Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1884-05-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1884:72, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72. 3

Riksdag öfverlemna en jemförande statistisk redogörelse för antalet

personer inom hvar och en af de i § 14 Riksdagsordningen angifna

tre särskilda klasser, som dels redan ega valrätt till Andra Kammaren,

dels skulle erhålla sådan genom större eller mindre nedflottning af de

i nämnda § föreskrifna gränserna för denna rätt.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 13 Maj 1884.

N:o 72.

Uppläst ocli godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1884.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets

inkomster.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64 och Memorial N:o 66, Bevillnings-Utskottets

Betänkande N:o 10 och Banko-Utskottets

Memorial N:o 3.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 12 sistlidne Januari

till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

tid, nästa statsreglering omfattar eller år 1885 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagde tabell utvisar,

funnit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 21,970,000 kronor

och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarne till 51,910,000

kronor.

I afseende å de afvikelser från Eders Kongl. Maj:ts förslag, som

sålunda egt ruin, får Riksdagen anföra följande:

Båtsmansbeklädnadsmedd. Denna inkomsttitel är af Eders Kongl.

Maj:t, i enlighet med hvad Statskontoret föreslagit, beräknad till 60,000

kronor.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, uppgingo dessa medel, hvilka

utgöras af den ersättning, som af vissa rust- och rotehållare vid båtsmanshållet

erlägges för så väl den s. k. stora beklädnaden som äfven

för kappsäcken och de s. k. småpersedlarne, under år 1883 till 59,560

kronor 65 öre, deraf 36,129 kronor 15 öre för stora beklädnaden och

23,431 kronor 50 öre för kappsäcken och småpersedlarne. Men då

Riksdagen, enligt hvad i en till Eders Kongl. Maj:t den 10 i denna månad

aflåten skrifvelse blifvit i underdånighet anmäldt, beslutat, att statsverket

från och med år 1885 skall på vissa vilkor öfvertaga den rust- och rotehållarne

vid båtsmanshållet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla

de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne samt

kappsäcken, och då således ej heller den ersättning, som i stället för dessa

persedlars presterande in natura af vissa båtsmansnummer hittills erlagts,

vidare kommer att utgå, har Riksdagen funnit ifrågavarande inkomsttitel

böra minskas med ett denna ersättning motsvarande belopp, eller

i rundt tal med 25,000 kronor; börande alltså båtsmansbeklädnadsmedlen

för år 1885 beräknas till 35,000 kronor.

Extra uppbörd. I sammanhang med förslag till landshöfdingelöneregleringsfondens

indragning till statsverket och uppförande i riksstaten

af de till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga belopp

samt till de åtgärder i öfrigt, som på grund af denna anordning komme

att erfordras, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att berörda fonds behållning

vid 1884 års utgång i kontant, utestående uppbörd ochutlånta

medel skulle reserveras för att, i den mån räntan lemnade tillgång,

användas till att förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de inventarier

af större och varaktigare värde, som af Eders Kongl. Maj:t

funnes erforderliga. I afseende å förenämnda frågor har Riksdagen i

tussa delar fattat från Eders Kongl. Maj:ts förslag afvikande beslut och,

enligt hvad i Riksdagens underdåniga skrifvelse angående regleringen

af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel tinnes närmare omför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

mäldt, afslagit Eders Kongl. Maj:ts framställning om fortfarande dispositionsrätt

af landshöfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års

slut. I händelse af Eders Kongl. Maj:ts bifall till Riksdagens beslut i

dessa frågor skulle alltså reservationen å fonden komma att vid 1885

års ingång till statsverket indragas; och har Riksdagen under sådan

förutsättning ansett fondens behållning, som, enligt hvad i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 9 sistlidne Januari finnes meddeladt,

vid 1882 års slut uppgick till 124,847 kronor 1 öre, böra vid 1885 års ingång

upptagas såsom statsinkomst och ingå under inkomsttiteln extra

uppbörd.

Denna inkomsttitel, som af Eders Kongl. Maj:t

upptagits till..............kronor 178,000:

har Riksdagen alltså ansett böra ökas med ett landshöfdingelöneregleringsfondens

behållning vid 1882

års slut motsvarande belopp, eller i jemnt tal . . » 125,000:

och sålunda utföras med kronor 303,000: —.

Tullmedlen, hvilka vid sistlidet års riksdag blefvo för innevarande

år beräknade till 28,500,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbringat

uti jemna tusental:

1S79 ....

..... 25,000,000

kronor.

1880 ....

..... 27,630,000

11

1881 ....

..... 29,845,000

11

1882 ....

..... 31,108,000

ii

1883 ....

..... 33,509,000

ii

......,,

eller i medeltal 29,418,000 kronor.

Med hänsyn till den fortsatta stegring i tulluppbörden, som sålunda

under en följd af år egt rum, har Eders Kongl. Maj:t ansett tullmedlen,

äfven med beräkning af den minskning i inkomst, som antagits

blifva en följd af den föreslagna nedsättningen af kaffetullen, kunna för

år 1885 upptagas till 29,000,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förslag om kaffetullens nedsättande har

visserligen, enligt hvad Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 10 i denna

månad anmält, blifvit af Riksdagen afslaget; och det kunde med anledning

häraf möjligen ifrågasättas, om icke förevarande bevillning

borde beräknas till ännu högre belopp än hvad Eders Kongl. Maj:t

föreslagit. I betraktande af den betydande minskning i tulluppbörd,

som egt rum under innevarande års första qvartal, har Riksdagen emellertid

ansett försigtigheten bjuda att icke beräkna tullmedlen för näst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

kommande år till högre belopp än det af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta;

och har Riksdagen derföre beräknat tullmedlen för år 1885 till

29,000,000 kronor.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa bevillningsafgifter,

livilka för innevarande år beräknats till 250,000 kronor,

hafva af Eders Kongl. Maj:t för år 1885 upptagits till enahanda belopp.

