Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

1883-06-13 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:56, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

1

N:o 56.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Juni 1883.

— — — — Andra Kammaren den 13 •— —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Sjette hufvudtitel.

(Stats-Ut-skottets Utlåtanden N:is 10 a och b samt 29 och

Memorial N:o 22.)

Till Konungen.

Rörande Sjette hufvudtiteln eller anslagen under Civildepartementet

hafva vid denna riksdag följande ändringar ifrågakommit:

Kommerskollegium.

l.o. Af skäl, att Högsta Domstolen ännu icke hunnit afgifva

yttrande öfver ett inom Civildepartementet uppgjordt förslag till förordning

angående grufvor, samt att något definitivt förslag till grufvelagstiftning

således icke ännu kunnat Eders Kongl. Maj:t föreläggas,

och da den slutliga lösningen af frågorna angående Kommerskollegiets

indragning och lönereglering för bergmästarne vore beroende af bland

annat de grundsatser, som komme att. göras gällande i den blifvande

grufvelagstiftningen, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen,

att, i likhet med. föregående Riksdagar, dels medgifva, att de lönebelopp,

som vore i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en

advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande

befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning syntes

kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, finge intill slutet af år

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

1884, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunde

finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet, disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela. Kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1884 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra

stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor; dels oclc likaledes på extra stat

för år 1884 anvisa såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,

som saknade boställe, ocli tro tjensteman vid Sala silfververk tjugu

procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans .2,420 kronor.

Riksdagen liar så mycket mindre halt något att erinra mot förevarande

framställning, som statsrådsprotokollet synts gifva vid handen

att, när allenast Högsta Domstolens yttrande öfver förslaget till grufvestadga

till Eders Kongl. Maj:t inkommit, något hinder icke torde mota

för framläggande af förslag till grufvekigstiftningens ordnande och till

lösande af de deraf väsentligen beroende frågorna om Komm.erskolleo-iets

indragning och lönereglering för bergmäst.arne, och Riksdagen

har derföre ej mindre medgifvit deri i afseende å kollegiets ordinarie

anslag äskade dispositionsrätt än äfven såsom tillfällig löneförbättringför

år 1884 på extra stat för samma år anvisat dels för Kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med

undantag af fyra kanslister, 8,540 kronor, och dels för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska karteverk.

2:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit har Riksdagen, utöfver det a riksstatens sjette hufvudtitel

för rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag, 6,000

kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisat

dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 31,000 kronor och dels för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans .76,000 kronor,

äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållning å det sistnämnda

anslaget må få användas äfven till bestridande af utgifter för

det topografiska karteverket.

Landsstaterna i länen.

3:o. Under donna rubrik har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att dels med vissa föreslagna grunder och vilkor i afseende a

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

lönereglering för landträntmästarne godkänna ett i statsrådsprotokollet

intaget förslag till stat för bemälde tjensteman, och dels för tillämpning

af berörda nya aflöningsstat höja det under titeln “landsstaterna

i länen“ uppförda penningeanslag med 53,344 kronor.

Den af Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagna aflöningsstaten

innefattade följande löneförmåner:

för räntmästarne i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Yermlands län:

lön................ kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar ..................... 1,500: — kronor 4,500: -—

för räntmästarne i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,

Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län:

lön.......................................................... kronor 3,000: -—

tjenstgöringspenningar ..................... „ 1,300: — kronor 4,300: —

samt för räntmästarne i Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,

Vestermanlands, Jemtlands, Vesierbottens och Norrbottens län:

lön............................................................ kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar ................... „ 1,000: — kronor 4,000: —

hvartill komme ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

med 500 kronor.

Kostnaderna för genomförande af denna lönereglering, hvilken i

fråga om fördelningen af länen i olika löneklasser öfverensstämmer

med den, som tillämpas för landssekreterare och landskamererare, skulle

blifva följande:

löner för 24 tjenster å 3,000 ........................... 72,000: —

tjenstgöringspenningar för

8 tjenster å 1,500 kronor ......... 12,000: —

8 „ å 1,300 „ 10,400: —

8 „ å 1,000 „ ........■ ■_8,000: — 30,400: — 102,400: —

hvartill komme ålderstillägg för nämnde tjenstemän till

det belopp, som enligt deras tjensteålder skulle under år

1884 erfordras, eller..................................................................... 8,500: —

Summa kronor 110,900: —

Dessutom komme att för vikariatsersättning under landträntmästarnes

semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande

en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen,

hvartill emellertid det för likartadt ändamål äfvensom till arfvoden åt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Iiiksdagens Skrifvelse, N:o 56.

extra biträden vid länsstyrelserna under “landsstaterna i länen“ redan

uppförda reservationsanslag skulle lemna tillgång, utan att någon förböjning

deruti blefve erforderlig.

Om från nyssnämnda ......................................... kronor 110,900: —

afdroges hvad som redan funnes på stat anvisadt

till aflöning åt landträntmästare:

löner................................................. kronor 47,982: —-

boställsförmåner, beräknade till ,, 1,074: — ^ 49,056: —

uppstode nytt anslagsbehof å ordinarie stat till belopp

af ....................................................................... kronor 61,844: -—

deraf borde uppföras å anslaget under sjette hufvudtiteln

till landsstaterna kronor 53,344: •—

och under samma hufvudtitels

anslag till ålderstillägg ...... „ 8,500: — ^ 61,844: _

Riksdagen, som godkänt de för ifrågavarande lönereglering föreslagne

grunder och vilkor samt i lönestaten icke vidtagit någon annan

förändring, än att den fasta lönen för landträntmästarne bestämts till

2,500 kronor, har alltså för bemälde tjénstemän faststält följande lönestat,

nemligen för räntmästarne i t

Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmö- hus, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs,

lön.

tjenstgö rings- penningar.

summa.

