Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående öfverlåtande på Vesterviks stad af lägenheten Stegeholm eller Stottsholrnen i Lofta socken och Tjusts härad af Kalmar län.

1883-06-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:38, Skrifvelse, angående öfverlåtande på Vesterviks stad af lägenheten Stegeholm eller Stottsholrnen i Lofta socken och Tjusts härad af Kalmar län.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 38.

13

N:o 38.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Juni 1883.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Rikdagens underdåniga Skrifvelse, angående öfverlåtande på Vesterviks

stad af lägenheten Stegeholm eller Stottsholrnen

i Lofta socken och Tjusts härad af Kalmar län.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.)

Till Konungen.

I en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalm ar län till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad ansökning hade stadsfullmäktige i Vestervik

förmält, hurusom allt sedan Kongl. Maj:t genom resolution den

17 Maj 1739 till vederbörandes efterrättelse faststält en mellan Östgöta

regemente till häst och Vesterviks stad träffad öfverenskommelse, hvarigenom

staden mot en årlig ränta af 60 daler silfvermynt fått sig tillförsäkrad

ständig besittningsrätt till en under dåvarande löjnantsbostället

Stufverum lydande, i Lofta socken och Tjusts härad af Kalmar län belägen

holme, kallad Stegeholm eller numera Slottsholmen, med dertill

hörande fiske, staden varit i oqvald besittning deraf mot erläggande af

den stadgade räntan, men att genom nyssnämnda boställes indragning

till statsverket giltigheten och lagenliga beståndet af berörda öfverens
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse, N:o 38.

kommelse blifvit ifrågasatt, och olika meningar uppstått rörande stadens

rätt till ifrågavarande holme; och då med afseende å ej mindre holmens

läge invid stadens planlagda område, än ock behofvet för staden af

holmens numera för åtskilliga ändamål anlitade jordområde, det vore

af vigt för staden att fortfarande få innehafva holmen, hade stadsfullmäktige

anhållit, att staden måtte, i öfverensstämmelse med hvad genom

Eders Kongl. Maj:ts cirkulär den 6 December 1878 vore stadgadt för

derefter skeende jordafsöndringar, varda medgifvet att emot erläggande

en gång för alla af 300 kronor, motsvarande tjugu gånger den nuvarande

afgäldens belopp, för all framtid förvärfva och till sig lösa holmen

med tillhörande, fiske. Öfver berörda ansökning, som blifvit af magistraten

i Yestervik till bifall förordad, hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

inhemtat yttranden ej mindre af bostället Stufverums

arrendator, som förklarat något hinder från hans sida icke möta för

bifall till ansökningen, derest han befriades från skyldighet att erlägga

holmen med tillhörande fiske åsatt jordeboksränta, 5 kronor, samt derjemte,

enär det med honom upprättade arrendekontraktet af den 8 Februari

1876 tillförsäkrade honom bostället med alla dertill hörande egor,

byggnader, lägenheter och förmåner, erhölle vederlag för arrendet af

holmen, än ock från vederbörande fögderiförvaltning; och hade Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för sin del, lika med fögderiförvaltningen,

tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen, dock under vilkor att

staden tillförbundes att årligen utgöra förenämnda jordeboksränta eller ock,

om sådant ansåges lämpligare, i lösesumma, utöfver det erbjudna beloppet,

erlägga ytterligare 100 kronor, motsvarande tjugu gånger räntans belopp,

hvartill ock stadsfullmäktige i särskild skrifvelse förklarat sig, å stadens

vägnar, villige. Anbefaldt att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande,

hade Kammarkollegium anfört: att ifrågavarande holme med fiske redan år

1696 förekomme i kronans jordeböcker såsom en särskildt skattlagd

lägenhet med ränta till belopp af 5 kronor i nuvarande myntsort; att

i 1880 års af kollegium faststälda jordebok densamma upptoges under

kronotitel, allmän disposition, bland jordlägenheter under namn åt Stegeholm

N:o 2, en holme och fiske med ränta 5 kronor och anteckning:

Mnnehafves under Vesterviks stad under perpetuelt arrende jemlikt

Kongl. brefvet den 17 Maj 1739»; att lägenheten således icke ingått i

bostället Stufverums skattläggning och ej heller utgjorde någon del af

dess tillhörigheter, hvarför berörda boställes arrendator icke hade berättigad!

anspråk till något slags ersättning, derest ifrågavarande underdåniga

ansökning vunne bifall; att det af lägenheten utgående arrendet

till en början varit indelningshafvaren anslaget på lön, derefter ingått

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse, N:o 38.

