Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79

1883-06-13 · 63 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1883:79, Riksdagens Skrifvelse, N:o 79

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

1

N:o 79.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Juni 1883.

» » » » Andra Kammaren den 13 » »

Riksdagens Skrif velse till Konungen, angående allmänna bevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:is 7 och 9, Memorial N:is 12 och 16 samt Betänkande

N:is 18, 20 och 22.)

Till Konungen.

Uti den 8 sistlidne Januari aflåtna särskilda propositioner har Eders

Kongl. Maj:t, med förklaring att Eders Kongl. Maj:t icke ifrågasatte, att

den efter Art. I i nu gällande bevillningsförordning utgående personliga

skyddsafgift vidare borde utgöras, till Riksdagen öfverlemnat förslag till

förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst äfvensom

förslag till förordning angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Vid behandling af dessa ärenden har Riksdagen till en början, i

öfverensstämmelse med hvad Eders Kong]. Maj:t föreslagit, beslutat, att

den efter Art. I i bevillningsstadgan utgående personliga skyddsafgift

skall från och med nästkommande år upphöra. I likhet med Eders Kongl.

Maj:t har Riksdagen vidare ansett bestämmelserna angående den efter

nuvarande Art. III utgående bevillning böra ur bevillningsstadgan urskiljas

och inflyta i en särskild förordning. Vid granskningen af de till

Riksdagen öfverlemnade författningsförslagen har dock Riksdagen funnit

sig böra i samma förslag vidtaga de ändringar, som här nedan omförmälas.

Bih. till Riksd. Prof.. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

Förslaget till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst.

§ 1.

Då, på sätt det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokoll

uttryckligen angifver, Eders Kongl. Maj:t icke ifrågasatt,

att de delar af författningsförslaget, som afse förändrade grunder för

jordbruksfastighets beskattning, skulle af Riksdagen godkännas under

annan förutsättning, än att Eders Kongl. Maj:ts framställning om grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning vunne Riksdagens

bifall, har, sedan frågan om en dylik afskrifning förfallit, någon

förändring i hittills gällande bestämmelser om jordbruksfastighets beskattning

icke ansetts böra ifrågakomma.

§ 3 mom. 1.

I första delen af förevarande moment har Riksdagen vidtagit en

redaktionsförändring i syfte att starkare betona, det taxeringsmyndigheterna

vid uppskattning af en egendoms värde icke böra så uteslutande

som hittills varit brukligt rätta sig efter det pris egendomen vid köp

betingat.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan under § 1 blifvit anfördt,

har Riksdagen ansett inkomst af skogsrörelse och torftägt under nuvarande

förhållanden ej böra särskildt beskattas, samt på grund häraf uteslutit

senare delen af ifrågavarande moment ur författningsförslaget.

§ 8.

På förr angifna skäl har Riksdagen jemväl ur författningsförslaget

uteslutit de under punkterna a) och b) i mom. 2 af förevarande paragraf

förekommande stadganden, hvarjemte Riksdagen, som ansett någon anledning

ej förefinnas, hvarför gratifikation lemnad af enskild gifvare ej

skulle beskattas, vidtagit en förändring i det under punkten c) intagna

stadgande.

§ 9.

Då enligt flera andra länders lagar skattskyldighet för utländing

inträder efter ett års vistelse i landet, såsom i Preussen, Danmark,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

Sachsen och Österrike, eller till och med efter sex månader, såsom i

England och Bern, har Riksdagen ej funnit någon anledning, hvarför vi

i vår lagstiftning skulle tveka att tillämpa samma grundsats med afseende

på här vistande främlingar. Med anledning häraf har Riksdagen

ansett sig böra under punkten c) oförändradt upptaga skatteregleringskomiténs

förslag.

Som deri omständigheten, att städer och menigheter äro fria från

inkomstbevillning, föranledt, att vid pröfning af besvär jemväl städernas

bränvinsförsäljningsbolag befriats från bevillning för sina inkomster, men

Riksdagen för sin del icke kan finna någon giltig anledning, hvarför

ifrågavarande slags rörelse skulle från beskattning undantagas, har Riksdagen

ansett sig böra i denna paragraf införa ett uttryckligt stadgande,

som gör dessa bolag i beskattningsafseende likstälda med andra.

§ 10.

På förr angifna skäl har Riksdagen ur mom. 2 punkten a) uteslutit

orden »eller inkomst och förmån af jordbruksrörelse».

i mom. 4 b) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att vid beräkning af

inkomst utaf arbete afdrag må ske »för ränta å lånt, i rörelsen nedlagdt

kapital». Enligt skatteregleringskomiténs förslag skulle sådant afdrag få

ske endast för »lånt rörelsekapital». Eders Kongl. Maj:t har, enligt hvad

statsrådsprotokollet upplyser, genom det förändrade uttrycket velat medgifva,

att afdrag finge göras äfven för ränta å skuld, som blifvit åsamkad

för förvärfvande af de för rörelsens bedrifvande erforderliga fastigheter.

Riksdagen har emellertid befarat, att ett dylikt medgifvande, hvilket

för öfrigt skulle ställa egare af annan fastighet i en fördelaktigare ställning

än egare af jordbruksfastighet, kunde lemna rum för missbruk.

Fastighetsegaren kunde nemligen lätt undandraga sig beskattning för

sin fastighet genom att låta inteckna densamma utan att belåna inteckningarne

och uppvisa gravationsbeviset för taxeringsmyndigheterna,

hvilka i dylika fall svårligen kunde vägra afdrag; och har Riksdagen på

grund häraf anslutit sig till skatteregleringskomiténs förslag.

På det att i punkten c) slutorden »in. m.» icke måtte tydas allt för

vidsträckt, har Riksdagen ansett dem böra utbytas mot »samt andra dermed

jemförliga utgifter».

I punkten e) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att afdrag må ske

bland annat för missräkningspenningar. Då något sådant afdrag enligt

nu gällande förordning icke eger rum, samt dess medgifvande möjligen

kunde föranleda dertill att missräkningspenningar, till undgående af be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

skattning, komme att ingå i löner till nu ej anad utsträckning, har Riksdagen

uteslutit ordet »missräkningspenningar».

På förr anförda skäl har jemväl det under mom. 5 af förevarande

paragraf intagna stadgande ansetts böra ur författningsförslaget utgå.

§ 11.

I mom. 1 af denna paragraf har Riksdagen, för vinnande af nödig

tydlighet, utbytt orden »och uppgå de icke till 1,800 kronor» mot »uppgå

de till 1,200 kronor men icke till 1,800 kronor», hvarjemte sista stycket

af samma moment på förr angifna skäl erhållit en något förändrad lydelse.

Den frihet från bevillning, som enligt mom. 2 punkten b) tillkommer,

bland andra, jei;nkontoret och vissa sparbanker, har synts Riksdagen

böra utsträckas jemväl till allmänna hypoteksbanken, hypotekskassan för

Sveriges städer samt hypoteksföreningarne, i anledning hvaraf ett stadgande

i sådant syfte blifvit i nämnda punkt inryckt, hvarjemte det i

samma punkt förekommande stadgandet angående jernkontoret ansetts

böra erhålla en något förändrad lydelse.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan med afseende å § 8 mom. 2

punkten e) anförts, har Riksdagen ansett det under punkten g) förekommande

stadgande böra ur författningsförslaget utgå.

Det i punkten h) af samma moment förekommande uttrycket »sådan

näring, som ej förutsätter fast bostad», dermed, på sätt statsrådsprotokollet

upplyser, endast afses renskötsel, har Riksdagen, på det att icke

annan inkomst, t. ex. af penningerörelse, måtte undgå beskattning, funnit

böra utbytas mot ordet »renskötsel».

§ 12.

På förr angifna skäl hafva de under punkterna a) och b) af denna

paragraf upptagna stadganden ansetts böra ur författningen utgå.

§ 18.

Till undvikande af missförstånd har Riksdagen ansett uttrycklig bestämmelse

böra i paragrafen införas derom, att sådan uppmaning, som

här afses, bevisligen skall delgifvas den skattskyldige.

§ 19 mom. 4.

Den i detta moment skattskyldig medgifna rätt att öfverklaga pröfningsnämndens

beslut har Riksdagen ansett böra utsträckas äfven till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

sådana fall, då pröfningsnämnden uppskattat inkomsten till lägre belopp

än det af taxeringsnämnden antagna.

§ 20.

I donna paragraf har Riksdagen endast vidtagit en mindre redaktionsförändring,

i det orden »med full frihet» ansetts böra utbytas mot

»med rätt».

''§ 21.

Då det förbud mot offentliggörande af sådana upplysningar, som

enligt denna paragraf af skattskyldig frivilligt meddelas, synts böra utsträckas

äfven till sådana uppgifter, som enligt § 18 affordras den skattskyldige,

har Riksdagen efter orden »sålunda frivilligt meddelad» inskjutit

orden »så ock enligt § 18 infordrad».

§ 23.

I nu gällande bevillningsförordning är antalet ledamöter i bevillningsberedning

å landet bestämdt till två, högst sex af kommunalstämma

utsedde personer. Eders Kongl. Maj:t har emellertid nedsatt detta antal

till högst fyra.

Då det likväl i stora kommuner ofta kan vara behöfligt att bevillningsberedningen

består af mer än fyra personer, samt det, om sistnämnda

antal ej finge öfverskridas, sannolikt i många fall blefve nödigt

att dela dylika kommuner i två beredningsdistrikt, en åtgärd som enligt

Riksdagens förmenande bör så mycket som möjligt undvikas, har Riksdagen

bibehållit nu gällande bestämmelse i ämnet.

§ 30.

Som stadgandet att på landet bevillningsberedningens förslag först

skall till kronofogden öfverlemnas för att sedan af denne tillställas kommunalstämmans

ordförande synts Riksdagen förorsaka onödig omgång

och tidsutdrägt, enär i regeln kommunalstämmans ordförande är boende

vida närmare det ställe, der beredningen sammanträder, än kronofogden,

har Riksdagen ansett paragrafen böra i detta afseende omredigeras.

§ 35.

I likhet med skatteregleringskomitén har Riksdagen ansett, att det

antal beredningsdistrikt, hvaraf i regeln bildas ett taxeringsområde, bör

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse, N:o 7.9.

kunna af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej blott ökas, utan

äfven minskas.

§§ 41 och 42.

Jemte det § 41 indelats i tre moment, har det i § 42 förekommande

uttrycket »enligt näst ofvanstående §», hvilket möjligen kunnat

tydas så, som om de i denna paragraf stadgade ansvarsbestämmelser vore

tillämpliga jemväl på bevillningsberedningens ordförande, ändrats till

»enligt mom. 1 och 2 i näst ofvanstående §».

§ 50.

Antalet ledamöter i pröfningsnämnden, som af taxeringsnämnden

skall föreslås, har Riksdagen ansett, med undantag för Stockholm, kunna

utan olägenhet inskränkas till tre.

§ 55.

Stadgandet i denna paragraf att, då landshöfdingen är hindrad att

bevista pröfningsnämndens sammankomster, ordet skall föras af särskild

af Eders Kongl. Maj:t förordnad ordförande har Riksdagen, då i allt

fall nämnden, i händelse tiden ej medgifver sådan ordförandes förordnande,

eger att sjelf utse den som skall föra ordet, ansett saklöst kunna

uteslutas, samt nämnden bemyndigas att, så snart landshöfdingen har

förfall, sjelf välja ordförande. Derjemte har Riksdagen funnit, att här

liksom vid § 40 borde meddelas bestämmelse om den, som vid dylikt

val skall föra ordet.

§ 62.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan med afseende å § 19 blifvit

anförd.t, har Riksdagen ansett de i mom. 1 af förevarande paragraf förekommande

orden »eller nedsatt» böra utgå.

I afsigt att befordra såväl en fullständigare utredning af öfverklagade

taxeringsfrågor, som dessas skyndsamma behandling, har Riksdagen

vidare ansett sig böra skärpa Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

skyldighet att draga försorg om dylika frågors utredning till

ett åläggande för nämnda myndighet att tillse det besvärshandlingarne

äro fullständiga, innan de till Kammarrätten öfversändas, äfvensom att i

hvarje händelse beledsaga besvären med eget utlåtande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

§ 64 mom. 2.

