Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner

1883-06-12 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:72, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

-Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

1

X:o 72.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Juni 1883.

—. — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds

propositioner (N~:is 11 och 30) med förslag till ändringar

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.)

Till Konungen.

Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen i proposition af den

19 sistlidne Januari (N:o 11) att till efterrättelse från och med år 1884

antaga dels, under viss förutsättning, förslag till ändrad lydelse af § 12

i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, dels ock, utan förutsättning,

förslag till ändrad lydelse af § 41 i samma förordning; samt i

proposition af den 2 sistlidne Mars (N:o 30) att antaga förslag till ändrad

lydelse af §§ 5, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36, 37, 38, 39, 42, 45, 46, 47

och 49 i nämnda förordning.

Till en början anser sig Riksdagen höra erinra om det särskilda

förhållande, som eger rum i fråga om ändrad lydelse af § 12. I skrifvelse

den 18 Januari 1883 anhöllo Stockholms stadsfullmäktige, att,

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

i sammanhang med vidtagande af öfriga af stadsfullmäktige föreslagna

ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, uti § 12

ordet »riksdaler» skulle utbytas mot »krona». Uti det till statsrådsprotokollet

för den 2 sistlidne Mars afgifna yttrandet öfver stadsfullmäktiges

framställning erinrade föredragande departementschefen, att

den föreslagna ändringen i § 12 blefve öfverflödig, i händelse paragrafen

erhölle den lydelse, Eders Kongl. Maj:t i propositionen till Riksdagen

af den 19 nästlidne Januari (N:o 11) föreslagit.

Af det nu anförda framgår sålunda, att, oaktadt Eders Kongl.

Maj:ts i propositionen N:o 11 afgifna förslag till ändrad lydelse af ifrågavarande

paragraf måste, på sätt Riksdagen i annan skrifvelse af denna

dag tillkännagifvit, anses hafva förfallit, den af Stockholms stadsfullmäktige

föreslagna ändring i paragrafens lydelse dock bort af

Riksdagen tagas i öfvervägande i sammanhang med pröfning af Eders

Kongl. Maj:ts proposition N:o 30.

I öfrig! liar Riksdagen icke funnit anledning till annan anmärkning

än att, då enligt § 57 Regeringsformen kommunallag stiftas af

Konung och Riksdag gemensamt, nu ifrågasatta ändringar bort beslutas

i form af förordning med rubrik och inledning, om hvilken förordnings

ordalydelse fullständig samstämmighet mellan Konung och

Riksdag måste åvägabringas.

Af nu anfördt skäl har Riksdagen ej kunnat bifalla Eders Kongl.

Maj ds ifrågavarande förslag i oförändrad! skick, men deremot för sin

del be slutit följande

Förordning angående ändrad lydelse af §§ 5, 12, 15, 19, 22, 20,

31, 33, 36, 37, 38, 39, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att §§ 5, 12, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 36,

37, 38, 39, 41, 42, 45, 46, 47 och 49 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

Kommunens beslutanderätt utöfvas genom dertill bland stadens

röstberättigade män välde deputerade, som benämnas stadsfullmäktige

och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsåtgärder

af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra

tillgångar för kommunens räkning samfäldt och omedelbart sig befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,

afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagen* Skrifvelse, Rr:o 12, 3

utse, och h vilka hvar inom sitt område äro för om förmäl da göromål

ansvariga.

Dessa nämnder och afdelningar, åt h vilka vården om kommunens

gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock derför

främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de

allmänna behofven varda fylda i den mån tillgångar dertill finnas eller

kunna beredas.

§ 12.

\ id valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga

delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige för

staden är eller varder antagen, eger en hvar till deltagande deruti berättigad

medlem af kommunen en röst för bevillning efter art. II bevillningsstadgan

till och med en krona samt vidare en röst för hvarje

derutöfver påförd hel kronas bevillning efter nämnda artikel; men ej

ma för någon beräknas flere röster, än som svara emot en femtiondedel

af valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre

antal röster, än det, som motsvarar bevillmngen för tio tusen kronors

inkomst af kapital eller arbete.

Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande

öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva för

mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifvcn och underskrifven af

utställaren samt. med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven

och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 15.

Öfverstuthållaren, som enligt § 18 vid stadsfullmäktiges sammanträden

förer ordet, då han tillstädes är, kan icke till stadsfullmäktig

väljas. Likaså äro af deras embete- eller tjenstemannaställning förhindrade

att vara stadsfullmäktige underståthållaren, polismästare och

stadens fiskaler äfvensom do tjensteman och betjente, hvilka i och för

sina befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem stälda

nämnder eller afdelningar redo skyldige.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse., N:o 72.

§ 19.

Stadsfullmäktige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den 1 April,

sammanträda å första helgfria dag i Februari, April, Juni, Oktober och

December månader samt deremellan så ofta öfverståthållaren finner

sådant af nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas, då tio

eller flere af fullmäktige med uppgift om anledningen skriftligen derom

anhålla.

§ 22.

Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller deri besluta, der icke

minst hälften af dem äro tillstädes.

Stadsfullmäktig, hvilken utan anmäldt förfall, som af fullmäktige

godkännes, ifrån sammanträde sig afhåller, skall bota till stadens kassa

två kronor samt dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

26.

Till stadsfullmäktiges åliggande och befogenhet hör:

att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål af

Kong]. Maj:t till fullmäktige i nåder remitteras eller af Öfverståthållare - embete!, Magistraten eller andra^vederbörande till dem hänskjutas;

att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet

och förvaltning tillsatta nämnder, utdelningar eller personer likmätigt

de för hvardera af dem gällande instruktioner fullmäktiges pröfning

underställas;

att efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder

och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag bevilja medel

till stadsutgifternas bestridande samt förordna om uttaxering af de

skattebidrag, hvilka utöfver befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna

gagn eller särskilda dess behof erfordras, äfvensom i fråga om

utgifter för nya ändamål bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering

deraf skall ega rum; samt

att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse, granska

dem underlydande nämnders och af delningars räkenskaper och förvaltning

under näst förutgående året; egande fullmäktige, sedan revisionsberättelser

till dem inkommit och vederbörande fått tillfälle att öfver

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

gjorda anmärkningar sig förklara, efter befogenhet afgöra huruvida

anmärkning må förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens rätt

bör vidtagas.

Öfver anmärkningar, som särskildt angå andra än af kommunen

sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten Öfverståthållareembetet,

som af de till ämnet hörande handlingar bör skyndsamt erhålla del.

Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens nytta

och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget för sin verksamhet

än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå och besluta i alla för

kommunens medlemmar gemensamma angelägenheter.

§ 31.

Öfverståthållareembetets stadfästelse erfordras för att gifva gällande

kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla öfriga ämnen med undantag af

följande, hvaruti afgörande t. ankommer ensamt på fullmäktige, nemligen:

a) underdåniga framställningar till Kongl. Maj:t;

b) beslut i fråga om beviljande af skattebidrag till stadens allmänna

gagn eller särskilda dess behof, så vida icke besluten äro af

den beskaffenhet, att stadgandet i näst föregående § mom. e bör tillämpas,

eller eljest afse påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för

längre tid än fem år;

c) beslut i anledning af de på fullmäktiges pröfning beroende

revisionsanmärkningar;

d) öfverenskommelser och beslut rörande ordningen och arbetssättet

hos fullmäktige;

e) tillämpning af de i § 22 stadgade bötesbestämmelser;

f) fråga om behörighet att säte och stämma bland fullmäktige

intaga;

g) antagande och entledigande äfvensom aflönande af den hos

fullmäktige anstälde sekreterare och vaktbetjening; samt

h) beslut, hvarigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart

väckt eller ifrån någon af nämnderna eller afdelningarna hänskjuten

fråga böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.

