Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till tvenne danaarf.

1885-05-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1885:42, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till tvenne danaarf.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

N:o 42.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1886.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående efterskänkande af kronans rätt till

tvenne danaarf.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.)

Till Konungen.

Enligt hvad af eu till Riksdagen den 20 sistlidne Mars af Eders

Kongl. Maj:t aflåten proposition inliemtats, hade snickaren Carl Fredrik

Wallin i Marieberg i Munsö socken af Stockholms län aflidit den

8 September 1882 utan att efterlemna kända arfvingar; och sedan jemväl

Wallins hustru Maria Christina Larsdotter den 13 Novembersamma

år aflidit, hade den 28 November 1883 efter båda makarne förrättats

arfskifte, dervid af behållningen i boet ett belopp af 1,199 kronor 4

öre tillagts snickaren Wallins rättsinnehafvare, samt återstoden efter

lag fördelats mellan enkan Wallins arfvingar, hennes moder enkan

Stina Larsson eller Persdotter i Lungnet under Grönsö, Kungshusby

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

socken och Upsala län, samt tvenne syskon, systern AVendela Sofia, gift

med torparen Johan Fredriksson, jemväl boende i Lungnet, och brodern,

arbetskarlen Lars Petter Lindqvist i Högby Villberga socken och

Upsala län. Med afseende derå att snickaren AVallin icke efterlemnat

några kända arfvingar, och att hans qvarlåtenskap således komme att

tillfalla kronan såsom danaarf, hade Johan Fredriksson, hans hustru

AVendela Sofia Larsdotter samt Lindqvist, jemte företeende af intyg att

Stina Larsson till följd af döfhet och ålderdomsvaghet icke kunnat fatta

till henne gjord framställning om deltagande i ansökningen, hos Eders

Kongl. Maj:t anhållit, att snickaren AVallins qvarlåtenskap måtte, i

stället för att såsom danaarf ingå till statsverket, få emellan enkan

AVallins arfvingar fördelas efter samma grunder som qvarlåtenskapen

efter enkan AVallin, så alt Stina Larsson erhölle hälften deraf samt

Lindqvist och AVendela Sofia Larsdotter den återstående hälften till lika

fördelning dem emellan. Till stöd för ansökningen hade sökandena,

hvilka enligt företedda prestbetyg vore födda, Johan Fredriksson den

24 Oktober 1828, AArendela Sofia Larsdotter den 21 Juni 1834 och Lindqvist

den 17 Augusti 1830, anfört, att de alla vore obemedlade och vid

redan framskriden ålder ej hade annat till sitt uppehälle, än hvad de

med sitt arbete förtjenade, utom det ringa arf de erhållit efter enkan

AVallin, äfvensom att enkan Stina Larsson, som sedan hösten 1874 bott hos

Johan Fredriksson och, såsom född den 25 Juli 1800, numera uppnått

en ålder af öfver 84 år, under den långa tid hon vistats hos Fredriksson

måst af honom och hans hustru uppehållas, utan att hon i anseende

till sin höga ålder kunnat till sitt uppehälle bidraga i annan mån, än

genom det understöd, hon åtnjutit af fattigvården, hvilket, sedan hon

erhållit full fattigdel, uppgått till 25 kronor om året, men hvilket,

sedan hon ärft sin dotter, måst för hela tiden — något öfver 20 år —

återgäldas med 382 kronor 25 öre, hvarmed således hennes arf minskats.