Då stadgandet i detta moment om hemlighållande af skattskyldigs

uppgifter torde böra gälla jemväl med afseende pa sådana uppgifter,

som enligt § 18 infordras, samt vederbörandes skyldighet att icke yppa

innehållet af lemnade uppgifter synes böra vara regel och ej göras beroende

af särskildt derom uttryckt önskan från den skattskyldiges sida,

har Riksdagen ansett momentet böra erhålla en något förändrad lydelse.

§ 67 mom. 1.

Som det torde tillkomma jemväl ledamot af pröfningsnämnd att

göra sådan anmälan, som i momentet omförmäles, har Riksdagen ansett

uttryckligt stadgande derom böra i momentet införas.

Förslaget till instruktion för taxeringsmyndigheterna.

1 öfverensstämmelse med här ofvan omförmälda ändringar i §§ 3

och 8 af författningsförslaget, har Riksdagen dels omredigerat och till

en paragraf sammanfört de bestämmelser, som förekomma i de tre första

paragraferna af Eders Kongl. Maj:ts förslag till instruktion för taxeringsmyndigheterna,

dels uteslutit det under § 5 i samma förslag upptagna

stadgande, dels ock gifvit stadgandet under § 20 en något förändrad lydelse.

Förslaget till förordning angående bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.

I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har

Riksdagen beslutat, att såväl den bevillning, som enligt § 20 i gällande

bevillningsförordning utgår af anträffadt fynd som ock den enligt § 22

i samma förordning för fullmakter, öppna bref eller resolutioner på

karakter eller namn, heder och värdighet af embete eller tjenst, eller

sådan beställning, med hvars innehafvande ej åtföljer lön på stat eller

arfvode eller tjenstgöringsskyldighet, nu utgående bevillning skola med

med 1884 års början upphöra. Deremot har Riksdagen, då numera förslaget

om rustnings- och roteringsbesvärens samt grundskatternas af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

lyftande förfallit samt Riksdagen ej heller kunnat biträda Eders Kongl.

Maj:ts förslag om förhöjning i stämpelafgifterna för bouppteckningar

och gåfvobref, funnit sig sakna anledning att vidtaga några förändringar

med afseende å de bevillningsafgifter, som enligt nuvarande Art. III

utgå af frälseegendomar och lotshemman samt af gåfva, testamente,

fideikommiss och arf; och har Riksdagen på grund häraf ansett de i

nu gällande bevillningsstadga rörande samma afgifter förekommande

bestämmelser böra med några mindre redaktionsförändringar införas i

förevarande förordning.

I öfrigt har Riksdagen icke funnit något att erinra vid förevarande

af Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag till författning utom i fråga om

de i § 4 meddelade bestämmelser rörande bevillningsafgift af utländske

eller andre här i riket icke mantalsskrifne handlande och handelsexpediter,

hvilken afgift enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle nedsättas

till hälften af nu utgående belopp.

Enligt hvad Riksdagen af det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition

fogade utdrag af statsrådsprotokollet inhemtat, har Eders Kongl. Maj:ts

ifrågavarande framställning föranledts deraf, att franska regeringen för

svenska handelsresande, som uppehålla sig i Frankrike, bestämt en särskild

afgift motsvarande den, som i Sverige affordras franska handelsresande.

Med fullt erkännande af den omtanke för den svenska utrikeshandeln,

som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts förslag, vågar dock Riksdagen

betvifla, att ofvannämnda af Frankrikes regering'' vidtagna åtgärd

O ^ ~ O O O

kan innebära någon synnerlig fara för vår export till nämnda land.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, lära nemligen aftal rörande export af

trä och jern till Frankrike ytterst sällan om ens någonsin afslutas genom

handelsresande; utan sker detta antingen genom korrespondens mellan

exportören och affärsmän i afsättningsorterna eller vid personliga besök

å dessa orter af exportören eller sådana hans ombud, som ej kunna falla

under rubriken handelsresande. För vår öfriga export till Frankrike

torde ej heller något större antal handelsresande användas. I betraktande

häraf, och då deremot Frankrikes export på Sverige i öfvervägande

mån förmedlas genom handelsresande, har det förefallit Riksdagen

som om i sjelfva verket ej Sverige, men väl Frankrike skulle skörda

vinsten af den ifrågasatta nedsättningen, hvilken i öfrigt på grund af

ingångna traktater med de flesta europeiska makter måste komma äfven

andra handelsresande än de franske till godo.

Med anledning häraf och då erfarenheten visat, att den nuvarande

storleken af ifrågavarande afgift ingalunda afhåller utländske handels
O

C? O

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

resande från att i stort antal besöka vårt land

skäl att för närvarande göra någon förändring

har Riksdagen ej funnit

0 ens belopp.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen funnit

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag till författningar icke kunna

oförändrade bifallas, men deremot för sin del i ett sammanhang beslutit

dels en förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

jemte tillhörande instruktion för taxeringsmyndigheterna, af den lydelse,

som bilagan A till denna skrifvelse utvisar, att tillämpas från och med

den 1 Januari 1884 till slutet af det år, under hvars lopp ny förordninghärom

varder af Riksdagen faststäld, dels ock en förordning angående

bevillningsafgifter af särskilda förmåner och rättigheter, af den lydelse

bilagan B utvisar, att jemväl tillämpas från 1884 års början.

Med anmälan härom får Riksdagen, som för år 1884 åtagit sig en

allmän bevillning af 3,350,000 kronor, hvaraf 3,100,000 kronor beräknats

belöpa sig på bevillningen af fast egendom samt af inkomst och 250,000

kronor på bevillningsafgifterna af särskilda förmåner och rättigheter,

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes Riksdagens här omförmälda beslut

till allmän efterrättelse kungöra.

Med undersåtlig vördnad etc.

Stockholm den 13 Juni 1883.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

Bil. A.

Förslag

tm

förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

§ l.

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i § 4 upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med tre öre för hvarje fulla etthundra kronor

samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

§ 2.

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren, utom i följande fall,

då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt, eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag, eller ock innehafves af stad eller

annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, så vida egaren enligt § 4 a) eller b)

är från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens. Skrifvelse, N:o 79.

§ 3.

Mom. 1. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms storlek,

beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna

uppgifter om arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar och värderingar

för egendomens belåning eller försäkrande mot brandskada.

Mom. 2. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med § 14 i Kongl. kungörelsen

den 11 Maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta

senare bör läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock

iakttages, att frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor,

så att möjligen öfverskjutande belopp icke beräknas.

Mom. 3. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under tre år, derest

icke under tiden mellan tvenne på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i § 2 af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktion närmare omförmälas, påkalla

förändrad värdering.

Mom. 4. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i § 4 c), eger icke rum.

§ 4.

Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) städer och andra menigheter, akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga

allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af fastighetens

taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt flott
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

led: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för sjelfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader.

§ 5.

Vid uppskattning af fast egendom ''skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas;

a) å jordbruksfastighet :

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flere brukningsdelar eller afsöndring af jord

derifrån egt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i § 2 a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det

derå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

§ 6.

Fast egendom taxeras inom den ort, der egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

§ 7.

För all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall, med

de undantag, som i § 11 omförmälas, bevillning erläggas med en för

hundra af inkomstbeloppet.

§ 8.

Mom. 1. Till inkomst af kapital räknas:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af

patronus ecclesiae.

Mom. 2. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande verk,

inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering och andra binäringar till

jordbruket i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks

produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk

eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom: aflöning,

arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest icke fastighetsbevillning

derför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild

tjenst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän förvaltning stälda kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)

all annan i denna § ej särskildt omförmäld inkomst, som icke är

genom fastighetsbevillning beskattad.

§ 9-

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket bosatt: för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom

resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre

på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån uppbär

lön eller pension: för den inkomst, som af honom här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

Hvad här ofvan säges om enskild person, galle ock i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, verk och inrättningar samt andra juridiska

personer, i den mån de icke äro i denna förordning från inkomstbevillning

frikallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus och bolag, derunder

jemväl inbegripna sådana som enligt särskild författning äro skyldiga

afstå sin vinst.

§ 10.

Grunder för inkomsternas beräknande.

Mom. 1. Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året.

Mom. 2.

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension

upptages med det. belopp, hvartill inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande likväl, dels att inkomsten första året den

åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående året, skall

upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar,

taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande

året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande året upphör,

densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets

inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande

året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a) är

föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse

eller yrke, och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma

icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras.

till bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt

markegångspris utgör.

Mom. 3. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete må afdrag

icke ske:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt dertill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt § 4 är

fri från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

Mom. 4. Deremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande,

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i § 8

mom. 2 a) l:o och 3:o sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra dermed jemförliga utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap, konst

eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjenstehästar

samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier och

andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat

ställe, än tjcnstemans eller i förrättningen deltagande persons Vanliga

boningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering

utom station, fältaflöning under krigstid, samt arfvode eller traktamente

för riksdag eller revision å annan ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren

är bosatt;

f) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enkeoch

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjenstebiträde, presternas i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergifna, ränta och ainorteringsbidrag till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79,

öfverbyggnadsamorteringsfonden för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader

för sådana tjensteresor, för hvilka ersättning icke är särskildt

anvisad.

§ 11.

Undantag från de i §§ 7—10 meddelade stadganden.

Mom. 1. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke

rum: när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, deri inbegripna

äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor, uppgå

de till 1,200 kronor men icke till 1,800 kronor, äro 300 kronor af inkomsten

af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke eger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort,

der kostnaden för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, der särdeles

ömmande omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig

den eger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig öfverstiga

200 kronor.

För inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den

skattskyldige är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken

befrielse från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.

Mom. 2. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den

i § 8 mom. 2 b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer

och hypoteksföreningar;

jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lernnar utdelning åt sina delegare;

samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

sparbanker, som afses i Kongl. förordningen den 1 Oktober 1875,

och hvilka ej lemna utdelning åt stiftarne eller deras rättsinnehafvare,

äfvensom sådana rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda

vinst endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af''kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter anstälda,

jemte alla öfriga under utrikesdepartementet lydande embets- och

tjensteman samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller pension,

som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill;

e) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening för all annan inkomst än den,

som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhålles genom här idkad rörelse;

f) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

§ 12.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus eccleske; för inkomst af tionde eller ersättning derför:

der inkomsten utgår;

b) bank-, jernvägs- och kanalbolag: der bolagets rörelse drifves,

vare sig genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor eller vid

större och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de orter, der bolagets rörelse eller någon

hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning drifves; men i fall sådana bestämda orter icke förefinnas:

der bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksegare samt annan yrkes- och näringsidkare; för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, der rörelse eller

yrke eller någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller

i afsevärd omfattning idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka

innefatta flere församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes idka,

äfvensom de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvas på flere

orter, men endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling,

der de äro mantalsskrifne;

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Håft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

e) egare af fartyg, hvaruti flere hafva del; för inkomst af fartyget:

der hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: der fartyget har sin hemort;

f) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

stälda kassor; för den i § 8 mom. 2 b) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, der densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare; för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare; för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: der pensionen utbetalas.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: der han är mantalsskrifven; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: der han inom riket hufvudsakligen vistas.

Föreskrifter angående taxeringen.

§ 13.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och

hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillning sberedningar

samt taxerings- och pr öfning snämnder, hvilkas sammansättning och åligganden

här nedan bestämmas.

A. Uppgifter till ledning vid taxeringen.

§ 14.

Före den 15 Mars nedannämnda år skola följande officiella uppgifter

meddelas, nemligen:

l:o) det år, då ny taxering af fast egendom inom hela riket skall

verkställas:

a) af hvar och en stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, derå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift

anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, äfvensom då

förbehåll gjorts om så kallade undantagsförmåner;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

b) af hvarje inom riket bildad hypoteksinrättnings direktion:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid derå, efter

det enahanda uppgift sist meddelades, för dylikt låns erhållande anstäld

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter

eller Vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i stad och på dess område

eller i köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad

samt å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet, äfvensom å

andra der uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket

och dess binäringar tillhörande rörelse; börande denna uppgift

afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot brandskada försäkrade

under den tid af samma år och det nästföregående, för hvilken

enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för

allmän inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent

eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående hvar och en person tillkommande lön, tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, arfvode, pension eller gratifikation, boställe,

löningsjord eller andra löneförmåner; hvarjemte bör anmärkas, huruvida

med tjensten åtföljer inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes- eller

beslagsandelar eller dylikt, som, jemlikt § 8 mom. 2 b) och § 10 mom.