§ 33.

Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jemte öfverståthållaren

och vice ordföranden hos fullmäktige utgöra ett särskildt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse, N:o 12.

utskott, som liar att med sin uppmärksamhet följa förvaltningen af stadens

angelägenheter i alla rigtningar; till fullmäktige göra framställningar

och förslag, som i ett eller annat hänseende häraf kunna föranledas;

till föredragning bereda alla de ärenden för öfrig!, i hvilka fullmäktige

skola utlåtanden eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges

vägnar företrädesvis öfvervaka verkställigheten af fullmäktiges beslut,

Detta beredningsutskott eger att ifrån de under stadsfullmäktige lydande

nämnder, afdelningar eller tjensteman infordra de yttranden och upplysningar,

som för ärendenas utredande äro af nöden, äfvensom att hos

Öfversfåthållareembetet omedelbart göra framställning om upplysningars

infordrande från embetsmyndigheter, på sätt för stadsfullmäktige i § 28

medgifvet är.

Den hos stadsfullmäktige anstälde sekreterare tjenstgör ock i sådan

egenskap hos beredningsutskottet,

§ 36.

De i § 5 omförmälda nämuder äro drätselnämnden och fattigvårdsnämnden.

I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige

af Kongl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet ledamöter

och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktionen

bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, antalet

ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna samt de fall,

då hela nämnden eller några dess afdelningar kunna sammanträda för

att gemensamt öfverlägga och besluta.

Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för

ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag dertill och

underställa detsamma Kongl. Maj:ts pröfning.

Ofverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas

sammanträden samt att deltaga i öfvorläggningarna men

ej i besluten.

§ 37.

"Vid lagtima sammanträdet i December månad skola stadsfullmäktige

genom val återbesätta de platser i nämnderna eller, der nämnd är

delad på afdelningar, i dessa, som vid då löpande tjenstgöringsårs slut

blifva genom afgång lediga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

§ 38.

I

Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för

två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till

ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stadsfullmäktige

som ock andre stadens innebyggare, som äro till fullmäktige

valbare.

§ 39.

Hvad till fullgörande af de åligganden, som här ofvan finnas i

allmänhet antydda, nämnderna och afdelningarna hafva att vidare iakttaga

så väl i fråga om föremålen för deras skilda verksamhet och den

befogenhet, dem hvardera tillkommer, som beträffande ordningen och

sättet för ärendenas behandling m. m. bestämmes i nämndernas instruktioner.

§ 41.

Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning fattadt

beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än särskild författning

sådant medgifver, må innebära påläggande af personlig eller

efter matlag utgående afgift, viss utskyld till staden utgöras efter annan

än den i nästföregående § bestämda allmänna grund, skall till efterrättelse

gälla hvad i thy fall förordnadt eller beslutadt är.

§ 42.

De i § 36 omförmälda nämnder eller, der nämnd är fördelad på

afdelningar, dessa böra inom den 15 Oktober hvarje år till stadsfullmäktige

aflemna förslag öfver de utgifter och inkomster, som under

det näst följande året äro för hvardera af dem att emotse; skolande

dessa förslag upptaga

å ena sidan:

de skulder, som antingen till hela beloppet eller till viss del deraf

under nämnda år till betalning förfalla;

de utgifter, hvilka kommunens behof vanligen göra af nöden, eller

som till följd af särskilda, redan fattade beslut förestå; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

de utgifter, som erfordras till företag, hvilka nämnden eller afdelningen

anser sig ytterligare böra till stadens allmänna nytta föreslå;

och å andra sidan:

alla för kommunalbehof beviljade anslag, söm vid det näst följande

årets uppbörd skola till nämnden eller afdelningen inflyta;

de inkomster, hvilka på annan grund antagas under samma år

komma nämnden eller afdelningen för kommunens räkning till godo; och

de belopp, till hvilka för särskilda behof medel böra genom uttaxering

beredas.

