Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel.

1886-05-07 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:43, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

1

N:o 43.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1886.

•— — — — Andra Kammaren den 7 — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 samt Memorial N:o 32).

Till Konungen.

Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel,

som omfattar anslagen under Civildepartementet, har Riksdagen

vid innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Kommerskollegium.

l:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte dels, på det Eders Kongl. Maj:t. måtte komma

i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat

uppförde embete- och tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillBih.

till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdag ens Skrifvelse N:o 43.

fyllig löneförbättring under år 1887 till samma belopp, som för innevarande

år beviljats, på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor;

dels medgifva, att intill slutet af år 1887, i den mån sådant vore

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjensteman åtnjöte, af Eders Kongl.

Maj:t finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som vore i

Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst,

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å hvilka indragning kunde ega rum eller förändring

eljest vidtagas; och

dels på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg

för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående

löner, eller tillsammans 500 kronor.

Dessa framställningar hafva icke gifvit anledning till annan erinran

än att, beträffande löneförbättringen åt Kommerskollegiets i stat

uppförde embets- och tjenstemän, densamma synts böra beviljas endast

under förutsättning af samma vilkor, som faststälts för tillgodonjutande

af de för innevarande år beviljade enahanda lönetillskott, eller att dessa

endast må betraktas såsom tillfälliga och att på dem icke får grundas

någon rätt till högre pension.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels

på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med

undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1887 till

samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för år

1887 anvisat 8,540 kronor;

dels medgifvit att intill slutet af år 1887, i den mån sådant är

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t

må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro i Kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven

för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i

afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring eljest vidtagas

;

dels ock på extra stat för år 1887 anvisat såsom tillfälligt lönetillägg

för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem

utgående löner, eller tillsammans 500 kronor.

2:o. Beträffande patentbyrån har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

att Riksdagen måtte medgifva, att de under år 1887 inflytande

utgifter för patent och för registrering af varumärken måtte få användas

till bestridande af de utgifter, Indika betingades af tillämpning

under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken.

Från patentbyrån har erhållits uppgift öfver byråns inkomster

och utgifter under år 1885, utvisande en behållning till år 1886 af

41,153 kronor 34 öre. Till belysning af denna uppgifts innehåll har

likväl från byrån meddelats, att af denna behållning under år 1886

måste bestridas åtskilliga utgifter för handläggning af ärenden, som inkommit

under år 1885 och för hvilka afgifter då till byrån erlagts, men

hvilka ej under samma år kunnat slutbehandlas, äfvensom att i behållningen

inginge en del så väl patent- som registreringsafgifter, hvilka,

på grund deraf att ansökningarne afslagits eller förfallit, borde till sökandena

återbetalas; hvarjemte erinrats, att en väsentlig del af byråns

inkomster år 1885 utgjorts af registreringsafgifter, hvilka under nämnda

år influtit i stort antal så väl på grund deraf att de flesta äldre svenska

varumärken då anmäldes, som ock i följd af att Sverige under detta

år inträdde i den s. k. patentunionen; men att antalet anmälda varumärken

säkerligen innevarande år komme att nedgå högst betydligt

samt att den deraf föranledda minskningen i byråns inkomster naturligtvis

ännu icke kunde i någon nämnvärd grad motvägas af inkomsten

af årsafgifter för meddelade patent.

Den af Eders Kongl. Maj:t under den 4 December 1885 för patentbyrån

faststälda stat för innevarande år slutar på ett belopp af

45,175 kronor.

Riksdagen har funnit den omständighet, att under det första året

af patentbyråns verksamhet en jemförelsevis betydlig behållning uppkommit,

ej innefatta skälig grund till det antagande, att inkomsterna

äfven under följande år skola inflyta till sådana belopp, att några betydligare

behållningar uppkomma, men då i allt fall dessa inkomster

naturligtvis ej böra anvisas till användande i vidsträcktare mån än erforderligt

kan vara, har Riksdagen ansett detta böra i Riksdagens beslut

uttryckas; och Riksdagen har derför medgifvit-, att de under år

1887 inflytande afgifter för patent och för registrering af varumärken

må till erforderligt belopp få användas till bestridande af de utgifter,

hvilka betingas af tillämpning under samma år af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Statistiska tabellkommissionen.

3:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för utarbetande och offentliggörande årligen af uppgifter

om rikets folkmängd till ledning vid val af landstingsmän och

af valmän för utseende af landstingsmän, höjt de under anslaget till

»statistiska tabellkommissionen» uppförda två reservationsanslagen »till

arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar» å 12,000

kronor, och »till officiella statistiska trycket» å 15,000 kronor, det förra

med 200 kronor till 12,200 kronor och det senare med 800 kronor till

15,800 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

4:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagssedel

föreslagit har Riksdagen utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000

kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisat till

fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgift,

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

5:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att, på det Sköns länsmansdistrikt i Vesternorrlands län måtte

kunna delas i två distrikt, aflöningsbelopp, som blefve tillgängligt i

följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och

Vestmanlands län, finge användas för inrättande af en ny länsmanstjenst

inom Vesternorrlands län.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

6:o. Sedan Statskontoret i berättelsen angående statsverkets tillstånd

och behof meddelat, att följande landsstatsboställen till statsverket

indragits, utan att ersättning till vederbörande tjensteman ännu

blifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd, nemligen:

landskamrerarebostället i Södermanlands län, lägenheten Spelhagen

Ostra kungsladugård, mantal; och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

häradsskrifvarebostället i Lysings, Dals och Aska härads fögderi,

Skogsby N:o 1, 1 mantal;

så har Eders Kongl. Maj:t med anledning häraf gjort framställning

om nämnda anslags höjande och Riksdagen, med bifall härtill,

höjt penninganslaget under »landsstaterna i länen» med det belopp,

hvartill ofvannämnda två landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad,

eller med 1,130 kronor, så att detta anslag i sin helhet ökats

från 2,636,179 kronor till 2,637,309 kronor.

Tåg- och vattenbyggnadsstaten.

7:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstil el föreslagit,

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda

reservationsanslaget »till vägundersökningar och expenser för allmänna

arbeten» måtte från och med år 1887 höjas från 50,000 kronor till

60,000 kronor.

Då vid 1885 års riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts framställning,

höjning af detta anslag från 40,000 kronor till 50,000 kronor beviljades,

uttalade Riksdagen, vid anmälan härom, att Riksdagen icke lemnat obeaktadt,

att anslaget, med hänsyn till Eders Kongl. Mapts Befallningshafvandes

behof af ökade medel för vägundersökningar, utan tvifvel

snart måste höjas.

Behof af en sådan höjning af nyss antydda anledning har ock

redan nu inträffat, enär, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse den 23 November 1885 hemstält,

om anslagets ökande med det nu af Eders Kong]. Maj:t äskade beloppet,

hufvudsakligen af det skäl, att behofvet af medel till vägundersökningar

icke ansågs kunna med det nu utgående anslaget på ett tillfredsställande

sätt fyllas. Tillväxten af detta behof har också varit stor,

enligt hvad de i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter å de från

länen begärda vägundersökningsmedlen för de senare åren utvisa. Sålunda

begärdes under åren

1883. 1884. 1885.

kronor 24,933: — kronor 27,300: —*) kronor 55,822: 36

men beviljades » 15,533: — » 10,800: — » 13,967: n

Dessa siffror hafva gifvit Riksdagen anledning att återupptaga

en fråga, som under behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts framställning

vid 1885 års riksdag jemväl kom under öfvervägande, nemligen om

*) hvarförutom från ett län begärdes så mycket, som omständigheterna medgåfvo.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

icke lämpligast vore att dela det ifrågavarande reservationsanslaget, så

att ett visst bestämdt belopp deraf afsåges för sådana vägundersökningar,

som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas.

Till ledning för bedömandet af möjligheten häraf har Riksdagen

tagit del af en erhållen uppgift å de utgifter, som bestridts för hvartdera

af nämnda ändamål under åren 1884 och 1885; och har af denna

uppgift framgått, att af 1884 års anslag, som utgjort 40,000 kronor,

samt reservationen från 1883 å 3,473 kronor 52 öre, anväudts till expenser''

26,509 kronor 51 öre och till vägunder sökning ar 10,800 kronor,

samt att sammanlagda utgiften sålunda utgjort 37,309 kronor 51 öre

och behållningen (reservationen) till år 1885 alltså 6,164 kronor 1 öre.

För år 1885, då anslaget, sammanlagdt med behållningen från

1884, utgjorde 46,164 kronor 1 öre, användes till expenser 26,558 kronor

60 öre och till vägunder sökning ar 13,697 kronor 11 öre, så att utgiften

på det hela utgjorde 40,525 kronor 71 öre och behållningen till

år 1886 alltså 5,638 kronor 30 öre.

Då nu de anslagsförhöjningar å tillhopa 20,000 kronor, som begärts

vid sistlidet och innevarande års riksdagar, hufvudsakligen grundats

på det ökade behofvet af medel till vägundersökningar, samt det

visat sig, att expenserna under både år 1884 och år 1885 kräft omkring

26,500 kronor om året, har något hinder synts Riksdagen icke förefinnas

för den ofvan antydda delningen af anslaget, hvilken deremot ur flere

synpunkter är lämplig.

