Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags äfvensom odlingslåns erhållande.

1885-05-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1885:30, Skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags äfvensom odlingslåns erhållande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

1

N:o 30.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1885.

— — — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag

till vägars anläggning, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker

samt angående vilkoren för sådana statsbidrags äfvensom

odlingslåns erhållande.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5).

Till Konungen.

Riksdagen, som till behandling förehaft de af Eders Kongl. Maj:t

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar

om statsbidrags beviljande för väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt arbeten

för torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna

med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, äfvensom i

enskilda motioner väckta frågor i enahanda och dermed sammanhang

egande ämnen, får härmed anmäla följande i anledning deraf fattade

beslut:

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

1:0. För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:''t i ofvanjBih.

till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bilisdagens Skrifvelse N:o 30.

berörda proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1888 bevilja

500,000 kronor.

Med bifall till detta Eders Kongl. Maj:ts förslag, har Riksdagen för

år 1886 såsom bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar anvisat ett belopp af

500,000 kronor.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

2:0. För understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af clan'' och farleder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte för år 1886 anvisa samma belopp, som för

åren 1883, 1884 och 1885 beviljats, eller 100,000 kronor; och har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande af

brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och

farleder för år 1886 anvisat 100,000 kronor.

C) Vattenaftappningstoretag.

3:o. Sedan under en följd af år Riksdagen beviljat dels anslag

utan återbetalningsskyldighet för understödjande af sådana utdikningar

och vattenaftappningar i särskild! de norra länen, som hufvudsakligen

afsåge att förminska frostländigheten, och dels låneunderstöd för befrämjande

af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar, för

beredande af odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län, beslöt

1873 års Riksdag, enligt dess skrifvelse N:o 67 mom. 8:o, den ändring

härutinnan, att till Eders Kongl. Maj:ts disposition stäldes tvenne för

hela riket gemensamma anslagssummor, den ena att såsom låneunderstöd

anvisas för sådana utdikningar och aftappningar af sänka trakter och

sjöar, som hufvudsakligen afsåge att behänga odlingsföretag, och den

andra att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet användas till understödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afsåge att förminska frostländigheten; och förfors på hufvudsakligen

enahanda sätt vid de följande riksdagarne till år 1883.

Sistnämnda års Riksdag åter, enligt dess skrifvelse N:o 67, beslöt

bildande af en särskild fond med ändamål att genom lån understödja

odlmg af sänka trakter och anvisade derjemte, till understödjande, medelst

anslag utan återbetalningsskyldighet, af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd, för år 1884 ett belopp af 100,000 kronor; hvarefter

enahanda anslag vid 1884 års riksdag beviljades till lika belopp

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o SO.

för år 1885; och har Eders Kong!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit

Riksdagen att till samma ändamål för år 1886 anvisa likaledes

100,000 kronor.

I en inom Riksdagen väckt motion har andragits, att den förändring,

som, på sätt ofvan meddelats, vid 1883 års riksdag med detta

anslag vidtogs, lör Norrland icke varit lycklig.

Förut hade anslag utan återbetalningsskyldighet kommit sådana

aftappningar och utdikningar till godo, hvilka företrädesvis afsågo att

minska frostländigheten, utan afseende på om marken var af beskaffenhet

att efter torrläggningen kunna odlas, hvaremot numera detta anslag

endast tilldelades torrläggningsföretag å sådana vattensjuka marker, som

sprede frostskada och icke kunde med fördel odlas. Detta vore emellertid

för Norrland ganska ödesdigert. För den med norrländska förhållanden

obekante kunde det visserligen synas helt naturligt, att aftappningar

å odlingsbar mark hänvisades för understöd till odlingsfonden

och att i sådant fall ingen hänsyn toges till markens frostspridande

egenskaper, enär ju, enligt begrepp, hemtade från erfarenhet om förhållandena

i mellersta och södra Sverige, aftappning af sådan mark betalade

sig sjelf, och det lån, som finges ur odlingsfonden, ytterligare

gynnade företaget; men i Norrland stälde sig emellertid saken helt annorlunda.