2 b) och cj, är bevillning underkastadt;

c) af öfverståthållareembetet i Stockholms stad, magistraterne i

öfriga städer samt af Kongl. ,Maj:ts befallningshafvande i länen:

uppgift angående beloppet af hvarje fabriks- eller näringsidkares

tillverkningar, i enlighet med de hos dessa myndigheter anmälda förhållanden.

§ 15.

De i näst ofvanstående § föreskrifna uppgifter skola upprättas särskildt

för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i

stad samt inom stadgad tid i Stockholm öfverleinnas till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter antingen tillsändas Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet eller omedelbart tillställas, i stad, magistraten

och, på landet, vederbörande kronofogde, för att ofördröjligen till be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse, N:o 7,9.

villningsberedningarnes ordförande öfverlemnas; skolande dessa uppgifter

sedermera taxeringslängderna bifogas.

§ 16.

Mom. 1. Styrelse för hvart och ett verk eller bolag, som är med

Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller fatt sin bolagsordning af Kongl. Maj:t

stadfäst och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt

ansvarighet enligt Kongl. förordningen den 6 Oktober 1848, skall det

åligga att före April månads utgång hvarje år, på sätt i § 15 linnes

föreskrifvet, insända dels sådan uppgift om dess samtliga lön- och arfvodestagares

samt i verkets eller bolagets arbete i öfrigt anstälde personers

löneförmåner, hvarom i § 14: 2:o b) stadgas, dels ock bestyrkt

utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade räkenskaper, utvisande

beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta å eget

kapital inräknad; och bör sådant utdrag beträffande bank-, jernvägsoch

kanalbolag samt, så vidt ske kan, äfven för annat verk eller bolag,

som drifver rörelse på två eller flere orter, utvisa denna vinst, fördelad

på hvar och en af de orter, der enligt § 12 rörelsen bör beskattas, jemte

bruttoinkomsten å hvarje särskildt ställe.

Mom. 2. Agent för utländskt försäkringsbolag vare skyldig att,

inom tid och på sätt, här ofvan sägs, lemna uppgift angående antalet

försäkringar och premiebeloppet för nästföregående året inom agenturens

område.

§ 17.

Derest i §§ 14 och 16 föreskrifven uppgift icke varder inom stadgad

tid aflemnad, eller om erhållen uppgift befinnes ofullständig eller

origtig, bör, der sådant för bevillningstaxeringens vederbörliga verkställighet

anses behöfligt, fullständig eller rättad uppgift ofördröjligen infordras

genom bevillningsberedningens ordförande.

Annan för beredningen erforderlig officiel uppgift skall, då begäran

derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas. Jemväl andra

bolag än de i § 16 mom. 1 nämnda, likasom ock enskilde arbetsgivare,

vare skyldige att på anfordran af bevillningsberedningens ordförande

inom åtta dagar derefter till honom lemna uppgift om de hos dem anstälde

personers aflöning och andra förmåner.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 19.

21

§ 18.

Hvar och en annan enligt denna förordning skattskyldig, än de i

§16 inom. 1 omförmälda verk eller bolag, vare ock vid äfventyr, som

i § 19 mom. 4 stadgas, skyldig att inom åtta dagar efter derom från

bevillningsberedningens ordförande bevisligen emottagen uppmaning till

honom lemna uppgift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital

eller arbete det nästföregående året uppgått.

\

§ 19-

Mom. 1. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i ofvanstående

§§ 14, 15 och 17 är stadgadt rörande der omförmälda officiella

uppgifter, vare vederbörande tjensteman underkastad ansvar, som för

annan försummelse i tjensten.

Mom. 2. Skulle sådan uppgift, som angående verks eller bolags

verksamhet i § 16 är föreskrifven, icke inom stadgad tid aflemnas, skall

verket, bolaget eller agenten bota ett belopp, svarande mot tio procent

af den bevillning, som inom beredningsdistriktet varder verket eller bolaget

påförd för inkomst af den rörelse, som uppgiften skolat afse, hvarjemte

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, på anmälan af bevillningsberedningens

ordförande, eger att med föreläggande af lämpligt vite dylik

uppgift infordra.

Mom. 3. Brister verk, bolag eller enskild aidbetsgifvare i skyldigheten

att aflemna de i § 16 mom. 1 och § 17 stadgade uppgifter om

aflöningar, böte fem kronor; hvarefter i afseende å uppgifternas införskaffande

förfares såsom i nästföregående moment är sagdt.

Mom. 4. Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid

aflemna infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, hafve förlorat rätten

att fullfölja talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet

af den inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden

uppskattat inkomsten till annat belopp än det af taxeringsnämnden

antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning

taxerats.

§ 20.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva i hvad

mån aflemnad uppgift är af beskaffenhet att kunna tjena till ledning

vid taxeringen, eger bevillningsberedningen att föreslå samt taxerings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

och pröfningsnämnderna att bestämma och fastställa taxeringen af fastighet

eller inkomst.

§ 21.

En hvar skattskyldig, som icke enligt denna förordning är pligtig

att aflemna uppgift för taxeringen, vare obetaget att meddela upplysning

om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid

likaledes uppgifva de afdrag, som han vid inkomstens beräkning anser

sig berättigad att på grund af § 10 mom. 4 tillgodonjuta. Sålunda frivilligt

meddelad så ock enligt § 18 infordrad uppgift, hvars offentliggörande

den skattskyldige förklarar sig icke medgifva, må endast inför

beredningen och, med den skattskyldiges samtycke, inför taxerings- eller

pröfningsnämnden företes, men icke utan hans samtycke i nämndens

protokoll intagas; skolande, sedan frågan om samme skattskyldigs taxering

blifvit afgjord, sådan uppgift till honom återställas eller bevisligen

förstöras af den, som densamma emottagit.

B. Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o) Bevillningsberedningarne.

§ 22.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett beredningsdistrikt. I

Stockholm eger öfverståthållareembetet att bestämma antalet af de bevillningsberedningar,

som der skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje

bevillningsberedning skall omfatta. För annan stad, hvarest flere bevillningsberedningar

erfordras, eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att efter magistratens hörande bestämma bereaningarnes antal och beredningsdistrikten.

Likaså må på landet större kommuner af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande fördelas i två eller flera beredningsdistrikt;

äfvensom två eller flere mindre kommuner kunna till ett beredningsdistrikt

förenas. ,

§ 23.

Hvarje bevillningsberedning bör i stad bestå af tre, högst fyra personer,

nemligen en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till ordförande

och föredragande förordnad magistrats- eller annan härtill lämplig per
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse, A7; o 7$.

sou samt två eller tre inom beredningsdistriktet boende personer, som

under senast förflutna år derstädes utgjort fastighets- eller inkomstbevillning.

Dessa ledamöter väljas af stadsfullmäktige i de städer, der

sådana finnas, men i öfriga städer af allmän rådstuga. På landet bör

bevillningsberedningen utgöras af en utaf Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till ordförande och föredragande förordnad, helst inom distriktet

boende, person, som eger tillförlitlig kännedom om ortens ekonomiska

ställning och industriella förhållanden, samt två, högst sex på kommunalstämma

utsedde, i orten bosatte, personer, hvilka under sistförlidna

år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom beredningsdistriktet.

Aro flere kommuner förenade till ett beredningsdistrikt, skall för hvarje

kommun väljas en eller två ledamöter i beredningen. Vid samma tillfälle,

som de ordinarie ledamöterne i bevillningsberedningen utses, skola

äfven, så i stad som på landet, en eller två suppleanter på enahanda

sätt som de ordinarie ledamöterne väljas.

§ 24.

Mom. 1. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, i början af hvart och ett år, de skattskyldige

om de personer, som inom hvarje ort blifvit, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förordnade att såsom ordförande leda bevillningsberedningens

arbeten för samma år, samt om de särskilda beredningsdistrikt,

deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts befallningshafvande

meddelar föreskrift om det antal beredningsledamöter, som inom hvarje

stad eller kommun skall väljas, samt om hvad i öfrigt vid dessa val

bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras vederbörande om skyldigheten

att aflemna de uppgifter, som i afseende på den förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt om påföljden för uraktlåtenhet

derutinnan, hvarjemte underrättelse meddelas om tid och ställe för uppgifternas

aflemnande.

Mom. 2. Val af ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 Februari; börande, genast efter valförrättningens

slut, ej mindre de då valda personerna än den af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade ordföranden i samma beredning om de

verkstälda valen underrättas.

§ 25.

På det bevillningsberedningens ordförande och ledamöter må ega

tillfälle att inhemta nödig kännedom om sina åligganden, bör erforder
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

ligt antal exemplar af denna förordning med dertill hörande instruktion

äfvensom af förordningen angående mantals- och skattskrifningarnes förrättande

jemte den del af de till dessa författningar hörande formulär,

som skall af beredningarne och de skattskyldige begagnas, genom Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlemnas, i stad, till magistraten

och, på landet, till ordföranden i kommunalstämman, för att genast efter

valet tillhandahållas beredningens ordförande och hvarje dess ledamot.

I Stockholm tillhandahållas dessa exemplar vederbörande ordförande

och ledamöter i beredningarne omedelbart af öfverståthållareembetet.

§ 26.

De inom hvarje beredningsdistrikt för taxeringen aflemnade uppgifter

skola samlas, ordnas, numreras och granskas af bevillningsberedningens

ordförande, hvilken, der föreskrifven uppgift eller annan för

taxeringen behöflig upplysning saknas, bör, jemlikt §§ 17 och 18, densamma

från vederbörande infordra eller, jemlikt § 19 mom. 2 och 3, om

förhållandet göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Har sådan uppgift, som i § 18 omförmäles, blifvit skattskyldig affordrad

men ej af honom behörigen aflemnad, åligger det beredningens

ordförande att derom göra anteckning i mantals- och taxeringslängden.

Uppgifternas nummer likasom uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

å fastigheter skola af ordföranden på behöriga ställen

i mantals- och taxeringslängden antecknas.

§ 27.

Med iakttagande af samma ordningsföljd mellan distrikten, som i

afseende på taxeringsförrättningarnes verkställighet är föreskrifven, eger

bevillningsberedningens ordförande att bestämma tid och ställe för hvarje

berednings sammanträde; och bör han derom ofördröjligen ej allenast

underrätta de öfriga ledamöterne af beredningen, utan äfven på lämpligt

sätt meddela de skattskyldige inom beredningsdistriktet underrättelse.

Beredningssamrnanträdena, hvilka på landet alltid skola hållas

inom distriktet, böra utsättas så tidigt, att samtliga beredningarne senast

den 31 Maj må hafva afslutat sina arbeten.

§ 28.

Till bevillningsberedningens ordförande bör å landet kommunalstämmans

ordförande och i stad vederbörande tjensteman senast den 15

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse, N:o 70.

April hafva aflemna! mantals- och taxeringslängden för året, sedan densamma,

hvad mantalsskrifningen angår, blifvit i föreskrifven tid och

ordning granskad, jemte dertill hörande för mantalsskrifningen aflemnade

uppgifter och handlingar.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion, och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder, åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda

längd införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket bevillning

skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig.

I stad böra beredningarne åtnjuta nödigt biträde af vederbörande

uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman.

§ 29.

