Skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning om upphäfvande af förordningen angående plikt och sträf för dem, som försumma bivistande af katekesförhör den 4 December 1765.
1886-03-16 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1886:19, Skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning om upphäfvande af förordningen angående plikt och sträf för dem, som försumma bivistande af katekesförhör den 4 December 1765.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 19.
N:o 19.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Mars 1886.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning
om upphäfvande af förordningen angående plikt och
sträf för dem, som försumma bivistande af katekesförhör
den 4 December 1765.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.)
Till Konungen.
Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord om upphäfvande
af förordningen angående plikt och straff för dem, som försumma bivistandet
af katekesförhör, den 4 December 1765, hvari stadgas böter
för föräldrar, husbönder och matmödrar, som utan laga förfall afhålla
sig från husförhörs bevistande, med särskilda belopp för nämnda personer
sjelfve och för hvar och en af deras barn och tjenstefolk, som
sig icke infinner.
De i denna förordning meddelade föreskrifter anser ock Riksdagen
vara af beskaffenhet att icke längre böra bibehållas. Dessa föreskrifter
kunde på den tid, då författningen utfärdades, eg a ett berättigande
deruti, att husförhören, ehuru visserligen till sin grund en kyrklig
institution, jemväl tjenade andra, rent verdsliga statsändamål, såsom
folkundervisningen och mantalsskrivningarna. Denna husförhörens verldsliga
betydelse torde få anses hafva bortfallit. De s. k. husförhörsböckerna
föras numera icke med ledning af upplysningar, som uteslutande
vinnas vid husförhören, och upprättas icke hufvudsakligen i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 19. 6
och för dem, utan för att tjena till upplysning oph ledning vid mantalsoch
skattskrifningarna. Genom bestämmelser i 5 § af förordningen
angående mantals- och skattskrifningarnas förrättande den 2<3 Juli 1861
är ock sörjdt derför, att husförhörsböckerna må ega den för sistberörda
ändamål nödiga fullständighet och tillförlitlighet. Vid sådant förhållande
synes underlåtenhet att bivista husförhören icke kunna annorlunda
anses än som en kyrklig förseelse, hvilken icke bör vara belagd
med sådana verldsliga påföljder, som de i 1765 års förordning stadgade.
Riksdagen har, på grund af de sålunda anförda skäl, för sin del
antagit följande
Förordning om upphäfvande af förordningen angående plikt och straff
för dem, som försumma bivistande af katekes förhör, den 4 December 1765.
Härigenom förordnas, att förordningen angående plikt och straff
för dem, som försumma bivistande af katekesförhör, den 4 December
1765, skall upphöra att vidare gälla.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 16 Mars 1886.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.