Skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag till ny lag om aktiebolag.
1885-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1885:71, Skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag till ny lag om aktiebolag.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 71.
9
N:0 71.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1885.
— — — _ Andra Kammaren den 20 —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag
till ny lag om aktiebolag.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.)
Till Konungen.
Den hos oss nu gällande förordning angående aktiebolag af den 6
Oktober 1848 är byggd på auktorisationssystemet. Röster hafva visserligen
höjts för att afskaffa detta system såsom grundval för vår lagstiftning
om aktiebolag, men de hafva icke vunnit synnerlig genklang.
Desto allmännare torde deremot åsigten vara om den i ämnet gällande
lagstiftningens bristfällighet och om behofvet af densammas revision.
Denna lagstiftning tillkom på en tid, då affärslifvet icke rörde
sig i så många former som nu. Otvifvelaktigt afsåga med aktiebolagsinstitutionen
vid dess införande hos oss hufvudsakligen att möjliggöra
större företag af merkantil eller industriel natur, hvilka icke utan fleres
samverkan kunde komma till stånd; och om man äfven, såsom synes
framgå af förhandlingarne om förordningens antagande, icke ville från
dess tillämplighet utesluta äfven mindre företag af dylik natur, tänkte
man sig dock troligen icke, att denna associationsform skulle kunna
komma att användas på företag sådana som t. ex. jordbruk utan dermed
förenad industriel rörelse, eller komma att begagnas utan annat
egentligt ändamål, än att undandraga delegarne personligt ansvar.
Bill. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 71.
Det kan icke heller nekas, att, så som stadgandet om Konungens fastställelse
å aktiebolagens ordningar i vanliga fall tillämpas, dervid någon
pröfning om bolagets ändamålsenlighet, behöflighet och nytta ur allmän
synpunkt nu mera icke eger rum, utan i allmänhet endast tillses, att
bolagsordningens bestämmelser icke i något afseende strida mot 1848
års förordning samt innehålla så väl hvad enligt nämnda förordning skall
i dem upptagas som ock hvad enligt utbildad praxis anses dessförutom
böra i bolagsordningarna inflyta, auktorisationssystemet i sjelfva verket
i tillämpningen närmar sig normativsystemet, hvarigenom förloras auktorisationssysteinets
fördel att kunna i hvarje särskildt fall anordna
bestämmelserna efter det föreliggande fallets egendomligheter och deraf
följande behof, utan att normativsystemets fördel af allmängiltiga, under
alla förhållanden lika grundsatser vinnes.
1848 års förordning företer i sina särskilda bestämmelser många
ofullständigheter och bristfälligheter. Så falla under förordningens
stadganden äfven bankbolag, som icke ega rätt att utgifva egna banksedlar,
ehuru särskilda bestämmelser naturligen vore erforderliga, derest
äfven bankaktiebolag utan sedelutgifningsrätt skola, falla under den allmänna
aktiebolagslagstiftningen; så saknas erforderliga föreskrifter beträffande
den aktieteckning, som i allmänhet föregår aktiebolags konstituerande,
samt om de rättsförhållanden, som genom teckningen uppstå
mellan inbjudarne och teeknarne samt mellan desse inbördes; så
äro fullständigare och skärpta bestämmelser erforderliga beträffande
aktietecknares och aktieegares skyldighet att verkställa inbetalningar
och aflemna förbindelser å ännu icke inbetalda belopp samt om tiden,
inom hvilken sådant skall fullgöras; så hafva visat sig af nöden förtydligande
bestämmelser beträffande aktieegares frikallelse från betalningsskyldighet
utöfver det aktiebelopp, för hvilket han i aktiebolaget eger
de!; så finnas, på ett undantag när, inga särskilda bestämmelser för
det fall, att aktierna äro stälda till viss man, och för det fall, att de äro
stälda till innehafvare!], ehuru uppenbarligen denna hufvudsakliga olikhet
i aktiernas karakter måste betinga särskilda bestämmelser i flerehanda
afseenden; så torde tarfvas närmare bestämmelser om aktiebolagsstyrelses
ansvar, om akties odelbarhet och det minimibelopp, hvarå den
må lyda, samt minimiantalet af delegarc i aktiebolag, äfvensom derom,
att alla aktiebolag skola på ett ställe inom riket inregistreras för vinnande
af nödig publicitet, att aktiebolag icke må med någon del af
grundkapitalet inlösa egna aktier, att flertalet af styrelseledamöterne
skola vara svenske män, att årlig revision af räkenskaperna skall försiggå,
m. m.
Med anledning af det nu anförda får Riksdagen, hos hvilken vid
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 72.
innevarande riksmöte framställning i ämnet skett, hos Eders Kongl.
Maj:t anhålla, det Eders Kongl, Maj:t täcktes låta utarbeta samt för
Riksdagen framlägga förslag till ny lag om aktiebolag.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 20 Maj 1885.
N:0 72.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1885.
— — _ — Andra Kammaren den 20 -- —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändrade bestämmelser
beträffande ersättning åt vittne, som i brottmål blifvit af
allmän åklagare inkallad.t och sig instält.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 58.)
De bestämmelser angående ersättning i vissa fall till vittne i brottmål,
hvilka innehållas i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den
6 Augusti 1881 samt i nådiga kungörelsen den 8 Oktober 1851 kunna
icke anses tillfredsställande. Nya Lagberedningen har ock i sitt under
den 6 Juni 1884 afgifna betänkande angående rättegångsväsendets ombildning
föreslagit förändrade bestämmelser i ämnet.
Dessa bestämmelser synas Riksdagen välbetänkta samt egnade
att tillfredsställa de berättigade önskningarne om ändring i nuvarande
förhållandet i detta hänseende. Bestämmelserna äro emellertid af Nya
Lagberedningen affattade endast såsom utkast att lägga till grund för
ett i detalj gående utarbetande i fullständig lagform; och får Riksdagen,
hos hvilken framställning i ämnet skett och som finner det angeläget,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.