Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44

1883-05-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:44, Riksdagens Skrifvelse, N:o 44

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

5

I\ho 44.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 Maj 1883.

» J> » » Andra Kammaren den 28 » »

Riksdagens underdåniga Skrif velse, med anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående inrättande af en postsparbank för

riket.

(Sammansätta Stats- Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.)

Till Konungen.

I nådig proposition N:o 40 af den 6 sistlidne Mars har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte:

dels antaga ett den nådiga propositionen bilagdt förslag till förordning

angående en postsparbank för riket;

dels besluta, att postsparbanken måtte eg a ej mindre att i Riksbanken

öppna upp- och afskrifningsräkning med åtnjutande för derå insatta

medel, inom högst fyra hundra tusen kronor, af ränta enligt fullmäktiges

i Riksbanken bestämmande, än äfven att, utan ställande af säkerhet,

i Riksbanken begagna kreditiv till det belopp och mot den inträdesafgift

samt under de vilkor i öfrigt, Fullmäktige funne skäligt föreskrifva;

dels ock medgifva, att Kongl. Maj:t måtte tills vidare bestämma såväl

arfvoden för ordförande och ledamöter i styrelsen för postsparbanken

och ersättning till postverkets tjensteman för deras bestyr med postsparbanksrörelsen

som ock löner och arfvoden för den byråchef och de

biträden i öfrigt, som måste anställas hos Generalpoststyrelsen för att

besörja de göromål, som tillhörde postsparbanken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

Vid pröfning af de särskilda detaljbestämmelserna i lagförslaget har

Riksdagen funnit följande paragrafer i detsamma lämpligen böra i någon

mån ändras, nemligen § 7 mom. 3 samt § 18.

I förstnämnda paragrafs 3:dje moment har föreslagits ett stadgande

derom, att på en och samma motbok ränta icke skulle godtgöras för

högre belopp än 2,000 kronor, hvilket stadgande, sammanstäldt med

§ 5 mom. 3, innebär, att nämnda belopp skulle blifva det högsta, hvartill

en persons innestående tillgodohafvande hos postsparbanken i allmänhet

komme att uppgå.

Postsparbankens hufvudsyfte är, enligt hvad angifvet är, att uppsamla

och göra fruktbara de små besparingarna samt, sedan de växt till

afsevärdt belopp, förmedla en fördelaktigare placering mot högre ränta

än postsparbanken kan lemna. Vid sådant förhållande har det synts

Riksdagen, att det af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad

de för frågans utredande tillsatte komiterade i afgifvet utlåtande tillstyrkt,

föreslagna maximibeloppet, hvarå ränta skulle beräknas, vore väl högt

tilltaget och att detsamma utan olägenhet skulle kunna nedsättas till en

lägre summa, hvilken Riksdagen ansett lämpligen kunna bestämmas till

1,000 kronor. Riksdagen har nemligen förestält sig, att, genom beloppets

fastställande till ofvannämnda lägre summa, kommer att befordras

en hastigare placering af sammanspardt kapital i sådana obligationer,

som dertill afsetts, och har i denna omständighet funnit ett stöd för

den ofvannämnda ändringen. Vidtagandet af densamma kommer dessutom

att bidraga till häfvande af de från många håll med styrka framhållna,

på farhågor för de hittills varande sparbankernas bestånd och

jemna utveckling grundade betänkligheter mot postsparbankers inrättande.

Klart är nemligen, att ju lägre maximibeloppet sättes, desto

hastigare kommer utströmningen af penningar, för hvilka sökes placering,

att försiggå — säkerligen icke minst i de nuvarande sparbankerna, som

i allmänhet gifva en högre ränta än postsparbanken; och då i postsparbanken

antagligen och i enlighet med dess ändamål komma att insättas

penningar, de der, om de icke uppsamlades af en sådan anstalt,

säkerligen icke skulle finna vägen till någon af de vanliga sparbankerna

utan åtgå till onödiga utgifter, har Riksdagen ansett den slutsats icke

vara oberättigad, att de nuvarande sparbankerna, långt ifrån att hafva

något att frukta af postsparbanken, tvärt om i densamma kunna motse

en ingalunda obetydlig källa till förkofran.