Beslut må icke kunna fattas af bevillningsberedning, som omfattar

blott en kommun eller en del deraf, derest icke ordföranden och minst

två ledamöter äro närvarande, ej heller af beredning, omfattande två

eller flere kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från

hvarje kommun är tillstädes; börande i allt fall, då ordinarie ledamot i

beredning är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest, vid föreslående af fastighetsvärde eller inkomstberäkning,

skiljaktighet i meningarne inom beredningen uppstår, komma beloppen

att upptagas i öfverensstämmelse med den mening, som de fleste ledamöterne

yttrat, samt, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden

biträdt; och åligger det ordföranden att i de fall, då hans mening

icke gjort sig gällande, uti förslaget särskild! upptaga den taxering, han

ansett böra föreslås; varande det jemväl hvar och en af de öfrige beredningsledamöterne

obetaget att få sin särskilda mening för taxeringsnämnden

anmäld, så vida densamma skriftligen affattad till beredningens

ordförande aflemnas.

Ordförande eller ledamot i beredningen bör afträda, då fråga om

hans egen taxering inom beredningen förekommer.

§ 30.

Bevillningsberedningens förslag med tillhörande mantals- och taxeringsuppgifter

samt öfriga handlingar äfvensom afskrift af föregående

årets mantals- och taxeringslängd skola senast den 6 Juni aflemnas i

Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga städer till magistraten.

Dessa myndigheter skola senast fjorton dagar före taxeringsnämn
Bili.

till Rilcsd. Prat. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. ‘20 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

dens sammanträde kungöra, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt

och aflemnadt, samt att kännedom om detsammas innehåll kan på angifvet

ställe inhemtas; åliggande det, i Stockholm öfverståthållareembetet

och i öfriga städer magistraten att till taxeringsnämnden öfverlemna såväl

beredningens förslag som dertill hörande mantals- och taxeringsuppgifter

samt öfriga handlingar.

På landet skall beredningens förslag senast den 6 Juni öfverlemnas

till kommunalstämmans ordförande, som det åligger ofördröjligen efter

mottagandet kungöra, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt,

samt att kännedom om detsammas innehåll kan på angifvet

ställe inhemtas. Tio dagar före taxeringsnämndens sammanträde skall

han öfversända förslaget till vederbörande kronofogde. Alla mantalsoch

taxeringsuppgifter samt öfriga handlingar skola af beredningens

ordförande efter förrättningens slut tillställas vederbörande kronofogde,

hvilken det åligger till taxeringsnämnden medföra så väl samtliga dessa

handlingar som ock beredningens förslag.

§ 31.

Skattskyldig, som är missnöjd med beredningens förslag, eger att

hos taxeringsnämnden uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på

grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.

§ 32.

Magistratsperson, kronofogde eller länsman må ej utan laga förfall

kunna afsåga sig erhållet förordnande att vara ordförande i bevillningsberedning.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet bosatt person vare skyldig

att, så vida han icke de tvenne nästföregående åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga uppdrag

att vara ordförande eller ledamot i beredningen. Utom distriktet bosatt

person är icke, utan sitt eget medgifvande, skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

§ 33.

Der ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde

eller underlåter att inom föreskrifven tid aflemna beredningens

förslag och öfriga handlingar, vare han förfallen till böter af sextio

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

kronor. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde

utsatta ort och tid, böte trettio kronor. Ledamot af beredningen

eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträdet

uteblifver, böte tio kronor.

§ 34.

Ordförande i bevillningsberedning skall jemväl inställa sig hos taxeringsnämnden

för samma ort. Skulle lian icke vara skyldig att för tjensteåliggandens

fullgörande vid taxeringsnämnden komma tillstädes, må

han för sin resa till och från denna nämnds sammanträdesort åtnjuta

skjutsersättning med tre kronor för mil och under tiden för sin närvaro

vid nämnden traktamentsersättning med sex kronor om dagen.

2:o) Taxeringsnämnderna.

§ 35.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål utaf de skattskyldige, på sätt nedan

stadgas, utsedda taxeringsnämnd. Taxeringsdistrikts område bestämmes

af Kong]. Maj:ts befallningshafvande. Det utgöres i allmänhet af hvarje

särskild stad, samt på landet af två, tre eller fyra beredningsdistrikt,

men, der Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, må

sistnämnda antal ökas eller minskas, äfvensom större stad fördelas i flera

taxeringsdistrikt. Hvart och ett taxeringsdistrikt. har sin taxeringsnämnd,

hvilken bör hålla sina sammanträden inom staden eller distriktet;

dock må för landet utsedd taxeringsnämnd äfven sammanträda i

närbelägen stad.

§ 36.

Efter dertill af städernas magistrater samt kronofogdarne och häradsskrifvarne

för det löpande året uppgjorda förslag, som under Mars månad

skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas, bestämmer

Kongl. Majrts befallningshafvande tid och ställe för taxeringsnäm-n-:

dernas sammanträden. Dervid bör tillses, att på landet vederbörande

kronofogde och häradsskrifvare må kunna öfvervara hvarje taxeringsnämnds

sammankomst, samt att de bemälda nämnder åliggande taxeringsförrättningar

senast den 15 Juli kunna vara afslutade.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse, N:o 70.

§ 37.

Så fort sig göra låter utfärdar Kongl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande af val till ledamöter i taxeringsnämnderna

samt tid och ställe för nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jemväl innehålla bestämda föreskrifter om hvad vederbörande

tjensteman samt de skattskyldige hafva att med hänsyn till dessa

nämnder iakttaga, äfvensom angående samma nämnders och deras ledamöters

åligganden. Senast inom fjorton dagar efter den, då denna kungörelse

blifvit på vanligt sätt inför församlingen uppläst, utlyses å landet

kommunalstämma för anställande af omförmälda val. I stad förrättas

valen inför magistraten af stadens vid allmän rådstuga eller vid val af

stadsfullmägtige röstberättigade invånare; och skall, då stad är delad i

flera taxeringsdistrikt, hvarje distrikt för sig utse sina ledamöter i taxeringsnämnden.

§ 38.

På landet bör antalet af hvarje taxeringsnämnds ledamöter vara nio,

då taxeringsdistriktet icke utgöres af mera än en kommun. Omfattar

åter taxeringsdistriktet två kommuner, skall taxeringsnämnden bestå af

tio ledamöter, bland hvilka fem utses af hvardera kommunen; och om

tre eller flere kommuner tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör hvarje

kommun utse i förra fallet fyra och i senare tre ledamöter i detta distrikts

taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, skola ledamöterne i

taxeringsnämnden vara tio, deraf fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;

och då taxeringsdistriktet omfattar tre eller flera beredningsdistrikt,

utses från hvarje beredningsdistrikt i förra fallet fyra och i det

senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i taxeringsnämnden väljas,

bör äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de

ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

§ 39.

För att vara valbar till ledamot i taxeringsnämnd erfordras att inom

taxeringsdistriktet hafva under nästföregångna år utgjort fastighets- eller

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

inkomstbevillning; börande åtminstone en af dem, som utses till ledamöter

i taxeringsnämnden, hafva erhållit vederbörligt uppdrag att å

kommunens vägnar deltaga i årets bevillningsberedning. För öfrigt bör

vid ifrågavarande val tillses, att, så vidt möjligt är, så väl fastighetsegare

som näringsidkare och löntagare komma att i nämnden ega säte

och stämma.

Efter valets förrättande bör den, som dervid fört ordet, om detsammas

utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm öfverståthållareembetet

och på landet kronofogden, samt dervid tillika meddela hvilka bland

de valde i årets bevillningsberedningar deltagit; skolande i stad magistraten

och på landet kronofogden underrätta de valde ledamöterne och

suppleanterne om det dem gifna uppdrag, hvarvid tillika till en hvar af

de valde, som icke i beredningen deltagit, skall öfverlemnas ett exemplar

af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden, är, så vida han

icke af laga förfall derifrån hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra.

Inträfladt förfall bör ofördröjligen anmälas för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde suppleant hinner inkallas.

Ledamot i taxeringsnämnd, som, utan anmäldt laga förfall, uteblifver

från nämndens sammanträde, höte fem kronor. Taxeringsnämnds vid

utlyst sammanträde närvarande ledamöter ega att, om det för taxeringsförrättningens

fortgång erfordras och utsedd suppleant för tillfället icke

tinnes att tillgå, inkalla annan till ledamot valbar person att i förrättningen

deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i verksamhet eller fortsätta sina

göromål, så vida icke de närvarande vederbörligen valde eller tillkallade

ledamöterna utgöra minst två tredjedelar af det antal, hvaraf nämnden

bör bestå.

§ 40.

Landshöfdingen i länet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten deltaga. Då landshöfdingen är närvarande,

före han ordet; egande eljest nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

§ 41.

Mom. 1. Under taxeringsnämnds sammanvaro bör alltid behörigt

kronoombud vara tillstädes, för att efter sorgfällig granskning af bevill
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

ningsberedningens förslag göra de anmärkningar och framställningar,

hvartill lian för iakttagande af kronans rätt finner sig ega anledning.

Detta ombud, hvilket det dessutom åligger noga tillse, att anteckningarne

i mantals- och taxeringslängden varda verkstälda i öfverensstämmelse

med nämndens beslut, förordnas i stad af Kong]. Maj:ts befallningshafvande;

och bör företrädesvis dertill utses den person eller någon

af de personer, som enligt Kongl. Majrts befallningshafvandes förordnande

deltagit i samma års bevillningsberedning. På landet är kronofogden i

orten kronoombud vid bevillningstaxeringarne.

Mom. 2. Protokollet hos taxeringsnämnden föres i Stockholm af

person, som dertill af öfverståthållareembetet förordnats, och i öfriga

städer af en utaf magistraten utsedd person, såvida icke denna protokollsföring

åligger någon viss, der anstäld tjensteman. På landet skall

sagda protokoll föras af kronofogden. Af nämndens beslut föranledda

anteckningar i mantals- och taxeringslängden skola under sammanträdet

verkställas, på landet af häradsskrifvare!! och i stad antingen af den

person, magistraten förordnat att i sådant afseende vid bevillningstaxeringen

biträda, eller af den tjensteman, hvars åliggande dessa anteckningars

verkställande tillhör: och äro samtlige desse tjensteman pligtige

att nämnden med upplysningar tillhandagå.

Mom. 3. Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat hänseende icke

iakttaga denna förordnings föreskrifter eller icke verkställa taxeringen i

öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden, åligger det

kronoombudet och ordföranden i vederbörande bevillningsberedning att

sådant genast anmärka. Dylik anmärkning äfvensom nämndens i anledning

deraf meddelade yttrande skola i protokollet intagas.

§ 42.

Har kronofogde, häradsskrifvare, eller annan person, som det åligger

att, enligt mom. 1 och 2 i näst ofvanstående §, vara tillstädes och tjenstgöra

vid taxeringsnämnds sammankomst, derifrån, utan laga förfall, uteblifvit,

efter den för nämndens sammanträde utsatta tid eller har hans

dessförinnan inträffade förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, böte

han trettio kronor.

Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af nämnden göras hos

Kongl. Majrts befallningshafvande, som dä vidtager den åtgärd, förhållandet

finnes påkalla.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

§ 43.

Skulle taxeringsnämnden, vid granskningen och pröfningen af bevillningsberedningens

taxeringsförslag jemte dertill hörande uppgifter och

de mot samma förslag framstälda erinringar, finna sig föranlåten att från

embetsverk och myndigheter, bolag eller enskilde arbetsgifvare inhemta

ytterligare uppgifter och upplysningar rörande sådana förhållanden, som

vederbörande, med hänsigt till bevillningstaxeringen, skola uppgifva, förfares

på enahanda sätt som, i afseende på uppgifters eller upplysningars

införskaffande åt bevillningsberedningen, i § 17 är stadgadt; egande

taxeringsnämnderna ovägerligen af dessa embetsverk och myndigheter

undfå de upplysningar, som kunna erfordras. Uraktlåter bolag eller enskild

arbetsgifvare att angående de i §§ 16 och 17 omförmälda förhållanden

vederbörligen affordrad uppgift eller upplysning taxeringsnämnden

meddela, vare påföljden densamma, som dylik uraktlåtenhet vid bevillningsberedningen

enligt § 19 medför.

§ 44.

