Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen om beviljande af ökadt statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrtutning.

1882-05-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1882:65, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen om beviljande af ökadt statsbidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrtutning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

1

KT:o 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1882.

— — — — Andra Kammaren den 20 —^ —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds

proposition till Riksdagen om beviljande af ökadt statsbidrag

till statens jernvägstrafiks pensionsinrtutning.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.)

S. A. K.

Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik till Kongl. Maj:t öfverlem,

nät ett utaf särskilde komiterade uppgjordt »förslag till reglering af finansiella

vilkor för en pensionsinrättning till förmån för tjenstepersonalen

vid statens jernvägstrafik» och dervid afgifvit underdånigt utlåtande i fråga

om bildandet af kassa för pensionering af nämnda tjenstepersonal, så medgaf,

med bifall till hvad Kong]. Maj:t genom proposition i ämnet den 23

Februari 1872 föreslagit, Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 10

Maj samma år: att, såsom statsbidrag till en pensionsinrättning för tjenstepersonalen

vid statens jernvägstrafik, upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det förslag, som legat till grund för och åtföljt den

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

nådiga propositioner, årligen finge, räknadt från och med år 1872, af

trafikmedlen afsättas ett belopp, som motsvarade en och en half procent

af skilnaden emellan statens jernvägstrafiks samtliga inkomster, å ena sidan,

och utgifter för drift och underhåll, å den andra, hvilka belopp

skulle nämnda inrättning tillgodogöras i enlighet med de föreskrifter, som

af Kongl. Maj:t i reglemente för samma inrättning kunde varda faststälda;

dock att, när berörda skilnad första gången uppginge till fem procent af

den sammanräknade summa, som anläggningen af de trafikerade stambanorna,

enligt Styrelsens för statens jernvägstrafik bokslut, kostat, den

till förmån för pensionsinrättningen utgående årliga pxmcent skulle å nyo

bestämmas efter hvad, på grund af då verkstälda sannolikhetsberäkningar

angående pensionsinrättningens ekonomiska framtid och öfriga på denna

fråga inverkande omständigheter, kunde finnas skäligt.

För statens jernvägstrafiks pensionsinrättning utfärdades derefter den 6

September 1872 nådigt reglemente, hvilket, bland annat, innehåller:

i § 8. Delegares årsafgifter utgå med en viss, på grund af hans

ålder vid inträdet i pensionsinrättningen en gång för alla bestämd, procent

af honom tillkommande aflöning, så*att till exempel den, som inträder

före fylda.................................... 30 år, erlägger 1,5 proc. af aflöningen,

den,

som vid inträdet fy It 30, men icke 32 »

22

1,6

22

22

»

y> 2) 40, » 42 »

22

2,1

22

2)

» » 50, 22 52 »

22

2,6

22

22

»

» 5) 58, » 60 »

22

3,0

22

22

2) 2) 60,

3’K

22

22

och

i § 7. Ärliga beloppet af pension bestämmes,

i mån

af den

pensions-

berättigades tjenstår, till viss procent af den medelaflöning, som uppkommer,

då medeltalet tages af de 5 sista årsaflöningar, i förhållande hvartill

den pensionsberättigade, näst före erhållet afsked, erlagt årsafgifter

till pensionsinrättningen, så att till exempel

för fulla

10 tjensteår

erhållas

20 procent

af medelaflöningen,

22

2)

15

22

22

27,5 22

22

»

22

20

22

22

35 22

22

22

22

25

22

22

42,5 22

22

22

22

30

22

22

50 22

22

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 3

Uti eu till Riksdagen aflåten proposition af den 30 December 1881

är nu omförinäldt, att direktionen för berörda pensionsinrättning i en till

Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 30 September 1879 anmält ej

mindre, hurusom genom beslut vid lagtima möte i Juni 1876 pensionsinrättningens

fullmäktige, bland hvilka den mening uttalats, att från delegarnes

i inrättningen sida en ekonomisk ansträngning måste göras i ändamål

att, under förutsättning af ett motsvarande förhöjdt statsbidrag,

kunna öka den pensionsrätt, som ditintills varit för delegarne gällande,

uppdragit åt direktionen att göra de utredningar, som för vinnande af det

åsyftade målet vore nödiga, än äfven att, sedan det förslag i ämnet, som

direktionen af sådan anledning uppgjort och framlagt, blifvit af pensionsinrättningens

fullmäktige i hufvudsak godkändt, direktionen, enligt erhållet

bemyndigande af fullmäktige, utarbetat ett förslag till förändrad lydelse

af de §§ i reglementet för pensionsinrättningen af den 6 September 1872,

hvilka hade afseende på den ifrågastälda vidgade pensionsrätten, dervid

direktionen i förslaget upptagit de egna bidragen till belopp, som, ökade

med 1,7 procent af aflöningen, motsvarade från 4 till 6 procent af högsta

pensionen, och den högsta pensionen till 80 procent af aflöningen i stället

för allenast 50 procent enligt nu gällande reglemente, hvadan alltså förslaget

innehöll, bland annat uti § 3, att de årsafgifter, som delegare borde

la ...

