arrendatorn skall städse i fullgodt stånd underhålla vid

egendomen befintliga byggnader och anläggningar.

Den husröteersättning, som afträdaren enligt syn kan kännas skyldig

utgifva, må tillträdaren uppbära på sätt, hvarom stadgas i 32:dra punkten.

15:o. Arrendator nybyggnadsskyldighet skall, der så ske kan,

före egendomens utarrendering såväl i afseende på byggnadernas beskaffenhet

som kostnaden derför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet

angifvas.

Kan sådant byggnadsförslag ej på förhand uppgöras, bör, med

hänsyn till egendomens storlek och dess beskaffenhet till egor och befintliga

åbyggnader, vid arrendevärderingen föreslås och genom kontraktet

bestämmas visst för år beräknadt belopp i penningar, icke öfverstigande

en tiondedel af det föreslagna arrendevärdet, hvilket belopp

bör genom byggnad under arrendetiden redovisas eller vid egendomens

afträdande till kronan kontant gäldas. Inom sålunda bestämd gräns i

afseende på kostnaden, vare arrendator pligtig att, om domänstyrelsen

så påfordrar, vid egendomen utföra ny- eller ombyggnad; skolande såväl

den tid, inom hvilken det af domänstyrelsen föreskrifna byggnadsarbetet

bör vara fullbordadt, som ock byggnadens närmare beskaffenhet

och den afräkning, som derför bör eg a rum å den i kontraktet stadgade

byggnadssumman, bestämmas vid laga syn.

Utan föreskrift i arrendekontraktet eller domänstyrelsens medgifvande,

må ombyggnad äf kronans hus vid egendomen icke företagas,

ej heller ny byggnad uppföras, afsedd att gå i afräkning å arrendatorns

byggnadsskyldighet.

Varder med dom än styrelsens begifvande och efter plan, som af

densamma blifvit godkänd, byggnad af arrendator uppförd, för hvilken

kostnaden är större än som motsvarar den enligt kontraktet bestämda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 25

byggnadsskyldigheten, ankomme på domänstyrelsens pröfning, huruvida

öfverbyggnaden må arrendatorn godtgöras genom eftergift å närmaste

årens arrende eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn;

dock bör vid bestämmande af sådan godtgörelse tagas i beräkning den

nytta, som genom den nya byggnaden kan arrendatorn under återstående

arrendetiden tillskyndas.

Ersättning för verkstäld öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator

enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad,

skall af den nye arrendatorn gäldas, der icke i arrendekontraktet

med honom varder annorlunda bestämdt.

Om, på grund af särskilda förhållanden, hemman eller lägenhet

anses lämpligen kunna utan åbyggnad utarrenderas, må arrendator från

all byggnadsskyldighet befrias.

16:o. Arrendator åligger att, företrädesvis i brandstodsförening

för länet eller i orten, der sådan finnes, för kronans räkning ombesörja

och utan afdrag å arrendet bekosta åbyggnadernas brandförsäkring till

deras fulla, i behörig ordning uppskattade värde. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eger dock, der anledning dertill förekommer, meddela

föreskrift såväl om det belopp, hvarför försäkring bör sökas, som om

den anstalt, der försäkringen må ega rum; börande, till ledning för

den Kongl.. Maj:ts Befallningshafvande i berörda hänseende åliggande

pröfning, vid de å kronans egendomar förekommande syner yttrande

afgifvas om åbyggnadernas brandförsäkringsvärde.

17:o. Inträffar, brandskada, vare arrendator skyldig att skadan

bota till den omfattning, domänstyrelsen bestämmer, och med den brandskadeersättning,

som erhålles. Kronan uppbär och tillhandahåller, sedan

plan för nybyggnaden blifvit faststäld, arrendatorn brandskadeersätt-- ningen i den mån densamma för byggnaden erfordras; skolande, derest

kostnaden för nybyggnaden öfverstiger den kronan tillerkända ersättningen,

det Överskjutande beloppet arrendatorn godtgöras genom afräkning

å byggnadsskyldigheten, eller, om denna är fullgjord, genom

eftergift å närmaste årens arrende eller vid egendomens afträdande af

nye arrendatorn.