Odlingsbar mark funnes nemligen der i myckenhet, och norrländingen

behöfde sålunda icke tillgripa myrar för uppodling, enär annan

god odlingsmark i de allra flesta fall läge närmare till hans hem, men

han kunde icke med fördel bruka den jord, lian redan hade under plog,

och hade sålunda icke något skäl öka den, sä länge en myr sprede frostens

härjningar öfver hans fält. Att utdika denna myr vore således för hans

jordbruk ett lifsvilkor, och frosthärdens undanrödjande hans förnämsta

och i de allra flesta fall enda afsigt med utdikningen. Det vore för

honom likgiltigt, om jordmånen i myren vore mer eller mindre god.

Odlingsfonden blefve, enligt motionärernes förmenande, för clen norrländska

jordbrukaren af föga gagn. Han kunde icke begagna sig af

denna fond, när hans egentliga och enda afsigt med dikningsföretaget

vore den ofvan anförda. Han kunde icke åtaga sig odla de ofta aflägset

belägna tusentals tunnland, hvaraf myren bestode, blott derför att han

finge lån ur odlingsfonden till upptagande af hufvuddikena. Den fond,

som just vore afsedd för det ändamål, han ville vinna, frostländighetens

minskande, finge han icke del af, såvida icke hans myr skulle höra till

det i närheten af de odlade bygderna uti Norrland sällan förekommande

slag, der jorden efter torrläggningen icke dugde till odling.

En annan form för eller rättare titel på anslaget till myrutdikningar

för frostländighetens minskande vore nödvändig, om anslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

skulle komma Norrland till gagn, d. v. s. den del af fäderneslandet till

gagn, som bäst behöfde det och för hvilken det väl ock förnämligast

afsetts.

Men äfven beträffande beloppet föreslogs i motionen en ökning,

ty om det vilkor, som nu hämmade användandet af denna fond, borttoges,

blefve de nu anslagna 100,000 kronorna otillräckliga. Målet, som

ernåddes genom detta anslag, vore vigtigt; de utgifna medlen komme

hundrafalt åter genom landets uppodling och genom utkomst för ökad

befolkning, som derigenom bereddes. Betänkligheter mot att öka anslaget

torde derföre icke böra finnas.

I omförmälda motion har på grund häraf hemstälts, att Riksdagen

ville till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis af såg e att minska frostländigheten, för år 1886 anvisa

ett belopp af 150,000 kronor.

I en annan inom Riksdagen väckt motion har enahanda framställning

gjorts, endast med den förändring, att anslagets belopp föreslagits

till 200,000 kronor.

Enligt upplysningar, som från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

erhållits, har ifrågavarande anslag för år 1884 sålunda fördelats, att

deraf beviljats till arbeten r

inom Norrbottens län

,, Vesterbottens ,,

,, Jemtlands ,,

,, Skaraborgs „

kronor 29,000: —

„ 8,900: —

60,400: —

„___6,700: —

kronor 100,000: —

och utgjorde den beräknade kostnaden för arbeten af den med anslaget

afsedda beskaffenhet, hvartill planer inkommit under tiden från 1884

års anslags fördelning till den 2 sistlidne Februari, ett sammanräknadt

belopp af 40,231 kronor.

Riksdagen har funnit den uppfattning, som ligger till grund för

de i ofvannämnde motioner gjorda förslag, föranledd af en enligt Riksdagens

åsigt må hända allt för sträng tolkning af de för ifrågavarande

fond gällande bestämmelser. De anförda orden: »utan att kunna med

fördel odlas», om hvilka i detta sammanhang hufvudsakligen är fråga,

utesluta ej möjligheten af en sådan användning af fonden, att anslag

derifrån lemnas till torrläggning af mark, som, ehuru odlingsbar, ej

med fördel kan odlas. Denna tolkning af bestämmelsen vinner stöd af

innehållet i Riksdagens skrifvelse den 11 Juni 1883 (N:o 67). Såsom

skäl derför att ifrågavarande torrläggningsföretag ej lämpligen borde

understödjas genom lån, utan statsbidragen dertill lemnas såsom anslag,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

5

anföres nemligen i denna skrifvelse, att med fonden afsåges att understödja

utdikningar af sådan mark, som äfven efter arbetets utförande,

åtminstone under den närmaste framtiden, vore otjenlig till odling och

således för egaren utan värde, men hvilken mark genom de derifrån

härflytande frostskador hade förderfligt inflytande på den omgifvande

nejden, samt att förty arbeten af förevarande beskaffenhet medförde

jemförelsevis mindre nytta för den jordegare, som utförde arbetet, än

för egarne af angränsande fält.

