Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående låneunderstöd för odling af sanka trakter samt understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd.

1883-06-11 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:67, Skrifvelse, angående låneunderstöd för odling af sanka trakter samt understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

1

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Juni 1883.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående låneunderstöd för

odling af sanka trakter samt understödjande medelst anslag

utan återbetalning sskyldighet af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med

fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 och Memorial N:o 44.)

Till Konungen.

I en den 6 sistlidne Mars till Riksdagen aflåten proposition, har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta:

att en särskild fond å 10,000,000 kronor under loppet af tio år

bildas med ändamål att genom lån understödja odling af sanka trakter;

att till fondens bildande anvisas under tio år från och med år

1884 en million kronor årligen, dock att, om för något af dessa år icke

så stort belopp, för utlåning erfordras, ett kommande års tillskott må i

samma mån höjas;

att de för fondens bildande nödiga medel skola, i den mån de

B%h. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

här nedan omförmälda inbetalningar å äldre lån icke dertill förslå, af

Riksgäld skontoret förskjutas mot godtgörelse af ränta å förskotten;

att från och med år 1885 skola till fonden ingå de till Statskontoret

inflytande annuiteter å äldre odlingslån;

att fonden skall af Statskontoret förvaltas;

att Kongl. Maj:t skall ega att, i den mån fondens kapital och

sedermera inflytande låneafbetalningar och räntebehållningar dertill

lemna tillgång, å fonden anvisa lån för odling af sanka trakter, att

utgå enligt följande allmänna vilkor och bestämmelser:

Mom. 1. För hvarje odlingsföretag måste fullständig plan till

arbetets utförande jemte beräkning öfver de med så väl torrläggningen

som odlingen förenade kostnader vara uppgjord af sakkunnig person

och hafva vunnit Kongl. Maj:ts fastställelse.

Mom. 2. Vederbörande, som erhåller lån, är underkastad alla

de vilkor och kontroller, som af Kongl. Majrt pröfvas lämpliga och

nödiga.

Mom. 3. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,

hvartill enligt den faststälda arbetsplanen kostnaden för torrläggningen

beräknas komma att uppgå; skolande låntagaren genom kontant

tillskott, materialier, arbete eller annat bidrag bestrida hvad till företagets

fullbordande kan erfordras utöfver det lemnade lånebidraget.

Mom. 4. Skulle sedermera befinnas, att den verkliga kostnaden

för arbetets utförande understiger den beräknade, skall, der Kongl.

Majrt icke finner undantag böra ega rum, iakttagas, att det beviljade

lånet minskas med så stor del af den ifrågavarande besparingen, som

lånet utgjort af den beräknade kostnadssumman; börande förty räkenskaperna

af vederbörande intressenter i företaget föras på sådant sätt,

att den verkliga kostnaden för företaget må kunna säkert uppskattas.

Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande af statslån påtager sig

ett odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af

Kongl. Majrt eller, efter erhållet bemyndigande, af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkännas. Kontraktet skall innefatta förbindelse

för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda

arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad

vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda arbetet inom viss bestämd

tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna

medel, och dels att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet

kan erfordras.

Mom. 6. För fullgörande af sådant kontrakt äfvensom för de

lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

Bådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt bemyndigande,

af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes.

Mom. 7. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget

blifvit börjadt, hvarefter medlen få successivt och i mån af

arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta

eller särskild! blifvit bestämda; börande, såvida icke Kongl. Maj:t, med

afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna,

någon del af lånet i Statskontoret innestå, intill dess arbetet är utsytt

adt och godkändt.

Mom. 8. Lånen skola från Statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande;

börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos

Statskontoret företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) godkänd säkerhetshandling för samma kontrakls tullgörande

eller medlens återbäring;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt;

d) en till Statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes betalningsansvar,

intill dess lånet, jemlik! Kongl. kungörelserna af den 13 Juni

1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka

för återbetalningen skola ansvara, och fördelningeu vunnit laga kraft

samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för

den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds

utbekommande till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Statskontorets

vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter

kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig

reqvisition utlemnas.

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan af

Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit

fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta

inställa all vidare utbetalning af statslånet samt återfordra hvad deraf

uppburits, att på en gång eller successivt till Statskontoret inbetalas

inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t. Statskontoret bör tillse,

att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning, och skall det åligga

vederbörande att å sålunda lyftade och återburna medel jemväl erlägga

fem procent årlig ränta från lyftningsdagen, till dess återbetalning sker.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

Mom. 11. Alla med låneunderstöd utförda arbeten skola af den

eller dem, det åligger, vederbörligen underhållas.

Mom. 12. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman erlägges

de första fem åren från första lyftningsdagen icke någon ränta eller

kapitalafbetalning, men den för lånen bestämda räntan beräknas å de

under tiden lyftade belopp och lägges vid de fem årens slut till den

beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet erlägges

från sjette året tills lånet blifvit slutbetaldt en annuitet af 10 procent,

deraf fem procent ränta. I afseende på sättet och ansvarigheten för

dessa inbetalningars verkställande böra lända till efterrättelse ofvan

åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November

1848.