18:o.. Arrendator är skyldig uppföra och underhålla all den stängsel,

som i det arrenderade områdets gräns mot annan egendom efter

lag bör finnas, men är ej förbunden att inom det arrenderade området

hägnad uppehålla, der annorlunda är genom arrendekontraktet stadgadt,

eller vid laga syn finnes nödigt föreskrifva stängsel omkring ängseller

betesmark, som af ålder varit inhägnad.

Bill till Riksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

19:o. Egendomens åker och äng skola, enligt de närmare föreskrifter,

som genom arrendekontraktet meddelas, af arrendator i alla

afseenden väl häfdas och i god växtkraft hållas.

20:o. Från det i lag stadgade förbud mot foders förande från

bole må undantag kunna ega rum med domänstyrelsens begifvande

samt under de vilkor, som af densamma föreskrifvas.

Bortförande af gödsel vare ej tillåtet.

21:o. Nyodling må endast ske på de områden och under de vilkor,

som i arrendekontraktet eller sedermera på arrendators framställning,

af vederbörande förvaltningsmyndighet bestämmas.

Vill arrendator för det arrenderade området eller viss del deraf

i väsentlig mån förändra sättet för jordens torrläggning, eller önskar

han anlägga ängsvattning, skall sådant ske efter af sakkunnig person

uppgjord plan, som af domänstyrelsen godkännes. För dylikt företag,

likasom för större odlings- eller täckdikningsarbeten, hvaraf egendomen

tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under sin arrendetid ej kan

tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst, må, efter domänstyrelsens

pröfning, godtgörelse arrendator tilläggas genom skälig minskning

i ett eller derå års arrendeafgift.

22:o. Arrendator ege ej att, utan domänstyrelsens medgifvande,

borttaga å egendomen befintliga torp eller anlägga nya; och ege arrendator

ej heller att utan domänstyrelsens medgifvande pålägga egendomens

torpare afgäld eller besvär utöfver hvad ■som vid egendomens uppskattning

blifvit af uppskattning snämnden bestämdt.

23:o. För det trädesbruk samt den höstplöjning, gräsfrö- och

höstsädessådd, som afträdande arrendator, derest icke med tillträdaren

annorlunda öfverenskommes, är skyldig att året före egendomens afträdande

verkställa i enlighet med tillämpad växtföljd eller kontraktets

härutinnan meddelade bestämmelser, eger han af tillträdaren åtnjuta

ersättning, som, i händelse af tvist, bestämmes af tre gode män, af

hvilka af- och tillträdarne välja hvar sin och den tredje utses af de

sålunda valde, eller, om desse ej blifva om valet ense, af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet.

Arrendator vare pligtig att vid egendomens afträdande utan ersättning

tillhandahålla tillträdaren foder till visst belopp, som varder i arrendekontraktet

bestämdt. Det derutöfver vid arrendets frånträdande å egendomen

befintliga förråd af hö och halm skall af arrendatorn öfverlätas åt

tillträdaren mot ersättning motsvarande hälften af det i orten gångbara

pris, och hvilken ersättning, derest öfverenskommelse derom icke uppnås,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Rikadadens underd. Skrifvelse, N:o 64. 27

bestämmes af gode män i den ordning, som i nästföregående moment finnes

stadgad.

24:o. För alla, arrenderad egendom åliggande utskyld er och besvär,

med undantag af den egendomen genom skattläggning åsätta ränta

och kronotionde, ansvare arrendator utan afkortning å arrendeafgiften.

Dock må arrendator, som på grund af lagligen tillkommet beslut

fått under sin arrendetid vidkännas betydligare kostnad för byggnad af

kyrka, prestgård eller andra allmänna hus, uppförande af större broar

eller anläggning af ny landsväg, jernväg eller kanal, härför åtnjuta

godtgörelse i enlighet med bestämmelserna i Kongl. kungörelsen den

16 Januari 1863.

25:o. Har, efter det arrendator antagits, fråga uppstått om vattenafledning,

deraf den arrenderade egendomen tillskyndas fördel, men

arrendator undandragit sig att i företaget deltaga, och detsamma derefter

under kronans medverkan kommit till stånd, skall arrendator från

och med arrendeåret näst efter det, då företaget blifvit afsynadt och

godkändt, å det belopp, kronan för ändamålet fått utgifva, erlägga fem

procent årlig ränta, hvilken ränta debiteras i sammanhang med arrendeafgiften.