.................. 30

o

ar,

3,2

30,

men icke 32

B

3,3

40,

b 42

B

3,8

50,

b 52

B

4,3

58,

b 60

B

4,7

60,

4,8

b

b

b

b

»

samt i § 7,

att det årliga pensionsbeloppet skulle utgå, i mån af den pensionsberättigades

tjensteår, med vissa procent af den årsaflöning, som uppkommer, då

summan tages af de 12 sista månadsaflöningar, i förhållande hvartill den

pensionsberättigade, näst före erhållet afsked, erlagt stadgade afgifter till

pensionsinrättningen, så att, till exempel:

för fulla 10 tjensteår erhölles 20 procent af nyssnämnda årsaflöning,

)> » 15 b » 30 » » »

b b 20 b » 40 b b »

» b 25 b b 60 b » »

b » 30 b b 80 » » »

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

Jemte närmare motiverande af de föreslagna ändringarne i nu gällande

reglementes bestämmelser hade direktionen vidare redogjort för de

olika former, hvarunder statens bidrag till den förbättrade pensioneringen

skulle kunna lemnas, och dervid särskildt framhållit ett alternativ, hvarigenom

en utväg bereddes att låta den sökta förmånligare pensionsordningen

träda i kraft, utan att sådant i någon anmärkningsvärdare grad

tyngde på den närmaste framtiden, men statsbidraget fördelades så, att

detsamma växte i mån af statsbaneaffärens fortgående konsolidering.

En sådan utväg vore, att statsmakterna, under förutsättning, att delegarne

ökade sina bidrag på sätt föreslaget vore, lemnade det ökade understödet

i form af fyllnadsbidrag till de efter hand uppkommande pensionerna,

med bibehållande för öfrigt af den nu gällande grunden för det

löpande statsbidragets utbetalning. Till en sådan komplettering af pensionerna,

utöfver hvad inrättningen med sina medel förmådde bestrida,

erfordrades under det nu följande decenniet endast ringa belopp, så att

inrättningen borde kunna, utan att försämra sin ställning, ansvara för omkring

7 0 procent af pensionsbeloppen, hvarigenom den på fyllnadsbidraget

kommande delen utgjorde 30 procent.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts hade direktionen

föreslagit:

att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af fullmäktiges för statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning underdåniga förslag om utsträckt pensionsrätt

för personalen vid nämnda trafik, täcktes till näst sammanträdande

Riksdag aflåta proposition om statsbidrag, att utgå af trafikmedlen, till den

storlek, den utsträckta pensionsrätten fordrade och i den form, Eders Kongl.

Maj:t täcktes nådigst bestämma,

och att, om fullmäktiges framställning af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

bifölles, direktionen för statens jern vägstrafiks pensionsinrättning finge

till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till förnyadt

reglemente för samma inrättning, hvarvid direktionen komrric i tillfälle

att framlägga förslag till ändringar i åtskilliga andra §§ af nu gällande

reglemente än dem, som anginge ifrågavarande utsträckning af pensionsrätten,

hvilka ändringar fullmäktige för sin del beslutat.

öfver denna framställning hade Styrelsen för statens jernvägstrafik

den 29 September 1880 afgifvit infordradt utlåtande, deruti Styrelsen till

alla delar instämt i det afgifna förslaget och hade, beträffande de olika

former för statsbidragets utgående, för hvilka direktionen närmare redogjort,

Styrelsen för sin del gifvit företräde åt den form, som innefattade,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

att ett belopp, motsvarande 30 procent af summan af de för året utfallande

pensioner, skulle af trafikmedlen utgå, intilldess framdeles skeende

utredningar gåfve vid handen, att redan stadgadt statsbidrag, Vf procent

af nettot, vore ensamt för sig tillräckligt att betacka statens andel af

bidrag till äfven nu ifrågasatta högre pensioner.

