Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag till ny lag om aktiebolag.

1885-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1885:71, Skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag till ny lag om aktiebolag.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

9

N:0 71.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1885.

— — — _ Andra Kammaren den 20 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag

till ny lag om aktiebolag.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.)

Till Konungen.

Den hos oss nu gällande förordning angående aktiebolag af den 6

Oktober 1848 är byggd på auktorisationssystemet. Röster hafva visserligen

höjts för att afskaffa detta system såsom grundval för vår lagstiftning

om aktiebolag, men de hafva icke vunnit synnerlig genklang.

Desto allmännare torde deremot åsigten vara om den i ämnet gällande

lagstiftningens bristfällighet och om behofvet af densammas revision.

Denna lagstiftning tillkom på en tid, då affärslifvet icke rörde

sig i så många former som nu. Otvifvelaktigt afsåga med aktiebolagsinstitutionen

vid dess införande hos oss hufvudsakligen att möjliggöra

större företag af merkantil eller industriel natur, hvilka icke utan fleres

samverkan kunde komma till stånd; och om man äfven, såsom synes

framgå af förhandlingarne om förordningens antagande, icke ville från

dess tillämplighet utesluta äfven mindre företag af dylik natur, tänkte

man sig dock troligen icke, att denna associationsform skulle kunna

komma att användas på företag sådana som t. ex. jordbruk utan dermed

förenad industriel rörelse, eller komma att begagnas utan annat

egentligt ändamål, än att undandraga delegarne personligt ansvar.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

Det kan icke heller nekas, att, så som stadgandet om Konungens fastställelse

å aktiebolagens ordningar i vanliga fall tillämpas, dervid någon

pröfning om bolagets ändamålsenlighet, behöflighet och nytta ur allmän

synpunkt nu mera icke eger rum, utan i allmänhet endast tillses, att

bolagsordningens bestämmelser icke i något afseende strida mot 1848

års förordning samt innehålla så väl hvad enligt nämnda förordning skall

i dem upptagas som ock hvad enligt utbildad praxis anses dessförutom

böra i bolagsordningarna inflyta, auktorisationssystemet i sjelfva verket

i tillämpningen närmar sig normativsystemet, hvarigenom förloras auktorisationssysteinets

fördel att kunna i hvarje särskildt fall anordna

bestämmelserna efter det föreliggande fallets egendomligheter och deraf

följande behof, utan att normativsystemets fördel af allmängiltiga, under

alla förhållanden lika grundsatser vinnes.

1848 års förordning företer i sina särskilda bestämmelser många

ofullständigheter och bristfälligheter. Så falla under förordningens

stadganden äfven bankbolag, som icke ega rätt att utgifva egna banksedlar,

ehuru särskilda bestämmelser naturligen vore erforderliga, derest

äfven bankaktiebolag utan sedelutgifningsrätt skola, falla under den allmänna

aktiebolagslagstiftningen; så saknas erforderliga föreskrifter beträffande

den aktieteckning, som i allmänhet föregår aktiebolags konstituerande,

samt om de rättsförhållanden, som genom teckningen uppstå

mellan inbjudarne och teeknarne samt mellan desse inbördes; så

äro fullständigare och skärpta bestämmelser erforderliga beträffande

aktietecknares och aktieegares skyldighet att verkställa inbetalningar

och aflemna förbindelser å ännu icke inbetalda belopp samt om tiden,

inom hvilken sådant skall fullgöras; så hafva visat sig af nöden förtydligande

bestämmelser beträffande aktieegares frikallelse från betalningsskyldighet

utöfver det aktiebelopp, för hvilket han i aktiebolaget eger

de!; så finnas, på ett undantag när, inga särskilda bestämmelser för

det fall, att aktierna äro stälda till viss man, och för det fall, att de äro

stälda till innehafvare!], ehuru uppenbarligen denna hufvudsakliga olikhet

i aktiernas karakter måste betinga särskilda bestämmelser i flerehanda

afseenden; så torde tarfvas närmare bestämmelser om aktiebolagsstyrelses

ansvar, om akties odelbarhet och det minimibelopp, hvarå den

må lyda, samt minimiantalet af delegarc i aktiebolag, äfvensom derom,

att alla aktiebolag skola på ett ställe inom riket inregistreras för vinnande

af nödig publicitet, att aktiebolag icke må med någon del af

grundkapitalet inlösa egna aktier, att flertalet af styrelseledamöterne

skola vara svenske män, att årlig revision af räkenskaperna skall försiggå,

m. m.

Med anledning af det nu anförda får Riksdagen, hos hvilken vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 72.

innevarande riksmöte framställning i ämnet skett, hos Eders Kongl.

Maj:t anhålla, det Eders Kongl, Maj:t täcktes låta utarbeta samt för

Riksdagen framlägga förslag till ny lag om aktiebolag.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 20 Maj 1885.

N:0 72.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1885.

— — _ — Andra Kammaren den 20 -- —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändrade bestämmelser

beträffande ersättning åt vittne, som i brottmål blifvit af

allmän åklagare inkallad.t och sig instält.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 58.)

De bestämmelser angående ersättning i vissa fall till vittne i brottmål,

hvilka innehållas i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den

6 Augusti 1881 samt i nådiga kungörelsen den 8 Oktober 1851 kunna

icke anses tillfredsställande. Nya Lagberedningen har ock i sitt under

den 6 Juni 1884 afgifna betänkande angående rättegångsväsendets ombildning

föreslagit förändrade bestämmelser i ämnet.

Dessa bestämmelser synas Riksdagen välbetänkta samt egnade

att tillfredsställa de berättigade önskningarne om ändring i nuvarande

förhållandet i detta hänseende. Bestämmelserna äro emellertid af Nya

Lagberedningen affattade endast såsom utkast att lägga till grund för

ett i detalj gående utarbetande i fullständig lagform; och får Riksdagen,

hos hvilken framställning i ämnet skett och som finner det angeläget,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.