Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.

1884-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1884:58, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 58.

1

3ST:o 58.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1884.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor

om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af

den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar

eller under annan enskild eganderätt innehafves,

samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen hafva förslag blifvit väckta om att staten måtte

inlösa dels de i enskild ego nu befintliga skattefrälseräntor och dels den

kronotionde, som åtföljer patronatsrätt i vissa församlingar eller under

annan enskild eganderätt innehafves, samt att nämnda räntor och tionden

måtte derefter omsättas i penningar. Ifrågavarande slag af ränta och

kronotionde hafva genom köp, byte eller gåfva öfvergått från kronan

till enskild mans hand. Ehuru till sin kamerala natur i öfrigt fullt likartade

med den kronan hehållna räntan och kronotionden, hafva de likväl

på grund deraf, att de till enskild man utgöras, icke kunnat underkastas

den förenkling och omsättning i penningar, som jemlikt Kongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23 Juli 1869

med öfriga grundskatter vidtagits.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 58.

Då, efter det fråga uppkommit om afskrifning af grundskatterna,

rättvisan syntes fordra, att de hemman, af hvilka ofvannämnda utskylder

utgå, lika väl som de skattehemman, hvilkas räntor staten behållit, borde

komma i åtnjutande af afskrifning, föreslogs i det af Kammarrådet A.

Anderson på nådig befallning afgifna betänkande rörande sättet för grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, att berörde

utskylder skulle till staten inlösas samt, efter det de blifvit i penningar

omsatta, afskrifvas i samma ordning som öfriga grundskatter. Enahanda

stadgande föreslogs af skatteregleringskomitén i dess under den 18 September

1882 afgifna underdåniga betänkande. Eders Kongl. Maj:ts till

nästlidet års Riksdag aflåtna proposition angående afskrifning af grundskatterna

innefattade visserligen icke förslag jemväl till inlösen och afskrifning

af nu ifrågavarande utskylder, men berodde detta, enligt hvad det

vid propositionens beslutande af föredragande departementschefen afgifna

yttrande utmärker, uteslutande derpå, att sättet för berörde inlösen icke

ansetts böra göras till föremål för statsmakternas pröfning, innan den hufvudsakliga

frågan, eller den om de till staten ingående grundskatternas

afskrifning, först blifvit afgjord. Ville man nemligen för nämnde inlösen

tillämpa det af skatteregleringskomitén föreslagna expropriationsförfarande,

maste detta ordnas genom en lag, hvilken efter departementschefens förmenande

borde stiftas i samma ordning, som för civillags tillkomst vore

i grundlagarne bestämd, och sålunda tarfvade helt annan förberedande behandling

än sjelfva skattefrågan, hvartill komme, att de undersökningar,

som måste föregå ifrågavarande utskylclers inlösen för att i hvarje fall

utröna deras rätta natur till skilnad från andra frälseräntor eller de s. k.

frälseskat.teräntorna, antagligen blefve af den vidlyftighet, att undersökningarna

svårligen kunde afslutas under det budgetår, som då vore i fråga.

Jemväl oberoende af frågan om grundskatternas afskrifning har Riksdagen

ansett rättvisa och billighet påkalla, att ifrågavarande ränte- och

tiondegifvare må genom deras utskylders inlösen till staten och fixering i

penningar beredas samma förmåner, som redan kommit öfriga grundskattegifvare

till del. Vid sådant förhållande, och då ett beslut om inlösen af

ifrågavarande utskylder, hvilken åtgärd kan tänkas såsom för ränte- eller

tiondeegaren antingen obligatorisk eller frivillig, lärer böra föregås af en

närmare utredning angående de vilkor och föreskrifter, som i ena eller

andra fallet kunna varda erforderliga, än som för närvarande kan inom

Riksdagen åstadkommas, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes, efter förutgången utredning, vidtaga åtgärder för att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 59. 3

c] mindre de räntor å skattefrälsehemman, hvilka genom köp, byte eller

gåfva kommit från kronan i enskild persons hand och icke blifvit med

jordeganderätten förenade, än äfven den kronotionde, hvilken åtföljer patronaträtt

inom vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt

innehafves, måtte emot full ersättning till ränte- eller tiondeegarnc varda

af statsverket inlösta samt derefter omsatta enligt föreskrifterna i Kongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23 Juli 1869.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm don 11 Maj 1884.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1884.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor

rörande lättnader i rustnings- och rotering sbesvär en,

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33 och Memorial N:o 51.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen hafva flera förslag blifvit framstälda, åsyftande att

bereda någon lättnad i rustningsbesväret. Riksdagen har ock funnit frågan

om beredande af sådan lättnad förtjent af synnerlig uppmärksamhet.

Vid bedömande af denna fråga har Riksdagen ansett böra fasthallas, att,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.