Taxeringsnämnden bör noga granska mantals- och taxeringslängderna

i hvad de angå de inom distriktet senast förrättade mantalsskrifningar

samt taga kännedom om de anmärkningar, som dervid eller vid

samma längders derefter verkstälda granskning förekommit. Skulle härvid

visa sig, att någon antingen utan giltiga skäl blifvit från kronoutskylder

befriad eller fått sig utskylder ålagda, från hvilkas utgörande

han, i anseende till sin nödstälda och utblottade belägenhet, bort frikallas,

eger nämnden att rättelse derutinnan meddela; börande dock ej

mindre beslutet derom än de skäl, som detsamma föranledt, alltid i

nämndens protokoll intagas.

§ 45.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter, och

måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna vara öppen

och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterne biträdt,

eller, om rösterna utfalla lika, den som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gälle den mening, ordföranden

biträder.

§ 46.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda, för att meddela

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår. Ledamot af

nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars, barns eller

syskons taxering förekommer.

§ 47.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra

låter, bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig

påförda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och en skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden skedda ändringar i

bevillningsberedningarnes taxeringsförslag, åligger det den, som fört

nämndens protokoll, att senast fjorton dagar efter det taxeringsförrättningarne

inom fögderi eller stad blifvit afslutade aflemna, i Stockholm

till öfverståthållareembetet, i öfriga städer till magistraten och på landet

till kommunalstämmans ordförande, för hvarje kommun på landet och

hvarje församling i stad utskrifna utdrag af sagda protokoll, utvisande

alla af nämnden beslutade förändringar uti och tillägg till beredningens

förslag. Dessa protokollsutdrag skola, under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpligt

och dervid äfven tillkännagifvet ställe hållas de skattskyldige till handa.

§ 48.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden förda protokoll skall verkställas

inför nämnden, eller senast åtta dagar efter nämndens sammanträde

inför ordföranden jemte minst två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å protokollet tecknadt intyg af nämndens

ordförande och två ledamöter. Så snart de i ofvanstående § 47 oinförmälda

protokollsutdrag äro utskrifna, bör protokollet aflemnas till den

tjensteman, som det tillhört att anteckningarne i mantals- och taxeringslängden

verkställa. Denna längd underskrifves af både nyssbemälde

tjensteman och kronoombudet, hvarjemte rigtigheten af deruti skedda^

på taxeringsnämndens beslut grundade anteckningar äfven vitsordas alordföranden

och två ledamöter i samma nämnd.

§ 49.

Mom. 1. Sedan taxeringsnämndernas förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad vederbörande tjensteman och på landet

häradsskrifvaren ofördröjligen uträkna samt i mantals- och taxerings
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

längden införa de bevillningsafgifter, som på grund af taxeringsnämndernas

beslut skola påföras.

Mom 2. Senast den 15 Augusti skola taxeringsprotokoll och längder

med sammandrag jemte tillhörande handlingar, äfvensom afskrifterna

af föregående årets mantals- och taxeringslängder till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet insändas, på landet omedelbart af vederbörande

häradsskrifvare och i stad genom magistratens försorg; varande i annat

fall den tjensteman, hvars försumlighet föranledt inträffudt dröjsmål,

förfallen till böter af tre kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda

tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjensteman, som det tillhör att anteckningarne

i mantals- och taxeringslängden verkställa, inom samma tid och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareembetet inlemna taxeringsprotokoll och

längder med tillhörande handlingar.

Mom. 3. Afskrift af mantals- och taxeringslängden, i hvad den

angår hvarje särskild kommun på landet, skall jemväl senast den 15

Augusti af häradsskrifvarcn tillställas vederbörande kommunalstämmas

ordförande, för att genom hans försorg i den ordning, som i § 47 föreskrifves,

hållas de skattskyldige till handa; börande afskriften sedermera

af ordföranden förvaras, för att af honom öfverlemnas till ordföranden

i påföljande årets bevillningsberedning.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift

af mantals- och taxeringslängden för hvarje särskildt beredningsdistrikt

i samma ordning hållas de skattskyldige till handa samt påföljande år

öfverlemnas till vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

§ 50.

Innan taxeringsnämnden upplöses skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå i Stockholm fyra, men i öfriga städer och på landet tre

personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd, hvarvid, derest

taxeringsnämndens sammansättning sådant medgifver, i stad bör utses

åtminstone en, som under nästföregående år der erlagt bevillning för

löneinkomst, samt på landet åtminstone en, af hvilken inom distriktet

bevillning blifvit erlagd antingen för sådan inkomst eller för inkomst af

jordbruksnäringen icke tillhörande rörelse.

Om de personer, som sålunda blifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att, enligt stadgandet i nedanstående § 53, utses till ledamöter i pröfningsnämnden,

skall i Stockholm taxeringsnämnds ordförande, i öfriga

Bill. till lliksd. Prot. 18SS. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. ‘20 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse, iY:o 79.

städer magistraten och på landet kronofogden ofördröjligen meddela

Kongl. Maj:ts befallningshafvande underrättelse.

§ 51.

Senast innan klockan tolf å åttonde dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande

dag, bör skattskyldig, som finner sig föranlåten anföra besvär

öfver taxeringsnämnds beslut i hvad honom rörer, så ock vederbörande

kommun, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, hafva till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande inlemnat sin till pröfningsnämnden stälda besvärsskrift;

börande de skattskyldige genom den i § 54 omförmälda kungörelse

härom erinras.

3:o) Pröfning snämnderna.

§ 52.

För att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva och afgöra anförda

besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd

årligen sammanträda, för hvart och ett län i länets residensstad under

senare hälften af September och för Stockholms stad i Stockholm under

förra hälften af Oktober månad, egande denna nämnd att, efter tagen

kännedom om hvad mantals- och taxeringslängder samt protokoll jemte

aflemnade uppgifter innehålla och noggrann pröfning af alla nämnden

understälda frågor och förhållanden, meddela sådana rättelser och ändringar

i eller göra sådana tillägg till den taxering, senast församlade

taxeringsnämnder verkstält, som finnas af rättvisa och billighet samt en

författningsenlig och jemlik beskattning påkallade.

§ 53.

Pröfningsnämnd skall bestå af tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

Kongl. Majrts befallningshafvande eger utse bland de af taxeringsnämnderna

dertill föreslagna personer. Bland ledamöterne i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i Stockholms stad minst en fjerdedel vara

egare af fast egendom; och böra nämndens ledamöter så utses, att nämnden,

så vidt förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett efter

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

beskattningens belopp och mängden af de skattskyldige skäligen lämpadt

antal dels näringsidkare och dels löntagare, samt att inom nämnden icke

saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar, dessas ekonomiska

tillstånd och hufvudsakliga näringar.

Den som till ledamot i pröfningsnämnd blifvit utsedd, men utan

vederbörligen anmäldt laga förfall vid nämndens sammankomst sig icke

infinner, skall bota tio kronor.

§ 54.

Uti derom utfärdad allmän kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit

utsedde, samt underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och bör ett exemplar af denna kungörelse i god tid

hvarje ledamot af nämnden genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg tillsändas.

§ 55.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. Är landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden att sjelf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör

vid sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter, och måste till följd deraf omröstning anställas,

skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterne biträdt, eller, om rösterna utfalla lika,

den, som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej

tillämpas, gälle den mening, som biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering förekommer.

§ 56.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamreraren

samt för Stockholm kamreraren vid öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster,

med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

ningar och framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt

tinner sig ega anledning.

§ 57.

På Kongl. Maj:ts befallningshafvandes kallelse skola bevillningsberedningarnes

ordförande vara pligtige att, för upplysningars meddelande,

före och under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort,

der nämnden sammanträder. Dock ankommer på Ivongl. Maj:ts befallningshafvande

att bestämma, hvilkens eller hvilkas inställelse må anses

vara behöflig.

§ 58.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de af

nämndens beslut föranledda anteckningar i mantals- och taxeringslängd

derna samt i den uti § 59 omförmälda särskilda längd verkställas af den

eller de personer, som Kongl. Majrts befallningshafvande dertill förordnat.

Sådant förordnande får icke meddelas åt någon, som i annan egenskap

skall hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

§ 59.

Mom. 1. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl anteckning skall ske, huruvida klagande skattskyldig,

hvilken enligt § 18 taxeringsuppgift affordrats, densamma behörigen

aflemnat. Fastighets- eller inkomsttaxering, som till följd af

pröfningsnämndens beslut tillkommit eller blifvit faststäld annorlunda än

taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas i särskild längd, deruti de

protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet

åligger att med sin underskrift å så väl mantals- och taxeringslängden

som nyssnämnda särskilda längd vitsorda deruti, enligt pröfningsnämndens

beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg. Den,

som fört pröfningsnämndens protokoll, åligger att i Stockholm före November

månads utgång till öfverståthållareembetet och i länen före

Oktober månads utgång till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors

ordförande, vid bot af fem kronor för hvarje dag, hvarmed

den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna för hvarje församling

i stad och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag af nämnda protokoll,

utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade förändringar uti och

tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder. Dessa

protokollsutdrag, hvilka jemväl skola innehålla underrättelse om hvad

den, som med pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes, har att iakttaga,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

skola hållas de skattskyldige till banda under viss tid af minst fjorton

dagar, hvarom kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen utfärdas;

börande, utom hvad Stockholm angår, i denna kungörelse upptagas namn

och hemvist för de skattskyldige, i afseende å hvilkas taxering pröfningsnämnden

vidtagit ändring.

I Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad

det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast den 15 December vederbörande

skattskyldig tillställas.

Mom. 2. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringsprotokoll och

längder jemte tillhörande handlingar samt de hos pröfningsnämnden förda

längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare eller magistrat för

debiteringens verkställande.

De i § 49 mom. 3 omförmälda afskrifter af föregående årets mantals-

och taxeringslängder skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

qvarstanna för att der förvaras.

§ 60.

A pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatte ledamöter i

denna nämnd samt de kronofogdar och andra personer, som på Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes kallelse från annan ort vid pröfningsnämnden

sig infunnit, äro berättigade att under sin närvaro hos nämnden åtnjuta

traktamentsersättning med sex kronor om dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts efter tre kronor för milen, men då

resan sker på ångfartyg eller jernväg med ett belopp, motsvarande i

förra fallet afgiften för enkel hyttplats, eller, då hytt ej förekommer, en

salongsplats, och i senare fallet afgiften för plats i första klassens vagn.

§ 61.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsigt till

pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareembetet;

kommande äfven, hvad Stockholm beträffar och så vidt härom meddelade

föreskrifter äro der tillämpliga, alla andra Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på bevillningstaxeringarne och dermed sammanhängande

frågor, tillhörande bestyr att åligga öfverståthållareembetet,

som alltså har att af vederbörande tjensteman och skattskyldige emottaga

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

enahanda förslag och uppgifter med flere handlingar, som i landsorterna

skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande afleinnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, da öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

§ 62.

Mom 1. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad, må

emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i § 19'' mom. 4 förlorat rätt

till talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,

och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December

månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke

varda till pröfning upptagna. Sedan ötver inkomna besvär förklaring

från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne

varda fogade så väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas

protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan angå,

som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna handlingar, hvilka, sä

vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande finnas förvarade, genom

klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten samtliga handlingarne jemte eget utlåtande.

Mom. 2. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning

å anförda besvär.

4:o) Allmänna föreskrifter.

§ 63.

Mom. 1. Ledamot af bevillningsberedning, taxerings- eller pröfningsnämnd

må endast den vara, som råder öfver sig och sitt gods samt är

i besittning af medborgerligt förtroende.

Mom. 2. Sådan ledamot åtnjuter i och för utöfningen af sitt uppdrag

enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsmän.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

§ 64.

Mom. 1. Ledamot af bevillningsberedning, taxerings- och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till ovilkorlig

efterrättelse de föreskrifter, denna förordning och den till ledning för

taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion innehålla, samt efter sorgfällig

granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och

för öfrigt upplysta eller kända förhållanden efter bästa förstånd, på heder

och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen, så att densamma

i fråga om så väl fast egendom som inkomst varder i möjligaste måtto

jemlik och rättvis.

Mom. 2. Ledamot af bevillningsberedning, taxerings- eller pröfningsnämnd

och dervid biträdande tjensteman får icke, utom vid beredningens

eller vederbörande nämnds sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs

meddelade uppgift angående hans inkomst och rörelse, m. in.; och må

de under öfverläggningarne inom sagda beredning eller nämnder lemnade

upplysningar och yttrade åsigter rörande enskildes ekonomiska ställning

icke på något sätt utspridas.

