Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående nedsättning i de på viss jord hyllande grundskatter.

1885-05-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1885:64, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående nedsättning i de på viss jord hyllande grundskatter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 64.

1

N:<> 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1885.

— •—• — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds

proposition angående nedsättning i de på viss jord hyllande

grundskatter.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.)

Till Konungen.

Uti en till Riksdagen aflåten proposition af den 9 Januari innevarande

år tiar Eders Kongl. Magt, under förmälan att Eders Kongl.

Maj:t vore sinnad att samma dag afgifva proposition med förslag till

ny värnpligtslag, och för att samtidigt bereda lindring i de på viss jord

hvilande grundskatter, föreslagit Riksdagen att, för den händelse Riksdagen

godkände sistnämnda proposition, jemväl besluta:

l:o) att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet i kronans

jordeböcker och räkenskaper skola sammanföras till en summa under

benämning grundskatt;

2:o) att nedsättning uti den kronan behållna grundskatt å hemman

och lägenheter af skatte eller frälse natur, å sådana hemman och

lägenheter af krono natur, som enligt hittills gällande föreskrifter kunna

Bill. till Riksd. Prot. 18S5. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 6å.

till skatte köpas, å ecklesiastikstatens boställen samt å hemman och lägenheter,

som innehafvas af enskildt verk, menighet eller inrättning,

likasom ock uti presternas utlagor skall ega rum med trettio procent af

grundskattens eller utlagornas belopp, hvilken nedsättning skall inträda

från och med 1886;

3:o) att, der vid beräknande af nedsättning i grundskatt för hemman

eller lägenhet eller i presternas utlagor bråk af öre uppkommer,

det belopp, hvarmed nedsättningen skall ega rum, höjes till närmast

högre öretal;

4:o) att från den i punkten 2:o här ofvan stadgade nedsättning

skola undantagas hospitalens med ingången af år 1877 till statsverket

indragna frälseräntor och andra afgälder af fast egendom;

5:o) att grundskatt å statens utarrenderade egendomar skall, der

nu gällande arrendekontrakt sådant föreskrifva, oafkortadt utgöras, intill

dess vid upprättande af nja kontrakt om dessa egendomar eller deras

disponerande på annat sätt grundskatten kan utan förlust för statsverket

upphöra;

6:o) att grundskatt å civila boställen skall med ingången af år

1886 helt och hållet upphöra; den kronan behållna grundskatt af dessa

egendomar dock endast så vida densamma kan statsverket ersättas genom

en motsvarande minskning i vederbörande embete- eller tjenstemans

penningeaflöning;

7:o) att sådan i kronans jordeböcker och räkenskaper upptagen

grundskatt å ecklesiastika boställen samt å hemman och lägenheter tillhöriga

enskildt verk, menighet eller inrättning, som är vederbörande

boställsinnehafvare eller hemmanets egare anordnad, skall med ingången

af år 1886 ur jordeböcker och räkenskaper uteslutas;

8:o) att någon lindring icke medgifves i de skogsräntor, som utgöras

för områden, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifva

åtskilliga sågverk i de norra länen upplåtna; börande, då skogsområden

hädanefter upplåtas till ersättning för privilegierad stockfångst,

desamma icke vidare till hemman indelas, utan enligt hittills gällande

stadgar alltid åsättas skogsränta;

9:o) att de till båtsmansrustningen i Blekinge anordnade tillskottsräntor

skola med ingången af år 1886 till statsverket indragas emot

ersättning till vederbörande rust- och rotehållare, enligt hvad i sammanhang

med frågan om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

stadgas;

10:o) att nedsättningen i grundskatten å de under bruk skatteköpta

hemman skall tillgodokomma åbon;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 64.

ll:o) att jemväl i ny eller tillökad grundskatt, hvars utgörande

ifrågakommer först för tiden efter 1886 års början, nedsättning medgifves

i de fall och med det belopp, som i punkten 2:o bestämmas;

