Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående eftergift af kronans rätt till ett danaarf.

1883-06-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:36, Skrifvelse, angående eftergift af kronans rätt till ett danaarf.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 36.

N:o 36.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Juni 1883.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående eftergift af kronans

rätt till ett danaarf.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.)

Till Konungen.

Enligt hvad af en den 2 sistlidne Mars till Riksdagen aflåten

proposition inhemtats hade vid bouppteckningen efter Carolina Fredrika

Leufstedt, som aflidit den 22 Januari 1881 i Arboga, såsom arfvinge

anmält sig Jakobina Fredrika Fischier, under uppgift att hennes

och den aflidnas fäder varit syskonbarn. Då emellertid berörda slägtskapsförhållande

icke behörigen blifvit styrkt, och annan arfvinge efter

den aflidna icke inom föreskrifven tid låtit sig afhöra, hade Kammaradvokatfiskalsembetet

vid rådstufvurätten i Arboga, å kronans vägnar,

väckt anspråk på Carolina Fredrika Leufstedts qvarlåtenskap såsom

danaarf. Under den härom förda rättegången hade förekommit,

att ett vittne, som varit gift med ett Jakobina Fredrika Fischiers syskonbarn

och uppgifvit sig vara nära bekant med hennes slägt, intygat,

att Jakobina Fredrika Fischiers aflidne fader, Bruksinspektören Jakob

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 36.

Fredrik Leufstedt i lifstiden varit syskonbarn samt att ett annat vittne

berättat, att Carolina Fredrika Leufstedt för vittnet, vid uppgifvet tillfälle,

omtalat, att Carolina k redrika Leufstedt då icke egde någon

annan slägting i lifvet än Jakobina Fredrika Fischier, med hvilken

Carolina Fredrika Leufstedt vid samma tillfälle sade sig vara skyld så,

att bådas fäder varit kusiner. Genom utslag den 27 November 1882’

hade rådstufvurätten, som icke ansett Jakobina Fredrika Fischier genom

den i saken förebragta bevisning hafva lagligen styrkt sin slägtskap

med Carolina Fredrika Leufstedt, med åberopande af 15 Kap.

6 § Arfdabalken, förklarat qvarlåtenskapen efter den sistnämnda skola

såsom danaarf tillfalla Ivongl. Maj:t och kronan samt förpligtat utredningsmannen

i boet att ofördröjligen, emot qvitto, utgifva berörda qvarlåtenskap

jemte ränta derå.

Härefter hade Jakobina Fredrika Fischier i en till Eders Kongl.

Maj:t ingifyen skrift, under åberopande af ofvan anförda vittesberättelser,

anhållit, att då sökanden enligt företedt, intyg vore öfver åttio år

gammal och för sitt lifsuppehälle, hvartill hon numera vore urståndsatt

att genom eget arbete bidraga, icke hade att påräkna andra

medel än en mindre lifränta jemte understöd från några välgörenhetsinrättningar

till sammanlagdt belopp af omkring 270 kronor, kronans

rätt till ifrågavarande danaarf, som enligt vederbörlig redovisning utgjorde

709 kronor 79 öre, måtte till sökandens förmån efterskänkas,

helst sökanden genom erhållande af berörda medel, som för staten utgjorde

ett ringa belopp, skulle vid sin höga ålder omsider vinna en för

all nöd betryggad ställning; och voro vid ansökningen fogade bevis

från vederbörande presterskap inom Grangärdes, Glanshammars, Ramsbergs

_ och Hjulsjö församlingar, innefattande dels uppgift om Carolina

Fredrika Leufstedts föräldrar och deras närmaste förfäder, bland hvilka

hennes farmoder befunnits ega namnet Fischier, dels ock intyg derom

att sökandens fader varit född inom Hjulsjö församling år 1752, men

att församlingens i behåll varande kyrkoböcker icke sträckte sig längre

tillbaka i tiden än till år 1760, hvarföre ur dem upplysning icke kunde

erhållas om sökandens faders härkomst. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Vestmanlands län och kammaradvokatfiskalen, i ärendet

hörde, hade förordat bifall till ansökningen, den senare under förbehåll

af den honom författningsenligt tillkommande andel af qvarlåtenskapen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit samt då sökandens uppgift

om hennes skyldskap med den aflidna egde full sannolikhet, och någon

rättsligen nöjaktig utredning derom uppenbarligen icke kunde numera

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse, N:o 37.

åstadkommas i följd af felande kyrkoböcker, har Eders Kongl. Maj:t

uti förberörda proposition nu föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till

ifrågavarande danaarf måtte öfverlåtas å Jakobina Fredrika bischier,

med skyldighet för henne att deraf afstå så stor del, som enligt gällande

författningar tillkommer kammaradvokatfiskalen.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har

vunnit Riksdagens bifall.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 9 Juni 1883.

N:o 37.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Juni 1883.

— —• — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående efterskänkande af

kronans rätt till danaarf efter Elisabeth Noréus.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.)

Till Konungen.

Enligt hvad i en den 13 sistlidne April till Riksdagen afiåten

nådig proposition meddelats, hade Elisabeth Aoréus aflidit den 30 Mars

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.