Skaraborgs och Vermlands län...............

Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,

Kronobergs, Örebro, Kopparbergs, Gefle-

2,500.

1,500.

4,000.

borgs och Vesternorrlands län ..............

Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands, Vest- manlands, Jemt-lands, Vesterbottens och

2,500.

1,300.

3,800.

Norrbottens län...........................................

2,500.

1,000.

3,500.

jemte ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring.

För denna lönereglering har Riksdagen faststält följande grunder,

"dels att de räntmästarne i Upsala, Södermanlands, Östergötlands

och Örebro län tilldelade löningsjordar skola i och med löneregleringen,

efter tillgodonjuten fardagsrätt, till statsverket indragas den 14 Mars

1886, med iakttagande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

att nuvarande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig

eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sin löningsjord

emoi det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan

blifva bestämdt; samt

att staten, då den från vederbörande indelningshafvare eller hans

sterbhus öfvertager löningsjord efter värdering vid syn jemväl öfvertager

sådana derå möjligen befintliga, indelningshafvaren tillhöriga

byggnader, som vid synen anses vara för lägenheten nyttiga;

och dels att den med landträntmästarebefattningarne hittills förenade

rätt till vissa extra inkomster, hvilka hufvudsakligen utgöras af

remisslage vid leverering af stats- eller andra allmänna medel samt

provision å stämpelpappers-, möteskostnads- och landstingsmedel samt

i Vester- och Norrbottens län jemväl å salpetermedel äfvensom, ehuru

mera sällan, af expeditionslösen, bör med lönegleringens inträdande

upphöra samt dessa inkomster till statsverket indragas eller eljest besparas;

dock med det undantag, att följande sportler komme att fortfarande

utgå, nemligen:

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller, eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa, äfvensom

provisioner för uppbörd af landstingsmedel samt kommuners eller

enskilda inrättningars afgifter eller af medel af än mer enskild natur.

Vidare har Riksdagen för åtnjutande af den nya aflöningen faststält

nedan intagna vilkor,

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som vid en förändrad

organisation af uppbörds- och utgiftsväsendet inom länen eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, så ock att lemna det biträde vid

göromålen å landskontoret, som kan varda honom genom i vederbörlig

ordning utfärdad instruktion ålagdt;

att med landträntmästare^''enst icke må förenas annan tjenst på

rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af

tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare, som vid den

nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten,

må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid

landsstaten hinderlig;

att de med landträntmästarebefattningeu förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som förrättat tjensten;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som erfordras för tjenstens förrättande eller

eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af tjensten

anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med mindre

innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt

sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; samt

att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas ej mindre den tid,

som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten

utnämndes eller enligt nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades

att förestå densamma, än äfven den tid, landträntmästare före utnämningen

till denna tjenst må hafva innehaft kronofogdebefattning med

konstitutorial eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade nådiga

cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas af landträntmästare under högst en månad

årligen.

Slutligen har Riksdagen för bestridande af dessa aflöningar höjt

det ordinarie anslaget till landsstaterna i länen med 41,344 kronor.

4:o. Uppå underdånig anmälan af Statskontoret att under år

1882 till statsverket indragits, utan att ersättning derför till vederbörande

tjenstemän ännu blifvit å stat uppförd, följande landsstatsboställen,

nemligen

häradsskrifvarebostället i Upsala läns femte fögderi 1 mantal

Klef N:o 5,

kronofogdebostället i Stockholms läns femte fögderi 1 mantal

Väringsö N:is 1 och 2,

kronofogdebostället i Åkerbo m. fl. härads fögderi af Östergötlands

län 3/4 mantal Bökesta med löningsjord N:o 2, och

kronofogdebostället i Vartofta fögderi af Skaraborgs län 1 mantal

Slöta Bygård N:o 6,

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att peuningeanslaget under landsstaterna

i länen måtte höjas med det belopp, hvartill dessa boställens

afkastning vore i stat beräknad eller tillhopa 2,950 kronor; och, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

härvid icke varit något att erinra, har Riksdagen höjt berörde penningeanslag

med 2,950 kronor.

5:o. Uti en inom Riksdagen väckt motion har förslag blifvit

framstäldt derom, att samtliga landshöfdingelöner måtte blifva på ordinarie

stat uppförda äfvensom att alla landshöfd ing elöner egleringsfond en

tillhörande arrenden, räntor, tiondeanslag jemte fondens kontanta behållning

måtte inlevereras till statsverket.