Mom .i. Ofvanstående mom. 1 och 2 skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxerings- och pröfningsnämnds första sammanträde uppläsas.

§ 65.

Mom. 1. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva beredningen, till arfvoden åt kronans ombud

vid taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen samt andra anteckningar

under pröfningsnämndens sammankomster, äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade

biträde af städernas tjensteman eller andra personer, som icke ega

att vid samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må

hvarje pröfningsnämnd, med undantag af Stockholms stads, för hvilken

nedanstående särskilda stadgande gäller, använda och fördela högst ett

belopp, motsvarande tre procent af de första 100,000 kronor, hvartill

länets hela bevillningssumma efter denna förordning för året uppgår, två

procent af derpå följande 50,000 kronor och en procent af allt hvad

bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna

bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden

beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning

eller vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas, eller ett

sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersätt
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

ning och vedergällning under ett följande år; börande vid de särskilda

ersättningarnes bestämmande afseende fästas på för uppdragets utförande

erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjensteman, som i och

för tjensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning, eger icke att

derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

Mom. 2. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri

och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

Mom. 3. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till mantalsoch

taxeringslängder, till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva beredningen, till arfvoden åt kronans

ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar under

taxerings- och pröfningsnämndernas sammankomster äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade

biträde af personer, som icke ega att vid samma förrättningar

beräkna traktamentsersättning, må af Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp, som svarar emot högst två och en

half procent af samma stads efter denna förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jemväl för bemälda pröfningsnämnd

det i mom. 1 af denna § gjorda förbehåll för det fall, att bevillningssurnman

skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens beräkning. Om

det af pröfningsnämnden sålunda beviljade belopp och detsammas fördelning

skall underrättelse genom utdrag af nämndens protokoll meddelas

statskontoret, hvarifrån beloppet kommer att omedelbart utbetalas.

Mom. 4. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af mantalsoch

taxeringslängderna, hvilken det enligt § 49 mom. 3 åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i §§

34 och 60 bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning bör, efter

anstäld granskning af derå ingifna räkningar, utan sammanblandning med

de i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden,

med flera utgifter, utbetalas för länen af vederbörande landtränteri och

för hufvudstaden omedelbart af statskontoret.

Mom. 5. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition utlemna nödigt antal exemplar af de

i § 25 omförmälda författningar äfvensom blanketter till mantals- och

taxeringslängder, jemte sammandrag, samt till pröfningsnämndernas längder,

för att genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg veder
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

hörande tillställas. För Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareembetet

tryckning och tillhandahållande af blanketter till mantals- och

taxeringslängder.

§ 66.

Mora. 1. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må under

iakttagande af stadgad tid och ordning kunna med allmänna posten insändas

till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifvas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande

egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans

begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

Mom. 2. Den, som vill öfver taxerings- eller pröfningsnämnds beslut

anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende anmäler

sig hos vederbörande tjensteman, kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts

Överklagande erforderligt utdrag af mantals- och taxeringslängden samt

nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra protokollsutdrag

och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders beslut

böra utfärdas.

§ 67.

Mom. 1. Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter, eller af annan orsak fråga uppstår om

tillämpning af deruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i bevillningsberedning, taxerings- eller

pröfningsnämnd, eller annan behörig person anmälan derom göras hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hvartill

en eller annan finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder,

som anmäld försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad författningen

stadgar för öfrigt kan påkalla.

Mom. 2. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fäld till böter, eger att, med iakttagande af hvad i allmänhet är

stadgadt angående böters nedsättning och dylika utslags Överklagande,

öfver det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten, hvilka

besvär böra vara dit ingifna innan klockan tolf å trettionde dagen efter

erhållen del af samma beslut.

Mom. 3. Omförmälda böter tillfalla, der icke annorlunda är särskildt

föreskrifvet, de fattige inom den församling, der den bötfälde är

mantalsskrifven.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Åfä. 1 Band. 20 Haft.

0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

§ 68.

Af bevillningsberedning, taxerings- eller pröfningsnämnd behandlad

taxeringsfråga må icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda besvär,

eller af annan anledning återförvisas till samma berednings eller

nämnds förnyade behandling. Ej heller må någon förklaringsskyldighet

bemälda beredning eller nämnder åläggas.

§ 69.

Om vid pröfning af anförda besvär eller inom kammarrättens revisionsafdelning

uppkommen anmärkning angående skattskyldigs taxering

för inkomst af kapital eller arbete kammarrätten finner, att taxering

blifvit verkstäld å annan än rätt ort, eller uraktlåten å ort, der den

rätteligen bort ega rum, så ock om, vid sådan pröfning, sig visar, att

i fråga om skattskyldig, som bort för inkomst taxeras inom två eller

flere beskattningsorter, denna inkomst å en eller flera af dessa orter

upptagits till origtigt belopp, eger kammarrätten, äfven om besvär eller

anmärkning med afseende å endast en af ifrågavarande taxeringsåtgärder

förekommit, att efter vederbörandes hörande meddela rättelse i taxeringen

å så väl den ena som den andra beskattningsorten; dock att

skattskyldigs sammanräknade årsinkomst dervid icke må sättas högre

än taxeringsmyndigheterna bestämt, derest icke besvären eller anmärkningen

innefatta yrkande om sådan förhöjning.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

l:o) UppbördsboJcen och debetsedlarne.

§ 70.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola, utan hinder

af anförda besvär, de bevillningsdtfgifter, som enligt föreskrifterna i

denna förordning böra utgå för de af taxerings- och pröfningsnämnderna,

bestämda fastighetsvärden och inkomstbelopp, af vederbörande

tjensteman ofördröjligen debiteras i uppbördsböckerna, så att dessa

kunna i fullständigt skick å behörig tid till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

inlemnas för erhållande af uppbördsorder.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

§ 71.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken, såsom

bifogade formulär visar, bör upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt beloppet

af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges beskattningsbara inkomst af kapital eller arbete

samt bevillningsafgiften derför.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift-, har att i

sådant hänseende iakttaga.

§ 72.

Med undantag af skattskyldigs hustru och hemmavarande barn samt

andra till hans hushåll hörande eller hos honom skattskrifna och på

hans debetsedel upptagna personer, som icke skola utgöra bevillning

efter denna förordning, bör hvar och en skattskyldig erhålla särskild

debetsedel; men, vid ansvar såsom för tjenstefel, får icke mer än en

debetsedel utfärdas för de skattskyldig inom samma socken på landet

eller uppbördsdistrikt i stad åliggande bevillningsafgifter; varande dock

husbonde berättigad att, efter derom gjord begäran, erhålla särskilda

debetsedlar för de hos honom skattskrifna och på hans debetsedel uppförda

tjenstehjon. Fastighetsegare, som sådant åstundar och derom vid

mantalsskrifningen eller eljest gjort anmälan, vare ock berättigad att

erhålla särskild debetsedel för hvarje honom tillhörig fastighet.

§ 73.

Debetsedlarne sammanfattas och utfärdas med ansvar för deras rigtighet,

på landet af häradsskrifvaren och i stad af vederbörande uppbördsman;

börande desse tjensteman aflemna debetsedlarne så tidigt, att

de senast fjorton dagar före uppbördstidens början kunna de skattskyldige

tillhandahållas. Medelst derom af vederbörande magistrat eller

häradsskrifvare utfärdad kungörelse underrättas de skattskyldige om

tiden när och stället hvarest inom staden eller socknen debetsedlarne

få af dem afhemtas och om den person, genom hvilken de varda utlemnade;

varande i staden eller socknen boende uppbördstjensteman,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

länsman, fjerdings- eller sexman, som härom anmodas, skyldig att emottaga

och vederbörligen tillhandahålla debetsedlarne.

Genom magistraten eller häradsskrifvaren underrättas Kongl. Maj:ts

befallningshafvande om den kungjorda tiden för debetsedlarnes tillhandahållande

åt de skattskyldige.

I afseende på utfärdandet och utdelningen af debetsedlarne inom

Stockholm och Göteborg kommer att förfaras på sätt derom är särskild!

stadgadt.

§ 74.

Den, som upprättar och utfärdar debetsedlarne, är berättigad att

såsom ersättning för detta bestyr åtnjuta och å debetsedeln upptaga för

hvarje sådan sedel, hvars slutsumma icke öfverstiger sju kronor, tre öre,

deröfver till och med sjuttiofem kronor, tolf öre, samt för debetsedel å

ännu högre belopp femtio öre.

§ 75.

Mom. 1. Har bevillning för fast egendom eller för inkomst af kapital

eller arbete .blifvit skattskyldig påförd till högre belopp än som

enligt denna förordnings föreskrifter rätteligen bör utgå för det fastig
O

O O O ö

hetsvärde eller den inkomst, vederbörande beskattningsnämnd bestämt,

eller förmenar skattskyldig, att bevillning obehörigen blifvit honom påförd,

eger han att deri hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande söka rättelse

genom besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ingifvas innan klockan tolf å trettionde dagen efter den, då, på sätt

i § 73 stadgas, oden skattskyldige egt tillfälle att erhålla sin debetsedel.

Mom. 2. Atnöjes den klagande icke med Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i anledning af sådana besvär meddelade beslut, eger han att

innan klockan tolf å trettionde dagen efter af beslutet erhållen del fullfölja

sin klagan hos kammarrätten; börande ej mindre Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

än kammarrättens beslut i dylika mål, jemte vederbörlig

besvärshänvisning, den klagande kostnadsfritt tillhandahållas.

Mom. 3. Besvär i debiteringsfrågor uppehålla icke uppbörden af

det vid den öfverklagade debiteringen påförda belopp, hvaremot, då

debiteringsåtgärden icke fastställes, den klagande eger att kostnadsfritt

återbekomma hvad af honom blifvit för mycket erlagdt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse, N:o 7,9.

\

2:o) Uppbörden.

§ 76.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å

de influtna medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas jemväl på bevillningsuppbörden och

dermed förenade bestyr.

§ 77.

Före December månads utgång skola vederbörande magistrater och

kronofogdar till Kongl. Maj:ts befallningshafvande inkomma med förslag

angående tid och ställe för uppbörden inom hvarje stad eller socken,

hvarefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande senast fjorton dagar före

uppbördens företagande låter genom allmän kungörelse underrätta de

skattskyldige om tid och ställe för uppbördsstämma och den ordning,

som dervid kommer att iakttagas. I stad, utom Stockholm, skall vederbörande

tjensteman eller dertill särskildt utsedd person och på landet

häradsslcrifvaren vara närvarande vid uppbördsstämma!! för att meddela

behörig annotation å de skattskyldiges debetsedlar, enär derförutan uppbördsmannens

qvittens enligt uppbördsförfattningarna icke är gällande.

§ 78.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning förrättats, afstått sin egendom

till borgenärer, eller efter den 1 Maj det år, för hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans-

eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och vederbörligen

bevakade bevillningen gäldas utaf hans afträdda eller efterlemnade

tillgångar.

3:o) Afkortning ar na.

§ 79.

Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital

eller arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

*

får afkortning ega rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik

inkomst, som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets lopp

upphört, i hvilket fall sådan bevillning blott erlägges för den tid, hvarunder

löneinkomsten eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar

af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare åtnjutits.

Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.

§ 80.

Afkortningslängd skall i stad underskrifvas af vederbörande tjensteman,

som för densammas rigtighet är ansvarig, samt efter deraf anstäld

granskning attesteras af en magistratsperson och minst två ledamöter

utaf årets taxeringsnämnd.

På landet skall afkortningslängden, med ansvar för dess rigtighet,

undertecknas af kronofogden samt häradsskrifvaren; och bör den å utlyst

kommunalstämma granskas samt förses med intyg af ordförande och

två socknemän om denna gransknings verkställighet, hvarvid tillika bör

uppgifvas, om och hvilka anmärkningar emot längden förekommit.