I Eders Kongl. Maj:ts proposition är vidare anfördt, bland annat, att,

ehuru de årliga bidrag af statsmedel, som i enlighet med 1872 års Riksdags

beslut redan nu till pensionsinrättningens uppehållande utginge, ingalunda

vore obetydliga, hade Eders Kongl. Maj:t likväl, på grund af hvad

i ärendet förekommit, funnit den gjorda framställningen om ytterligare

tillskott för ändamålet desto hellre höra vinna afseende, som, på samma

gång dymedelst och genom de förhöjda pensionsafgifter, som delegarne

vore villige åtaga sig, en af behof och billighet påkallad förbättring af

pensionsrätten möjliggjordes, staten äfven genom denna pensionernas höjning

tillskyndades fördelen, att tjensteman vid trafikstaten, hvilka till följd

af ålder eller minskade själs- och kroppskrafter icke längre vore fullt

tjenlige för sina befattningar, kunde på pensionsstat öfverflyttas med mindre

hänsyn till förekommande ömmande omständigheter, än hittills rimligtvis

bort iakttagas, samt härtill komrne, att det erforderliga tillskottet borde,

om lämplig form derför valdes, blifva föga betungande för statsverket.

Eders Kongl. Maj:t har derföre, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen

för statens jern vägstrafik tillstyrkt, föreslagit Riksdagen att medgifva,

att, under förutsättning och vilkor, att delegarne i statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning sjelfve bidroge med förhöjda årsafgifter till pensionsfonden,

på sätt fullmäktiges och direktionens för inrättningen ofvanomförmälda

förslag innehölle, ett årligt fyllnadsbidrag till förhöjning af

pensionerna från nämnde fond måtte af trafikmedlen, utöfver redan beviljadt

statsbidrag af 1''procent af nettobehållningen å trafiken, tills

vidare utgå med 30 procent af summan af de för hvarje år utfallande

pensioner; under förbehåll, att detta fyllnadsbidrag skulle minskas eller

alldeles upphöra, så snart framdeles skeende utredning gåfve vid handen,

att det redan beviljade och utgående statsbidraget till pensioneringens

uppehållande vore tillräckligt att delvis eller fullständigt betacka jemväl

det nu ifrågasatta statens tillskott.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

För Riksdagen har det synts uppenbart, att, för bibehållande af personalen

vid statens jernvägstrafik på den ståndpunkt af duglighet och

pålitlighet densamma hittills intagit, det ej endast är af nöden, att Styrelsen

är i tillfälle att med pension afskeda tjenstepcrsoner, som, ehuru

eljest oförvitliga, dock ej ega fullt den sinnesspänstighet och kroppskraft,

som befattningarne anses kräfva, utan äfven är af synnerlig vigt, att pensionerna

äro bestämda till sådana belopp, att Styrelsen och dess underordnade

vid pröfningen af frågor om personers bibehållande vid sina befattningar

eller afskedande må kunna, utan hänsyn till särskilda ömmande

omständigheter, uteslutande fästa afseende vid tjenstens fordringar; och

Riksdagen har derföre icke tvekat att bifalla Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag om pensionsbeloppens höjning.

Vidkommande åter sättet för bestämmande af statens bidrag till den

förbättrade pensioneringen, har inom Riksdagen framhållits hurusom, vid

behandling af Kongl. Maj:ts till 1872 års Riksdag gjorda framställning

om statsbidrag till ifrågavarande pensionsinrättning, det ansågs ådagalagdt,

att genom statsbidragets bestämmande till viss andel af skilnaden mellan

statens jernvägstraliks samtliga inkomster, å ena sidan, och utgifter för

drift och underhåll, å den andra, skulle genom sporrandet af intresset

för den egna fördelen hos den stora, öfver hela stambanenätet spridda

personalen, på hvilken utgifternas storlek till stor del berodde, kunna beredas

väsentliga besparingar i många slags utgifter och äfven motverkas

hvarje onödig tillökning i personalen. Riksdagen, som delar denna uppfattning,

finner ett företräde vid tantiéme-systemets användning till fördel

för trafiktjenstemännens pensionering jemväl deruti, att dymedelst statens

bidrag bestämmes oberoende af eu del detaljbestämmelser i pension sreglementet,

hvilka ej inverka på pensionernas belopp eller åldersvilkoren för

deras tillträdande och hvilkas ordnande derföre synes lämpligast böra ankomma

på pensionsinrättningens delegare och Kongl. Maj:t. Deremot skulle

det nu ifrågastälda bidraget, beräknadt på det sätt, som Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, eller till 30 procent af de för hvarje år utfallande pensioner,

blifva direkt beroende af det sätt, hvarpå pensioneringen ordnas.

Det vore derföre vid antagande af denna form för fyllnadsbidragets beräknande

nödigt, att Riksdagen inginge i en detaljerad granskning af pensionsreglementets

särskilda bestämmelser — en granskning, hvilken Riksdagen

ansett så mycket snarax-e böra undvikas, som berörda reglemente

nu ej blifvit i dess helhet Riksdagen förelagdt.

