Skrifvelse till Konungen, om ändrad lydelse af 19 § Skiftesstadgan.
1884-03-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1884:11, Skrifvelse till Konungen, om ändrad lydelse af 19 § Skiftesstadgan.
Dokumentets text
12
Riksdagens Skrifvelse, N:o 11.
N:o 11.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Mars 1884.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändrad lydelse af 19 §
Skiftesstadgan.
(Lag-Utskottes Utlåtande N:r 13 och Memorial N:r 22.)
Till Konungen.
«
I Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket
i riket den 9 November 1866 är föreskrifvet,
i 18 §, att vid alla landtmäteriförrättningar, dervid annans rätt
än sökandens är i fråga, skola, der ej för särskildt fall är annorlunda
stadgadt, två i jordbruk kunnige och erfarne gode män tillstädesvara,
hvilka ega att på sätt i stadgan föreskrifves vid nämnda förrättningar
biträda;
samt i 19 §, att å landet skall för hvarje socken finnas två inom
häradet eller tingslaget boende gode män; hvilket antal, der det för
landtmäteriförrättningarnes obehindrade gång ej är tillräckligt, må efter
behof ökas.
Desse gode män, hvilka väljas å allmän kommunalstämma, dervid
en hvar, som i kommunen under egande- eller nyttjanderätt innebar
hemman, eger lika röst, utses för obestämd tid, till följd hvaraf god
man eger att behålla denna sin befattning, så länge han så finner
för godt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse, N:r 11. IB
De många maktpåliggande landtmäteriförrättningar, såsom t. ex.
egogradering, ståndskogsvärdering, utflyttningsbidrags bestämmande
m. m., i hvilkas handläggning god man deltager, förutsätta hos gode
männen en icke ringa grad af duglighet. Skulle nu erfarenheten visa,
att utsedd god man saknade nödig duglighet, eller skulle god man, som
vid valet varit för befattningen fullt lämplig, sedermera af en eller annan
anledning förlora denna egenskap, så kan, derest gode mannen ej
sjelf finner lämpligt, att afsäga sig befattningen, ett ganska vigtigt
uppdrag komma att på obestämd tid utöfvas af en person, som saknar
de derför erforderliga egenskaper.
De flesta andra kommunala förtroendeuppdrag, såsom befattningen
af ordförande i kommunalstämma, ordförande och ledamot i kommunalnämnd,
nämndeman m. m. lemnas endast på bestämd tid; och ändock
torde det icke kunna sägas, att i allmänhet kontinuitet brustit i handhafvande
af de ärenden, som på dessa kommunens förtroendemän
varit beroende, enär, om valet befunnits godt, den utsedde personen,
derest han varit villig att å nyo emottaga uppdraget, vanligen blifvit
återvald.
Riksdagen, hos hvilken framställning skett, att, i likhet med hvad
fallet är beträffande dessa kommunala förtroendemän, äfven gode män
vid landtmäteriförrättning å landet borde utses på bestämd tid, har,
på nu anförda skäl, för sin del antagit följande
Förordning
angående ändrad lydelse af 19 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga
stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866.
Härigenom förordnas, att 19 § i förnyade nådiga stadgan om
skiftesverket i riket den 9 November 1866 skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Å landet skall för hvarje socken finnas två inom häradet eller
tingslaget boende gode män; h vilket antal, der det för landtmäteriförrättningarnes
obehindrade gång ej är tillräckligt, må efter behof
ökas. Desse gode män skola å allmän kommunalstämma väljas för
en tid af sex år; och ege dervid en hvar, som i kommunen hemman
under egande- eller nyttjanderätt inneliafver, lika röst. Afgående
god man kan återväljas. Tvist om valet fullföljes i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, förordningen om kommunalstyrelse på landet angående
val vid kommunalstämma innehåller. Inom städerna skola, då
landtmäteriförrättning är i fråga, gode män, att dervid biträda, af
14
Riksdagens Skrifvelse, N:o 12.
samtlige delegarne, efter hvars och ens egovälde, inför magistraten i
staden utväljas. Uppkommer om valet tvist, döme derom stadsdomstol.
Detta sitt beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl. Maj:t
tillkännagifva.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 15 Mars 1884.
N:o 12.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Mars 1884.
— — — — Andra Kammaren den 15 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändrad lydelse af § 104
Konkurslagen.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 30.)
Till Konungen.
1862 års konkurslag innehöll i sin ursprungliga lydelse icke någon
bestämmelse om viss minimiprocent, som vid ackord skulle gifvas,
derest ackordet skulle kunna af rätten fastställas, utan blef det nu
härom gällande stadgande infördt i konkurslagen genom förordningen
den 12 Maj 1870. Då Riksdagen i skrifvelse den 14 Maj 1869 (N:o 89)
hos Eders Kongl. Maj:t anmälde det beslut i ämnet, Riksdagen då fattat,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.