§ 45.

Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit af

stadsfullmäktige faststäld samt uttaxering af vissa belopp för särskilda

behof beslutats, gifve stadsfullmäktige Ofverståthållareembetet del deraf,

hvarefter bemälda embete låter genom sin afdelning för uppbördsärenden

debiteringen enligt senaste bevillningstaxeringslängd förrätta äfvensom,

der ej stadsfullmäktige genom beslut, som af Ofverståthållareembetet

godkännes, annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang med den

af utskylderna till Kongl. Maj:t och kronan verkställa.

De utskylder till staden, hvilka icke blifvit inom föreskrifven tid

erlagda, låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. ATid

indrifvandet af sådana medel må derutöfver hos den restskyldige såsom

ersättning för utsökningskostnaden uttagas tre öre å hvarje krona af

de resterande utskyldernas belopp, hvilken ersättning skall till stadskassan

ingå.

§ 46.

De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman ingå eller efter

dess slut i laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen insättas i

Sveriges riksbank.

§ 47.

Vid hvarje redovisnings afgifvande eger uppbördsverket att till

fördelning bland de tjenstemän, som med debiteringen, uppbörden och

redovisningen haft befattning, godtgöra sig uppbördsprovision till det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

belopp, som antingen genom öfverenskommelse eller genom särskild!

af Öfverståthållareembetet meddeladt beslut bestämmes.

§ 49.

Den, som med Magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 6

förmäles, eller med stadsfullmäktiges öller af dem tillsatta nämnders

eller afdelningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes,

eger att deruti söka ändring genom besvär, hvilka jemte det öfverklagade

beslutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det

klaganden af beslutet erhöll del, dagen, då sådant skedde, likväl oräknad,

till Ofverståthållareembetet ingifvas.

Klaganden skall anses hafva af beskhet erhållit del den dag, då

det i öfverensstämmelse med §§ G och 24 offentliggjordes.

Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit

genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen

till förmån för den, som klagat, men beslutet står i öfrig! fast, utan så

är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest

hvila på orättvis grund eller öfverskrida deras befogenhet, soin beslutet

fattat, då Ofverståthållareembetet vid bifall till besvären ock må om

upphäfvande af beslutet i dess helhet förordna.

Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd

eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma

angelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna

undanrödjas, må icke af Ofverståthållareembetet till pröfning upptagas.

Öfvergående stadgande.

Förestående ändringar skola träda i gällande kraft från och med

den 1 Januari 1884. De, som på grund af äldre uppdrag äro ledamöter

eller suppleanter i nämnd eller afdelning, skola dock frånträda sina befattningar

med utgången af år 1883, hvadan nya val till nämnder och

afdelningar skola ega rum vid stadsfullmäktiges lagtima sammanträde

i December månad år 1883. Bland de vid sistnämnda tillfälle valde

ledamöter och suppleanter skall, i enlighet med hvad genom lottning

bestämmes, hälften eller, der hela antalet är ojemn!, det antal, som närmast

understiger hälften, utgå efter ett, års tjenstgöring.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse, K;o 73.

Sitt sålunda fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl.

Maj:t tillkännagifva.

Med undersåtlig vördnad,

o. s. v.

Stockholm den 12 Juni 1883.

N:o 73.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Juni 1883.

—■ — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition (iV:o 12) med förslag till ändringar i stadgan

angående skjutsväsendet.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

Till Konungen.

I proposition af den 19 sistlidne Januari (N:o 12) har Eders Kongl.

Maj:t under förutsättning, att Riksdagen godkände Eders Kongl. Maj:ts

proposition af den 8 i samma månad med förslag till förändring angående

bevillning, af fast, egendom samt, af inkomst, föreslagit Riksdagen

att till efterrättelse från och med år 1884 antaga ett förslag till ändrad

lydelse af §§ 22 och 23 i Stadgan angående skjuts väsendet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.