I underdånig skrifvelse den 4 Januari 1830 angående regleringen

af riksstatens dåvarande andra hufvudtitel anförde Rikets Ständer bland

annat, att, som något förslag till den uti Kongl. Maj:ts till Riksdagen

aflåtna nådiga proposition omförmälda jemkning och reglering af landshöfdingelönerna

oj blifvit Rikets Ständer meddeladt, Rikets Ständer

ansåge sig böra inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den

underdåniga anhållan, att med begagnande af de för landshöfdingelönerna

på stat befintliga anslag, utan vidare utgift för statsverket,

en för dessa embetsmän lämplig lönereglering måtte vidtagas. Sedan

härefter med anledning af Kongl. Majt:s nådiga föreskrifter förslag till

en lämpligare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna

blifvit upprättadt och till Kong]. Maj:t inkommit, faststälde Kongl. Maj:t,

jemlikt nådigt bref till Kammarkollegium och Statskontoret den 24

Februari 1837, en i det nådiga brefvet intagen aflöningsstat för landshöfdingarne,

och skulle i afseende å denna lönereglering iakttagas,

bland annat, att dåvarande landshöfdingar icke skulle rubbas i de löneförmåner

och rättigheter, de enligt sina fullmakter och författningarne

egde åtnjuta, så att löneregleringen icke i andra delar, än hvad deremot

ej vore stridande, för dem tillämpades; men vid hvarderas afgång

från tjensten skulle löneregleringen, i hvad sig i behörig ordning göra

läte, komma att verkställas, dock att för Gefleborgs, Vesternorrlands,

Göteborgs och Bohus, Kalmar och Malmöhus län minskningen i landshöfdingarnes

dåvarande lönevilkor icke skulle vidtaga förr, än särskildt

derom blefve i nåder förordnadt; äfvensom att de uppkommande tillgångarne

till löneförhöjningarne borde till andra hufvudtitelns besparingar

under särskild rubrik ingå och redovisas samt löneförhöjningarne

derifrån utgå, intill dess öfverflyttningen deraf från en till en annan

landshöfdingetjenst å stat kunde verkställas. Enär genom tid efter

annan inträffade landshöfdingeledigheter erforderliga tillgångar till den

uti omförmälda Kongl. bref af den 24 Februari 1837 föreskrifna reglering

af landsliöfdingarnes lönevilkor snart till fullo vore för handen,

tog Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Statskontoret af den 20 Juni

1853, i öfvervägande lämpligaste sättet för denna lönereglerings afslutande

samt gillade dervid en Kongl. Maj:ts pröfning understäld plan,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

hvarjemte Kongl. Maj:t förordnade huru befintliga indelningar borde

fördelas emellan landshöfdingarne, för att desse måtto komma i åtnjutande

af de lönebelopp, Kongl. Maj:t åt en hvar bestämt, och meddelades

i sammanhang härmed närmare föreskrifter angående hvad som

vid denna reglering skulle iakttagas. Genom nådigt bref den 28 November

1871 förklarade Kongl. Maj:t, att, emot det att landshöfdingelönerna

bestämdes till vissa uppgifna belopp i penningar att från

landshöfdingelöneregleringsfonden uppbäras, och i den mån sådant lämpligen

utan förnärmande af någons lagliga rätt kunde ske, dels alla

till landshöfdingeindelningarne hörande fiske- och jagträttigheter, boställsjordar

och lägenheter af hvad namn och beskaffenhet som helst-,

med undantag endast af de till länsresidensen hörande trädgårdar och

parkanläggningar, hvarvid, jemte bostad i residenset, landshöfdingarne

fortfarande bibehölles, skulle, der sådant icke redan skett-, under arrende

på 30 år till den högstbjudande å auktion upplåtas emot utgifter, bestämda

endast i penningar, hvilka afgifter, likasom de för de redan på

20 år eller längre tid utarrenderade boställshemman och jordar, slutligen,

sedan utarrenderingen blifvit i sin helhet genomförd, borde till

landshöfdingelöneregleringsfonden redovisas och ingå, dels ock ej mindre

alla till landshöfdingarne från statsverket utgående lönebidrag, vare

sig i penningar eller ersättningar för oindelt spanmål m. m., än ock

ersättningar af läns-, stads- eller landtkommuner eller bolag för upplåten

jord skulle efter 1874 års slut, der löntagarens rätt sådant icke

förhindrade, till löneregleringsfonden ingå och redovisas.

I den uti ofvan omförmälda nådiga bref af den 24 Februari 1837

intagna aflöningsstat bestämdes lönerna för landshöfdingarne i Kronobergs,

Kalmar, Gotlands, Hallands, Yesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens

och Norrbottens län till 4,500 riksdaler, i Upsala och Östergötlands

län till 5,300 riksdaler, i Malmöhus län till 6,000 riksdaler, i

Göteborgs och Bohus län till 7,500 riksdaler samt i öfriga tolf län till

5,000 riksdaler, allt banko; varande genom Kongl. brefvet den 20 Juni

1853 närmare bestämmelser meddelade angående denna lönereglerings

genomförande och afslutande. Sedan härefter genom innehafvarnes

afgång lönerna för nedannämnda tolf landsliöfdingebeställningar varit

underkastade reglering, blefvo genom ofvannämnda Kongl. bref den

28 November 1871, hvarigenom de till landshöfdingarne anslagna indelningar

och lönebidrag indrogos, dessa löner bestämda till följande

belopp, nemligen

i Stockholms län till

riksdaler 11,000

,, Östergötlands,, „

„ Jönköpings „ „

12,000

12,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

11

Kronobergs län

till ................................

............. riksdaler

11,500

Blekinge „

11 ...............................

............

11,000

Kristianstads „

11 ................................

............ 11

11,000

Göteborgs och

Bohus län till................

........... 11

15,000

Skaraborgs län

till ..................................

............ 11

12,000

Vermlands ,,

11 ...................................

............ 11

12,000

Vestmanlands 1

än till ...........................

............ 11

12,000

Jemtlands

ii v ...........................

............ 11

10,500

Vesterbottens.

ii ii .............................

............ ??

10,500

I mån af innehafvarnes afgång hafva vidare lönerna vid de fem

andra landshöfdingebeställningarne blifvit genom särskilda nådiga btef

reglerade och lönerna bestämda till följande belopp, nemligen

i Kalmar län, enligt Kongl. brefvet den 18 April

1873 till ...................................................................