till andra lifgrenadierregements löningsfond samt från och med 1878

indragits till statsverket; att af hvad sålunda blifvit upplyst syntes framgå,

att genom indragning till statsverket af bostället Stufverum någon förändring

icke inträdt i de rättigheter öfver ifrågavarande holme, som

enligt förenämnda Kongl. resolution den 17 Maj 1739 tillkomme Vesterviks

stad; samt att, så vida ej holmen, såsom belägen i inloppet från

Östersjön till den långt in i landet inskjutande Garnlebyviken, kunde

varda erforderlig för militära ändamål och af sådan grund hvarje minskning

i kronans nuvarande rätt till holmen borde anses obefogad, kollegium

alltså icke funne något att erinra mot att staden Vestervik finge

förvärfva full eganderätt till ifrågavarande holme. Härefter hade yttrande

inhemtats jemväl från Kongl. Arméförvaltningen å fortifikation sdepartementet,

som förklarat sig anse hinder från försvarets synpunkt

icke möta för bifall till ansökningen.

Då ifrågavarande kronolägenhet vore närmast jemförlig med de

mindre kronolägenheter, hvilkas försäljning redan blifvit af Kongl. Maj:t

och Riksdagen beslutad, men lägenheten icke kunde å offentlig auktion

till försäljning utbjudas vid det förhållandet att, såsom Kammarkollegium

erinrat, staden Vesterviks rätt att under perpetuel! arrende innehafva

lägenheten icke kunde anses hafva blifvit i någon mån förminskad genom

lägenhetens indragning till statsverket, har Eders Kongl. Maj:t i

en den 13 sistlidne April till Riksdagen aflåten nådig proposition föreslagit

Riksdagen medgifva, dels att ifrågavarande holme med tillhörande

fiske måtte, under full eganderätt och utan skyldighet att utgöra ofvannämnda

jordeboksränta, öfverlåtas å Vesterviks stad, mot det att staden

derför erlade det erbjudna beloppet 400 kronor, dels ock att nämnda

köpeskilling må användas på enahanda sätt, som vore föreskrifvet i afseende

å medel, som inflöte vid försäljning af mindre kronolägenheter

i öfverensstämmelse med Kongl. brefvet den 29 Maj 1874.

Emot försäljningen af ifrågavarande kronolägenhet, hvilkens areal,

deri inberäknad en väg, upptagande 1 ref 8 stänger, utgör 12 refvar

40 stänger, eller 2 tunnland, 6,9 kappland, har Riksdagen för sin del

icke haft annat att erinra, än att den föreslagna köpeskillingen synts

vara väl låg. Om än det erbjudna beloppet 300 kronor motsvarar förenämnda

afgäld, kapitaliserad efter den i dylika afseenden vanligen iakttagna

beräkningsgrunden, eller tjugu gånger afgäldens belopp, synes

dock Vesterviks stad genom förvärfvandet af full eganderätt till den vid

inloppet till staden och invid stadens planlagda område belägna Stegeholmen

eller Slottsholmen tillvinna sig så stor fördel, att med skäl ett

vida högre pris borde kunna sättas derå, och staden skulle utan tvifvel

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 38.

icke draga i betänkande att för denna fördels ernående underkasta sig

större penninguppoffring än den nu föreslagna; och har i sådant hänseende

påpekats, att staden efter förvärfvad eganderätt till denna holme

antagligen blefve i tillfälle att å de delar af densamma, som icke kunna

anses lämpliga till parkanläggningar, anordna upplagsplatser, hvilkas

saluvärde helt visst skulle komma stt ställa sig ganska högt. Riksdagen,

som emellertid ej egt någon bättre ledning för bedömande af den lösesumma,

som i förevarande fall skäligen skulle kunna bestämmas, har

trott densamma kunna höjas åtminstone till den summa, som uppkommer

genom den till 60 daler ursprungligen bestämda afgäldens kapitaliserande

efter den från och med år 1777 gällande beräkning af tre daler

på riksdalern, motsvarande 50 öre på dalern, eller till 600 kronor, hvadan

alltså, med inberäkning af den lösesumma, staden förklarat sig villig

erlägga för jordeboksräntan, hela köpeskillingen för berörda lägenhet

och fiske skulle uppgå till 700 kronor.

Riksdagen har alltså för sin del medgifvit, dels att kronolägenheten

Stegeholm eller Slottsholmen med tillhörande fiske må, under full

eganderätt, öfverlåtas å Vester viks stad mot det att staden derför erlägger

i ett för allt ett belopp af 700 kronor, dels ock att nämnda köpeskilling

må användas på enahanda sätt, som är föreskrifvet i afseende

å medel, som inflyta vid försäljning af mindre kronolägenheter i öfverensstämmelse

med Kongl. brefvet den 29 Maj 1874.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 9 Juni 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.