Gitter arrendator styrka, att han icke så snart af företaget vunnit

fördel, ege domänstyrelsen för den ytterligare tid, som kan finnas skälig,

bevilja arrendatorn befrielse från berörda räntegodtgörelse.

26:o. Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt

ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom tillhörig

mark äfvensom inkom stgifvan de lägenhet emot åtnjutande afminskning

i arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndas.

27:o. öfverlåtelse af arrende må endast med domänstyrelsens

medgifvande kunna ske.

Dör arrendator, eller varder han i konkurs försatt, ege i förra

fallet den aflidnes rättsinnehafvare och i det senare konkursboet att

för den del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss

person öfverlåta, likasom, i händelse arrendator vid sitt frånfälle efterlemnat

endast en sterbhusdelegare, denne må öfvertaga arrendet, under

vilkor dock i samtliga dessa fall, att anmälan derom göres hos domänstyrelsen

inom sex månader efter dödsfallet eller konkursens början,

samt att den nye arrendatorn af styrelsen godkännes. Der enligt detta

stadgande rätt till arrendets öfverlåtande tillkommer sterbhus, i hvilket

flere hafva del, må på domänstyrelsen ankomma att-, då sådant finnes

utan olägenhet kunna ske, låta sterbhusdelegarne för gemensam räkning

ariendet- bibehålla och egendomens skötsel handhafva genom dertill af

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

sterbhusdelegarne utsedd person, som af styrelsen godkännes. Hafva i

konkurs försatt arrendators löftesmän på grund af sin borgen nödgats

något utbetala samt derför ej af konkursboet undfått godtgörelse, eller

bar konkursboet ej sedan löftesmännen inom två månader från konkursens.

början derom gjort framställning, senast två månader derefter

utfäst sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadelöse och derför

stält säkerhet, då bör åt löftesmännen tillerkännas den rätt att öfver

arrendet förfoga, som i annan händelse varit konkursboet förbehållen.

Underlåtes anmälan, hvarom här är sagdt, eller framställes ej

inom den bestämda tiden ny arrendator eller förvaltare, som af styrelsen

godkännes, kommer arrendet, så framt det ej dessförinnan gått till

ända, att upphöra, då arrendator aflidit, första fardag sedan ett år förflutit

från den Thomedag, som infaller näst efter dödsfallet, och, vid

inträffad konkurs, första fardag efter utgången af den tid af sex månader,

inom hvilken anmälan om öfverlåtelse bort ske; och varde egendomen,

om styrelsen pröfvar skäl dertill vara, för de återstående arrendeåren

genom offentlig aktion till den högstbjudande utarrenderad, för

hvilket fall i arrendator^ bo äfvensom hos löftesmännen för den tid

deras borgen omfattar, fordringsrätt förbehålles för den förlust, som

genom arrendesummans nedgående under hvad förut bestämdt varit

dervid kan uppkomma.

28:o. Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevilkoren bör för

en tid af minst fem år, derest arrende så länge skall fortfara, och högst

åtta år vara stäld borgen af minst två personer, de der borga en för

begge och begge för en såsom för egen skuld, och hvilkas vederhäftighet

ar af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller domaren styrkt.

Ansvarighet på grund af dylik borgen må dock icke utsträckas utöfver

den tid, för hvilken borgen blifvit ingången.

Arrendator, som sådant föredrager, må antingen, jemte ställande

åt borgen lör arrendevilkoren i öfrigt, såsom säkerhet för arrendeafgiftens

erläggande aflemna af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets

hypoteksföreningar eller af kommuner med Kongl. Maj:ts tillstånd utgifva

obligationer, eller andra af vederbörande godkända säkerlietsliandlingar

motsvarande 2 års arrendeafgift, eller ock, i stället för borgen

för uppfyllande af arrendevilkoren i deras helhet, nedsätta dylika obligationer

eller säkerhetshandlmgar till belopp, uppgående till 3 • års arrendeafgift,

dock med skyldighet för arrendatorn i båda fallen att, derest

domänstyrelsen finner anledning sådant påfordra, inom viss förelagd

tid ställa den ytterligare säkerhet styrelsen kan bestämma.