Sedan afkortningslängden blifvit vederbörligen granskad och attesterad,

aflemnas densamma i stad af magistraten och på landet af kronofogden

till Kong!. Maj:ts befallningshafvande, för att i stadgad ordning

vtterligare handläggas.

j o De

4:o) Redovisningen.

§ 81.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag tjena till efterrättelse.

§ 82.

Mom. 1. Sammandrag af mantals- och taxeringslängderna, upptagande

jemväl den påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse

med härvid fogadt formulär, skall årligen för Stockholms stad,

inom årets slut, och för annan stad samt för fögderi, före den 15 December,

insändas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Mom. 2. På grund af dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

inom Stockholms stad af dervarande uppbördsverk och inom länen af

landskontoren uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns

hela bevillning, hvilka sistnämnda sammandrag, dertill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg vederbörande tjensteman tillhandahållas,

skola af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas före

slutet af Januari månad påföljande år.

Mom. 3. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen

hunnit derstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jemföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarne utdelas.

§ 83.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

skulle, utan att ett sådant förhållande- af giltiga orsaker föranledts, uppgå

till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att

låta vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna

påkallade och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

§ 84.

I de städer, der magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna stadga fått sig uppdragna, tillhöra

stadsstyrelsen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse, N:o 7.9

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

§ 1.

Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

1 :o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark, jemte särskilda förmåner såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jemväl behörigt

afseende fästas vid egendomens läge, jordens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder,

med undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad, skolande

då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sådan

ränta dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma

ökas med ett belopp motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter

5 procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från

hypotek sinrättning antagna värde, såvida sådan värdering skett under

nästföregångna tre år och det egendomen dervid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna tre år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade

undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöfver eller under egendomens verkliga värde, börande vid

bestämmande af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af

sådana byggnader, som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt

inflytande, likasom värdet af kreatur, redskap och andra inventarier,

eller förlag vid jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets

bestämmande tagas i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

derunder inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller

skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma

afträda, eller så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan denna

och närbelägna egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar,

hyres- eller arrendebeloppet blifvit bestämdt med afseende å slägt- eller

andra kända förhållanden mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn;
5:o)

brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller i

köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt

å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra der

uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör dessas

egentliga värde; så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga

det belopp, som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed

jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner;

7:o) då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till ett belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jemförliga

egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det

vederbörande taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller de af

här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens

uppskattning till sitt verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna tre år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så’ ock då förändring göres i det senast faststälda taxeringsvärdet,

böra de särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeringshandlingarne

eller nämndens protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt

öfriga i 5:te punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej,

utan på enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till

lägre värde än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre

värde än det, som motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad

efter 5 procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jord
Bih.

Ull Riksd. Prof. 7889. 10 Sami. 7 Afä. 7 Band. 20 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

bruksfastighet och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet

af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka

bevillning anses böra utgöras.

§ 2.

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall första gången

verkställas år 1884 och sedermera hvart tredje år, från nämnda år

räknad t.

Har under tiden mellan tvenne på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på

dess område, eller å öfriga i § 1 mom. 5 af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ökadt eller ininskadt, eller fast egendoms

värde antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar

eller andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller

genom inträffad eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning

märkligen förminskats i förhållande till dess uppskattade värde; då bör

detta värde jemkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först

derefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall värdet införas

endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk och dertill hörande näringar samt

qvarnar och fabriker, m. fl. verk och inrättningar.

§ 3.

Vid beräkningen af den behållna årliga inkomsten utaf bruk och

fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning jemföres värdet af der under

senast förflutna året tillverkade eller förädlade varor med värdet af

härvid använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning

eller förädling förenade kostnader; börande taxeringsmännen om dessa

värden och kostnader förskaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

§ 4.

Vid beräkning af den behållna inkomsten af mjöl- och såg- samt

andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas storlek och stenparens, ramarnas

och sågbladens samt stamparnas och valkarnas antal, utan hufvudsakligen

mäld- och skogs- samt vattentillgången jemte tulltägtens belopp

och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel m. m., som läget och kommunikationsmedlen

bereda.

Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel och handtverk

samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

§ 5.

Med ledning af de i afseende på fartyg föreskrifna uppgifter angående

läste- eller tontal, byggnadsmaterial och anbringad ångmaskins

drifkraft m. m., uppskattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst

efter fartygets storlek och beskaffenhet samt de, så vidt kändt är, under

nästföregångna år verkstälda resors äfvensom besörjda varu- och persontransporters

förmånlighet.

§ 6.

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till bevillning för sina inkomster genom arfvode!),

kaplake och så kallade hyror m. m., äfvensom för värdet af fri

kost och andra förmåner efter enahanda beräkningsgrunder, som äro

stadgade för den vid industriella företag eller i enskild tjenst anstälda

personals inkomstbevillning.

§ 7.

Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare

eger af sin rörelse, uppskattas, med fäst afseende å härvid förekommande

allmänna eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beskaffenhet och

det belopp, hvartill den årliga varuomsättningen eller tillverkningen

uppgår, antalet af de vid rörelsen biträdande eller använda personer,

dessas befattningar och lönevilkor, afsättnings- och arbetstillfällen, handelsbodars

och verkstäders läge jemte öfriga omständigheter, som anses

inverka på förmånligheten af idkad handel eller annan näring. Skulle

taxeringsmännen sakna närmare kännedom rörande verkliga beskaffen
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

heten af den rörelse, om hvars beskattning fråga är, och afiemnade uppgifter

icke innehålla tillfyllestgörande upplysning derom, böra de, på

sätt dem lämpligast synes, förskaffa sig de underrättelser, som erfordras

för rörelsens rättvisa beskattning.

§ 8.

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning förvärfvad

rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder

ut till försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket

befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i § 7—12

af bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande hvad sålunda är

vordet stadgadt ega tillämpning äfven i det fall, att utländing medför

utländska varor, som förut blifvit under en eller annan form reqvirerade.

§ 9-

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för

den skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid

bevillningstaxeringen för ett eller annat yrke påförda beskattning icke

medför eljest saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af

detta yrke, så äro taxeringsmännen icke pligtige att undersöka och

pröfva behörigheten till detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller

särskildt uppdrag.

§ io.

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst, antingen i penningar

eller spanmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptågas på

grund af derå erhållen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid

spanmåls jemte andra in natura utgående varors och persedlars värde’

beräknas efter ortens senast faststälda markegångspris och sådana persedlar,

som icke finnas i markegångstaxan uppförda, åsättas de värden,

som persedlarne inom orten anses ega.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse, N:o 7,9.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för en bostad af enahanda antal lika beskaffade ruin och

lägenheter. Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan,

enligt taxeringsmännens åsigt tillämplig beräkningsgrund. I de fall, då

einbets- och tjensteman, såsom boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning

för bostället, skall han icke taxeras till inkomstbevillning för

sin förmån af fri bostad på samma ställe.

§ 11-

De med embeten och tjenster eller andra befattningar förenade obestämda

och till beloppet vexlande inkomster taxeras enligt kända eller

uppgifna förhållanden och med fäst afseende å sådana tillfälliga omständigheter,

som under senaste tiden inverkat på dessa inkomsters belopp;

börande derjemte såsom ledning för uppskattningen af dylika extra inkomster

eller så kallade sportler, vid tillämpliga fall, följas den beräkningsgrund,

som iakttagits vid bestämmandet af årlig ersättning åt innehafvare

af likartad tjenst, då sådan dermed förut förenad inkomst upphört.

§ 12.

I afseende på skattskyldigs taxering för inkomst såsom fullmäktig

eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra låter,

hvad rörande taxering af löntagares till beloppet obestämda inkomster

är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här ofvan

icke omförmälda tillgångar.

§ 13.

Sedan all annan inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras, är

beräknad, bör inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hvad

taxeringsmännen, på grund af egen kännedom samt alla meddelade eller

eljest tillgängliga upplysningar, anse denna inkomst verkligen utgöra.

Saknas annan tillförlitlig beräkningsgrund, då skall jemförelse anställas

emellan, å ena sidan, den skattskyldiges alla sammanlagda kända års
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse, N:o 70.

inkomster af fast egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott i bolag

och annan, särskild bevillning underkastad inkomstkälla samt, å andra

sidan, den skattskyldiges alla sannolika lefnadskostnader. Skilnaden eller

det belopp, hvarmed Iefnadskostnaderna kunna finnas öfverskjuta nämnda

sannolika årsinkomster, anses då utgöra den skattskyldiges inkomst af

kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges okända lefnadskostnader i stad,

köping eller dermed jemförlig ort, må desamma i allmänhet icke anses

vara lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af den årliga

hyra, den skattskyldige erlägger för de af honom och hans egen familj

begagnade rum och lägenheter, eller sålunda, att, när denna hyra stiger

öfver 300 till och med 500 kronor, Iefnadskostnaderna och således äfven

den skattskyldiges årsinkomster anses uppgå till minst 3 gånger hyrans

belopp; när hyran är högre än 500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna

anses vara 4 gånger hyrans belopp; när hyran är högre än

1,000 till och med 1,500 kronor, Iefnadskostnaderna anses vara 5 gånger

hyrans belopp, samt, när hyran är högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna

anses uppgå till minst sex gånger hyresbeloppet; ankommande

det på taxeringsmyndigheterna att bestämma i hvad mån hyresbelopp,

som icke uppgår till mer än 300 kronor, må läggas till grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna hus, uppskattas hyresvärdet för

de rum och lägenheter, hvilka de för sig och familj begagna, genom

jemförelse med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen härvid taga i betraktande, huruvida

talrik familj, embetsåligganden eller annat förhållande nödsakat till begagnande

af flere och dyrare rum än vanligt, och om af sådan anledning

kan vara skäligt att göra nedsättning i den efter nyssnämnda grunder

beräknade inkomst, eller om underhåll af hästar och åkdon, talrik

betjening, m. m., som, då sådant icke för den skattskyldiges yrke erfordras,

utmärker ett yppigare lefnadssätt, lemnar anledning till beräkning

af högre inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats under året näst före det,

hvarför bevillning påföres, afräknas från egarens kapitalförmögenhet, och

erlägges bevillning för den afkastning, återstående kapitalbeloppet anses

lemna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, ]Y:o 79.

Allmänna föreskrifter.

§ H.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdoin,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas

såsom minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

§ 15.

Enär vederbörande bolag eller inrättning skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda

aktiekapitalet och för den vinst, som rörelsen derutöfver lemnar, så böra

de enskilde delegarne icke taxeras för inkomst från samma bolag eller

inrättning.

§ 16.

Der bevillningsberedning föreslår eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i § 11 mom. 1 af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelse om ökning af det belopp, för h vilket bevillning

icke eger rum eller som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, skall af beredningen i mantals- och taxeringslängden

och af taxerings- eller pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann redogörelse

meddelas, då ökningen är för viss ort allmän på grund af hög

bostadskostnad, om de i orten rådande förhållanden härutinnan och, då

ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för dessas beskSffenhet

i hvarje särskildt fall.

§ 17.

Vid tillämpning af § 11 mom. 1 i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst, af kapital eller arbete,

skola så väl den behållna afkomsten utaf skattskyldig tillhörande

fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som drifves

i bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid bestämmandet, af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att inkomst af

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

jordbruksfastighet beräknas till 3 procent och inkomst af annan fastighet

till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig tinnes i sin

mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450 kronors inkomst af kapital eller

arbete samt tillika eger stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor och

hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgår till 550 kronor, får väl enligt föreskriften

i det ifrågavarande momentet, jemfördt med hvad ofvan sagts, sådan

skattskyldig tillgodonjuta fullständig eftergift af bevillning å förstnämnda

450 kronor; hvaremot, derest den skattskyldige har 1,100 kronors inkomst

af kapital eller arbete, 400 kronors inkomst af aktier samt derjemte

eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 10,000 kronor

med 300 kronors deraf beräknad afkomst och således i sammanräknade

årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, bevillning kommer att, utan

medgifvande af något afdrag, honom påföras för hans först berörda inkomst

af 1,100 kronor o. s. v.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 71).

57

Bil. B.

Förslag

tin

förordning angående hevillningsafgifter för särskilda förmåner

ocli rättigheter.

