Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

1884-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1884:13, Skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 13.

17

N:o 13.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Mars 1884.

—• — •— — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående

skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

(Lagutskottes utlåtande N:r 32.)

Till Konungen.

De bestämmelser, som, på grund af 26 kap. 4 § Byggningabalken

jemte särskilda författningar, för närvarande gälla beträffande deltagande

i byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse,

hafva länge ansetts vara med rättvisa och billighet mindre förenliga,

och under en lång följd af riksdagar, så väl före som efter representationsreformens

genomförande, har ock i dem påyrkats ändring samt i

sådant afseende flere olika förslag varit för Riksdagen framlagda.

Riksdagen, hos hvilken äfven innevarande år framställningar skett

i detta ämne, anser, att, om man i denna så ofta behandlade fråga nu

vill komma till ett resultat, man bör låta detta onus fortfarande hufvudsakligen

hvila å fastighet och härvid utsträcka deltagandet till all

fastighet samt låta skyldigheten utgöras efter det på fastigheterna belöpande

fyrktal, men derjemte låta äfven dem, som skatta för andra

beskattningsföremål än fastighet, i viss mindre proportion deltaga i

besväret.

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse, N:o 13.

Hvad nu den från detta onus för närvarande befriade jordbruksfastighet

angår, så hafva de skäl, som föranlédt 1734 års lagstiftare

att frikalla sätes- och ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman

från allt deltagande i tingshusbyggnad, sedan rättigheten att besitta

sådana hemman icke vidare är frälsemän allena förbehållen, samt en

senare tids lagstiftning äfven medfört förändring i stadgandena om

frälsemäns forum privilegiatum, i det närmaste bortfallit, och någon

giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol skulle

i förevarande afseende åtnjuta en förmån, som icke tillkommer andra

boställshafvare, kan svårligen uppvisas, likasom ingen skälig anledning

torde kunna anföras, hvarför lotshemman skola vara från sådan skyldighet

frikallade. Den frihet i nämnda hänseende, som enligt särskilda

privilegier eger rum för viss fast egendom, måste för öfrigt anses

meddelad endast med afseende å de förhållanden, som förefunnos, då

samma frihet beviljades, eller att byggnadsskyldigheten var ett jorden

uteslutande åliggande besvär, hvadan tillämpningen af denna frihet

bör förfalla på samma gång för nämnda skyldighets utgörande stadgas

en helt och hållet ny grund.

Beträffande deltagande från andra samhällsmedlemmars sida, än

jordbrukares, så härleda sig de nu i ämnet gällande stadganden från

en tid, då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna

onera på landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och då man icke

kände någon annan grund för dennes beskattning än det hemmantal,

han innehade. Emellertid äro nu förhållandena väsentligen förändrade.

I alla landsändar hafva, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en

befolkning af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare med

flere, hvilka lika väl som jordbrukaren hafva intresse af rättskipningens

behöriga handhafvande. De böra derföre ock i sin mån, efter lämpliga

grunder, bidraga till uppehållande af de för detta ändamål nödiga

inrättningar, synnerligast som, med förändrade tidsåsigter och befolkningens

tillväxt, fordringarne i afseende å beskaffenheten af ifrågavarande

byggnader betydligt stegrats; och på samma gång man under

senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet icke är någon lämplig

grund i fråga om deltagande i kommunala besvär, har man ock medgifvit

rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande

i dylika besvär utsträckes till alla skattdragande.

För utsträckning af ifrågavarande skyldighet till äfven annan fastighet,

än jordbruksfastighet, tala i öfrigt samma skäl som för jordbruksfastighetens

deltagande, och står en sådan utsträckning derjemte

i öfverensstämmelse med hvad genom förordningen den 4 November

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 13. 19

1876 är stadgadt om byggnad ocb underhåll af kyrka med hvad dertill

hörer, att byggningsverke, körslor och annan kostnad för kyrkas

byggare och underhåll skall utgöras af egare eller innehafvare af

fast egendom efter samma grund, som är för kommunalutskylder bestämd,

och dagsverken efter matlag. . =

Då egandet af andra beskattningsföremål än fastighet icke

innebär samma stadigvarande intresse, och med den större rörlighet,

dessa beskattningsföremål förete, de understundom kunna komma

ättled kort mellantid inom olika tingslag deltaga uti kanske ganska

betydliga kostnader för ifrågakommande byggnad och underhåll af tingshus

och häradshäkte samt följaktligen skulle kunna komma att jemförelsevis

för tungt i nu förevarande afseende beskattas, derest de skulle

deltaga i skyldighetens utgörande med hela det dem åsätta fyrktal,

har Riksdagen ansett en nedsättning till deltagande med allenast en

fjerdedel af det åsätta fyrktalet kunna för dem medgifvas.

Enligt Riksdagens tanke skall man lättast nå det af alla åsyftade

målet — en förenkling och omgestaltning af våra invecklade skatteförhållanden

— derest man, i stället för att mot hvarje partiel reform

andraga, att med densamma bör väntas, tills skattefrågan i hela pin

vidd kan lösas på en gång, så småningom förbereder denna slutliga

lösning genom att undanrödja de påtagligaste och derför mest öfverklagade,

om ock icke alltid mest tryckande oegentligheterna.

Då Riksdagen till dessa räknar, på anförda skäl, det sätt, på

hvilket för närvarande tingshusbyggnadsskyldigheten är ordnad, har

Riksdagen, såsom en medelväg mellan de olika yrkandena i denna

fråga, för sin del antagit följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll

af tingshus och häradsfängelse.

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § _ Byggningabalken _ och särskilda

författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet

af tingshus och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden

för uppförande och underhåll af sådan byggnad skola alla de,

hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet

efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel

af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal,

skall det bortfalla.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse. N:o 14.

Detta sitt beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl. Maj:t

tillkännagifva.

Med undersåtlig vördnad:

Stockkolm den 15 Mars 1884.

N:o 14.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1884.

— — —• — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens skrifvelse, angående val af Fullmäktige i Riksbanken

Till Konungen.

Riksdagen får härmed anmäla, att vid de dels den 8 och dels

den 27 sistlidne Mars i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti § 72

Regeringsformen samt §§ 71 och 73 R ksdagsordningen anstälda val

blifvit utsedde till

Ordförande bland Fullmäktige i Riksbanken:

f. d. Kaptenen, Kommendören af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,

Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Svärds-Orden m. m. Grefve

Carl Magnus Casimir Lewenhaupt; och

Till Fullmäktige i Riksbanken:

f. d. Statsrådet, Kommendören med stora korset af Eders Kongl.

Maj:ts Nordstjerne-Orden m. m. Pehr Jacob von Ehrenheim,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.