,, Vest.ernorrlands län, enligt Kongl. brefvet den

31 Oktober 1873, till .............................................

,, Gotlands län, enligt Ivongl. brefvet den 12 December

1873, till ......................................................

„ Norrbottens län, enligt Kongl. brefvet den 12

December 1873, till ............................................

och i Malmöhus län, enligt Kongl. brefvet den 22

Januari 1875, till......................................................

kronor 12,000; —

„ 10,500: —

„ 11,000: —

„ 10,500: —

„ 14,000: —

hvarjemte landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län genom Kongl.

brefvet den 15 Januari 1875 tillagts en personlig lönetillökning, så att

kontanta lönen för honom komme att uppgå till 18,000 kronor. Genom

Kongl. brefvet den 12 Mars 1875 hafva sedermera landshöfdingelönerna

blifvit bestämda till 12,500 kronor, derifrån undantag dock

gjordes med afseende å landshöfdingen i Göteborgs och Bohuslän,hvilken,

enligt hvad ofvan är omförmäldt, tillagts en personlig löneförhöjning,

samt landshöfdingebeställningen i Malmöhus län, för hvilken lönen

höjdes till 15,000 kronor. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t genom nådiga

brefvet den 11 November 1881 förordnat, att årliga aflöningen, utöfver

den landshöfdingarne tillkommande rättighet att njuta bostad i länsresidenset

och begagna de dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar,

skulle tills vidare utgöra för landshöfdingarne i Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län 15,500 kronor och för hvarje af landshöfdingarne

i Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Elfsborgs,

Skaraborgs, Vermlands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs,

Bill- till Riksd. Prot. 1SS3. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Uäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Vesternorrlands, Jemtlands, Yesterbottens och Norrbottens län 13,000

kronor, under iakttagande, hvad anginge aflöningen till nuvarande

landshöfdingarne i Jönköpings och Elfsborgs län, af de i Kongl. brefvet

den 28 November 1871 stadgade vilkor i afseende å sättet att

beräkna afkastningen af boställena Ryhof och Restad jemte de med

sistnämnda boställe förenade inkomstgifvande rättigheter, hvilka boställen

och rättigheter nuvarande innehafvarne under sin tjenstetid egde

bibehålla, samt att den sålunda beviljade löneförhöjningen skulle inträda

för landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län vid nuvarande

landshöfdingens afgång och för landshöfdingarne i öfriga ofvannämnda

län från och med år 1882; och har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang

härmed anbefalt Statskontoret att foga anstalt derom, att behållningen

å landshöfdingelöneregleringsfonden blefve gjord räntebärande.

Då nu den åsyftade regleringen af landshöfdingelönerna blifvit

nästan helt och hållet genomförd, och svårighet icke torde komma att

uppstå att vid inträffande ledighet på likartadt sätt ordna den enda

återstående, ännu icke reglerade landshöfdingelönen, nemligen den i

Gefleborgs län, samt sålunda det med landshöfdingelöneregleringsfonden

afsedda ändamål måste anses vara hufvudsakligen vunnet, har Riksdagen

ansett fonden böra till statsverket indragas, emot det att de för

landshöfdingarnes löner erforderliga belopp varda i riksstaten på vederbörande

hufvudtitel såsom ordnarie anslag uppförda; och synes hinder

emot denna åtgärd så mycket mindre förefinnas, som densamma jemte

de för ändamålet å sjette hufvudtiteln anvisade medel är fullt tillräcklig

till bestridande af utgifterna för landshöfdingelönerna. Något giltigt

skäl, hvarför aflöningen till landshöfdingarne bör utgå i annan ordning

än den, som är gällande i afseende å lönerna till statens öfriga embetsoch

tjenstemän, ''torde icke förefinnas; och en indragning till statsverket

af ifrågavarande fond synes stå i full öfverensstämmelse med

de åsigter i fråga om medelsförvaltningen, som under senaste tiden

gjort sig gällande, samt torde otvifvelaktigt främja enkelhet och reda

i förvaltningen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva förslag till landshöfclingelöneregleringfondens

indragning till statsverkets samt i sammanhang

dermed till uppförande i rikstaten af de till landshöfdingelönernas

bestridande erforderliga belopp, äfvensom till de åtgärder i

öfrigt, som på grund af denna anordning må erfordras.

6:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen medgifvit, att från anslaget till landsstaterna

i länen må uteslutas det i riksstaten under rubrik »indelning och der
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56. 11

med jemförlig anvisning, friheter, på förslag» uppförda belopp af 8,500

kronor.

7:o. Redan i den till 1882 Riksdag aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof omnämndes i sammanhang med

då framlagdt förslag till ökning af fögderitjenstemännens och länsmännens

antal inom flera län, hurusom i åtskilliga andra delar af riket och

särskildt i Jemtlands län inom kort en sådan ökning torde finnas oundgänglig,

och som fråga då var väckt om indragning af åtskilliga dylika

tjenster inom andra län, äskade Eders Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande

att framgent få använda de genom kronofogde-, häradsskrifvareeller

länsmanstjensters indragning ledigblifvande aflöningsbelopp för inrättande

af erforderliga dylika nya tjenster, utan att för hvarje gång

dertill behöfva begära Riksdagens samtycke. Riksdagen ansåg sig

emellertid icke böra lemna ett sådant medgifvande och Eders Kongl.