På grund häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen från och''med 1887 under

anslagstiteln »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppfört två reservationsanslag

till sammanlagdt belopp af 60,000 kronor, att användas:

a) 30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten; och

b) 30,000 kronor till vägundersökningar, som af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas; dock så, att reservationer å det

förra anslaget jemväl få användas till vägundersökningar, när sådant

finnes behöflig!; och har till följd af nu nämnda beslut, som innefattar

en förhöjning med 10,000 kronor i anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»,

slutsumman af nämnda anslag ökats från 116,400 kronor

till 126,400 kronor.

Gästgifvare» friheter.

8:o. På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit, har Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsproto
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Collet föreslagna utbyten af ränteersättningar mot bestämda årliga belopp

och dels öfriga i protokollet omnämnda förenklingar, höjt penninganslaget

under anslagstiteln »gästgifvares friheter», utgörande 1,040

kronor, med i jemnt tal 5,840 kronor, eller till 6,880 kronor, men deremot

minskat det under samma anslagstitel i kolumnen »indelning och

dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet

af 11,900 kronor med 5,840 kronor till 6,060 kronor.

Färjor och färjekarlar.

9:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel

gjorda framställning har Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet

föreslagna utbyte af ränteersättning mot bestämdt årligt

belopp, höjt penninganslaget under anslagstiteln »färjor och färjekarlar»

från 150 kronor med 2 kronor till 152 kronor, men deremot minskat

det under samma anslagstitel i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet af 210 kronor

med 2 kronor till 208 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

10:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för

detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — måtte på ordinarie stat från och med år

1887 uppföras ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

21,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat för samma

ändamål anvisade belopp; och kom me, i händelse af bifall härtill, ordinarie

anslag till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

att höjas från 45,450 kronor till 66,450 kronor.

Ehuru visserligen den stadigvarande beskaffenheten af de behof,

hvilka ifrågavarande anslag afser att fylla, icke lärer kunna ifrågasättas,

har dock Riksdagen funnit betänkligheter möta, att på sätt Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, uppföra anslaget på ordinarie stat. De bidrag af

statsmedel till underhåll af kemiska stationer, som med anslaget bekostas,

äro nemligen helt och hållet beroende af vederbörande hushåll
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

ningssällskaps deltagande på visst föreskrifvet sätt i kostnaderna för

stationerna, och statsbidragen måste derför betraktas såsom i viss mån

tillfälliga. Af sådan orsak borde äfven, ifall anslaget skulle komma att

uppföras på ordinarie stat, särskilda bestämmelser meddelas, på det att,

derest ett eller flere hushållningssällskap icke vidare uppfylde de på

dem stälda anspråken i afseende på deltagandet i underhållet af kemisk

station, anslaget då måtte minskas, men enär sådana bestämmelser

utan tvifvel skulle medföra åtskilliga olägenheter af beskaffenhet att

väsentligen inskränka den fördel, som med anslagets öfverförande till

ordinarie stat åsyftats, har Riksdagen funnit anslaget hellre böra fortfarande

förblifva extra.

En förändring med anslaget har dock Riksdagen ansett lämpligen

böra vidtagas, nemligen så till vida, att statsbidrag till kemisk station

må få utgå äfven i det fall, att landsting ensamt eller gemensamt med

hushållningssällskap iklädt sig de förpligtelser, som nu fordras af hushållningssällskap

ensamt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen såsom

bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för

kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till

inköp af böcker och inventarier för stationens behof— uppfört på extra

stat för år 1887 ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

21,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

ll:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte ej

mindre höja det under denna anslagstitel på ordinarie stat särskildt till

befrämjande af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, till 20,000

kronor, eller med 10,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat

för ändamålet anvisade belopp, än äfven medgifva, att under denna

anslagstitel måtte på ordinarie stat från och med år 1887 uppföras

till väfskolan i Borås det nu på extra stat till upprätthållande af skolan

och till aflönande af en andre lärare derstädes anvisade belopp af

4,800 kronor,

att användas:

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,

opaginerad Kontrollera mot PDF

9,

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskötes ett

belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor;

dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af en

andre lärare vid samma skola, under vilkor att enahanda belopp blefve

för ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet; och

komme det ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

att, i händelse Riksdagen bifölle hvad sålunda föreslagits, höjas från

dess nuvarande belopp, 40,500 kronor, till 55,300 kronor.