Då sålunda maximibeloppet för räntebärande insättningar blifvit

af Riksdagen för dess del nedsatt till 1,000 kronor, har i sammanhang

dermed befunnits nödigt att i § 9 mom. 2 vidtaga någon redaktions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

förändring, så till vida, att orden »för belopp öfverstigande 1,000 kronor,

minst 90 dagar» helt och hållet uteslutits, samt att orden strax förut:

»för belopp öfverstigande 500 kronor, men ej 1,000 kronor, minst 60 dagar»,

ändrats till »för belopp öfverstigande 500 kronor minst 60 dagar».

Vidkommande derefter § 18 i förslaget, så innehåller mom. 1, att de

i postsparbanken inflytande medel, som icke erfordras för löpande utgifters

bestridande, skola insättas på upp- och afskrifningsräkning, och

då detta stadgande sammanställes med början af nästföljande moment,

framgår deraf, att meningen varit, att alla de medel, som ansåges behöfliga

för att möta uppsägningar, skulle å sådan räkning insättas.

Riksdagen har ej kunnat undgå att mot detta stadgande i förslaget

göra anmärkning. Något skäl, hvarför de postsparbankens medel, som

icke kunna placeras i obligationer eller sadana skuldförbindelser, hvarom

i mom. 2 af förevarande paragraf förmäles, skulle uteslutande insättas å

upp- och afskrifningsräkning, hvarå endast mycket låg ränta godtgöres,

har icke blifvit anfördt. Da emellertid postsparbanken genom stadgandet

om uppsägningstid sjelf är skyddad mot allt för brådstörtade utbetalningar

af insatta medel, har det synts Riksdagen lämpligare att

icke _ genom en uttrycklig föreskrift derom, att de medel, om hvilka

härvid är fråga, skola å upp- och afskrifningsräkning insättas, förhindra

deras fruktbargörande äfven genom insättning å depositionsräkning,

hvilket senare för visso skulle lända postsparbanken till väsentlig fördel

samt utan tvifvel äfven för Riksbanken vara af nytta. I det yttrande,

fullmäktige i Riksbanken afgifvit öfver komiténs förslag i ämnet, har väl

icke nämnts, huruvida något vore att erinra mot en sådan anordning,

men då fullmäktige för sin del medgifvit öppnandet för postsparbanken

af upp- och afskrifningsräkning, har Riksdagen ansett sig eg a full rätt

att antaga, det betänkligheter från fullmäktiges sida icke komma att

mota för postsparbanken att i Riksbanken begagna jemväl depositionsräkning;

och da vidare, enligt Eders Kong]. Maj:ts proposition, postsparbanken

kommer att i Riksbanken, efter öfverenskommelse med fullmäktige,

få begagna kreditiv, har det synts Riksdagen icke vara behöflig

för postsparbanken att för mötande äfven af betydligare uppsägningar

hafva synnerligen stora belopp tillgängliga vid anfordran å

upp- och afskrifningsräkning.

Det stadgande, Riksdagen för sin del satt i stället för den i förevarande

moment gifna föreskriften, har dock hållits helt allmänt, ty

gifvet är, att en del medel, om ock till jemförelsevis ringa belopp, kunna

och böra äfven å upp- och afskrifningsräkning insättas, hvarom det synts

Riksdagen att postsparbankens styrelse borde ega att sjelf bestämma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

På grund häraf har Riksdagen gifvit paragrafens l:sta moment följande

lydelse:

»Mom. 1. De i postsparbanken inflytande medel, som icke erfordras

för löpande utgifters bestridande, göras räntebärande genom insättning

i Riksbanken.» o

Vidkommande slutligen moment 2 i förevarande paragraf, sa har

Riksdagen icke haft annat att anmärka mot förra delen af detta moment,

som börjar med orden: »hör sa stor del af dessa» etc. och slutai

med orden: »mellan jordegare a landet», än att Riksdagen ansett lämpligt,

dels att för vinnande af större tydlighet utbyta ordet »dessa» i första

raden mot ordet »influtna», så att det i stället kommer att heta: »För

så stor del af influtna medel» etc.; dels od: att, enär några obligationer

af hypoteksföreningar mellan jordegare a landet icke vidare utgifvas

samt de redan utgifna nu mera icke kunna finnas i marknaden tillgängliga

till synnerligen afsevärda belopp och i allt fall komma att inom

kort varda helt och hållet indragna, utesluta stadgandet att sadana obli

gationer få af postsparbanken inköpas, såsom varande af föga praktisk

vigt.