Maj:t har nu, med förmälan, att under den 24 November 1882 beslut

af Eders Kongl. Maj:t fattats om sammanslagning af tvenne fögderier

inom Upsala län, hvilken reglering komme att träda i kraft i den mån

någon af fögderitjenstemännen i de båda fögderierna afginge, föreslagit

Riksdagen att medgifva, det de aflöningsbelopp, som blefve tillgängliga

i följd af sistberörda fögderireglering, måtte få användas för inrättande

af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands

län, äfvensom att, då med regleringen inom Upsala län kunde dröja

åtskilliga år, men det vore af vigt att fögderiindelningen inom Jemtlands

län måtte kunna så snart som möjligt genomföras, för uppehållande af

de föreslagna båda nya fögderitjensterna under år 1884 måtte på extra

stat för samma år anvisas ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i den

mån, sådant kunde vara erforderligt.

Af statsrådsprotokollet har inhemtats, att Jemtlands län vid dess

bildande 1810 indelats i nuvarande tre fögderier, Jemtlands norra,

Jemtlands södra och Herjeådalens, men att enligt det nådiga förslaget

fögderiindelningen nu skulle bringas i full öfverensstämmelse med domsageindelningen

och länet sålunda blifva deladt i fyra fögderier, deraf

norra fögderiet skulle omfatta Hammerdals, Liths och Rödöns tingslag,

östra fögderiet Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Nås och Hackås tingslag,

vestra fögderiet Undersåkers, Offerdals, Hallens, O vikens och Sunne

tingslag, samt södra fögderiet Bergs, Svegs och Hede tingslag.

Till statsrådsprotokollet har i frågan vidare anförts att den betydliga

tillväxten af länets folkmängd jemte länets snabba, efter fullbordandet

af mellanriksbanan sannolikt än snabbare utveckling förorsakat

sådan tillökning i fögderitjenstemännens göromål, att ett skyndsamt

afhjelpande af behofvet utaf ökadt antal fögderier vore oafvisligt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

derest icke en redan länge märkbar rubbning i ärendenas jemna gång

skulle i allt betänkligare grad uppstå.

I betraktande af de skäl, som till stöd för det Kongl. förslaget

anförts, har Riksdagen medgifvit, att de aflöningsbelopp, som blifva

tillgängliga i följd af anbefald fögderireglering inom Upsala län, må

användas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst

inom Jemtlands län, samt för uppehållande af berörda båda fögderitjenster

under 1884 på extra stat för samma år anvisat ett anslag

af 6,800 kronor.

Ålderstillägg.

8:o. Vidare har Riksdagen medgifvit, att de för landträntmästare

ifrågakommande ålderstillägg må utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag

till »ålderstillägg» samt för sådant ändamål höjt nämnda anslag

från 205,000 kronor till 213,500 kronor, eller med 8,500 kronor.

Gästgifvares friheter.

9:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

uteslutande af ett i riksstaten under rubrik »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter» uppfördt belopp af 6,635 kronor, men Riksdagen

har ansett sig sakna anledning att under nuvarande förhållanden

bifalla denna Eders Kongl. Maj:ts på förslaget om grundskatternas afskrifning

grundade framställning, hvadan nämnda anslagsbelopp blifvit

oförändradt bibehållet.

Färjor och färjkarlar.

10:o. Det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag, att ett under

denna anslagstitel i riksstaten under rubrik »indelning och dermed jemförlig

anvisning, friheter» uppfördt belopp af 25 kronor måtte uteslutas,

har af samma anledning, som under näst föregående punkt här ofvan

blifvit anförd beträffande en af Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln

»gästgifvares friheter» gjord enahanda framställning, icke blifvit af Riksdagen

bifallet.

Skiften och afvittringar.

ll:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen under

denna anslagstitel dels för år 1884 beviljat förhöjning i årsarfvodet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län,

som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgifvit

det de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1884

för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län och de

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, livilka åtnjuta arfvode efter

taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra

första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år

1884 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400

kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, och dels beviljat tillfällig

förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens

län årsarfvode för år 1884 med 200 kronor.

12:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1884, för samma år, utöfver ordinarie

anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa 237,000 kronor; och har

Riksdagen denna framställning bifallit.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

13:o. I enlighet med Eders Kongl. Ma:jts derom gjorda framställning

har Riksdagen medgifvit, att ytterligare två landtbruksingeniörer,

med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade,

må anställas, samt, för beredande af tillgång å härför erforderliga

aflöningsmedel, höjt ordinarie anslaget: “landtbruksingeniörer och deras

biträden44 med 4,000 kronor.

14:o. För beredande af tillgång från och med år 1884 till löneförhöjning

å 500 kronor till hvardera af landtbruksingeniörerne Axel

Carlqvist och Herman Steinmetz, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att höja anslaget “landtbruksingeniörer och deras biträden44

med 1,000 kronor; och som, jemlikt de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

antagna aflöningsgrunder, ifrågavarande två landtbruksingeniörer,

livilka, från och med år 1879, uppburit i årsarfvoden 3,000 kronor

hvardera, lära vara berättigade att från med nästa år komma i åtnjutande

af fjerde lönegradens aflöning 3,500 kronor, har Riksdagen höjt

förevarande anslag med 1,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens SJcrifvclse, N:o 56.

Hästafvelns förbättrande.

15:o. Under denna anslagstitel är af Eders Kongl. Maj:t föreslaget,

att det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,

friheter» i riksstaten uppförda belopp 2,300 kronor måtte ur riksstaten

uteslutas, samt att, i stället, det å anslagstiteln »indelning och dermed

jemförlig anvisning, ersättningar» uppförda belopp måtte höjas med

1,100 kronor.

