Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående ändring i Kongl. kun gördsen den 11 September 1877 om fortsättningsskolor.

1885-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1885:46, Skrifvelse till Konungen, angående ändring i Kongl. kun gördsen den 11 September 1877 om fortsättningsskolor.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

3

N:o 46.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1885.

— — .— — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ändring i Kongl. kun

gördsen den 11 September 1877 om fortsättningsskolor.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Betänkande N:o 14.)

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Utlåtande N:o 4.)

Till Konungen.

Enär i Kongl. kungörelsen angående anslag för lärares aflöning

vid fortsättningsskolor den 11 September 1877 bland de allmänna

grunder, livilkas iakttagande förutsättes för erhållande af statsbidrag

till aflöning af lärare vid sådan skola stadgas, att den årliga undervisningstiden

skall uppgå på landsbygden till minst sex veckor med trettio

timmars undervisning i hvarje vecka, hvilken undervisningstid antingen

må fortgå i en följd eller fördelas på två terminer, och i städerna,

der fortsatt undervisning lämpligast meddelas i aftonskola, till så många

lärotimmar, som svara emot ofvan nämnda tid, men detta stadgande,

hvad landsbygden beträffade, åtminstone flerstädes vore olämpligt, har

uti en inom Riksdagen väckt motion, under uttalande af önskligheten

deraf, att eu förändring vunnes i det syfte, att jemväl på landet, när

förhållandena lämpade sig härför, fortsättningsskolorna finge som aftonskolor

anordnas, förslag blifvit väckt, att Riksdagen måtte uti skrifvelse

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes meddela den ändring i ofvan berörda

Kongl. kungörelse, att det må stå skolråden fritt att i samråd med

distriktets folkskoleinspektör indela undervisningstiden på sätt som för

hvarje fortsättningsskola kan anses lämpligt.

Riksdagen anser denna fråga vara förtjent af all uppmärksamhet.

Ordalydelsen i omförmälda lagstadgande torde icke innebära vare sig

något förbud för fortsättningsskolas anordnande å landsbygden såsom

aftonskola eller ett förnekande deraf, att ej under i (ifrigt likartade förhållanden

samma anordning, som förklarats lämpligast för städernas

fortsättningsskolor, äfven kan lämpa sig för landsbygd t. ex. i större

byar och vid fiskelägen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

Önskvärdheten af den ifrågasatta förändringen har jemväl, enligt

hvad inom Riksdagen blifvit upplyst, uttalats i den petition, som af

Lunds stifts allmänna folkskoleläraremöte den 30 December 1881 genom

utsedde komiterade till Eders Kongl. Maj:t ingifvits. I denna petition

anfördes, hurusom det af inemot 600 folkskolans lärare, lärarinnor och

vänner bevistade mötet bland andra frågor öfvervägt äfven den, hvarför

fortsättningsskolan inom stiftet vunnit så ringa framgång; och hade

såsom hufvudsakligaste skälet härtill angifvits »svårigheten att med afseende

å tidsindelningen så ordna detta slags skolor på landsbygden,

att de komme i full öfverensstämmelse med föreskrifterna i Kongl.

kungörelsen den 11 September 1877». De omständigheter, på hvilka

denna framställning grundades, förekomma emellertid icke endast inom

Lunds stift, ty äfven inom öfriga delar af landet finnas platser, der

fortsättningsskolan utan men skulle kunna anordnas såsom aftonskola.

Icke heller torde kunna såsom betänkligt anses, om indelandet af undervisningstiden

blefve öfverlåtet åt skolråden, och om än någon farhåga

skulle yppas med hänsyn till att skolråden härvid kunde komma att förbise

hvad läraren utan öfveransträngning må vara i stånd att åtaga sig,

torde dock denna farhåga motvägas af den föreslagna betryggande

föreskriften, att beslut i dessa fall skola fattas i samråd med distriktets

folkskoleinspektör, hvilken af sin instruktion är förbunden att utverka

rättelse i hvarje anordning, hvarigenom den öfriga undervisningens

ostörda gång blifver förbisedd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det ifrågavarande

förslaget icke afser någon inskränkning i undervisningstiden utan endast

större frihet att ordna densamma efter de lokala förhållandena, och då

nyss antydda förbehåll om skyldighet för skolråd att i ämnet samråda

med folkskoleinspektör förebygger hvarje sådant ordnande, som skulle

kunna inverka störande på gången af den öfriga folkskoleundervisningen,

får Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om sådan ändring

af Kongl. kungörelsen den 11 September 1877, att det må stå skolråd i

landtkommun fritt att i samråd med distriktets folkskoleinspektör indela

den för fortsättningsskola stadgade undervisningstiden på sätt för

hvarje fall kan anses lämpligast och mest ändamålsenligt.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 12 Maj 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.