I afseende å obligationernas uppskattning gälle enahanda be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64. 29

stämmelser, som i fråga om obligationer vid uppbördsborgen äro meddelade.

Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen blifvit

stöld, skall ny borgen aflemnas, så beskaffad, som ofvan sägs; hvarförutom

arrendator åligger att, derest någon af löftesmännen dör, eller

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande finner löftesman icke vidare kunna

för vederhäftig anses, inom tre månader efter erhållet föreläggande ny

vederhäftig borgen anskaffa.

29:o. I alla de fall, då anbud göres på arrende af kronoegendom,

eller medgifvande begäres till arrendes öfverlåtande eller öfvertagande

enligt 8:de eller 27:de punkten, bör, så vida afseende derå

skall fästas, aflemnas säkerhet, så beskaffad, som i nästföregående punkt

är stadgadt.

30:o. Underlåter arrendator, att inom föreskrifven tid erlägga

arrendeafgiften eller att iakttaga sina skyldigheter i afseende å säkerheten

för arrendevilkorens fullgörande, vare arrenderätten förverkad och

arrendator skyldig, om domänstyrelsen så fordrar, att egendomen vid

nästföljande års midfasta afträda.

Åsidosätter arrendator i öfrigt de på grund af arrendekontraktet

honom åliggande skyldigheter, eller öfverträder han de i detsamma

honom medgifna rättigheter, hafve ock förverkat arrenderätten och afträde,

derest domänstyrelsen så yrkar och sedan laga domstol derom

meddelat beslut, egendomen nästa fardag.

31:o. Då arrenderätt förverkad är, gälle i afseende å egendomens

utarrendering och kronans rätt till godtgörelse för möjligen skeende

nedsättning i arrendeafgiften hvad i 27:de punkten finnes stadgadt

för det fall, att död eller gäldbunden arrendators rättsinnehafvare icke

göra sådan anmälan om arrendets öfverlåtande eller öfvertygande som

der omförmäles.

32:o. Till utrönande, huru utarrenderad egendom skötes och

arrendevilkoren af arrendator fullgöras, skall egendomen hvart femte

år eller oftare besigtigas af domänintendent eller den, som Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i hans ställe förordnar.

Syn å utarrenderad kronoegendom skall i stad af magistrat och

på landet af kronofogde med det antal nämndemän, som Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande bestämmer, förrättas före egendomens tillträde och

derefter under arrendetiden så ofta domänstyrelsen eller Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande finner anledning derom förordna.

Den syn, som före egendomens tillträde hålles, och hvilken har

till ändamål att bestämma såväl den ersättning, afträdaren i ena eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

.HO

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

andra hänseendet må vara skyldig utgifva eller berättigad uppbära, som

ock tillträdande arrendatorns åligganden, för såvidt desamma då kunna

blifva föremål för pröfning, skall, der icke hinder möter, förrättas under

sista året af förut löpande arrendeperiod, på lämplig årstid, då marken

är bar.

Det ersättningsbelopp för brister i byggnad och hägnad m. to., som

tillkommer tillträdaren efter afdrag af värdet å de för hans räkning af

företrädaren fullgjorda prestationer, tillhandahälles honom af domänstyrelsen,

som hos den betalning sskyldige genast låter uttaga beloppet.

Kostnaden för syn, som nu är sagd, skola af- och tillträdare med

hälften hvardera gälda.

Vid syner bör domänintendent eller den, som dertill i hans ställe

af Kongl. Maj ds Befallningshafvande utses, vara såsom kronans ombud

närvarande, och jemväl skogstjensteman vara tillstädes, der Kongl. Maj ds

Befallningshafvande finner anledning derom förordna.

Mot synemäus beslut ege den, som dermed icke åtnöjes, föra talan

efter stämning till domstol inom tre månader från den dag, syneförrättningen

afslutats. Instrument öfver synen skall inom trettio dagar efter

förrättningen hos syneförrättaren hållas enskilda parter tillhanda, och

exemplar af syneinstrumentet inom samma tid till Kongl. Majds Befallningshafvande

insändas.