Af enahanda anledning, som anförts här ofvan under punkt 9:o

rörande anslaget till »gästgifvares friheter», har denna framställning

icke blifvit af Riksdagen bifallen.

Sala bergslag.

16:o. Den af Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel gjorda

framställning att ett i riksstaten under rubrik »indelning och dermed

jemförlig anvisning, friheter» uppfördt belopp af 62 kronor måtte uteslutas,

har af anledning, som förut under punkt 9:o här ofvan anförts

i fråga om anslaget till »gästgifvares friheter», icke vunnit Riksdagens

bifall.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

17:o. Det af Eders Kongl. Maj:t under förevarande anslagstitel

framstälda förslag, om uteslutande ur riksstaten af ett belopp å 1,560

kronor, uppfördt under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,

friheter», har ej heller blifvit af Riksdagen bifallet.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

18:o. Uti detta förslagsanslag har Eders Kongl. Maj:t äskat höjning

med 48,446 kronor eller från 117,376 kronor, till 165,822 kronor;

men, med afslag härå har ifrågavarande anslag blifvit vid sitt nuvarande

belopp bibehållet, dock att det jemkats i den mån, som för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma funnits erforderligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

15

Öfriga ordinarie anslag.

19:o. Öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas under denna hufvudtitel uppförda ocli här ofvan icke blifvit

särskildt omnämnda, äro upptagna till enahanda belopp, som i nu

gällande riksstat finnas uppförda.

Med afseende å tillfälliga behof under denna hufvudtitel hafva,

utom hvad ofvan under punkterna 1, 2, 11 och 12 omförmälts, följande

framställningar blifvit gjorda.

Justeringsstyrelsen.

20:o. Till arfvoden åt den vid denna styrelse anstälda personal

har Eders Kongl. Maj:t för år 1884 äskat enahanda belopp, som vid

de fem senaste rilcsdagarne blifvit för samma ändamål anvisade, och i

öfverensstämmelse härmed har Riksdagen på extra stat för år 1884

till arfvoden åt nämnda personal beviljat ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståthåilareembetet.

21:o. För utgifvande under år ^1884 af tidningen »Polisunderrättelser»

har Eders Kongl. Maj:t, uppå Öfverståthållareembetets framställning,

äskat anvisande af 10,000 kronor; och har, med bifall härtill,

Riksdagen till fortsatt utgifvande i enlighet med af Eders Kongl. Maj:t

meddelade föreskrifter under år 1884 af »Polisunderrättelser», på extra

stat för samma år beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

22:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t vidare under denna

anslagstitel äskat, har Riksdagen på extra stat för år 1884 till Öfverståthållareembetets

förfogande anvisat såsom bidrag till aflöning en ät

exehutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Jemväl i enlighet med Eders Kongl. Majds framställning

har Riksdagen för år 1884 stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och under
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

håll af särskild polisstyrka å landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

24:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t vidare under denna

anslagstitel äskat har Riksdagen för beredande af boställe åt länsmannen

i Enontekis distrikt stält till Eders Kongl. Maj:s förfogande för

år 1884 ett extra anslag å 19,300 kronor; samt medgifvit, att för

afkomsten af det boställe, som varder åt bemälde länsman beredt, något

afdrag å lönen icke skall ega rum.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1884 anvisa och ställa till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, att användas för

anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernväg sbyggnader.

Vid sistlidna års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att för

sammanförande af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i en gemensam styrelse

med benämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte beviljas ett

anslag å ordinarie stat af 83,400 kronor.

Under erinran att 1868 års Riksdag hos Eders Kongl. Maj:t anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke

Styrelserna för statens jernvägsbyggnader och järnvägstrafik kunde

sammanföras till en, förklarade nästlidet års Riksdag i underdånig skrifvelse

den 21 Maj 1882, att frågan om ordnandet af tillsynen öfver

statens jernvägsbyggnader syntes böra lemnas öppen, intill dess fullbordandet

af banan till Sollefteå kunde motses samt det visat sig,

huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens räkning

derefter komme att ega rum. Riksdagen faststäkle alltså för

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ny stat, hvilken dock i jemförelse

med den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna minskades med tillsammans

20,000 kronor,! hvilket belopp såsom extra anslag för innevarande

stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till bestridande

af kostnaderna under samma år för anordnande på lämpligt

sätt af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Under den 2 Juni 1882 förordnade Eders Kongl. Maj:t, att berörda

tillsyn skulle tills vidare från och med innevarande år tillhöra

den nya Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvaruppå genom nådigt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

bref den 24 påföljde November det för tillsynen beviljade extra anslaget

20,000 kronor blef för ändamålet fördeladt.

Föreningen mellan tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader och

de Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom sådan tillhörande göromål

gäller sålunda endast tills vidare, och jemlikt Riksdagens beslut

kan vidden af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens egentliga göromål

icke utöfva något inflytande på frågan om de anslagsbelopp, som för

tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader kunna erfordras, och bör det

således bero allenast af den minskning i omfattning, som berörda tillsyn

kan undergå, huruvida någon nedsättning i det anslag, som för

ändamålet beräknats vara erforderligt, må i den närmaste framtiden

finnas möjlig eller lämplig.