Hela den senare delen af momentet har Riksdagen ansett böra uteslutas,

hvarigenom momentet med undantag allenast af de ändringar,

här ofvan omförmälts, skulle erhålla samma lydelse, som af komiterade

Det tillägg till momentet, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit gjordt,

har nemligen tillkommit under förutsättning, att en af Eders Kongl.

Maj:t aflåten proposition till innevarande Riksdag om upprättande af en

odlingslånefond skulle vinna Riksdagens bifall, men då det synts både

olämpligt och öfverflödigt att med förevarande framställning sammanbinda

en så vidtutseende fråga som den om berörda odlingslånefond,

har Riksdagen ansett att förslaget i denna del för närvarande kunde

lemnas å sido. Härmed har Riksdagen dock ingalunda velat uttala,

att nu antydda sätt för placering af postsparbankens medel borde förkastas,

men Riksdagen föreställer sig att, i händelse odlmgslånefonden

kommer till stånd, formen för upplånande af penningar till densamma

åtminstone till en början skulle kunna blifva lika med den, hvarunder

Riksgäldskontor et, som skulle besörja anskaffandet af behöfliga lånemedel

till fonden, i andra fall upplånar medel för statens räkning, eller utfärdande

af obligationer med den förändring i innehållet, angående uppsägningsrätt

m. m., som af det särskilda ändamalet kan varda pakallad.

I ”allt fall, och huru härmed än må komma att ställas, synes det icke

vara af nöden att redan nu meddela några bestämmelser i förevarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

afseende, då ju anledning ej är för handen att antaga, det postsparbanken

nästan i samma stund, den tillkomme, skulle blifva i stånd att

fast placera något mera betydande belopp. Vid sådant förhållande synes

det icke kunna medföra olägenhet att ännu någon tid uppskjuta meddelandet

af bestämmelser af den art, som af Eders Kongl. Maj:t nu satts

i fråga, eller meddelande af föreskrift om penningars bindande vid ett

papper, som, huru säkert det än torde få anses, dock icke skulle vara

af den beskaffenhet, att det kunde med samma, till en början till äfventyrs

erforderliga lätthet realiseras, som de öfriga värdepapper, i hvilka

postsparbankens medel skulle nedläggas.

Mot öfriga paragrafer i förevarande lagförslag har Riksdagen icke

haft något att anmärka; och har Riksdagen sålunda för sin del antagit

följande:

Förordning angående en postsparbank för riket.

§ I
Postsparbankens

ändamål är att, under statens garanti, emottaga Postpenningar,

desamma förränta och genom räntas läggande till kapitalet

ytterligare förkofra samt medlen i stadgad ordning vederbörande tillhandahålla.

§ 2.

Mom. 1. En hvar eger att för egen eller annans räkning insätta insättning

medel i postsparbanken. * allmänhet

Mom. 2. Insättning kan ega rum vid de postanstalter, postsparbankens

styrelse bestämmer, å alla de tider, då postanstalten hålles

öppen för allmänheten.

Mom, 3. Första gången insättning verkställes, skall uppgift leinnas

om namn, födelseår, månad och dag, hemvist och, der sådant kan ske,

lefnadsyrke för den, till hvars förmån insättningen eger rum. Göres

insättningen till förmån för minderårig, böra, om så ske kan, äfven

föräldrarnes namn uppgifvas.

§ 3.

Minsta belopp, som på en gång må i postsparbanken insättas, utgör Minimum för

en krona. Derutöfver får insättning ske endast i helt krontal. insättning.

Bill. till Rihsd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Af cl. I Band. G Häft.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

SparmärJcen

och sparkort.

Motbok.

Qvitto å insatta

medel.

Ränle
godtgörelse.

10 Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

§ 4.

Mom. 1. För att underlätta besparing af äfven mindre belopp än

en krona, tillhandahållas å de postanstalter, postsparbankens styrelse

bestämmer, och hos särskildt antagne försäljningsman sparmärken och

sparkort.

Mom. 2. Sparmärke lyder å tio öre och betalas med samma belopp,

hvaremot sparkort afgiftsfritt utbekommes af den, som vid emottagandet

å detsamma anbringar minst ett sparmärke.

Mom. 3. Sparkort indelas i tio rutor. Sedan hvar och en af dessa

rutor blifvit med sparmärke försedd, kan insättning i postsparbanken

verkställas genom sparkortets inlemnande å postanstalt.