12:o) att hvad i punkten 2:o är stadgadt rörande nedsättning i

grundskatt äfven skall tillämpas å:

a) drängespanmålen och hjelpedagsverkena i Färentuna härad af

Stockholms län; börande, innan lindring i hjelpedagsverkena beräknas,

dessa omsättas till penningar i den ordning, som angående de i ordinarie

räntan ingående persedlars omsättning och förenkling är i Ivongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855 stadgad;

b) till statsverket ingående afgäld för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet;

och

c) arbets- eller hofveriskyldighet, som ännu utgöres till någon

statens egendom; och bör i detta fall lindring beredas på det sätt, att

egaro eller innehafvare af hemman och lägenhet, som har ett dylikt

åliggande, så länge detsamma fortfar, derför årligen undfår ett belopp,

motsvarande den enligt punkten 2:o bestämda nedsättning å arbetseller

hofveriskyldighetens med tillämpning af medeltalet af 1874—1883

årens markegångspris uträknade värde;

13:o) att de ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreskrifterna

angående lindring i grundskatten kunna finnas erforderliga,

må af Eders Kongl. Maj:t meddelas;

och har Eders Kongl. Maj:t slutligen föreslagit, att de belopp,

som på grund af ofvanstaende punkt 12:o litt. c) kunde ifrågakomma

att af statsmedel gäldas, måtte förskjutas af tillgängliga medel, hvarefter

förskotten borde hos Riksdagen till ersättande anmälas.

Då så väl Regering som Riksdag sammanstämmande uttalat sig

om önskvärdheten af grundskatternas afskaffande, har Riksdagen, som i

sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts omförmälda framställning tagit i

öfvervägande jemväl andra inom Riksdagen väckta förslag i dithörande

ämnen, icke ansett sig nu böra å nyo framdraga de skäl, som förut

ofta åberopats till stöd för denna åsigt; utan har Riksdagen endast velat

framhålla vigten deraf, att ej ytterligare uppskof må ega rum i afseende

å åtgärders vidtagande till beredande af den länge motsedda

skattelindringen.

Det af Eders Kongl. Maj:t nu framlagda förslag till nedsättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 64.

i grundskatterna kar synts Riksdagen, vid jemförelse med öfriga vid

innevarande riksdag gjorda framställningar i detta ämne, innebära väsentliga

företräden, bland annat, deruti, att enligt detsamma, efter hvad

Herr Statsministern vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t

i Statsrådet den 9 sistlidne Januari jemväl framhållit, skattenedsättningen,

inskränkt inom den gräns de närvarande förhållandena utstaka,

genast skall inträda, samt åt framtiden öfverlåtes att bestämma, huru

med den återstående grundskatten skall förfaras. Riksdagen har alltså

funnit detta förslag synnerligen välbetänkt; och har Riksdagen icke heller

haft något att erinra mot de särskilda bestämmelser, Eders Kongl.

Maj:t föreslagit till iakttagande vid den ifrågasatta skattelindringen.

Då Riksdagen sålunda ansett sig böra bifalla den af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna nedsättningen i grundskatterna, har Riksdagen velat

åberopa tvenne omständigheter, hvilka, enligt Riksdagens förmenande,

för närvarande torde vara af stor vigt vid grundskattefrågans pröfning,

nemligen dels jordbrukets tryckta ställning och dels det gynsamma tillstånd,

hvari statsverkets finnanser befinna sig.

I afseende å det tryck, hvaraf jordbruket för närvarande lider,

torde den allmänna meningen vara så stadgad, att någon närmare belysning

af detta förhållande icke synes vara af nöden; och beträffande

statsverkets ställning har Riksdagen endast velat hänvisa till Herr Statsministerns

ofvan omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet för den

9 sistlidne Januari, hvari omförmäles, att den minskning i statsinkomst,

hvilken den föreslagna nedsättningen skulle komma att medföra, och

den förhöjning i statsutgift, som skulle komma att uppstå genom den

i. form af kontant bidrag till de rustnings- och roteringsskyldige beredda

lindringen, vid anstäld beräkning visat sig uppgå till ungefär 2,980,000

kronor, men att budgeten för år 1886 kunde vidkännas den sålunda

ifrågakommande inkomstförminskningen och utgiftsstegringen, utan att

någon ny eller förhöjd skatt behöfde anlitas, och skulle Eders Kongl.