Mom. 13. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd

af erhållna lån föranledts för Statskontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöras af låntagaren.

Under förutsättning, att Riksdagen lemnade sitt bifall till bildandet

af ifrågavarande fond, på sätt Eders Kongl. Maj:t sålunda ifrågasatt,

har Eders Kongl. Maj:t derjemte föreslagit Riksdagen att bemyndiga

fullmäktige i Riksgäld skontoret att för beredande af tillgång till

de försträckningar till ifrågavarande fond, som komme att åligga Riksgäld

skontoret, dels använda den del af den blifvande postsparbankens

tillgångar, som enligt Eders Kongl. Maj:ts samma dag till Riksdagen

aflåtna nådiga proposition angående bildande af en dylik bank vore afsedd

att kunna på sådant sätt göras fruktbärande, samt dels i mån af

behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens

sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontor

verkstäld uppsägning.

Sedan ofvan omförmälda Kongl. proposition aflåtits, har i en

inom Riksdagen väckt enskild motion föreslagits:

l:o) Att för understödjande af odlingar å mossar, myrar och andra

vattendränkta marker inom landet de af Eders Kongl. Maj:t i denna

proposition föreslagna bestämmelser måtte blifva gällande för sådana

företag, som i samma afdiknings- och odlingsplan omfattade 200 tunnland

och deröfver, med den skilnad, att äfven kostnaden för sjelfva

odlingen i lånesumman finge inräknas, så vida den i mom. 1 af de af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna vilkor uppgjorda beräkningen af sakkunnig

person visade, att arbetet kunde fullbordas inom en kostnad af

125 kronor per odlingsbart tunnland.

2:o) Att för understödjande af fullständig torrläggning af mossar,

myrar och andra vattendränkta marker, som i samma afdiknings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67. 5

plan omfattade en areal, understigande 200 tunnland eller för hvilka,

der de omfattade större areal, sökanden ej påkallade lån för odlingskostnaden,

följande ändringar måtte göras i hvad Eders Kongl. Maj:t

föreslagit: ’ <*

a) att lånesökanden befriades från den i mom. 4 föreskrifna återbäring

af lånemedel och i sammanhang dermed skyldighet att föra

räkenskaper för kontroll af statens rätt;

b) att lånesökanden befriades från den i 11 mom. honom ålagda

skyldighet om underhåll, sedan arbetet blifvit afsynadt och godkändt;

och

c) att årliga räntan bestämdes till 4V2 procent, och den årliga

amorteringen till 10 procent, under de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl.

Maj:t i mom. 12 föreslagit.

Slutligen har i en annan motion hemstälts, att Riksdagen måtte

besluta att förhöja anslaget till befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar

från sanka moss- och myrmarker för att hufvudsakligen

minska frostländigheten, men ock till beredande af odlingsföretag medelst

en lånefond af 400,000 kronor, att deraf utlemnas till behöfvande

dels understöd utan återbetalning, dels lån med lång återbetalningsskyldighet;

börande såsom vilkor för låns erhållande den lånesökande

förete af vederbörlig landtbruksingeniör uppgjord undersöknings- och

afdikningsplan jemte kostnadsräkning, innehållande tillika upplysning

om odlingen vore lämplig och fördelaktig.

I betraktande af de upplysningar, som af vederbörande myndigheter

lemnats om den högst betydliga areal af jordvidder i vårt land,

som, efter föregången utdikning, kunna odlas och derigenom väsentligen

öka landets välstånd, men hvilka för det närvarande ligga nästan

värdelösa, har Riksdagen, lika med Eders Kongl. Maj:t, funnit det vara

af vigt att staten verksammare än hittills befrämjar odlingsarbetet

i landet.

Härvid får dock ej förbises, att odlingsföretag af ifrågavarande

beskaffenhet icke alltid krönts med framgång. Genom numera ökad

teknisk skicklighet och genom tillgången till artificiella gödningsämnen

torde visserligen faran för ett misslyckande nu vara vida mindre än

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

förr, likasom ock de skärpta kontroller och noggranna föregående undersökningar,

hvilka Eders Kongl. Maj:t. föreslagit, måste kraftigt bidraga

till säkerheten derför att ett sådant odlingsföretag, som med

statslån befrämjas, ock bör leda till det afsedda resultatet; hvarjemte

beaktas bör att, på sätt Landtbruksakademiens Riksdagen delgifna underdåniga

framställning gifver vid handen, det verksamhetsfält, som

här föreligger, är så betydande och de fördelar, som för landet i dess

helhet på detta område stå att vinna, så afsevärda, att statens medverkan

i ett omfång, som står i rimligt förhållande till ändamålet, ej

bör undandragas, om än vid de åtgärder, hvilka staten härutinnan kan

vilja vidtaga, en viss försigtighet torde vara af nöden.