Vid sådant förhållande, och då Riksdagen ansett sig böra kunna

vara förvissad derom, att, i mån af minskadt behof af arbetskrafter,

statens tillgångar skola för ändamålet i mindre utsträckning tagas i

anspråk, har Riksdagen på extra stat för år 1884 anvisat och stält

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, att

användas för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens

jernvägsbyggnader.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

26:o. För innevarande år är på extra stat anvisadt ett belopp

af 10,000 kronor till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut. Denna lärokurs har,

af i statsrådsprotokollet anförda skäl, emellertid icke ännu kunnat taga

sin början, men som det med visshet kunde antagas, att densamma

under innevarande år hunne ordnas samt det första läroåret komme

att inskrida på 1884, har Eders Kongl. Maj:t, som ansett yttrande i

ämnet böra inhemtas af den under den 20 Oktober 1882 tillsatta komitén

för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen af

rikets landtbruksläroverk, och att derför anslag för ändamålet än icke

borde uppföras å ordinarie stat, nu äskat enahanda extra anslag, 10,000

kronor, för år 1884; och har Riksdagen det äskade anslagsbeloppet,

10,000 kronor, på extra stat anvisat.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t, efter

Rih till Riksd. Prof. 1883. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 11 Raft. '' 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

framställning af Landtbruksakademien, föreslagit, har Riksdagen på

extra stat för år 1884 anvisat följande anslag, hvilka till enahanda

belopp finnas i innevarande års riksstat upptagna, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar

vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt

af akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; samt

d) såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöning till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

till stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

15,000 kronor.

28:o. Likaledes i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

förslag har Riksdagen för fortsättande under år 1884 af de geologiska

under sökning ar ne och utgifvande af derpå grundade kartor för samma

år på extra stat anvisat ett belopp af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

29:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t till aflönande

af erforderlig betjening vid Flyinge stuteri m. m. äskat enahanda

belopp, som allt sedan år 1874 anvisats, och Riksdagen*har,

med bifall härtill, anvisat på extra stat för år 1884 5,937 kronor till

aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt förbättrande

af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t, efter derom af Landtbruksakademien

gjord framställning, föreslagit, har Riksdagen jemväl för år

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

1884 anvisat följande extra anslag, nemligen för anställande af en

andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja enafundervisarne

i husslöjd för att af denne handledas och utbildas till att kunna

användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor; och till

befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie stat anvisade

medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å 10,000

kronor.

31:o. Under denna anslagstitel har Riksdagen vidare, enligt hvad

i statsverkspropositionen äskats, på extra stat för år 1884 anvisat:

såsom bidrag till upprätthällande af väf''skolan i Borås, med vilkor

att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;

såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola

1.000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet; och

såsom hyres- och iuköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

32:o. Under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med

dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1884

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, är å extra stat för samma år anvisadt ett

belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

Utställningarne i Madrid och London.

33:o. I enlighet med hvad i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof derom anmälts, har uti en till Riksdagen aflåten

särskild proposition af den 8 nästlidne Januari Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges

deltagande i dels en internationel utställning af grufmateriel m. m. i

Madrid och dels en internationel fsheriutställning i London anvisa anslag

på extra stat för år 1884 af tillhopa 105,000 kronor.

Riksdagen, som förväntar, att innan hädanefter beslut fattas om

deltagande i internationella utställningar, deraf betydligare utgifter för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse, JSl:o 56.

statsverket blifva en följd, Riksdagen, såsom tillförene, måtte erhålla

tillfälle att i frågan sig yttra, derest omständigheterna göra sådant

möjligt, har emellertid på extra stat för år 1884 anvisat det till godtgörande

af kostnaderna för Sveriges deltagande i den internationella

utställningen i Madrid innevarande år äskade belopp af 55,000 kronor,

men

till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande i den

internationella utställningen i London innevarande år är endast ett

belopp af 25,000 kronor på extra stat för år 1884 af Riksdagen anvisadt.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

34:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende

föreslagit, har Riksdagen, till godtgörande af nedan nämnda af Statskontoret

utgifna förskott, på extra stat för år 1884 beviljat 25,898

kronor, nemligen

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande

af oregelbundenheter i rikets administrativa,

judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar.

..................................................................... kronor 17,629: 32.

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga

författningar, som beröra fiskerinäringen............

för återgång af exproprierad jord från länsmansbostället

Södra Vallösa N:o 4 i Malmöhus län,

enligt Kongl. brefvet den 23 December 1881...

för gäldande af kostnader för det af Riksdagen

äskade utarbetandet af förslag till en ny expeditionstaxa

.............................................................

Statens jernvägstrafik.

35:o. Med bifall till hvad Eders Kong], Maj:t föreslagit, har Riksdagen,

till utförande af nya byggnader och omläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar och till anskaffande af nya inventarier, anvisat på

extra stat för år 1884 ett belopp af 500,000 kronor.

2,027: 40.

1,000: —

5,240: 40.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Biksdagens Skrifvelse, N:o 56.

36:o. Med anledning af de i Eders Kongl. Maj:ts proposition

angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga

om allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras

af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt om anslag för statens jernväg

sbyggnader aflåter Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t särskilda underdåniga

skrivelser.

Med undersåtlig vördnad etc.

Stockholm den 13 Juni 1883.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst..........................................................................

Statsråden utan departement, B å 12,000 kronor........................................................................

Departementschefen.......................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......................................................................

Kommerskollegium .......................................................................................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ............................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ............................................._...............................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar......................................

Till officiella statistiska trycket.............................................................................................

Till en statistisk tidskrift ....................................................................................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ......................................................

Landtmäteristaten..........................................................................................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........................................................................

Öfverståthållareembetet..................................................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reservationsanslag):

Bestämda anslaget ..................................................................................................................