Tillika hade sökandena erinrat, att, om enkan AVallin öfverleft sin man

så länge, att enahanda framställning med den nu gjorda kunnat göras

för henne, så hade denna begäran sannolikt, i enlighet med hvad hittills

varit öfligt i dylika fall, bifallits, och qvarlåtenskapen sedermera

efter henne tillfallit hennes arfvingar. 1 afgifvet, ansökningen bifogadt

yttrande hade Kungshusby sockens kommunalstämma, med förordande

af ansökningen, vitsordat ofvan anförda förhållanden beträffande enkan

Stina Larsson samt intygat, att Johan Fredriksson och hans hustru icke

egde någon annan tillgång till sitt uppehälle, än hvad de med sitt

kroppsarbete kunde förtjena, äfvensom att så väl de som Stina Larsson

vore kända för en god och ärlig vandel. Beträffande Lindqvist hade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

ordförandena i Villberga sockens kommunalstämma och kommunalnämnd

i afgifvet intyg vitsordat, att han befunne sig i torftiga omständigheter

och för sin bergning ej hade annan tillgång än sitt arbete.

Öfver ansökningen hade underdåniga utlåtanden afgifvits ej mindre af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, som förordat

densamma, än äfven af kamm arad vokatfiskalsem betet, som upplyst,

att qvarlåtenskapen efter snickaren Wallin genom Färentuna häradsrätt

den 12 sistlidne Mars meddelade utslag i mål emellan kammaradvokatfiskalen,

å kronans vägnar, å ena, samt förre fjerdingsmämnen

Anders Andersson i Munsö, i egenskap af god man för mannen Wallins

okända arfvingar, å andra sidan, förklarats, såsom danaarf, skola falla

Eders Kongl. Maj:t och kronan till; hvarjemte advokatfiskal, för den

händelse nådig proposition i ämnet funnes böra till Riksdagen aflåtas,

i underdånighet föreslagit, att kronans behållna del af danaarfvet, efter

afdrag af den andel, som lagligen tillkomme advokatfiskal, måtte fördelas

emellan enkan Stina Larsson och sökandena efter lag, så att den

förra undfinge hälften och de senare tillsammans andra hälften.

Med afseende å hvad sålunda förekommit har Eders Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till ifrågavarande arfsmedel,

1,199 kronor 4 öre, måtte, efter afdrag af den kammaradvokatfiskalen

lagligen tillkommande andel, öfverlåtas på ofvanbemälda Stina Larsson,

Wendela Sofia Larsdotter och Lars Petter Lindqvist under vilkor, att

medlen dem emellan sålunda fördelades, att Stina Larsson deraf undfinge

hälften, och den återstående hälften gånge till lika fördelning

emellan Wendela Sofia Larsdotter och Lars Petter Lindqvist.

