Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.
1884-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1884:58, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse, N:o 58.
1
3ST:o 58.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1884.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor
om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af
den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar
eller under annan enskild eganderätt innehafves,
samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen hafva förslag blifvit väckta om att staten måtte
inlösa dels de i enskild ego nu befintliga skattefrälseräntor och dels den
kronotionde, som åtföljer patronatsrätt i vissa församlingar eller under
annan enskild eganderätt innehafves, samt att nämnda räntor och tionden
måtte derefter omsättas i penningar. Ifrågavarande slag af ränta och
kronotionde hafva genom köp, byte eller gåfva öfvergått från kronan
till enskild mans hand. Ehuru till sin kamerala natur i öfrigt fullt likartade
med den kronan hehållna räntan och kronotionden, hafva de likväl
på grund deraf, att de till enskild man utgöras, icke kunnat underkastas
den förenkling och omsättning i penningar, som jemlikt Kongl.
kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23 Juli 1869
med öfriga grundskatter vidtagits.
Bill. till Riksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Haft.
1
2
Riksdagens Skrifvelse, N:o 58.
Då, efter det fråga uppkommit om afskrifning af grundskatterna,
rättvisan syntes fordra, att de hemman, af hvilka ofvannämnda utskylder
utgå, lika väl som de skattehemman, hvilkas räntor staten behållit, borde
komma i åtnjutande af afskrifning, föreslogs i det af Kammarrådet A.
Anderson på nådig befallning afgifna betänkande rörande sättet för grundskatternas
samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, att berörde
utskylder skulle till staten inlösas samt, efter det de blifvit i penningar
omsatta, afskrifvas i samma ordning som öfriga grundskatter. Enahanda
stadgande föreslogs af skatteregleringskomitén i dess under den 18 September
1882 afgifna underdåniga betänkande. Eders Kongl. Maj:ts till
nästlidet års Riksdag aflåtna proposition angående afskrifning af grundskatterna
innefattade visserligen icke förslag jemväl till inlösen och afskrifning
af nu ifrågavarande utskylder, men berodde detta, enligt hvad det
vid propositionens beslutande af föredragande departementschefen afgifna
yttrande utmärker, uteslutande derpå, att sättet för berörde inlösen icke
ansetts böra göras till föremål för statsmakternas pröfning, innan den hufvudsakliga
frågan, eller den om de till staten ingående grundskatternas
afskrifning, först blifvit afgjord. Ville man nemligen för nämnde inlösen
tillämpa det af skatteregleringskomitén föreslagna expropriationsförfarande,
maste detta ordnas genom en lag, hvilken efter departementschefens förmenande
borde stiftas i samma ordning, som för civillags tillkomst vore
i grundlagarne bestämd, och sålunda tarfvade helt annan förberedande behandling
än sjelfva skattefrågan, hvartill komme, att de undersökningar,
som måste föregå ifrågavarande utskylclers inlösen för att i hvarje fall
utröna deras rätta natur till skilnad från andra frälseräntor eller de s. k.
frälseskat.teräntorna, antagligen blefve af den vidlyftighet, att undersökningarna
svårligen kunde afslutas under det budgetår, som då vore i fråga.
Jemväl oberoende af frågan om grundskatternas afskrifning har Riksdagen
ansett rättvisa och billighet påkalla, att ifrågavarande ränte- och
tiondegifvare må genom deras utskylders inlösen till staten och fixering i
penningar beredas samma förmåner, som redan kommit öfriga grundskattegifvare
till del. Vid sådant förhållande, och då ett beslut om inlösen af
ifrågavarande utskylder, hvilken åtgärd kan tänkas såsom för ränte- eller
tiondeegaren antingen obligatorisk eller frivillig, lärer böra föregås af en
närmare utredning angående de vilkor och föreskrifter, som i ena eller
andra fallet kunna varda erforderliga, än som för närvarande kan inom
Riksdagen åstadkommas, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes, efter förutgången utredning, vidtaga åtgärder för att
Riksdagens Skrifvelse, N:o 59. 3
c] mindre de räntor å skattefrälsehemman, hvilka genom köp, byte eller
gåfva kommit från kronan i enskild persons hand och icke blifvit med
jordeganderätten förenade, än äfven den kronotionde, hvilken åtföljer patronaträtt
inom vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt
innehafves, måtte emot full ersättning till ränte- eller tiondeegarnc varda
af statsverket inlösta samt derefter omsatta enligt föreskrifterna i Kongl.
kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23 Juli 1869.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm don 11 Maj 1884.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1884.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor
rörande lättnader i rustnings- och rotering sbesvär en,
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33 och Memorial N:o 51.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen hafva flera förslag blifvit framstälda, åsyftande att
bereda någon lättnad i rustningsbesväret. Riksdagen har ock funnit frågan
om beredande af sådan lättnad förtjent af synnerlig uppmärksamhet.
Vid bedömande af denna fråga har Riksdagen ansett böra fasthallas, att,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.