Förutom det nu nämnda sättet för beräknande af statsbidraget har,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

på sätt ofvan blifvit antydt, pensionsinrättningens direktion i sådant hänseende

framlagt förslag till fyra andra former, hvilka naturligen alla afse,

att statsbidraget skulle utgå till samma värde, fastän olika fördeladt till

olika tider; och frågan om formen är sålunda dervid icke en fråga om

statsbidragets storlek, i dess helhet betraktadt, utan endast en fråga om

det för staten beqvämaste och i öfrigt fördelaktigaste sättet för utbetalningen

af samma bidrag. Såsom en bland dessa olika former finnes i

den vid Eders Kongl. Maj:ts proposition fogade jemförelsetabell i kolumnen

2 hela statsbidraget till pensionsinrättningen beräknadt till 2 procent

af nettoinkomsten. Fyllnadsbidraget, som skulle tills vidare utgå, komme

alltså, derest denna form valdes, att utgöra ’/2 procent af skilnaden mellan

statens jernvägstrafiks samtliga inkomster och dess utgifter för drift och

underhåll, och således beräknas efter enahanda grund som det förra bidraget.

Efter denna form skulle fyllnadsbidraget under de första åren

blifva större, än som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag vore fallet, men

deremot blifva jemnare fördeladt och endast växa i mån af trafikens utveckling;

och, utom det att den ökade utgiften genom en sådan anordning

blir mindre känbar, finner Riksdagen äfven deruti ett företräde hos denna

form, att den ej så mycket afser att på framtiden hvälfva de största utgifterna.

Riksdagen har alltså, efter noggrant öfvervägande af de olika

beräkningssätt, som i förevarande hänseende kunnat komma i fråga, ansett

sig böra antaga den sistnämnda formen eller fyllnadsbidragets beräknande

efter 1/3 procent af nettoinkomsten.

Endast i ett fall har anledning till anmärkning förekommit emot

hvad i den Kongl. propositionen anförts i afseende å tilltänkta ändringar

i pensionsreglementet. På sätt ofvan inhemtas är nemligen i § 7 stadgadt,

att pensionsbeloppet, i mån af den pensionsberättigades tjensteår, bestämmes

till viss angifven procent af den medelaflöning, som uppkommer,

då medeltalet tages af de 5 sista årsaflöningarne. Denna § skulle enligt

förslaget vara afsedd att ändras på det sätt, att pensionsbeloppet skulle

komma att uträknas efter den årsaflöning, som uppkomme då summan

toges af de 12 sista månadsaflöningarne. För Riksdagen har det emellertid

synts som skulle en sådan förändring lätteligen kunna leda till oegentligheter

vid pensionsbeloppens bestämmande och för Styrelsen öka svårigheten

att vid afskedandet af tjenstepersoner, som anses ej fullt motsvara

tjenstens fordringar, frigöra sig från alla enskilda hänsyn; och Riksdagen

har derför icke kunnat godkänna den ifrågasatta ändringen i denna §.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen Eders Kongl. Maj:ts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

förevarande framställning på det sätt bifallit, att — under förutsättning

och vilkor, att delegarne i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning sjelfve

bidraga med höjda årsafgifter till pensionsfonden, på sätt direktionens för

inrättningen ofvan omförmälda förslag innehåller — Riksdagen medgifva,

att till höjning af pensionerna från nämnda fond, i enlighet med berörda

förslags bestämmelser i afseende å åldersvilkor och pensionsbelopp, ett årligt

fyllnadsbidrag må af trafikmedlen, utöfver redan beviljadt statsbidrag

af r/2 procent af skilnaden mellan bemälde trafiks samtliga inkomster,

å ena sidan, och utgifter för drift och underhåll, å den andra, tills vidare

årligen utgå med 1/J procent af nyss berörda skilnad; under förbehåll,

att detta fyllnadsbidrag skall minskas eller alldeles upphöra, så snart

framdeles skeende utredning gifver vid handen, att det redan beviljade

och utgående statsbidraget till pensioneringens uppehållande är, jemte delegarnes

förhöjda bidrag, tillräckligt att delvis eller fullständigt betacka

kostnaden äfven för den förbättring i pensioneringen, som nu beviljats;

och har i sammanhang härmed Riksdagen medgifvit Eders Kongl. Maj:t

att, utan ändring af 7:de § i Pensionsreglementet eller andra sådana ändringar

i samma reglemente, som skulle kunna på behofvet af förlängdt

fyllnadsbidrag för pensioneringen inverka, i öfrigt i afseende å reglementets

bestämmelser vidtaga de förändringar, som af medgifvandet af förbättrad

pensionering och derför ökade bidrag nödvändiggöras.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 20 Maj 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.