Ökas för reglering af landträntmästarnes löner med..........................................................

för till statsverket indragne fyra landsstatsboställen med ersättning för deras afkastning

.........................................................................................................................

Reservationsanslaget oförändradt.............................................................................................

Anslaget “friheter11, 8,500 kronor, uteslutes.

s. 23 Kontrollera mot PDF

BiJcsdagens Skrifvelse, N:o 56.

23

Litt. A.

riksstatcns Sjette hufvudtitel.

departementet.

41,344:

2,950:

1,500

12,000

15,000

1,000

1,000

2,195,195:

44,294:

28,400:

— 30,500: —

2,239,489:

95,000:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

58,900

108,800

6,000

75,222

2,334,489

Transport | 2,796,011

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor. ö. Kronor.

150,900

150,900

Summa.

Kronor.

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

58,900

108,800

6,000

75,222

2,485,389

2,946,911

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf särskildt reservationsanslag, 40,000 kronor, till undersök
allnaänna

arbeten) ..............................................................................................................

Åld er.stillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......................................................................

Ökas i följd af lönereglering för landträntmästarne med .........................................................

Gästgifvares fribeter ..................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag..............................................................................

Färjor och färjkarlar................................................................................................................

Jordbruket, liandeln

Reserv ations
Skiften

och afvittringar...........................................................................................................

Vägar och kommunikationer .....................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar....................................................

Landtbruksingeniörer och ''deras biträden. Nuvarande anslag.....................................................

Tillkommer: Aflöningsmedel för ytterligare två landtbruksingeniörer....................................

Löneförhöjningar till två landtbruksingeniörer å 500 kronor................. ............

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ...................................................

Länsveterinärer ...........................................t...............................................................................

j Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservationsanslag, 35,000 kronor, till prisbelöningar

Befrämjande i allmänhet af slöjderna .........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ........................................................ ...............

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...................................................................................

Fiskerinäringens understöd ........................................................................................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

ningar och expenser för

Transport

205,000:

8,500:

S:gr

och näringarna.

anslag.

4,000:

1,000:

53,500: —

5,000: —

för hästar)

S:gr

Transport

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

2,796,011

106,400

213,500

1,040

250,000

150

Kronor.

6,635

25

3,367,101

6,660

Kronor. ] 5.

150,900

Kronor.

11,900

210

2,946,911 —

106,400

213.500

19,575

250,000

385

163,010[—| 3,536,771

63.000

12.000

175,400

58.500

45,950

48.500

93,550

42,000

21.500

8,700

18,600

587,700

2,300

2,300

3,954,801 |—| 8,960

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sarnl. 1 Afd. 1 Band. 11

15 —

15

163,025 | —

Käft.

63.000

12.000

175,400

58.500

45,950

48.500

95,850

42,000

21.500

8,715

18,600

590,015

4,126,786

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ..............................................................................

Sala bergslag .................................................................................................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ..............................................................................

Jordförlaster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag.................................................

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst..............................................................

Aflösning af Scheldetulien, förslagsanslag ...................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..........................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp ..........................

Höjes för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ................................................................................................

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

27

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

kontant.

anvisning,

på förslag.

Snmma.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,954,801

8,960

163,025

—

4,126,786

—

anslag.

50,000

50,000

- -

—

62

—

6,820

—

6,382

—

4,500

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

—

- -

—

- -

—

30,000

—

15,850

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- -

—

26,500

—

43,000

—

- -

_

_ _

_

43,000

_

........... 117,376: —

........... 964: —

118,340

118,340

_

15,000

-1

— —

—

—

—

15,000

—

Sgr

305,890

—|

1,622

—

12,320

319,832

—

Summa |

4,260,6911

—

10,582

-I

175,345

—| 4,446,618

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, JST:o 56.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

Kronor.

6.

Tillfällig löneförbättring:

För kommerskollegium med bergsstaten ...........................................

10,960

—

Justeringsstyrelsen

Till arfvoden åt den dervid anstäida personalen .................................

9,300

—

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket... 45,000: —

76,000

Öfverståthdllareembetet:

Till fortsatt utgifvande af “Polisunderrättelser“.................. 10,000: —

Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm... 12,200:-—

22,200

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en kronofogde- och en bäradsskrifvare-

tjenst inom Jemtlands län .......................................... 6,800: —

För beredande af boställe åt länsmannen i Enontekis distrikt

af Norrbottens län...................................................... 19,300: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 50,000: —

76,100

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

För anordnande af tillsyn öfver statens jernvägsbyggnader..................

20,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......................

237,000

—

Transport

451,560

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

29

Transport

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid U1- tuna och Alnarps landtbruksinstitut ...........................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar;

Bidrag till bestridande af kostnaden för allmänna landt
bruksmöten

............................................................... 5 000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner m. m....................................... 10,000: —

Till arfvode åt en botanist vid landtbruksakademiens agri
kulturkemiska

och fysiologiska försöksanstalt............... 1,000: —

Bidrag till underhåll af 5 kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof................................................. 15,000:

För de geologiska undersökningarne................................... 85,500:

Uästafvelns förbättrande:

Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. m.........................

Till befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev........................................................................... 3,000: —

Till befrämjande af husslöjden............................................. 10,000:_

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola............ 4,800: —

Hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum 4,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .............................................

Statskontoret:

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel

.........................................................................................

Diverse anslag:

Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i Madrid

Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i London

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar och anskaffande af nya inventarier ...........

Summa

Kronor.

451,560

10,000

116,500

5,937

21,800

14.000

25,898

55.000

25.000

500,000

1,225,695)

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.