Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1884 församlade Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882.
1885-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1885:33, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1884 församlade Revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882.
Dokumentets text
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 33.
N:o 33.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1885.
— — — — Andra Kammaren den 12 —•
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år
1884 församlade Revisorers berättelse angående verkstäld
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1882.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.)
Till Konungen.
Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade Revisorer,
i berättelse rörande verkstäld granskning af statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1882, anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti deröfver afgifna förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får
Riksdagen, med anledning af Revisorernes framställning i fråga om skyldighet
för Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien att tillhandahålla
Revisorerne vissa delar af akademiens protokoll anföra följande:
Vid 1883 års statsrevision hade, enligt hvad Revisorerne meddelat,
vid granskningen af Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens räkenskaper
yppats behof af att ega tillgång till akademiens protokoll för
revisionsåret; och hade dessa äfven blifvit på reqvisition Revisorerne
tillhandahållna. Sedan Revisorerne vid senaste revisionsförrättning af
enahanda anledning låtit genom sin sekreterare skriftligen framställa
Riksdagens Skrifvelse N:o 33. 15
begäran hos akademiens sekreterare, att 1882 års protokoll måtte, likasom
1881 års, till Revisorerne utlemnas, hade derå afgifvits ett den 30
sistlidne Augusti dagtecknadt svar, deraf inhemtats, att akademiens sekreterare
ansett sig sakna befogenhet att utan akademiens hörande till
Revisorerne utlemna de begärda protokollen, samt att, enligt hans uppfattning,
akademien icke kunde räknas till de förvaltande verk, som
omtalades i Kongl. Majds cirkulär den 14 Augusti 1841, hvilket cirkulär
derföre ej heller kommit akademien till hända, lika litet som Kongl. Majds
cirkulär den 13 Maj 1859, hvilket äfven talade om förvaltande verk.
Enligt sekreterarens förmenande måste akademien räknas till hvad Kongl.
Majd kallade »allmänna inrättningar, hvilka åtnjöte statsanslag», och
dessa hade icke sig ålagdt att på reqvisition till Revisorerne inlemna
sina protokoll; och fäste sekreteraren derjemte uppmärksamheten derpå,
att akademiens protokoll icke endast redogjorde för behandlingen af
ärenden, som tillhörde de statsbidrag, som af Eders Kongl. Majd gifvits
akademien, utan ock upptoge rent akademiska ärenden, af hvilka
flera, särskildt sådana, som gälde utanför akademien stående personer,
vore af den beskaffenhet, att de af grannlagenhetsskäl ej borde vara
kända åt andra än akademiens ledamöter. Slutligen, och jemte det ett
exemplar af akademiens månadsblad, som innehölle referat af sådana
delar af akademiens protokoll, som ansetts böra offentliggöras, till Revisorerne
öfverlemnats, hade sekreteraren meddelat, att den enligt Revisorernes
uppdrag af dess sekreterare aflåtna skrifvelsen skulle meddelas
akademien vid hennes ordinarie sammankomst i September månad
nästlidet år. Vid besök, som Revisorerne, sedan underrättelse ingått att
nämnda sammankomst hållits, den 25 September 1884 aflagt i akademiens
lokaler, hade Revisorerne af en akademiens tjensteman erhållit
underrättelse om, att akademien i fråga om protokollens utlemnande icke
ansett sig böra i annan mån bifalla Revisorernes önskan, än att protokollen,
utan inskränkning i afseende å några vissa delar, skulle hållas
för Revisorerne tillgängliga, derest Revisorerne ville i akademiens lokal
taga del af dem.
Enligt Revisorernes uppfattning vore emellertid akademien otvifvelaktigt
pligtig att till Revisorerne utlemna de protokoll, som belyste
frågor angående så väl användningen af akademiens statsanslag samt
s. k. enskilda medel som det sätt, hvarpå akademien fullgjort de akademien
lemnade statsbidrag. Deremot ville Revisorerne icke bestrida,
att akademien kunde vara befogad att i frågor, som uteslutande anginge
rent akademiska ärenden, och i hvilka grannlagenheten mot enskilda,
utom akademien varande personer ansåges fordra, att dessa frågor endast
af akademiens ledamöter blefve kända, hålla hemligt hvad i sådana
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 33.
frågor kunde blifva nödigt att i akademiens protokoll upptaga. Den i
sådant afseende lämpligaste åtgärden syntes vara, att akademiens protokoll
delades i två afdelningar, den ena omfattande ärenden, hvilka, afseende
medelsförvaltningen och akademiens beslut och åtgärder såsom
statsinstitution, finge komma till eu allmännare kännedom, och den andra
för de ärenden, hvilka af ofvan antydda grannlagenhetshänsyn ansåges
höra hållas hemliga. Med hänsyn till den nu behandlade frågans
vigt, och då det vore önskligt, att bestämd föreskrift i ämnet snarligen
meddelades, på det att för framtiden måtte kunna undvikas tidsödande
skriftvexling i och för utbekommande af handlingar, som Revisorerne
ansåge för sitt granskningsarbete erforderliga, hade Revisorerne velat
fästa uppmärksamheten å detta ämne.
I häröfver afgifvet utlåtande har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
förklarat, att akademien med stöd af Eders Kongl. Maj ds
kungörelse den 23 Maj 1884 ansåge sig icke hafva skyldighet att till
Statsrevisorerne utlemna sina protokoll; men att akademien det oaktadt,
då särskilt protokollen för 1882 icke innehållit något akademiskt ärende
af mera grannlaga natur, medgifvit, att protokollen för detta år finge
hållas för Statsrevisorerne tillgängliga inom akademiens lokal.
Då Riksdagen ansett det vara af vigt, att de handlingar, som för
Revisorerne erfordras vid fullgörandet af deras granskningsarbete, varda
dem tillhandahållna, och då i förevarande fall olika meningar synas
hafva gjort sig gällande i fråga om Revisorernes befogenhet att taga del
af de protokoll, hvilka, bland annat, innehålla upplysningar angående
förbemälda akademis medelsförvaltning, får Riksdagen, med anledning
af Revisorernes ifrågavarande framställning, anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t vid stadfästandet af nya statuter för Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
täcktes meddela föreskrift derom, att akademiens protokoll
delas i två afdelningar, den ena omfattande ärenden, hvilka, afseende
medelsförvaltningen, skola Riksdagens Revisorer tillhandahållas,
och den andra upptagande öfriga akademiska ärenden.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 12 Maj 1885.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.