Maj:t ändock derutöfver finna sig kunna föreslå Riksdagen att disponera

högst betydliga belopp till nya eller höjda utgifter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, som i

särskild skrifvelse hos Eders Kongl. Maj:t anmäler sitt beslut i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts för Riksdagen framlagda förslag till ny

värnpligtslag, beslutat:

l:o) att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet i kronans

jordeböcker och räkenskaper skola sammanföras till en summa under

benämning grundskatt;

2:o) att nedsättning uti den kronan behållna grundskatt å hem
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 64.

man och lägenheter af skatte eller frälse natur, å sådana hemman och

lägenheter af krono natur, som enligt hittills gällande föreskrifter kunna

till skatte köpas, å ecklesiastikstatens boställen samt å hemman och

lägenheter, som innehafvas af enskildt verk, menighet eller inrättning,

likasom ock uti presternas utlagor skall ega rum med trettio procent af

grundskattens eller utlagornas belopp, hvilken nedsättning skall inträda

från och med år 1886;

3:o) att, der vid beräknande af nedsättning i grundskatt för hemman

eller lägenhet eller i presternas utlagor bråk af öre uppkommer,

det belopp, hvarmed nedsättningen skall eg a rum, höjos till närmast

högre öretal;

4:o) att från den i punkten 2:o här ofvan stadgade nedsättning

skola undantagas hospitalens med ingången af år 1877 till statsverket

indragna frälseräntor och andra afgälder af fast egendom;

5:o) att grundskatt å statens utarrenderade egendomar skall, der

nu gällande arrendekontrakt sådant föreskrifva, oafkortad! utgöras, intill

dess vid upprättande af nya kontrakt om dessa egendomar eller deras

disponerande på annat sätt grundskatten kan utan förlust för statsverket

upphöra;

6:o) att grundskatt å civila boställen skall med ingången af år

1886 helt och hållet upphöra; den kronan behållna grundskatt af dessa

egendomar dock endast så vida densamma kan statsverket ersättas genom

en motsvarande minskning i vederbörande embets- eller tjenstemans

penningeaflöning;

7:o) att sådan i kronans jordeböcker och räkenskaper upptagen

grundskatt å ecklesiastika boställen samt å hemman och lägenheter tillhöriga

enskildt verk, menighet eller inrättning, som är vederbörande

boställsinnehafvare eller hemmanets egare anordnad, skall med ingången

af år 1886 ur jordeböcker och räkenskaper uteslutas;

8:o) att någon lindring icke medgifves i de skogsräntor, som utgöras

för områden, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifvit

åtskilliga sågverk i de norra länen upplåtna; börande, då skogsområden

hädanefter upplåtas till ersättning för privilegierad stockfångst,

desamma icke vidare till hemman indelas, utan enligt hittills gällande

stadgar alltid åsättas skogsränta;

9:o) att de till båtsmansrustningen i Blekinge anordnade tillskottsräntor

skola med ingången af år 1886 till statsverket indragas emot

ersättning till vederbörande rust- och rotehållare, enligt hvad i sammanhang

med frågan om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

stadgas;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 64.

10:o) att nedsättningen i grundskatten å de under bruk skatteköpta

hemman skall tillgodokomma åbon;

11:°) att jemväl i ny eller tillökad grundskatt, hvars utgörande

ifrågakommer först för tiden efter 1886 års början, nedsättning medgifves

i de fall och med det belopp, som i punkten 2:o bestämmas;

12:o) att hvad i punkten 2:o är stadgadt rörande nedsättning i grundskatt

äfven skall tillämpas å:

a) drängespanmålen och hjelpedagsverkena i Färentuna härad af

Stockholms län; börande, innan lindring i hjelpedagsverkena beräknas,

dessa omsättas till penningar i den ordning, som angående de i ordinarie

räntan ingående persedlars omsättning och förenkling är i Kongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855 stadgad;

b) till statsverket ingående afgäld för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet;

och

c) arbets- eller hofveriskyldighet, som ännu utgöres till någon

statens egendom; och bör i detta fall lindring beredas på det sätt, att

egare eller innehafvare af hemman och lägenhet, som har ett dylikt

åliggande, så länge detsamma fortfar, derför årligen undfår ett belopp,

motsvarande den enligt punkten 2:o bestämda nedsättning å arbetseller

hofveriskyldighetens med tillämpning af medeltalet af 1874—1883

årens markegångspris uträknade värde;

13:o) att de ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreskrifterna

angående lindring i grundskatten kunna finnas erforderliga,

må af Eders Kongl. Maj:t meddelas;

äfvensom att de belopp, som på grund af ofvanstående punkt 12:o

litt, c) kunna ifrågakomma att af statsmedel gäldas, må förskjutas af

tillgängliga medel, hvarefter förskotten böra hos Riksdagen till ersättande

anmälas.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 20 Maj 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.