Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så och i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs.

1884-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1884:43, Skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så och i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 43.

15

N:o 43.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1884.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om antagande af en Lag angående

utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober

1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning

och utmätning af jernväg, så och i fråga om förvaltning

af jernväg under konkurs.

(Lag-Utskottets utlåtande N:o 56.)

Till Konungen.

Det bolag som, under namn af Nora—Ervalla jernvägsbolag, bildades

i ändamål att åstadkomma jernvägsförbindelse mellan städerna

Nora och Örebro, var ett solidariskt bolag, enligt hvad dess första bolagsordning

af den 26 April 1855 utvisar. Sedan sådan förbindelse

åvägabragts genom anläggning af bredspårig jernväg mellan Nora och

en å Köping—Hults-jernvägen norr om Örebro befintlig station, förr benämnd

Dylta, numera Ervalla station, samt förstnämnda jernväg blifvit

år 1856 för allmän trafik öppnad, antog bolaget, såsom egare af jernvägen,

den 31 Januari 1870 ny bolagsordning, enligt hvars första paragraf

bolaget skulle hafva till föremål att, i enlighet med det mellan bolaget

och Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den 20

Mars 1854 afslutade kontrakt, för all framtid underhålla Nora—Ervalla

jernväg och å densamma ombesörja daglig forsling af personer och

varor medelst regelbundna bantåg. Sedermera har bildats ett aktiebolag,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 43.

benämndt Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag, hvars bolagsordning blifvit

af Eders Kongl. Maj:t den 6 Maj 1881 faststäld, och som, enligt hvad

samma bolagsordnings 1 § utvisar, hade till ändamål att af Nora—Ervalla

solidariska jernvägsbolag öfvertaga ifrågavarande jernväg och att

enligt förr omförmälda kontrakt framgent underhålla densamma och derå

ombesörja daglig regelbunden fart med lokomotiv till personers och

varors fortskaffande.

Det för jernvägsanläggningen beviljade understödet af allmänna

medel har utgått dels med 112,500 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,

dels ock såsom lån till belopp af 225,000 kronor,

hvilket belopp blifvit till fullo inbetaldt. Bolaget lärer deremot häfta i

skuld till enskilda personer för erhållna försträckningar.

Det har, vid sålunda upplysta förhållanden, synts Riksdagen obilligt,

om den omständigheten, att Nora—Ervalla jernvägsbolag icke haft

af nöden att för jernvägens anläggning hos Konungen söka expropriationsrätt,

utan på öfverenskommelsens väg förskaffat sig den för jernvägen

erforderliga mark, skulle föranleda dertill, att egarne af samma

jernväg, hvilken dock befunnits af den vigt och betydelse för det allmänna,

att i och för dess utförande erhållits både statsanslag och låneunderstöd

till belopp, som i förhållande till jernvägens längd, 1,6 mi],

icke varit obetydliga, skulle gå förlustige de fördelar, hvilka förordningen

den 15 Oktober 1880 afser att bereda egare af jernvägar, med

hvilka, på ofvan omförmälda omständighet här, Nora—Ervalla jernväg

torde kunna anses fullt likstäld.

Riksdagen, hos hvilken framställning i ämnet skett, och som sålunda

funnit billighetsskäl tala derför, att ofvan nämnda fördelar må

tillgodokomma ej mindre Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag än äfven

det eller de öfriga jernvägsbolag, hvilka möjligen kunna befinna sig i

samma ställning som nämnda bolag, har på sådan grund för sin del

antagit ett förslag till lag, hvarigenom nu anmärkta brist i förevarande

del af vår lagstiftning skulle blifva afhulpen. Enligt detta förslag skulle

det ankomma på Konungen att afgöra, huruvida 1880 års förordning i

de delar, hvilka icke innehålla blotta öfvergångsstadganden, skall för jernvägar,

tillkomna under liknande omständigheter som den ifrågavarande,

göras gällande eller icke. Till stöd för samma bestämmelse vill Riksdagen

erinra ej mindre om den analogi, som derför kan hemtas från

stadgandet i 19 kap. 14 § Strafflagen, än ock derom, att de förhållanden,

hvilkas tillvaro enligt förslaget utgör förutsättning för sådan utsträckt

tillämpning af 1880 års förordning, som nu blifvit ifrågasatt,

uppenbarligen äro af beskaffenhet, att pröfningen af desamma snarare

bör tillkomma Konungen än vederbörande domstol.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvdsey N:o 43.

Då, såsom ofvan .nämnts, clen skilnad förefinnes mellan nu ifrågavarande

jomvägar samt dem, å hvilka 1880 års förordning för närvarande

är tillämplig, att här expropriation icke försiggått eller rätt dertill

ens sökts, liar Riksdagen funnit det till förekommande af rättskollisioner

vara nödigt, att för beviljande af första gången sökt lagfart å jernvägen

särskildt stadgas det vilkor, att sökande bolaget gitter förete fullständiga

fångeshandlingar å all den till jernvägen hörande mark, äfvensom

behörigen styrka, att icke någon de! af den mark är intecknad för annan

än bolagets gäld.

Riksdagen har följaktligen för sin del antagit följande

Im<i

angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den 15 Oktober

1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning- och

utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under

konkurs.

Härigenom förordnas som följer:

Har bolag, som bildats i ändamål att anlägga jernväg och dertill

af allmänna medel undfått understöd, åtkommit den för jernvägen erforderliga

mark, utan att hafva hos Konungen sökt rätt att förvärfva

densamma enligt gällande författningar om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof; och var jernvägen för allmän trafik öppnad, när

Förordningen den 15 Oktober 1880, innefattande särskilda föreskrifter

angående lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga

om förvaltning af jernväg under konkurs, trädde i kraft, eger, uppå ansökning,

Konungen förordna, att föreskrifterna i 1 till och med 22 §§

af nämnda förordning skola å sådan jernväg tillämpas; dock under vilkor,

att, när lagfart å jernvägen första gången sökes, sökande bolaget

gitter förete fullständiga fångeshandlingar å all den till jernvägen hörande

mark äfvensom behörigen styrka, att icke någon del af den mark

är intecknad för annan än bolagets gäld.

Detta sitt beslut får Riksdagen härmed för Eders Kongl. Maj:t

tillkännagifva.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 9 Maj 1884.

Bih. till Riksd. Prat. 1884. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 6 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.