För motionernas beaktansvärda syfte torde således de gällande

bestämmelserna ej lägga hinder i vägen.

Hvad åter anslagets belopp angår, har Riksdagen ej funnit giltiga

skäl anförda för, eller den hittills vunna erfarenheten ådagalägga behofvet

af en förhöjning deri, åtminstone för det närvarande.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag

och utan vidare afseende å ifrågavarande motioner, för understödjande

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd, för år 1886 anvisat 100,000 kronor.

4:o. På sätt under nästföregående punkt förmälts, beslöt Riksdagen

år 1888 bildande af en särskild fond med ändamål att genom lån understödja

odling af sänka trakter; hvarvid Riksdagen tillika för åren

1884—1888 meddelade bestämmelser angående samma fond, hvilka återfinnas

i 1883 års Riksdags skrifvelse N:o 67 och Kongl. kungörelsen

den 28 September 1883.

I en i detta ämne inom Riksdagen väckt motion har anförts, hurusom

den omständighet, att den s. k. mossodlingslånefonden föga anlitades,

föranledde till det antagande, att vilkoren för dessa lån vore för hårda.

En hvar med någon erfarenhet om de vid något större vattenledningar

ty värr alltför vanliga missräkningar eller inträffade oförutsedda omständigheter

måste också inse de betänkligheter, som uppstå att, redan efter

fem års förlopp, å kostnadssumman med tillägg af tern års ränta erlägga

en annuitet af 10 procent. Detta jemte föreskriften om ställande af

säkerhet för fullgörande af kontraktet om hela vattenafledningens och

odlingens utförande, hvilket vore öfverflödigt, om lånet delvis utlemnades

i mån af arbetets fortgång, afskräckte allmogen från att anlita

fonden.

Slutligen vore önskvärd!, att lån ur denna fond kunde erhållas

till vattenafledning och odling icke blott af mossar och sänka trakter

men äfven af andra marker, för hvilkas fruktbarhet en fullständigare

vattenafledning vore hufvudvilkoret. I andra länder, särskild! England

och Skoband, lemnades af staten högst betydliga belopp till sådana

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

låneunderstöd, och det vore tid att äfven här uppmärksamheten fästes

derpå.

I motionen har derföre föreslagits, att Riksdagen måtte för sin del

besluta den ändring i de för erhållande af lån ur den s. k. mossodlingslånefonden

genom Kongl. kungörelsen den 28 September 1883 meddelade

föreskrifter, att dels vilkoren för erhållande af sådana lån i ofvan

angifna syfte mildrades, dels lån beviljades för vattenafledning och afdikning

jemväl af andra än i vanlig bemärkelse sänka eller vattensjuka

marker.

Riksdagen har inhemtat, att lån från ifrågavarande fond för år

1884 beviljats till ett belopp af 120,700 kronor, hvaraf belöpa:

på Kalmar län................................................................. kronor 87,700

,, Skaraborgs ,, ............................................................. „ 27,700

och „ Elfsborgs „ ................................................................ „ 5,300;

att den beräknade kostnaden för företag, afsedda att med lån ur

odlingsfonden understödjas och beträffande hvilka planer till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för granskning inkommit efter fördelningen af

1884 års fond intill den 2 sistlidne Februari, utgjorde 33,344 kronor;

samt

att ansökningar om lån från odlingsfonden, som inom den 31

December 1884 till styrelsen inkommit, men hvilka i agronomiskt hänseende

varit ofullständiga och derföre återsändts för att efter omarbetning

anmälas till låneunderstöd, afsett arbeten för en beräknad kostnad

af 122,214 kronor.