I detta hänseende synes det i främsta rummet vara nödvändigt

att undvika sådana mått och steg, som skulle kunna leda till en konstlad

företagsamhet i större omfång eller med större hastighet än som

vore med en sund ekonomisk utveckling förenliga.

Riksdagen kan, med hänsyn härtill, ej annat än biträda den af

Eders Kongl. Maj:t uttalade åsigt, enligt hvilken lån bör lemnas till

belopp, som motsvarar endast kostnaden för torrläggningen, men icke

kostnaden för den egentliga odlingen. Det kan visserligen vara möjligt

att, med denna begränsning, månget odlingsarbete, som eljest skulle

företagits, ej så snart kommer till utförande, men detta förhållande synes

vida att föredraga framför möjligheten deraf att staten genom en

allt för långt gången uppmuntran skulle i affärsföretag inleda enskilde,

som saknade utväg att sjelfva anskaffa medel till den rent produktiva

delen af arbetet. Om staten på sådant sätt lemnade hela det erforderliga

förlaget, skulle ock lätteligen häraf kunna blifva en följd, att

de vidsträckta, odlingsbara mossarne af förvärfsbegäret gjordes till föremål

för en öfverspekulation, så mycket vådligare som den kunde bedrifvas

i ett ovanligt vidsträckt omfång och hvilken, med deraf följande

reaktion, i längden ej kunde vara nyttig hvarken för jordegarne,

för det ekonomiskt sunda, efter omsorgsfull pröfning beslutade odlingsarbete,

hvilket staten vill befrämja, eller för landet och dess näringar

i det stora hela.

Annorlunda blir naturligtvis förhållandet och vida mindre skäl att

befara förhastade företags påbörjande förefinnes, om, i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts förslag, det öfverlemnas åt den enskildes omtanke

att anskaffa medlen till sjelfva odlingen. Nödig hänsyn till intecknings!)

afvarnes säkerhet synes ock, på sätt här nedan sägs, påkalla,

att lånebeloppet inskränkes till vattenaflednings- och afdikningskostnaden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

Deremot har Riksdagen ej ansett det lämpligt eller för ändamålets

vinnande nödigt att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, bestämma

fondens belopp till en viss, gifven siffra, eller att nu fatta beslut derom

att fondens bildande skall fortsättas under en så lång tid som tio år.

Riksdagen har ansett det vara till fyllest, om, utan fondens fastställande

till ett på förhand bestämdt belopp, beslut nu fattades endast derom, i

hvilken mån staten borde under den närmare tiden, t. ex. fem år, understödja

det ifrågavarande odlingsarbetet inom landet. Det af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna årsbelopp 1,000,000 kronor finner Riksdagen,

med hänsyn till de af mjmdigheterna lemnade upplysningar, visserligen

ej vara för högt tilltaget, men äfven denna summa anser Riksdagen

böra utgöra ett maximum för hvarje år, i följd hvaraf, och då ett någorlunda

jemnt bedrifvande af odlingsarbetet af flera skäl torde vara önskvärdt,

Riksdagen ej kunnat lemna sitt bifall till den af Eders Kongl.

Maj:t ifrågasatta bestämmelse att, om för något år ett så stort belopp

icke för utlåning erfordrats, ett kommande års tillskott finge i samma

mån höjas.

I sammanhang med föreskriften, att de för fondens bildande nödiga

medel skola, i den mån inbetalningar å äldre lån icke dertill förslå,

af Riksgäldskontoret förskjutas mot godtgörelse af ränta å förskotten,

har Riksdagen ansett det böra stadgas, att sådan godtgörelse skall utgå

från fonden och med det belopp, Riksgäldskontoret å de för dessa förskott

använda medel i ränta erlägger.

Enär annuiteterna under år 1884 å de nu utestående odlingslånen

af Eders Kongl. Maj:t beräknats såsom en tillgång vid uppgörande af

statsregleringen för samma år, har Eders Kongl. Maj:t ansett de till

Statskontoret inflytande dylika annuiteter först från och med år 1885

böra till fonden ingå. Riksdagen har ej ansett lämpligt eller behöflig!

att till år 1885 uppskjuta dessa annuiteters ingående till denna fond.

Den nuvarande odlingsfonden har, som bekant, bildats genom användande

af å riksstat-en för ändamålet anvisade skattemedel, hvilka sålunda kapitaliserats.

Ett sådant anslag till fonden å riksstaten för nästkommande

år har ej begärts, hvaremot Eders Kongl. Maj:t, föreslagit, att annuiteterna

å odlingslånen från och med år 1885 skulle till fondens ändamål

användas. Under nästkommande år skulle således ett undantagsförhållande

uppkomma så till vida, att hvarken några andra än upplånta

tillgångar för fonden anvisades, ej heller afkastningen af redan kapitaliserade

dylika medel för ändamålet toges i anspråk. Riksdagen har

ansett ett sådant förfarande, som skulle innefatta fondens bildande under

nästa år uteslutande med upplånta medel, ej böra komma till använd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

ning med mindre än att verkligt behof sådant påkallade; och då, bland

annat genom den af fullmäktige i Riksgäldskontor anmälda konverteringen

under innevarande år af 1868 års 5-procent statslån, en afsevärd

besparing å riksstaten för år 1884 uppkommer, har Riksdagen

funnit annuiteterna å odlingslån för år 1884 utan olägenhet kunna redan

sistnämnda år för odlingslånefondens ändamål disponeras.

