Skrifvelse till Konungen, angående upphörande af vattenoch brödstraffet.
1883-04-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1883:13, Skrifvelse till Konungen, angående upphörande af vattenoch brödstraffet.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse, N:o 13.
15
N:o 13.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 April 1883.
— — — — Andra Kammaren den 4 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående upphörande af vatten-
och brödstraffet.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.)
Till Konungen.
Vatten- och brödstraffet utdömdes såsom förvandlingsstraff redan af
lagkomitén (1832), som dock bibehöll detsamma såsom en svårare art
af fängelse, hvilket kunde omedelbart ådömas. Vid den några år derefter
företagna granskningen af lagkomiténs förslag gick Högsta Domstolen
ett steg längre och uttalade sig för detsammas afskaffande äfven
såsom särskild straffart, hvilken uppfattning äfven gjorde sig gällande
hos så väl den första (1842—1843) som den andra eller förstärkta (1844)
lagberedningen; men emellertid blef straffarten såsom förvandlingsstraff
upptagen i det af Eders Kongl. Maj:t vid 1862—1863 års riksdag framlagda
förslag till ny strafflag och inkom i följd deraf i nu gällande lag.
Så väl vid detta senare som de följande tillfällen, då vatten- och
brödstraffets upphäfvande utgjort töremål för Riksdagens behandling,
har såsom skäl för den föreslagna åtgärden framhållits inkonseqvensen
deri, att, ehuru böter utgöra den lindrigaste i lag bestämda straffart och
jemförelsevis större förbrytelser bestraffas med enkelt fängelse, böter
16
Riksdagens Skrifvelse, N:o 13.
likväl, vid bristande tillgång till deras gäldande, förvandlas till fängelse
vid vatten och bröd, som icke allenast är en svårare straffart än enkelt
fängelse, utan äfven till följd af dess affliktiva egenskap ansetts icke
böra såsom omedelbar straffart i lagen bibehållas. Som hufvudsakligt
hinder mot åvägabringande af önskvärd ändring härutinnan har dock
åberopats, att utbyte af en mera intensiv straffart mot en mildare sådan
naturligen, om ej straffet skall förfela sitt ändamål, måste medföra en
förlängning af strafftiden, samt härigenom befintliga cellfängelser komma
att sakna erforderligt utrymme för bestraffningarnes verkställande.
Riksdagen, hos hvilken framställning skett derom, att densamma
nu måtte för sin del fatta beslut om upphörande af vatten- och
brödstraffet, har emellertid, enär ännu alltjemt bristande utrymme i cellfängelserna
torde utgöra hinder för ett omedelbart genomförande af
denna utaf båda statsmakterna önskade reform i vårt straffväsende, icke
ansett sig kunna för närvarande lemna bifall till en sådan framställning;
men då Riksdagen fortfarande, likasom tillförene, finner nämnda
straffart olämplig, får Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, det
ville Eders Kongl. Maj:t, så snart utrymmet i rikets cellfängelser medgifver,
att straff af fängelse vid vatten och bröd må kunna utbytas mot
enkelt fängelsestraff, för Riksdagen framlägga förslag till lagändringar,
hvarigenom all tillämpning af straff af fängelse vid vatten och bröd må
för framtiden upphöra.
Med undersåtlig vördnad:
o. s. v.:
Stockholm den 4 April 1883.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.