Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående förbindelse medelst ångfärja mellan Helsingborg och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn.

1884-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1884:28, Skrifvelse till Konungen, angående förbindelse medelst ångfärja mellan Helsingborg och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 28.

7

N:o 28.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1884.

— — _ — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående förbindelse medelst

ångfärja mellan Helsingborg och Helsingör eller Malmö

och Köpenhamn.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.)

Till Konungen.

T en inom Riksdagen väckt motion har Grefve Eric Sparre anfört,

hurusom genom våra i senare tider utförda jernvägsanläggningar

transporterna inom landet och jemväl till exportorterna vore väsentligen

underlättade, men förbindelserna med utlandet ännu försvårade

genom vårt insulära läge. Nyare tidens uppfinningar erbjöde likväl

ett medel att öfvervinna denna svårighet i de så kallade ångfärjorna.

Genom sådana, gående dels mellan Jutland och Fyen, dels mellan Fyen

och Seland, hade danska öarne kommit i hvad man kallade spårvägsförbindelse

med kontinenten, och det återstode endast att bringa till

stånd en sådan förbindelse öfver Öresund, antingen ifrån Helsingborg

till Helsingör eller ifrån Malmö till Köpenhamn, för att bereda oss

samma förmån.

Icke blott för persontrafiken och transporten af jernvägsmateriel,

som nu mera inom vårt land tillverkades jemväl för utlandet och i afseende

å hvilken fördelarne voro allra mest i ögonen fallande, men

äfven för transporten af alla varor, till exempel maskiner, jern- och

trävaror, spanmål, kreatur m. m., skulle fördelen häraf ligga i öppen

dag och konkurrensen med utlandet underlättas, ett underlättande, som

i denna tid af rastlös täflan vore af icke ringa vigt. Det vore nem
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 28.

ligen uppenbart, att lastningen från jernväg till fartyg samt ur detta

på land och i magasin, hvarifrån varorna måste åter utföras och åter

ställas på jernväg, väsentligen fördyrade och försvårade frakten emot

då denna kunde ske å ångfärja, för att icke tala om den tid af året,

då isen stängde all kommunikation. Industrien, eller rättare alla näringar,

i ett litet land hade så stora svårigheter att bekämpa i täflan

med de större nationernas, att intet, som derpå kunde ega inflytande,

borde förbises.

Danmark hade icke heller underlåtit att uppmärksamma de fördelar,

som bereddes detsamma genom en lättare förbindelse med kontinenten.

Men i samma mån som denna underlättades, försvårades för

oss möjligheten af täflan.

Anspråken på kommunikationer vuxe ständigt, och ett land, som

icke stode i spårvägsförbindelse med den öfriga verlden, skulle snart

anses isoleradt. En flyktig blick på kartan visade såsom den lämpligaste

öfvergångspunkten Helsingborg, särdeles då Ilalmstadsbanan

utsträcktes till Göteborg. Afståndet mellan Helsingborg och Helsingör

vore nemligen knappt fjerdedelen af det emellan Korsör och Nyborg-,

der ångfärjan öfver Stora Bält gånge. Men äfven mellan Malmö och

Köpenhamn vore afståndet ej större än emellan de sistnämnda orterna.

Det vore sannolikt, att danska staten icke skulle undandraga sig

att deltaga i kostnaden för vidtagande af en sådan åtgärd, helst densamma,

med kännedom om de förslag, som varit å bane, att åstadkomma

en lättare samfärdsel och posttransport mellan Skåne och Tyskland,

borde låta sig angeläget vara att bibehålla den nuvarande förbindelsen

öfver Danmark.

Motionären har derför föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse hemställa: att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande, huru vida en förbindelse medelst ångfärja emellan vare

sig Helsingborg och Helsingör eller Malmö och Köpenhamn kunde

åvägabringas, samt, till betäckande af kostnaden för undersökning dei-- om, bevilja ett anslag af sextusen kronor.

Riksdagen har funnit motionärens förslag väl förtjent af att tagas

i allvarligt öfvervägande. Sjelfva tanken att medelst ångfärja förena

jernvägar på ömse sidor om ett vattendrag och derigenom åstadkomma

en sammanhängande förbindelseled i stället för flera särskilda, med

omlastningar och trafiken betungande kostnader förenade kommunikationsförbindelser

är i Danmark redan förverkligad genom ångfärjor

mellan Seland och Fyen och mellan Eyen och Jutland.

Efter åstadkommande af ångfärja mellan Sverige och Seland skulle

således direkt godsförsändelse utan omlastning mellan Sverige, Dan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse, N:o 28.

mark och Tyskland samt angränsande länder möjliggöras, uppenbarligen

till den största fördel vid utförseln af t. ex. boskap, mejeriprodukter

och andra landtmannavaror, skogsprodukter, tändstickor, jern

m m. Denna kommunikationsled skulle vinna en ytterligare utveckling^

och betydelse, sedan den beslutade kombinerade jernvägs- och

ångbåtsförbindelsen mellan Köpenhamn och Berlin med ångfärja mellan

Giedserodde och Warnemiinde blifvit fullbordad.

De närmast ångfärjeförbindelsen liggande landsdelarne å ömse

sidor om densamma hafva naturligtvis lättare att befordra sina varor

till kusten och sjöledes vidare, men för handelsförbindelserna och omsättningen

mellan de inre landsdelarne och det främmande landet synes

det vara en högst betydlig fördel att kunna, utan mellanhänders anlitande

för omlastning och spedition, få varor afsända och befordrade

omedelbart till destinationsorten.

Om än således fördelarne af den ifrågasatta förbindelsen aro patagliga

och förverkligandet endast en tidslråga, torde likväl i fråga om

sättet för verkställigheten, kostnaderna och valet af plats en omsorgsfull

undersökning erfordras. Mellan Malmö och Köpenhamn ar den

nuvarande trafiken vida större än mellan Helsingborg och Helsingör;

denna senare linie åter är vida kortare än den förra, Redan vid 1881 ars

lernvägsmannamöte i Köpenhamn har frågan om dessa två förbindelse"leders

inbördes företräde i berörda hänseende förhandlats, utan att

meningarne kunnat ena sig. n „

Då nu förslag om en ångfärjeförbmdelses astadkommande mellan

Sverige och Seland blifvit inom Riksdagen väckt, har Riksdagen med

afseende å så väl frågans allmänna vigt som det för vårt land nya i

det ifrågasatta kommunikationssättet ansett sig böra hos Eders Kongl.

Makt anhålla om en förberedande behandling af ärendet.

Deremot har Riksdagen ej funnit, erforderligt att, såsom motionären

ifrågasatt, några särskilda medel härför anvisas. Riksdagen

föreställer sig nemligen, att Eders Kongl. Maj:t ej lärer sakna medel

till de nödiga kostnadernas bestridande.

På grund af hvad ofvan anförts får Riksdagen anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru vida och

på hvilket sätt en förbindelse medelst ångfärja mellan Sverige och

Seland må kunna åvägabringas.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 10 Maj 1884.

Bih, till Riksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 3 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.