Vid innehållet af mom. 1 har den ene af ofvan omförmälda motionärer

anmärkt det enligt hans åsigt olämpliga deri att lånesökanden

skulle förete fullständig plan öfver hela arbetet, således äfven odlingen,

jemte beräkning öfver de så väl med torrläggningen som med odlingen

förenade kostnader, ehuru icke ett öre erhölles som lån till denna senare.

Riksdagen anser, i motsats härtill, det vara oeftergifligt, att utredning

erhålles om jordens naturliga beskaffenhet och större eller mindre lämplighet

för odling, samt att planen omfattar äfven odlingen, enär just

denna senares ändamålsenliga utförande är ett vilkor för den säkerhet,

som så väl för statsbidragens återbetalning som med hänsyn till inteckningshafvarne

är erforderlig. Med uttrycket »torrläggningen» i detta

och tredje momenten af Eders Kongl. Maj:ts förslag afses, på sätt af

statsrådsprotokollet framgår, så väl vattenafledning en som af dikningen,

hvilken senare hittills vid låns beviljande i allmänhet ej tagits i beräkning.

Riksdagen finner goda skäl vara anförda för behofvet af en förändring

härutinnan såtillvida, att låneunderstödet komme att bestämmas

till beloppet af kostnaden för fullständig, ej blott vattenafledning, utan

äfven afdikning medelst öppna diken.

Mom. 3 har Riksdagen funnit böra förtydligas, på sätt här nedan

sägs.

I mom. 4 har af Eders Kongl. Maj:t föreslagits en bestämmelse

om minskning af beviljadt, lån med viss andel af uppkommen besparing

och, i sammanhang härmed, om skyldighet för intressenterne att föra

räkenskaper på sådant sätt, att den verkliga kostnaden för företaget

må kunna säkert uppskattas. Motsvarande stadgande i mom. 4 af Riksdagens

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 27 April 1881 (N:o 69) afser

endast sådana arbeten, som understödjas med anslag utan återbetalningsskyldighet.

Då deremot i nu förevarande förslag är fråga om lån,

hvilkas belopp det skulle bero af Eders Kongl. Maj:t att, efter föregången

pröfning och med hänsyn tagen till i hvarje särskildt fall för

handen varande förhållanden, bestämma; då vid åtskilliga företag, i

hvilka en mängd, ofta med eget arbete bidragande delegare ingått,

skyldigheten att föra räkenskaper knappast skulle kunna noggrant fullgöras

utan besvär och kostnader, som ej stode i förhållande till den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

ringa och ovissa fördelen för staten af sådana räkenskapers befintlighet;

och då det i allt fall, vid sådana, af bolag eller dylika föreningar åvägabragta

företag, der räkenskaper vore behöfliga, står Eders Kongl. Maj:t

fritt att på grund af mom. 2, om skyldighet för vederbörande att underkasta

sig de vilkor och kontroller, Eders Kongl. Maj:t pröfvar lämpliga,

anbefalla sådana räkenskapers förande, har Riksdagen funnit ifrågavarande

bestämmelse böra utgå.

Redaktionen af mom. 5 (motsvarande mom. 4 i Riksdagens beslut)

bar Riksdagen ansett böra förtydligas på sätt här nedan sägs.

Beträffande mom. 7 (mom. 7 äfven i Riksdagens beslut) har Riksdagen,

enär särskild af Eders Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt

bemyndigande, af Väg- och vattenbyggnad sstyrelsen godkänd säkerhet

måste ställas för hela företagets, således äfven odlingsarbetets, behöriga

fullbordande, och det således synes obehöflig! och äfven torde vara

obilligt att någon del af lånet skall innestå till dess hela arbetet är

afsynadt och godkändt, ansett det vara fullt tillräckligt, om någon del

af lånet innestår till dess vattenaflednings- och afdikningsarbetet är afsynadt

och godkändt.

I fråga om bestämmelserna i mom. 8 d och mom. 12 (motsvarande

mom. 8 d) och 13 i Riksdagens beslut) liar betänklighet uttalats beträffande

den utsträckta tillämpning, som i följd af den föreslagna odlingslånefonden

och nyss omförmälda bestämmelser komme att gifvas åt

Kongl. förordningen den 20 Juli 1855, enligt hvilken säkerheten för odlingslånens

förräntning och amortering komme att bestå deri att, sedan

lånet antecknats i jordebok, kronan för de årliga af betalnings- och räntebeloppen

egde lika rätt i det hemman, hvilket lånet blifvit påfördt, som

för annan afgäld eller ränta af fast egendom efter ty i 17 kap. 6 §

Handelsbalken sägs, således bättre rätt än inteckningshafvare.