De i Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse den 11 Juni 1883

meddelade bestämmelser, hvilka uti motionen åsyftats, synas vara följande:
i

punkten A): att fonden afser understödjande af odling »af sänka

trakter»;

i punkten F) inom. 3: att lånet kan af Eders Kongl. Maj :t bestämmas

till hela det belopp, hvarmed enligt den faststälda arbetsplanen

kostnaden för vattenatledningen och'' afdikningen beräknas komma att

uppgå;

i mom. 5: att för fullgörande af kontraktet om skyldighet att inom

viss bestämd tid fullborda så väl vattenatledningen och afdikningen som

äfven odlingsarbetet, äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring,

i fall mot kontraktet brytes, skall ställas säkerhet; samt

i mom. 12: att de första fem åren från första lyftningsdagen icke

någon ränta eller kapitalafbetalning erlägges, men å de under tiden lyftade

belopp fem procent årlig ränta beräknas, hvilken vid de fem årens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

slut lägges till den beviljade lånesumman, hvarefter å det sålunda uppkommande

beloppet från och med sjette året tills lånet blifvit slutbetaldt

erlägges en annuitet af tio procent, deraf som ränta räknas fem procent

å oguldna kapitalbeloppet.

I fråga om punkten A) och punkten F) mom. 3 har Riksdagen ej

ansett sig ega giltiga skäl att nu besluta eu så genomgripande förändring

i de för blott två år sedan af Riksdagen faststälda föreskrifter,

som motionären synes hafva afsett, eller att lån skulle kunna lemnas

till fullständigare vattenafledning å redan odlad mark samt, vid nyodling,

till ej blott vattenafledningen och afdikningen, utan äfven sjelfva odlingen.

Den i mom. 5 stadgade säkerhet har synts Riksdagen oeftergiflig

och ^ ej lämpligen kunna delas så, att särskild säkerhet finge ställas för

särskilda andelar af lånet. En dylik förändring synes ock mindre behöflig

vid det förhållande att, enligt gällande vilkor, medlen utbe!

endast! successivt i mån af arbetets fortgång, hvarigenom löftesmännens

äfventyr väsentligen minskas.

Beträffande åter bestämmelsen i mom. 12 har Riksdagen funnit

anledning förefinnas att i en ej ringa grad tillmötesgå motionärens framställning.

. Att ifrågavarande fond ännu anlitas endast i ganska ringa

utsträckning framgår af de siffror, Riksdagen här ofvan anfört, om desamma

jemföras med det vid fondens bildande medgifna beloppet af

1,000,000 kronor årligen. Då staten numera, i följd af ernådda billigare

egna lånevilkor, lenmar lån till enskilda jernvägsbolag mot 44

procent årlig ränta och dertill förunnar dessa ett anstånd med räntas

erläggande lör de första åren, vida fördelaktigare än det, som i åberopade

mom. 12 finnes för odlingslånen bestämdt, synes billigheten

fordra, att äfven räntan å dessa sistnämnda lån nedsättes till 4j procent,

helst säkerheten för deras i sammanhang med kronouppbörden skeende

återbetalning är otvifvelaktig.

Äfven amorteringsbeloppet torde utan någon olägenhet för staten,

men till lättnad för låntagaren, kunna nedsättas till 3l procent, hvarigenom

annuiteten i dess helhet minskades från nu föreskrifna tio till

åtta procent.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit förevarande motion, att

Riksdagen medgifvit, att annuiteten för lån ur fonden till understödjande

af odling af sänka trakter må för lån, som hädanefter utbetalas, bestämmas

till åtta procent, deraf som ränta räknas fyra och en half procent

å oguldna kapitalbeloppet.

5:o. I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af

de här ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

arbetena utföras enligt faststälda planer har Riksdagen beslutat, att de

i Riksdagens skrifveiser den 27 April 1881 (N:o 69) och den 11 Juni

1883 (N:o 67) intagna allmänna vilkor och föreskrifter fortfarande skola

blifva gällande, endast med den förändring, som blifver en följd af Riksdagens,

enligt nästföregående punkt fattade beslut.

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna skrifvelse

beviljade anslagssummor bifogas ett deröfver uppgjordt sammandrag.

Stockholm den 5 Maj 1885.

Sammandrag a’f de utaf 1885 års Riksdag beviljade, i dess skrifvelse

N:o 30 omförmälda statsbidrag för väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning

af vattensjuka marker.

Med undersåtlig vördnad:

Anslag.

Summa.

A) Väganläggningar och vägforbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar.......................................................

500,000

R) Bro- och hamnbyggnader samt vatten
-

lcommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och

mindre hamnbyggnader samt upprensning af

dar och farleder.....................................................

100,000

C) Vattenaftappningsföretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att

kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd .........................................

100,000 — 700,000:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.