Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1884 församlade Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882.

1885-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1885:33, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1884 församlade Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1885.

— — — — Andra Kammaren den 12 —•

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år

1884 församlade Revisorers berättelse angående verkstäld

granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel

bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1882.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.)

Till Konungen.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade Revisorer,

i berättelse rörande verkstäld granskning af statsverkets samt andra af

allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under

år 1882, anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter

uti deröfver afgifna förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får

Riksdagen, med anledning af Revisorernes framställning i fråga om skyldighet

för Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien att tillhandahålla

Revisorerne vissa delar af akademiens protokoll anföra följande:

Vid 1883 års statsrevision hade, enligt hvad Revisorerne meddelat,

vid granskningen af Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens räkenskaper

yppats behof af att ega tillgång till akademiens protokoll för

revisionsåret; och hade dessa äfven blifvit på reqvisition Revisorerne

tillhandahållna. Sedan Revisorerne vid senaste revisionsförrättning af

enahanda anledning låtit genom sin sekreterare skriftligen framställa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 33. 15

begäran hos akademiens sekreterare, att 1882 års protokoll måtte, likasom

1881 års, till Revisorerne utlemnas, hade derå afgifvits ett den 30

sistlidne Augusti dagtecknadt svar, deraf inhemtats, att akademiens sekreterare

ansett sig sakna befogenhet att utan akademiens hörande till

Revisorerne utlemna de begärda protokollen, samt att, enligt hans uppfattning,

akademien icke kunde räknas till de förvaltande verk, som

omtalades i Kongl. Majds cirkulär den 14 Augusti 1841, hvilket cirkulär

derföre ej heller kommit akademien till hända, lika litet som Kongl. Majds

cirkulär den 13 Maj 1859, hvilket äfven talade om förvaltande verk.

Enligt sekreterarens förmenande måste akademien räknas till hvad Kongl.

Majd kallade »allmänna inrättningar, hvilka åtnjöte statsanslag», och

dessa hade icke sig ålagdt att på reqvisition till Revisorerne inlemna

sina protokoll; och fäste sekreteraren derjemte uppmärksamheten derpå,

att akademiens protokoll icke endast redogjorde för behandlingen af

ärenden, som tillhörde de statsbidrag, som af Eders Kongl. Majd gifvits

akademien, utan ock upptoge rent akademiska ärenden, af hvilka

flera, särskildt sådana, som gälde utanför akademien stående personer,

vore af den beskaffenhet, att de af grannlagenhetsskäl ej borde vara

kända åt andra än akademiens ledamöter. Slutligen, och jemte det ett

exemplar af akademiens månadsblad, som innehölle referat af sådana

delar af akademiens protokoll, som ansetts böra offentliggöras, till Revisorerne

öfverlemnats, hade sekreteraren meddelat, att den enligt Revisorernes

uppdrag af dess sekreterare aflåtna skrifvelsen skulle meddelas

akademien vid hennes ordinarie sammankomst i September månad

nästlidet år. Vid besök, som Revisorerne, sedan underrättelse ingått att

nämnda sammankomst hållits, den 25 September 1884 aflagt i akademiens

lokaler, hade Revisorerne af en akademiens tjensteman erhållit

underrättelse om, att akademien i fråga om protokollens utlemnande icke

ansett sig böra i annan mån bifalla Revisorernes önskan, än att protokollen,

utan inskränkning i afseende å några vissa delar, skulle hållas

för Revisorerne tillgängliga, derest Revisorerne ville i akademiens lokal

taga del af dem.

Enligt Revisorernes uppfattning vore emellertid akademien otvifvelaktigt

pligtig att till Revisorerne utlemna de protokoll, som belyste

frågor angående så väl användningen af akademiens statsanslag samt

s. k. enskilda medel som det sätt, hvarpå akademien fullgjort de akademien

lemnade statsbidrag. Deremot ville Revisorerne icke bestrida,

att akademien kunde vara befogad att i frågor, som uteslutande anginge

rent akademiska ärenden, och i hvilka grannlagenheten mot enskilda,

utom akademien varande personer ansåges fordra, att dessa frågor endast

af akademiens ledamöter blefve kända, hålla hemligt hvad i sådana

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

frågor kunde blifva nödigt att i akademiens protokoll upptaga. Den i

sådant afseende lämpligaste åtgärden syntes vara, att akademiens protokoll

delades i två afdelningar, den ena omfattande ärenden, hvilka, afseende

medelsförvaltningen och akademiens beslut och åtgärder såsom

statsinstitution, finge komma till eu allmännare kännedom, och den andra

för de ärenden, hvilka af ofvan antydda grannlagenhetshänsyn ansåges

höra hållas hemliga. Med hänsyn till den nu behandlade frågans

vigt, och då det vore önskligt, att bestämd föreskrift i ämnet snarligen

meddelades, på det att för framtiden måtte kunna undvikas tidsödande

skriftvexling i och för utbekommande af handlingar, som Revisorerne

ansåge för sitt granskningsarbete erforderliga, hade Revisorerne velat

fästa uppmärksamheten å detta ämne.

I häröfver afgifvet utlåtande har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

förklarat, att akademien med stöd af Eders Kongl. Maj ds

kungörelse den 23 Maj 1884 ansåge sig icke hafva skyldighet att till

Statsrevisorerne utlemna sina protokoll; men att akademien det oaktadt,

då särskilt protokollen för 1882 icke innehållit något akademiskt ärende

af mera grannlaga natur, medgifvit, att protokollen för detta år finge

hållas för Statsrevisorerne tillgängliga inom akademiens lokal.

Då Riksdagen ansett det vara af vigt, att de handlingar, som för

Revisorerne erfordras vid fullgörandet af deras granskningsarbete, varda

dem tillhandahållna, och då i förevarande fall olika meningar synas

hafva gjort sig gällande i fråga om Revisorernes befogenhet att taga del

af de protokoll, hvilka, bland annat, innehålla upplysningar angående

förbemälda akademis medelsförvaltning, får Riksdagen, med anledning

af Revisorernes ifrågavarande framställning, anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t vid stadfästandet af nya statuter för Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

täcktes meddela föreskrift derom, att akademiens protokoll

delas i två afdelningar, den ena omfattande ärenden, hvilka, afseende

medelsförvaltningen, skola Riksdagens Revisorer tillhandahållas,

och den andra upptagande öfriga akademiska ärenden.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 12 Maj 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.