Sedan drängen Peter Andersson den 25 Augusti 1877 aflidit i

Marklunda af Ousby socken, Östra Göinge härad och Kristianstads län

utan att, på sätt den 27 Augusti samma år förrättad bouppteckning

utvisade, efterlemna då kända arfvingar, hade, enligt hvad uti ifrågavarande

proposition meddelas, Östra Göinge häradsrätt, på yrkande af

kammaradvokatfiskalen, i utslag den 12 April 1880, som vunnit laga

kraft, förklarat kronan berättigad till undfående af danaarf efter Peter

Andersson. I öfverensstämmelse härmed hade danaarfsmedlen, hvilka

enligt upprättad slutredovisning uppgått till 3,465 kronor 59 öre,

blifvit öfverlemnade till advokatfiskalsembetet i Kammarkollegium. Anspråk

på ifrågavarande danaarfsmedel hade emellertid sedermera framstälts

af hemmansegaren Sven Svensson i Södra Vare Norregård, Jöns

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

Svensson i Norra Vare Östregård, enkan Elin Svensdotter i Åker, inhyseshjonet

Peter Ingemarsson i Södra Vare Södregård ocli enkan Anna

Ingemarsdotter vid Vislanda station, samtliga nu nämnda orter belägna

inom Blädinge och Vislanda socknar af Ållbo härad och Kronobergs

län. För att styrka sin befogenhet i detta hänseende, hade de företett

protokoll i ett vid Allbo häradsrätt handlagdt mål, af hvilka med deruti

intagna handlingar framginge, att sökandena vore syskonbarn till Peter

Andersson, Sven Svensson, Jöns Svensson och Elin Svensdotter på hans

möderne samt Peter Ingemarsson och Anna Ingemarsdotter på hans

fäderne; samt att de öfrige skyldeman till Peter Andersson, som med

honom varit beslägtade i närmare led än sökandena eller i lika led

med dem, samtliga numera vore aflidna eller i laga ordning förklarade

skola för döde anses. På, enligt ett af pastorsembetet i Ousby meddeladt

intyg, Peter Andersson redan år 1820 från Vislanda församling

afflytta! till och sedermera varit bosatt i Ousby socken, samt han, sökandena

veterligen, icke derefter låtit sig i deras hembygd afhöra, hade

sökandena, som vid nämnda förhållande icke erhållit kunskap om Peter

Anderssons frånfälle i så god tid, att de kunnat inom laga tid bevaka

sina arfsanspråk, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med beaktande

af sökandenas knappa och behöfvande omständigheter, af gunst

och nåd till dem återställa ifrågavarande arf jemte den ränta derå,

Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt i nåder bevilja. Vid ansökningen

funnes fogade af vederbörande kommunalnämnds ordförande

utfärdade af kyrkoherden i Vislanda och Blädinge församlingar till rigtigheten

styrkta intyg, att sökandena Jöns Svensson, Elin Svensdotter,

Peter Ingemarsson och Anna Ingemarsdotter vore i knappa och behöfvande

omständigheter, att de två sistnämnda erhållit fattigunderstöd af församlingen,

samt att sökanden Sven Svensson, fastän egare till %e

mantal, vore i mindre goda ekonomiska omständigheter. I anledning

af denna ansökning hade utlåtanden afgifvits af Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Kristianstads och Kronobergs län samt kammaradvokatfiskalen,

hvilka alla tillstyrkt, att kronans rätt till ifrågavarande

danaarf måtte till sökandenas förmån eftergifvas. Dervid hade kammaradvokatfiskalen

upplyst, att, efter den 12 Oktober 1880 skedd

^anordning af aktoratsarfvode, kronans behållning å danaarfsmedlen

utgjorde 2,310 kronor 39 öre, å hvilket belopp advokatfiskal i detta

fall, der sökandena hvarken kunde beropa sig på laglig rätt eller laga

förfall, ansett ränteb er ältning icke rimligen böra ifrågakomma. Då sökandena

enligt lag samfäldt ej egde lika arfsrätt, utan utgjorde tvenne

lika närskylda slägtgrenar, af hvilka Sven Svensson, Jöns Svensson

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

och Elin Svensdotter utgjorde den ena samt Peter Ingemarsson och

Anna Ingem ar sdotter den andra, hade advokatfiskal vidare hemstält

att, derest afseende å ansökningen fästes, för danaarfvets öfverlåtelse

måtte stadgas det vilkor, att fördelningen af beloppet borde ske på

det sätt, att ena slägtgrenen samfäldt åtnjöte ena hälften, och den

andra slägtgrenen samfäldt andra hälften.

Med afseende å hvad sålunda förekommit har Eders Kongl.

Maj:t jemväl i ofvanberörda proposion föreslagit Riksdagen, att kronans

rätt till ifrågavarande danaarfsmedel, utgörande, efter afdrag af den

kammaradvokatfiskalen tillkommande provision, ett belopp af 2,310 kronor

39 öre, måtte på det sätt öfverlåtas på ofvanbemälde Sven Svensson,

Jöns Svensson, Elin Svensdotter, Peter Ingemarsson och Anna Ingemarsdotter,

att hälften af beloppet skulle gå till lika fördelning emellan

Sven Svensson, Jöns Svensson och Elin Svensdotter eller deras rättsinnehafvare,

och återstående hälften lika fördelas mellan Peter Ingemarsson

och Anna Ingemarsdotter eller deras rättsinnehafvare.

Riksdagen, som ansett, att kronans rätt till ifrågavarande två

danaarf skäligen bör efterskänkas, har alltså bifallit Eders Kongl. Maj:ts

omförmälda framställningar.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 12 Maj 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.