Riksdagen har ej förbisett, att denna betänklighet förtjenar att

allvarligt öfvervägas.

Den anmärkta olägenheten deraf att de gravationer, för hvilka

en fastighet häftar, ej funnes antecknade på samma ställe, utan skulle

uppsökas dels i inteckningsprotokollet, dels i jordeboken, kunde må hända

undanrödjas genom en föreskrift derom, att ifrågavarande anteckningar

i jordeboken borde delgifvas vederbörande domhafvande för att införas

i inteckningsprotokollet och derefter i gravationsbevis inflyta.

Beträffande åter statens säkerhet för odlingslånen torde det ej

vara möjligt att genom vanlig inteckning inom visst belopp af taxeringsvärdet

bereda densamma. Fondens förvaltning skulle härigenom så

invecklas, bestyret med ansökningar om samt pröfning och behörigt

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

bevakande af inteckningar i en mängd större och mindre hemman och

hemmansdelar skulle medföra sådana praktiska olägenheter, att tanken

på landets uppodlings befrämjande genom låneunderstöd från staten

antagligen måste öfvergifvas, om ej annan utväg för erforderlig säkerhets

erhållande förefunnes. Blott den omständigheten, att i en komplex

af fastigheter, som skulle i ett vidsträckt och gagnande odlingsföretag

ingå, förekomme en enda hemmansdel, besvärad af inteckningar i större

proportion till taxeringsvärdet än stadgadt blifvit, skulle, med inteckning

såsom form för statens säkerhet, kunna göra hela odlingsföretaget

om intet.

Emellertid torde, utan olägenhet för inteckningshafvare, den hittills

använda och häfdvunna formen för statens säkerhet för odlingslån

fortfarande kunna bibehållas. Så vidt Riksdagen har sig bekant, har

ej någon olägenhet inträffat af 1855 års förordning. De grunder, hvarpå

denna hvilar, gälla lika för de nu ifrågavarande odlingslånen som för

de redan utlemnade lånen af enahanda beskaffenhet. Vådan för inteckningshafvarne,

om en sådan antages förefinnas, skulle till och med

vara mindre vid de nu ifrågasatta nya odlingslånen, än vid de äldre,

med för dem gällande bestämmelser, dels derför att de äldre lånen endast

afse beredande af''odlingsföretag, under det att med de nya följer ovilkorlig

skyldighet, för hvars fullgörande särskild säkerhet måste lemnas,

att verkställa odlingen, dels till följd af den större visshet om företagets

lyckliga genomförande, som genom det kraftigare understödet och den

deraf följande fullständigare afdikningen samt genom vetenskapens

framsteg och de skärpta kontrollerna onekligen beträffande de nya lånen

förefinnes, dels, och hufvudsakligen, med anledning deraf att, under det

lånebeloppet bestämmes till kostnadssumman endast för vattenafledningen

och afdikningen, men härmed följer skyldighet för jordegaren att bekosta

odlingsarbetet, hemmanets värde i följd häraf måste antagas ökas

med ett belopp, vida större än det, för hviiket staten betingar sig förmånsrätt.

Denna förmånsrätt inträder ej förr än lånet blifvit föraeladt och

fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken antecknats, och,

såsom vid ärendets underdåniga föredragning inför Eders Kongl. Maj:t

erinrats, bör man kunna vara viss derom att, innan denna vidlyftiga

procedur fullbordats, torrläggningen och odlingsarbetet är färdigt och

hemmanets ökade värde uppnådt.

För arbetets utförande enligt afslutadt kontrakt och för medlens

återbäring, om mot kontraktet brytes, skall godkänd säkerhet ställas;

likaledes skall godkänd borgen eller säkerhetshandling aflemnas för upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

fyllande af den skuldförbindelse, som innefattar vederbörandes betalningsansvar

intill dess anteckning i jordeboken egt rum; och i händelse

afvikelse, utan vederbörlig tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan af Eders Kongl. Maj:t medgifvet anstånd,

icke blifvit fullbordadt inom bestämd tid, eger Eders Kongl. Maj:t att

låta inställa all vidare utbetalning af statslånet samt återfordra hvad

deraf uppburits; i hvilket fall den gifna säkerheten för kontraktets behöriga

fullgörande naturligtvis kommer till användning.