A. Bevillningsafgift af frälseegendomar.

§ 1.

Utom den efter fast egendoms uppskattade värde, enligt särskild

författning, utgående bevillning, skall för frälseegendomar följande afgift

fortfarande beräknas ocli utgöras på samma sätt som hittills, nemligen:

Trettio öre för hvarje rusttjenstmark, efter ingifven och rigtig befunnen

rusttjenstlängd och jordebok i det län, der egendomen är belägen.

Denna afgift upphör till hälften, då rustningen uppsättes, och eger

icke rum för sätes- och ladugårdar samt de till Danviks hospital hörande

frälsehemman.

De frälsehemman, som hvarken utgöra ränta i rusttjenstpersedlar

eller äro i rusttjenstlängden uppförda, anses vid bevillningens beräknande

lika med andra närmast belägna frälsehemman, med hvilka de

kunna jemföras; men för utsockne frälsehemman betalas: i Skåne fem

kronor trettioett öre, i Blekinge fem kronor samt i Halland och Bohuslän

fyra kronor åttiofyra öre, allt efter förmedladt helt mantal, och i

lika förhållande för mindre hemmansdelar.

För rå- och rörs- samt insockne hemman erlägges hälften emot

det, som för utsockne hemman stadgadt är; börande, i händelse af

rustningens uppsättande, ej mindre för rå- och rörs- än insockne hemman

samma afdrag ega rum, som för frälsehemman är faststäldt.

Bih. till Jliksd. Prat. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Häfl.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

För särskildt skattlagda, af frälsenatur varande lägenheter, utan

hemmantal, i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, erläggas femtiotre

öre för hvarje tunna hardt korn af den åsätta räntan.

B. Bevillniugsafgift för lotshemman.

§ 2.

För de lotshemman, som äro frikallade från rotering, betalas särskildt

efter hemmantalet tre kronor för hvarje helt mantal och i lika

förhållande för de mindre.

C. Bevillningsafgift för rättighet till skogsfång och kolningsfriliet

på allmänningar.

§ 3.

För rättighet till skogsfång på kronans mot rekognition till bruk,

hyttor eller grufvor upplåtna allmänningar erläggas tjugufem öre för hvarje

stafrum ved eller deremot svarande aderton tunnor kol; och beräknas

denna afgift efter det belopp ved eller kol, för hvilket rekognitionsafgiften

enligt privilegier eller resolutioner utgår, antingen skogsfånget

årligen begagnas eller icke.

§ 4.

För kolningsfriliet på härads- eller sockenallmänningar, när. derför

till häradet eller socknen icke erlägges betalning, svarande mot den,

som för rekognitionsskogars eller kronoallmänningars begagnande bör

enligt Kongi. förordningen den 4 Juni 1752 jemte bevillningen utgöras,

skall afgiften så höjas, att beloppet blifver enahanda med hvad för

nyttjanderätt till kronoskogarne erlägges.

D. Beyilliiingsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.

§ 5.

Enskild hank, som eger sedelutgifningsrätt, skall, förutom bevillning

af fast egendom samt af inkomst, erlägga en afgift af två kronor för

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång

under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen; varande styrelsen

för sådan bank skyldig att, till upplysning vid denna afgifts debitering,

i början af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt uppgift å nyssnämnda

sedelbelopp.

E. Bevillningsafgift af utländske eller andre här i riket ieke mantalsskrifne

handlande och handelsexpediter.

§ 6.

Utländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och

skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring i landet och för

egen eller, såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel

samt med eller utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska

varor att framdeles från utlandet levereras, skall, vid ankomsten till

riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna skriftlig uppgift,

huru länge han ämnar här qvarstanna, samt dervid erlägga ett hundra

kronor för rättigheten att under en tid af högst tre månader idka dylik

handel; åliggande det honom att, derest han efter nämnda tid vill samma

rättighet utöfva, förskottsvis betala ytterligare fyratio kronor i månaden,

hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång eller för minst

en månad om sänder, men alltid för full månad, inbetalas till kronans

uppbördsman i stad inom det län, der han vid betalningstiden sig uppehåller;

skolande qvittenset å den erlagda afgiften vara meddeladt å

tryckta blanketter, som, efter vederbörliga reqvisitioner, böra af Statskontoret

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillsändas, för att kronans

uppbördsman i städerna tillhandahållas, och hvilka blanketter, som skola

lyda dels å ett hundra kronor, dels å fyratio kronor hvardera, böra

innehålla erinran om behörigt iakttagande af hvad gällande författningar

i afseende å dylik handel stadga.

Den utländing eller med utländing, enligt hvad här ofvan är sagclt,

likstälde svenske undersåte, som, utan att hafva den stadgade afgiften

behörigen erlagt, beträdes med att bjuda ut eller sluta handel om utländska

varor, skall, jemte afgiftens erläggande, bota från och med

etthundra till och med femhundra kronor. Förbrytelser häremot upptagas

af poliskammare, der sådan finnes, och eljest af allmän domstol;

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

och. fördelas de ådömda böterna lika mellan åklagaren och den kommun,

hvarest förbrytelsen blifvit begången.

De sålunda uppburna bevillningsmedlen åligger det uppbördsmännen

att, under titel: ))Bevillning af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne

handlande och handelsexpediterT, såsom andra kronomedel i

behörig ordning uti länets ränteri leverera; hvarförutom vid hvarje års

slut bör uppgöras och till Kongl. Mapts Befallningshafvande insändas

redovisning för de emottagna qvittensblanketterna, hvilka redovisningar,

sedan desamma blifvit till rigtigheten af Kongl. Mapts Befallningshafvande

styrkta, böra inom Januari månads slut det följande året till

Statskontoret insändas, för att med ränteriredogörelserna jemföra» och

derefter aflemnas till Kammarrätten, för att tjena till ledning vid räkenskapernas

granskning.

För de ifrån Statskontoret till Kongl. .Mapts Befallningshafvande

afsända qvittensblanketterna, hvilka, intill dess desamma till uppbördsmännen

utlemna», skola i landtränteri förvaras, bör jemväl inom Januari

månads utgång behörig redovisning till Statskontoret insändas.

Hvad här ofvan i denna paragraf är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift

af utländing, som utbjuder och försäljer utländska varor,

gäller icke för norrman, som idkar handel med norska produkter.

F. Beyillningsafgift af utländingar för konserter och dramatiska eller

andra föreställningar.

§ 7.

Utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt tillstånd, mot

inträdesafgift, för egen räkning gifver konsert eller annan musikalisk

tillställning, uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning, mekaniska

eller andra konster, kosmoramor, panoramor och andra optiska

konststycken, vaxkabinetter, samlingar af djur och naturalier m. m.,

erlägger för hvarje särskild konsert eller hvarje dag, då skådespel eller

annan föreställning gifves, i Stockholm och Göteborg tre kronor och å

annan ort inom riket en krona 50 öre; börande sådan konsertgifvare,

teaterföreståndare, konstidkare eller förevisare, innan tillståndet meddelas,

styrka, antingen att den stadgade afgiften, för den tid eller det

tillfälle tillståndet omfattar, blifvit till fullo betald, eller att godkänd

säkerhet derför blifvit till vederbörande uppbördsman aflemnad; och

skall, i senare händelsen, afgiften alltid vid hvarje månads slut för

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse, Abo 79.

samma månad till fullo liqvideras; åliggande det den betalningsskyldig^

att, vid det tillfälle sådan liqvid erlägges, till uppbördsmannen jemväl

öfverlemna bevis, i stad från vederbörande fiskal och i köping eller på

landet från länsmannen i orten, om antalet gifna konserter eller förevisningsdagar,

hvilket bevis bör åtfölja uppbördsmannens redovisning öfver

de influtna afgifterna. Uppbördsmannens qvitto å erlagd betalning för

senast inom riket gifna representationer bör dessutom ovilkorligen af

hvar och en sådan utländing, då han i sagde ändamål till annan inrikes

ort ankommer, företes innan nytt tillstånd honom meddelas.

Till kontroll derå, att ifrågavarande afgift blifvit i behörig ordning

erlagd, skall det åligga, i stad fiskal och i köping eller på landet länsman

eller den, som der innehar motsvarande befattning, att, efter hvarje

hälft års utgång, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet skriftligen

uppgifva, huru många föreställningar af förenämnda beskaffenhet

derstädes blifvit under tiden gifna, eller, om någon sådan ej förekommit,

det likaledes anmäla; hvarjemte uppbördsmännen skola inom Januari

månads utgång det påföljande året till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

insända redovisning för de under förflutna året influtna afgifter af ifrågavarande

beskaffenhet; börande dessa redovisningar och uppgifter åtfölja

kronoräkenskaperna, då de till Kammarrätten insändas.

G. Bevillnmgsafgift för gåfva, testamente, fideikommiss och arf.

§ 8-

l:o. För gåfva af fast egendom, med full eganderätt till sjelfva

egendomen, erlägges en för hundra i bevillning.

2:o. För testamente af fast eller lös egendom, kapital eller fordringar,

med full eganderätt till sjelfva egendomen eller kapitalet, erlägges

en för hundra i bevillning.

3:o. För fideikommiss erlägges af hvar och en, som tillträder eller

mottager fideikommitterad egendom eller såsom fideikommiss anslaget

kapital, en för hundra i bevillning.

4:o. Från de i förestående momenter stadgade bevillningsafgifter

befrias:

a) efterlefvande maka;

b) skyldemän i rätt upp- och nedstigande led, äfvensom syskon

eller deras afkomlingar;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

c) annan fjermare arfvinge för sin lagliga arfslott äfvensom för

allt hvad derutöfver är gifvet, som icke uppgår till fem tusen kronor

kapital;

d) kyrka, akademi, vetenskapligt samfund, allmän skola eller annat

allmänt undervisningsverk, stipendiifond, pensionsanstalt, sjuk- och fattigvårdsinrättning

jemte annan from stiftelse; samt

e) hvar och en annan, då värdet af den gifna egendomen eller

kapitalet icke uppgår till fem tusen kronor.

5:o. För arf af fast eller lös egendom, som icke öfvergår till

skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led, syskon eller deras afkomlingar,

utan till fjermare arfvinge, erlägges en af hundra i bevillning,

när arfsbeloppet uppgår till fem tusen kronor.

§ 9.

Vid utgörande af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss

eller arf beräknas värdet å fast egendom efter senaste bevillningstaxering

och å lös egendom efter skedd bouppteckning, mätismannaordom

eller domarens pröfning.

Då fideikommiss öfvergår till person, som, enligt 3 mom. i § 8, är

skyldig derför erlägga bevillning, bör nya fideikommissinnehafvaren

inom ett år från fideikommissets tillträdande hafva till vederbörande

uppbördsman antingen inbetalt den stadgade bevillningen eller ock,

derest tvist om fideikommissrätten uppstått, stält godkänd borgen för

bevillningens erläggande senast inom ett år sedan tvisten blifvit genom

laga kraftegande beslut afgjord. Underlåter han sådant fullgöra, böte

tio procent af bevillningens belopp, hvilka böter tillfalla åklagaren.

För öfrigt kommer, i afseende på kontrollen af all gåfvo-, testamente-

och ärfsbevillnings vederbörliga beräkning, erläggande och redovisande,

att iakttagas hvad i derom särskildt utfärdad författning är

eller varder stadgadt.

§ 10.

Bevillningsafgift för testamente eller arf erlägges, antingen der den

person, som efterlemnat den testamenterade eller arffallna egendomen,

senast varit mantalsskrifven, eller ock der behörigen godkänd borgen

för afgiften blifvit stäld. För fideikommiss skall bevillningsafgiften utgöras

der den fideikommitterade egendomen finnes, eller ock å annan

ort, der dylik borgen för afgiften blifvit aflemnad.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 79.

63

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

§ 11.

De under litt. A, B, C och D omförmälda bevillningsafgifter skola

införas i särskilda längder, hvilkas upprättande åligger på landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjensteman; och bör i öfrigt hvad

angående debitering, uppbörd, afkortning och redovisning af bevillning

af fast egendom samt af inkomst är stadgadt i tillämpliga delar lända

till efterrättelse äfven beträffande nyssnämnda bevillningsafgifter.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.