Mom. 4. Sparmärke må icke såsom betalningsmedel användas utom

i det fall, som i denna § mom. 3 omförmäles.

§ 5.

Mom. 1. Vid första insättning erhåller insättaren afgiftsfritt dels

en med seriebokstaf och ordningsnummer försedd motbok, utfärdad för

den person, till förmån för hvilken insättningen eger rum, dels ock blanketter

till qvittenser, afsedda att användas vid lyftande af innestående

medel.

Mom. 2. I motbok skall vid utlemnandet finnas infördt sammandrag

af de författningar, hvilka röra allmänhetens förhållande till postsparbanken.

Mom. 3. För en och samma persons räkning må insättning å mer

än en motbok ej ega rum; dock må minderårig, för hvars räkning medel

blifvit af annan person insatta, kunna utbekomma särskild motbok för

insättning af egna medel.

§ 6.

Insättning skall, för att vara gällande, af vederbörande tjensteman

å den postanstalt, der insättningen sker, qvitteras på sätt särskildt bestämmes.

§ 7.

Mom. 1. Ränta å insatta medel godtgöres endast för hel månad

och beräknas från och med månaden näst efter den, då insättningen

egt rum, till den månad, då medlen få lyftas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

o Mom. 2. Upplupen ränta lägges vid kalenderårs slut till kapitalet.

A hvad af det sålunda uppkommande beloppet utgör helt krontal beräknas

ränta från och med början af näst derpå följande år.

Mora. 3. På en och samma motbok godtgöres icke ränta för högre

belopp än 1,000 kronor.

§ 8.

Mom. 1. Räntefoten å de medel, som äro eller varda i postspar- Räntefot.

banken insatta, bestämmes af Konungen.

Mom. 2. Varder i räntefoten förändring beslutad, träder densamma

dock icke i verket under löpande kalenderår, ej heller förr än 4 månader

efter det Konungens beslut i ämnet blifvit kungjordt.

§ 9.

Mom. 1. Den, som vill lyfta innestående behållning eller del deraf, Uppsägning.

skall, med uppvisande af motboken, beloppet å postanstalt skriftligen

uppsäga och dervid uppgifva, genom hvilken postanstalt medlen böra

utbetalas. Öfver uppsägningen meddelas bevis å postanstalten.

Mom. 2. Uppsägning bör i allmänhet verkställas:

för belopp af högst 50 kronor....................................... minst 10 dagar,

» » öfverstigande 50 men ej 500 kronor............... » 30 »

» » » 500 kronor....................................... » 60 »

allt före den dag, då medlen skola vara att lyfta.

Mom. 3. På postsparbankens styrelse ankommer emellertid att i

särskilda fall, der sådant begäres och utan olägenhet för postsparbanken

kan ske, medgifva utbetalning af insatta medel äfven inom kortare tid,

än här ofvan stadgas.

Mom. 4. Befinnes åter tiden för postens gång påkalla, att vid någon

postanstalt uppsägningstiden äfven för belopp af högst 50 kronor

utsträckes till mer än tio dagar, bör postsparbankens styrelse meddela

nödiga föreskrifter i ämnet, hvilka skola å postanstalten anslås.

Mom. 5. Afser uppsägning icke hela det innestående beloppet, må

densamma ej lyda å annat än helt krontal.

Mom. 6. Hafva uppsagda medel icke blifvit af vederbörande lyftade

inom tio dagar efter den dag, då desamma skolat tillhandahållas,

anses uppsägningen hafva förfallit, och beräknas räntan å dessa medel,

såsom vore de i postsparbanken ånyo insatta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

§ 10.

uttagning. Mom. 1. Anmäler sig innehafvare af motbok till lyftande af medel,

som blifvit uppsagda, tillhör det honom styrka sin behörighet dertill

genom meddelande af sådana uppgifter, som här ofvan i § 2 mom. 3

omförmälas.

Mom. 2. Finnas dessa uppgifter vara öfverensstämmande med dem,

som vid första insättningen afgifvits, verkställes utbetalningen. 1 annat

fall öfverlemnas ärendet till postsparbankens styrelse, som eger att efter

omständigheterna förordna om medlens utbetalande eller om frågans

hänvisande till laga domstol.

Mom. 3. Vid medlens lyftande atiemnas till postanstalten qvitto,

tecknadt å sådan blankett, som i § 5 mom. 1 omförmäles.