Skulle, mot hvad Riksdagen anser, alla dessa, till säkerhet för

så väl staten som inteckningshafvarne ledande bestämmelser anses ej

göra till fyllest, återstår för inteckningshafvarne sjelfva möjligheten att

bevaka sin rätt. De inteckningar i jordegendom, som ej äro stälda på

uppsägning, torde vara jemförelsevis få, och för de inteckningar, hvilka

äro stälda på viss, något aflägsen förfallotid, lärer förmånsrätten eller

de förhållanden, som betingat medgifvande af den fixa förfallotiden,

vara af den beskaffenhet, att den ifrågavarande säkerheten för odlingslånen

ej på dem inverkar. Den ticj, som måste förflyta mellan ett odlingsföretags

påbörjande och de belöpande låneandelarnes anteckning i

jordeboken med deraf följande förmånsrätt, är så lång, att inteckningshafvaren

derunder har tillräckligt rådrum att, om han skulle anse sin

rätt äfventyrad genom ett under statens kontroll till utförande åvägabragt

odlingsarbete, tillgodose sina intressen, och särskildt åt hypoteksföreningarne

har, enligt Kongl. förordningen den 26 April 1861, angående

de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningarnes bildande

och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända, förbehållits rätt

att, om omständigheter yppas, som inverka till minskning af säkerheten

för utlemnade lån, till återbetalning inom ett år uppsäga, efter omständigheterna,

antingen hela beloppet eller större eller mindre del deraf,

så vida lånets innehafvare ej kan lemna annan fullgod säkerhet i jordegendom

till fyllnad i den förra.

Vid sådana förhållanden anser Riksdagen det med visshet kunna

antagas, att, der en jordegare sjelf kan anskaffa medel till hela kostnaden

för den enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag honom åliggande odlingen,

men icke dess mindre hans hemman skulle vara besväradt af

inteckningar, på hvilkas beskaffenhet förmånsrätten för det endast till

torrläggningskostnaden uppgående statslånet kunde inverka, jordegaren,

hellre än att under sjelfva odlingsarbetet äfventyra uppsägning af inteckningar,

före dess inledande träffade öfverenskommelse med sina

inteckningskafvare, och att således i de fall, der inteckningshafvares

säkerhet kunde vara oviss, hvarje särskild jordegares deltagande i od
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

lingsföretaget i sjelfva verket komme att blifva beroende af inteckningshafvarnes

samtycke. För att emellertid sätta inteckningshafvarne i tillfälle

att, äfven om jordegaren ej skulle om det tillämnade företaget

underrätta dem, sjelfve erhålla vetskap om detsamma och bevaka sin

rätt, har Riksdagen i mom. 6 här nedan intagit ett stadgande om odlingslånets

behöriga kungörande i så väl allmänna tidningarne som länskungörelserna.

Statens rättighet till bästa förmånsrätt för odlingslån synes ock

vara i sakens natur väl grundad. Genom granskning af arbetsplanen

och bedömande af de på företaget inverkande omständigheter, genom

noggrann kontroll öfver arbetets ändamålsenliga utförande och genom

föreskrifvande af vilkor om säkerhet och dylikt, som tjena till att aflägsna

möjligheten af osäkra odlingsföretags inledande med statsmedel,

gör staten nemligen allt hvad på den kan ankomma för åstadkommande

deraf, att hemmanets värde ökas på sätt ofvan blifvit sagdt, och att således

ursprungliga förhållandet mellan hemmanets värde och säkerheten

för inteckningarne ej i någon mån rubbas.

Beträffande mom. 11 har Riksdagen ansett skyldighet att underhålla

det med låneunderstöd utförda arbetet ej skäligen böra stadgas

eller vara behöflig för längre tid än till dess samma låneunderstöd

blifvit staten återgäldadt.

Bestämmelserna i mom. 12, angående ränta och amortering, hafva

på de i statsrådsprotokollet derom anförda skäl synts Riksdagen lämpliga

och ej föranledt annan erinran, än att en omredigering, på sätt

motsvarande mom. 12 här nedan utvisar, funnits böra ega rum; men

med afseende å vigten af det stadgande, som förekommer i sista meningen

af mom. 12 i Eders Kongl. Maj:ts förslag, har Riksdagen ansett

detsamma böra meddelas i ett särskildt mom. 13.

I fråga om det föreslagna bemyndigandet för Fullmäktige i Riksgäldskontoret

beträffande erforderliga medels anskaffande, finner Riksdagen,

lika med Eders Kongl. Maj:t, att, då de till fonden återbetalda

kapitalbelopp ej skola användas till amortering af fondens skuld, utan

åter utlånas i den mån sådant af behofvet påkallas, de obligationer,

genom hvilkas försäljning medel åt fonden anskaffas, böra göras ouppsägbara

från långifvarens sida, men ställas att återbetalas viss kortare

tid efter af Riksgäld skontoret verkstäld uppsägning. I fråga om den del

af Eders Kong!. Maj:ts förslag, som afser användning för odlingslånefonden

af någon del af postsparbankens tillgångar, meddelar Riksdagen

sitt beslut i den skrifvelse, Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t aflåter till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Rikdagens Skrifvelse, N:o 67.

svar å Eders Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af nämnda postsparbank.

Med anledning af ofvanberörda enskilda motioner återstår endast

att tillägga, att fonden visserligen afser lika väl företag af mindre som

af större omfattning och att vid lånemedlens disponerande hänsyn otvifvelaktigt,

utan afseende å företagens omfång, kommer att i främsta

rummet tagas till den jemförelsevis större eller mindre fördel, som af

ett företag må vara att förvänta, men att någon skilnad, på sätt i den

ena af dessa motioner ifrågasatts, i vilkoren för understödjande af större

och af mindre odlingsföretag ej synts Riksdagen böra stadgas; hvaremot

det, enligt de beslutade bestämmelserna, ju alltid står Eders Kongl..