Vidare har Riksdagen medgifvit, dels att i fråga om utarrendering

och förvaltning af kronans domäner erforderliga bestämmelser, hvilka

icke förekomma i de nyssberörda grunderna för förvaltningen, må få af

Eders Kongl. Majd meddelas; och

dels att, der under första ordnandet af den nya förvaltningen de

nu föreslagna grunderna för utarrenderingen icke kunna utföras, hittills

gällande former för arrendeupplåtelsen måtte få tillämpas.

Sedan Riksdagen enats om dessa grunder för förvaltningen af kronans

domäner, har Riksdagen för inrättande af en för statens jordbruksdomäner

och skogar gemensam domänstyrelse, i hvilken den nuvarande

Skogsstyrelsen bör uppgå, beviljat ett anslag å ordinarie stat af 88,300

kronor att utgå i enlighet med härhos bilagda aflöningsstat;

hvarjemte Riksdagen för rättighet att åtnjuta förenämnda löneförmåner

faststält följande vilkor:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidstäcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda afdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest i en

framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att det ej längre

kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande.

af den tjenstegrad och aflöning, han innehar, efter den nya arbetsordningen

sköta de med tjensten förenade göromål;

att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af

tjenstgöringen i verket; dock att tjensteman, som från anställning hos

Skogsstyrelsen eller Kammarkollegium öfvergår till befattning inom

motsvarande grad i den nya styrelsen, må, derest han vid regleringens

inträdande redan innehar tjenst utom dessa embetsverk, densamma bibehålla

så länge den icke är för tjenstgöringen hos styrelsen hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit frän tjenstgöring

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af embetsresor

eller för beredande af semester tjensteman af lägre grad skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma,

mot åtnjutande i förstnämnda tall af de för befattningen anslagna

tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

tre månader under ett år;

att, der förhöjning al lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,

vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i

följd af frågan om verkets omorganisation;

att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och

minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t eller

styrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gäng kan ske, åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och andra

gradens tjensteman under en och en half månad samt af första gradens

tjensteman under en månad årligen.

Slutligen har Riksdagen för ordnandet af den lokala domänförvaltningen

å extra stat för år 1883 anvisat till aflöning åt domänintendenter

och uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor;

samt till resekostnader ett förslagsanslag af 20,000 kronor.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 21 Maj 1882.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse N:o 64.

33

AflÖningsstat för Domän styrelsen

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa. ''

pennin-

gar.

Krön

o r.

. .. J

1 chef ..... ............................

6,200

2,800

9,000

Jordbruksafdelningen:

1 tredje gradens tjensteman .............

4,400

2,000

6,400

1 andra gradens tjensteman ...........

3,000

1,500

4,500

1 första gradens tjensteman__________

1,800

1,200

3,000

1 d:o

1,800

1,200

3,000

Skogsuf delningen:

1 tredje gradens tjensteman ............

4,400

2,000

6,400

1 andra gradens tjensteman .........._.

3,000

1,500

4,500

1 d:o .........

3,000

1,500

4,500

1 första gradens tjensteman ...........

1,800

1,200

3,000

3 d:o

5,400

3.600

9.000

1 första gradens tjensteman (ombuds-

man)

1,800

1,200

3,000

1 d:o (registrator)

1,800

1,200

3,000

I förste vaktmästare ....

800

300

1.100*)

1 andre d:o . ......

500

300

800 *)

1 d:o d:o ........................

500

300

800*)

Anslag till vikariatsersättning, arfvo-

den för byggnadsplaners gransk-

ning, åt amanuenser och extra

biträden, renskrifnings- och tryck-

ningskostnader

—

—

22,300

Inspektionsresor

—

—

4,000

Summa

—

88,300

Efter 5 års tjenstgöring

kan lönen ökas med

600 kronor.

Efter 6 års tjenstgöring

kan lönen ökas med 500

. kronor och efter ytterligare

5 år med 500 kronor.

Efter 5 års tjenstgöring

kan lönen ökas med 600

kronor.

Efter 5 års tjenstgöring

kan lönen ökas med 500

, kronor ock efter ytterligare

5 år med 500 kro

nor.

1 Efter 5 års tjenstgöring

1 kan lönen ökas med 100

j kronor.

ter fri bostad, skall,

så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas

med 160 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Häft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.