Mom. 4. Beloppet af de lyftade medlen skall af vederbörande

tjensteman i motboken införas.

Mom. 5. Omfattar uppsägning hela det i motbok införda belopp,

skall, jemte kapitalet, äfven upplupen ränta utbetalas, dervid motboken

till postanstalten återställes.

§ 11.

Gift qvinnas Mom. 1. Gift qvinna må, äfven utan mannens samtycke, uppsäga

0foigeTtäu 0°h lyfta medel, som för hennes räkning innestå i postsparbanken.

tni uttagning. Mom. 2. Likaledes må minderårig, som uppnått 15 år, jemväl

utan särskild tillåtelse af målsman, förfoga öfver medel, insatta å sådan

motbok, som han på grund af § 5 mom. 3 för insättning af egna medel

utbekommit.

§ 12.

Motboks En och samma motbok må, för så väl insättning som uttagning af

anl“ddoiilaet medel, användas vid hvar postanstalt, der sparbanksrörelse finnes an
postanstalter.

ordnad.

§ 13.

Motboks Mom. 1. En gång hvart år, före utgången af den månad, hvar
lnm''j,

''ost- under första insättningen egt rum, bör motbok å postanstalt mot qvitto

sparbankens atiemnas, för att genom postanstaltens försorg insändas till postsparsujrehe.

pankens styrelse, som besörjer motbokens granskning och införande i

densamma af den för nästförflutna kalenderår upplupna ränta, hvarefter

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

motboken genom vederbörande postanstalt, i utbyte mot omförmälta

qvitto, till egaren återställes.

Mom. 2. Underlåter motboks egare att densamma, inom tid som

ofvan säges, till insändning aflemna, och yppar sig sedermera skiljaktighet

mellan motbok och postsparbankens räkenskaper, då skola, i fråga

om egarens tillgodohafvande, räkenskaperna ega vitsord.

§ 14.

Innestå medel å motbok, på hvilken under loppet af tio år hvar -Preskription.

ken insättning eller uttagning egt rum, och har i afseende å dylik fordran

icke vidtagits sådan åtgärd till fordringsrättens bevarande, som i

Kongl. Förordningen den 4 Mars 1862, om tioårig preskription och om

årsstämning, föreskrifves, då skola medlen tillfalla postsparbanken. Dock

eger postsparbankens styrelse att, med afseende å förekommande omständigheter,

medgifva medlens utbetalande till motbokens egare.

§ 15.

Mom. 1. Ofvergår eganderätt till motbok från en till annan, vare öfverlåtelse

sig genom arf eller testamente eller ock till följd af konkurs eller ut- “•''f motbokmätning,

skall anmälan derom ofördröjligen göras hos postsparbankens

styrelse.

Mom. 2. Innan sådan anmälan skett och blifvit godkänd, medför

öfverlåtelsen ej någon rätt mot postsparbanken.

Mom. 3. Öfverlåtelse af motbok må ej ega rum i annat fall, än

som i mom. 1 af denna § säges.

§ 16.

Mom. 1. Förloras motbok, bör sådant hos postsparbankens styrelse Förlust

ofördröjligen anmälas, med uppgift å tid och omständigheter, under mo<Soi''

hvilka boken förkommit.

Mom. 2. Har sådan anmälan skett, eger styrelsen gå i författning

derom, att motboken varder, på egarens bekostnad, tre gånger i allmänna

tidningarne efterlyst.

Mom. 3. Sex månader efter det sådan efterlysning sista gången

egt rum, må ny motbok, i den förkomnas ställe, utfärdas af postsparbankens

styrelse, på hvars pröfning ankommer, dels huruvida för den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Förmedling

af oblig ationsköp.

Medlens

fruktbar
görande.

Förvaltningskostnader

m. m.

Riksdagens Skrifvelse,, N:o 44.

nya motbokens erhållande säkerhet bör ställas, dels ock om och, i sådant

fall, med hvilket belopp särskild afgift skall för motboken erläggas.

J/om. 4. Genom ny motboks utfärdande varder den förra motboken

till kraft och verkan mot postsparbanken dödad.