Maj:t Öppet att vid lånens fördelning och lånebeloppens bestämmande

taga hänsyn till det större eller mindre behof, som kan förefinttas.

Riksdagen har, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

proposition, beslutat:

A) att en särskild fond bildas med ändamål att genom lån understödja

odling af sanka trakter;

B) att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån

skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå;

C) att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,

i mån af behof och uppå reqvisition af Eders Kongl. Maj:t, till fonden

öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden

ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen;

D) att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för

den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden,

för Riksgäldskontoret förorsakas;

E) att fonden skall af Statskontoret förvaltas;

F) att Eders Kongl. Maj:t skall ega att, i den mån fondens kapital

och sedermera inflytande låneafbetalningar och räntebehållningar dertill

lemna tillgång, å fonden anvisa lån för odling af sanka trakter, att

utgå med högst en million kronor årligen enligt följande allmänna vilkor

och bestämmelser:

Mom. 1. För hvarje odlingsföretag måste fullständig, af utredning

angående jordens naturliga beskaffenhet och större eller mindre

lämplighet för odling åtföljd plan till arbetets utförande jemte beräkning

öfver de med så väl vattenafledningen och afdikningen som odlingen

förenade kostnader vara uppgjord af sakkunnig person och hafva

vunnit Eders Kongl. Maj;ts fastställelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

Mom. 2. Vederbörande, som erhåller lån, är underkastad alla

de vilkor och kontroller, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Mom. 3. Lånet kan af Eders Kongl. Maj:t bestämmas till hela

det belopp, hvartill enligt den faststälda arbetsplanen kostnaden för vattenafledningen

och afdikningen beräknas komma att uppgå; skolande

låntagaren genom kontant tillskott, materiaiier, arbete eller annat bidrag

bestrida hvad till hela odlingsföretagets fullbordande kan erfordras utöfver

det lemnade lånebidraget.

Mom. 4. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig

ett odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af

Eders Kongl. Maj:t eller, efter erhållet bemyndigande, af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkännas. Kontraktet skall innefatta förbindelse

för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda

arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad

vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda så väl vattenafledningen

och afdikningen som äfven odlingsarbetet inom viss bestämd tid, utan

att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och

dels att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet kan

erfordras.

Mom. 5. För fullgörande af sådant kontrakt äfvensom för de

lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet bry tes, skall ställas

sådan säkerhet, som af Eders Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt

bemyndigande, af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes.

Mom. 6. Sedan det i mom. 4 omförmälda kontrakt afslutats och

säkerhet enligt mom. 5 blifvit stäld, bör Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

derom underrätta Statskontoret; hvarefter det åligger Statskontoret

att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarne tre gånger, dels

ock genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i vederbörande länskungörelser

en gång införa kungörelse om odlmgslånets beviljande, i

hvilken kungörelse de hemman och hemmansdelar, å hvilkas eg or odlingsföretaget

kommer att utföras, skola uppgifvas.

Mom. 7. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget

blifvit börjadt, hvarefter medlen få successivt och i mån af

arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta

eller särskildt blifvit bestämda; börande, såvida icke Eders Kongl. Maj:t,

med utseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna,

någon del af lånet i Statskontoret innestå, intill dess vattenaflednings-

och afdikningsarbetet är afsynadt och godkändt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

Mom. 8. Lånen skola från Statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande;

börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas,

hos Statskontoret företes:

a) om arbetets utförande i enlighet med mom. 4 afslutadt och

godkändt kontrakt;

b) godkänd, i mom. 5 omförmäld säker het shandling för samma

kontrakts fullgörande eller medlens återbäring;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt;

d) en till Statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes betalningsansvar,

intill dess lånet, jemlikt Kongl. kungörelserna af den 13 Juni

1845 och den 3 November 1848, blifvit. fördeladt på de hemman, hvilka

för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft

samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för

den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds

utbekommande till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Statskontorets

vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter

kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig

reqvisition utlemnas.

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan af

Eders Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke

blifvit fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer på Eders Kongl.

Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statslånet samt återfordra

hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till Statskontoret

inbetalas inom den tid, som bestämmes af Eders Kongl. Maj:t. Statskontoret

bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning,

och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna

medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen, till

dess återbetalning sker.

Mom. 11. Alla med låneunderstöd utförda arbeten skola, så länge

någon del af lånet återstår ogulden, af den eller dem, det åligger, vederbörligen

underhållas.