Då emellertid Riksdagen beslutat, att bevillningen för gåfva,

testamente, fideikommiss och arf med nästkommande års ingång skall

upphöra, samt af kastningen af denna bevillning med stöd af de uppgifter,

som lemnats i bilagan till Eders Kongl. Maj:ts proposition angående

vissa ändringar i gällande föreskrifter rörande stämpelafgiften,

synes kunna beräknas till omkring 25,000 kronor, har Riksdagen ansett

den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna summan böra minskas med nämnda

belopp och alltså beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter för år 1885 till 225,000 kronor.

Stämpelmedlen, hvilka åren 1880—1882 inbringat i årligt medeltal

3,076,010 kronor, upptogos i riksstaten för år 1883 till 3,000,000 kronor,

hvilket belopp för innevarande år höjts med 100,000 kronor, motsvarande

beräknade afkastningen af den med stämpelmedlen numera

sammanförda stämpelafgiften för spelkort. På grund häraf, och då

kortstämplingsafgiften åren 1880—1882 i medeltal inbringat 110,637

kronor, har Eders Kongl. Maj:t äfven för nästkommande år upptagit

stämpelmedlen till 3,100,000 kronor.

Då emellertid Riksdagen, i sammanhang med afskaffandet af de

särskilda bevillningsafgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss och

arf, höjt stämpelafgifterna för bouppteckningar med flera enskilda handlingar,

samt afkastningen af dessa förhöjningar torde kunna beräknas

till ungefärligen samma belopp, hvarmed afkastningen af bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter ansetts böra minskas,

eller 25,000 kronor, har Riksdagen upptagit stämpelmedlen för år 1885

till 3,125,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Eders Kongl. Maj:t har för år 1885

upptagit bränvinstillverkningsskatten till samma belopp, hvartill densamma

för innevarande år beräknats, eller 12,000,000 kronor.

För hvart och ett af åren 1882 och 1883 beräknades denna skatt

till 14,000,000 kronor men uppgick i verkligheten dessa år icke till mer

än något öfver 13,000,000 kronor.

Enligt uppgift från byrån för kontrollen af tillverkningsafgifter

har tillverkningsbeloppet innevarande år intill den 1 Maj utgjort

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72. 7

14,624,116,6 beskattningsbara liter mot 16,192,775 liter under motsvarande

tid nästlid et år.

Den minskning i bränvinstillverkningen, som under senare åren

egt rum ocb som står i närmaste samband med den inom landet pågående

nykterhetsrörelsen, synes sålunda allt jemt fortgå i betydande

omfattning, och har Riksdagen på grund häraf, och då Riksdagens

beslut om förbud mot utskänkning af bränvin under sön- och helgdagar

samt inom läger jemväl i sm man maste antagas komma att minska

konsumtionen och derigenom äfven den beskattningsbara tillverkningen,

ansett bränvinstillverkningsskatten böra för år 1885 upptagas till en

million kronor lägre belopp än för innevarande år. Riksdagen har alltså

beräknat bränvinstillverkningsskatten för år 1885 till 11,000,000 kronor.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda

inkomster hemstält, dels att af postverkets reserverade medel ett belopp,

motsvarande skilnaden mellan verkets beräknade inkomster och summan

af dess utgiftsstater för år 1885, måtte få i riksstaten upptagas

bland de för statsutgifternas bestridande påräkneliga tillgångarne med

303 000 kronor, och dels att hälften af Riksbankens vinst för år

1883, denna ''hälft beräknad till 1,300,000 kronor, måtte anvisas för

statsverkets behof, att utbetalas under år 1885; och har Riksdagen till

dessa framställningar lemnat bifall.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång till

förevarande statsreglering måtte få beräknas och användas öfverskott å

statsregleringarne för år 1882 och föregående år utgörande 5,317,000

kronor.

Jemväl hvad Eders Kongl. Maj:t i sistnämnda hänseende föreslagit

har vunnit Riksdagens bifall.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 13 Maj 1884.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 72.

Statsverkets inkomster.

Kontant.

Ordinarie inkomster.

Kronor.

Öre.

Ränta..................

4,300,000

Tionde.................

1,650,000

Arrendemedel...............

3,150,000

Bergverkstionde..............

10,000

—

Mantalspenningar..............

640,000

Bötesmedel................

260,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....

340,000

Tillfälliga rotevakansafgifter..........

76,000

Vakansafgifter af nyroterad jord........

125,000

Rotevakansafgifter af utsocknefrälsehemman i Halland

20,000

Vakansafgifter af bergslag..........

20,000

Trosspassevolansafgift............

26,000

Båtsmansvakansafgift............

65,000

Båtsmansbeklädnadsmedel..........

35,000

Kontrollstämpelmedel............

20,000

Fyr- och b åkmedel.............

1,200,000

—

Telegrafmedel...............

1,330,000

Jernvägstrafikmedel.............

7,000,000

Skogsmedel . ..............

1,400,000

Extra uppbörd...............

303,000

S:gr 21,970,000.

Bevillningar.

Tullmedel . ...............

29,000,000

Postmedel................

5,210,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

225,000

Stämpelmedel...............

3,125,000

Bränvinstillverkningsskatt...........

11,000,000

—

Hvitbetesockertillverkningsafgift........

100,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ....

3,250,000

S:gr 51,910,000.

Summa

73,880,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.