§ 17-

Gör egare af motbok till postsparbankens styrelse framställning

derom, att för medel, som på hans räkning i postsparbanken innestå,

må inköpas räntebärande obligation af det slag, som för postsparbankens

egen räkning anskaffas, tillhör det styrelsen föranstalta, att, så vidt ske

kan och inom den i § 9 mom. 2 stadgade uppsägningstid, dylik obligation

varder, utan särskild afgift till postsparbanken, inköpt till förmånligaste

kurs, som kan betingas. Obligationen skall derefter genom vederbörande

postanstalt motbokens egare tillhandahållas, mot erläggande af

belöpande franko- och assuransafgifter, i fall obligationen, för att egaren

tillställas, skall med post från en till annan ort befordras.

§ 18.

Mom. 1. De i postsparbanken inflytande medel, som icke erfordras

för löpande utgifters bestridande, göras räntebärande genom insättning

i Riksbanken.

Mom. 2. För så stor del af influtna medel, som postsparbankens

styrelse anser icke behöfva på sådant sätt hållas tillgängliga för att

möta uppsägning af medel, hvilka i postsparbanken innestå, skola för

postsparbankens räkning inköpas räntebärande obligationer, utfärdade

af svenska staten eller Sveriges allmänna hypoteksbank.

§ 19.

Mom. 1. De med postsparbankens förvaltning förenade utgifter

skola bestridas med den räntevinst, som på postsparbankens rörelse kan

uppkomma.

Mom. 2. Till en början och så länge icke denna räntevinst dertill

lemnar full tillgång, bör af postverket förskjutas, hvad utöfver räntevinsten

kan för ändamålet erfordras.

Mom. 3. Sedan hvad sålunda förskjutits blifvit postverket ersatt,

skola de öfverskott, som kunna uppkomma, användas uteslutande för

postsparbankens egna ändamål.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

§ 20.

Mom. 1. Efter bokslut, som för hvarje kalenderår verkställes, skall Årsberättelse

styrelsen till Konungen afgifva underdånig berättelse om postsparbankens m''

tillstånd och förvaltning.

Mom. 2. Vid afgifvande af denna berättelse åligger det styrelsen

att yttra sig rörande det belopp, som af postsparbankens medel må

under det löpande året användas för vidtagande af åtgärder, hvilka afse

främjande af sparsamhet, särskildt inom de mindre bemedlade samhällsklasserna.

§ 21.

Mom. 1. Postsparbankens styrelse utgöres af Generalpostdirektören Post
såsom

ordförande, samt fyra ledamöter, nemligen den byråchef i General- ^^rehT’

poststyrelsen, som är föredragande för ärenden rörande postsparbanken, iy,ese''

en af Konungen särskildt förordnad ledamot samt en af fullmäktige i

Riksbanken och en af fullmäktige i Riksgäldskontor, hvilka båda sistnämnda

ledamöter bemälde fullmäktige hvar för sig inom sig utse.

Mom. 2. Ar Generalpostdirektören hindrad att i handläggning af

ärendena hos styrelsen deltaga, skall såsom ordförande i styrelsen tjenstgöra

den byråchef i Generalpoststyrelsen, Konungen dertill förordnar.

Mom. 3. Om sättet för ärendenas handläggning hos postsparbankens

styrelse och i hvilka ärenden styrelsens ordförande eger ensam

besluta, bestämmes af Konungen.

§ 22.

Fullmäktige i Riksbanken besörja, att för de medel, som af post- Riksbankens

sparbankens styrelse anvisas, obligationer inköpas af den beskaffenhet ^eTpostdenna

förordning bestämmer; låta för postsparbankens räkning i Riks- sparbankens

banken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värde- medeL

handlingar mot den ersättning till Riksbanken, som af fullmäktige bestämmes;

samt föranstalta, på framställning af postsparbankens styrelse,

om försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar

till det belopp, styrelsen finner nödigt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

De öfriga i förevarande nådiga proposition af Eders Kongl. Maj:t

gjorda framställningar hafva af Riksdagen bifallits utan annan erinran

än att beträffande det af Eders Kongl. Maj:t begärda medgifvande^ att

provisoriskt bestämma arfvoden och löner, hvarom i sista delen af nu

ifrågavarande nådiga proposition förmäles, Riksdagen medgifvit att sådant

må ske under förutsättning deraf, att fullständig löne- och arfvodesstat

framdeles varder Riksdagens pröfning understäld.

Med undersåtlig vördnad etc.

Stockholm den 28 Maj 1883.

STOCKHOLM, TVÄR II2EGGSTRÖM3 BOKTRYCKERI, 188S.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.