Mom. 12. Å den af Eders Kongl. Maj:t bestämda lånesumman

erlägges de första fem åren från första lyftningsdagen icke någon ränta

eller kapitalafbetalning, men å de under tiden lyftade belopp beräknas

fem procent årlig ränta, hvilken vid de fem årens slut lägges till den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet erlägges

från och med sjette året tills lånet blifvit slutbetaldt en annuitet af

tio procent, deraf som ränta räknas fem procent å oguldna kapitalbeloppet.

Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och

i jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende

af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden

sex månader efter hos Statskontoret gjord uppsägning inbetala

hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp jemte all derå upplupen,

ogulden ränta.

Mom. 13. I afseende på sättet och ansvarigheten för de i näst

föregående moment omförmälda inbetalningars verkställande böra lända

till efterrättelse ofvan åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni

1845 och den 3 November 1848.

Mom. 14. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd

af erhållna lån föranledts för Statskontoret, skola Titan undantag bestridas

eller godtgöras af låntagaren; samt

G) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret bemyndigas att, för beredande

af den tillgång till de Riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskild a

beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt,

i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från

långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af

Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige

att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

I den till innevarande Riksdag aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen

att till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afsäge att minska frostländigheten, för år 1884 anvisa

150,000 kronor; och förklarade i sammanhang dermed Eders Kongl.

Maj:t sig vilja framdeles föreslå de vilkor, hvarunder anslag från denna

fond skulle kunna erhållas.

I sådant afseende har, i den här ofvan först omförmälda propositionen

af den 6 sistlidne Mars Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

besluta:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 67. 17

att beloppet, 150,000 kronor, må användas till understödjande

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd;

att anslaget må utgöra högst en tredjedel af den beräknade

kostnaden för torrläggningsföretaget; samt

. att för erhållande af dylikt anslag må gälla enahanda vilkor, som

bhfvit af. Eders Kongl. Maj:t i nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagna för erhållande af statsbidrag till

andra allmänna arbeten.

Af det vid sistnämnda Kongl. proposition fogade statsrådsprotokoll

för den 6 nästlidne Mars inhemtas, att vid ärendets föredragning

erinrats, hurusom ifrågavarande fond för närvarande vore bestämd till

enahanda belopp, 150,000 kronor, som för år 1884 äskats. Fonden

vore nu så fördelad, att 80,000 kronor utginge såsom anslag och 70,000

kronor såsom lån. Då med denna fond afsåges att understödja utdikningar

af sådan mark, som äfven efter arbetets utförande, åtminstone

under den närmaste framtiden, vore otjenlig till odling och således för

egaren utan värde, men hvilken mark genom de derifrån härflytande

frostskador hade det mest förderfliga inflytande på den omgifvande

nejden och der växande gröda, samt förty arbeten af förevarande beskaffenhet

medförde jemförelsevis mindre nytta för den jordegare, som

utförde arbetet, än för egarne af angränsande fält, syntes det ej lämpligt

att understödja dylika torrläggningsföretag genom lån, hvarvid

borde förutsättas, att den lånande genom företaget blefve satt i stånd

bära ökade utgifter och derigenom att återgälda det erhållna lånet

utan boide de medel, som Eders Kongl. Maj:t för detta ändamål äskat,

och soin° kunde vara af Riksdagen derför anvisade, utgå som anslag.

Såsom synes, är ifrågavarande .fonds ändamål enligt det Kongl.

förslaget i viss man ett annat än tillförene. De nu i liknande syfte

anvisade medel skola utgå för företag, som »företrädesvis» afse att minska^

frostländigheten, men i hvilka äfven odling vanligen torde hafva

ingått. Det nu begärda anslaget åter skulle användas till understödjande

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att

kunna med fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd. Vid

sådant förhållande finner Riksdagen sig nu kunna bevilja fondens anvisande

uteslutande såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, helst

förvaltande, samtidigt och med olika lånevilkor, af så väl någon ''del af

denna fond såsom lån som ock den här ofvan omförmälda odlingslånefonden

skulle kunna leda till svårigheter och oegentligheter.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

|g Riksdagens Skrifvelse, N:o 67.

Med anledning af det nu mera begränsade syftemålet med fonden

finner dock Riksdagen ett belopp af 100,000 kronor vara tillräckligt,

hvarigenom i allt fall en höjning med 20,000 kronor skulle uppkomma

i det belopp, som hittills utgått såsom anslag utan återbetaimngs
^

^Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, att Riksdagen för år 1884 anvisat ett belopp af

100 000 kronor till understödjande medelst anslag utan aterbetalmngsskyldighet

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan

att kunna med fördel odlas sprida frostskador öfver omgifvande nejd,

samt vidare beslutat: , ,

Mt anslaget må utgöra högst en tredjedel af den beraknade kostnaden

för torrläggningsföretaget; samt ........ , .

att för erhållande af dylikt anslag ma i tillämpliga delar galla

enahanda vilkor, som enligt Riksdagens skrifvelse till Eders Kongl.

Maj:t den 27 April 1881 (N:o 69) blifvit bestämda.

Hvilket allt Riksdagen härmed får för Eders Kongl. Maj:t tillkännagifva.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 11 Juni 1883.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.