Denna framställning har i den mån af Riksdagen bifallits, att

det under förevarande anslagstitel på ordinarie stat särskilt till befrämjande

af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, förhöjts med

10,000 kronor till 20,000 kronor, hvaremot, beträffande det ifrågasatta

uppförandet på ordinarie stat af det nu på extra stat utgående anslaget

å 4,800 kronor till väfskolan i Borås, Riksdagen, i öfverensstämmelse

med den åsigt, som bär ofvan i punkten 10:o anförts, rörande bidrag

af statsmedel till agrikulturkemiska stationer, ansett, att detta anslag

fortfarande bör på extra stat anvisas och alltså på extra stat för år

1887 beviljat till väfskola i Borås ett belopp af 4,800 kronor att användas:
dels

med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor,

dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af en andre

lärare vid samma skola, under vilkor, att enahanda belopp varder för

ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

12:o. Det under denna anslagstitel uppförda ordinarie anslaget

å 21,500 kronor har Riksdagen minskat med samma belopp, 10,000 ''

kronor, hvarmed, enligt punkten ll:o här ofvan, det under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af slöjderna» på ordinarie stat särskild t till befrämjande

af husslöjden uppförda belopp blifvit förhöjdt; och har till

följd häraf anslaget till befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart

i riksstaten för år 1887 nedsatts från 21,500 kronor till 11,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

13:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen medgifvit,

att det under förevarande anslagstitel i kolumnen »indelning och

Bill. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o d3.

dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet

af 15 kronor må ur riksstaten uteslutas, och anslaget till »befrämjande i

allmänhet af bergsbruket» till följd deraf nedsättas med nämnda belopp,

men för öfrigt lemnas oförändradt och således för år 1887 uppföras

med 8,700 kronor.

Skiften och afvittringar.

14:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts framställningar under

denna anslagstitel har Riksdagen dels för år 1887 beviljat förhöjning i

årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs

län, som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;

dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under

år 1887 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län

och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode

efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra

första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år 1887

åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp, dels ock beviljat tillfällig

förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode

för år 1887 med 200 kronor.

Vidare har Riksdagen till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1887, för samma år, utöfver ordinarie

anslaget, 03,000 kronor, på extra stat anvisat 187,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. I öfriga på ordinarie stat nu uppförda anslag, hvilka här

ofvan icke blifvit särskildt omförmälda, har annan förändring icke blifva

af Riksdagen vidtagen, än att anslaget till »skrifmaterialier och expenser,

ved m. m» blifvit till jemnande af hufvudtitelns slutsumma minskadt

med 375 kronor; och hafva alltså alla öfriga här ofvan icke särskildt

nämnda ordinarie anslag under sjette hufvudtiteln uppförts i

riksstaten för år 1887 till oförändrade belopp och natur.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Beträffande tillfälliga behof hänförliga till sjette hufvudtiteln,

hafva, förutom redan anmälda, följande beslut af Riksdagen fattats.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

16:o. Till anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna har Eders

Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 4,500 kronor.

De skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit till stöd för denna

framställning anförda, hafva synts Riksdagen till fullo ådagalägga behofvet

af en väl ordnad kontroll från statens sida öfver försäkringsanstalterna;

och Riksdagen har derför ansett Eders Kongl. Maj:ts framställning

böra bifallas.

Dock har Riksdagen velat här fästa uppmärksamheten derpå, att,

då meningen är, att kontrollanten skall åtnjuta resekostnadsersättning

af statsmedel, de härför behöfliga utgifterna utan tvifvel komma att

blifva betydliga, och att af sådan anledning skäl torde vara att söka

åstadkomma minskning åtminstone i dessa kostnader. Utväg härtill

synes icke saknas, då i betraktande tages, att försäkringsanstalterna

hafva ett med den försäkringstagande allmänhetens fullt jemförligt intresse,

att kontrollen öfver anstalterna från statens sida varder effektiv.

Af sådan orsak synes det icke vara en obefogad begäran, att dessa anstalter

få, om icke alldeles uteslutande bekosta kontrollen, dock åtminstone

med staten deltaga i bördan. Huru ett sådant deltagande bör

ordnas, har icke nu kunnat af Riksdagen utredas, men torde böra blifva

föremål för pröfning. I afbidan derpå samt på resultatet af den kontroll,

som nu skall mera på försök anordnas, har det synts Riksdagen

synnerligen lämpligt, att anslaget endast begärts på extra stat; och har

Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af 4,500 kronor

till anordnande af kontroll ä försäkringsanstalterna.

Statistiska tabellkommissionen.

17:o. För ett skgndsammar''e bearbetande af aflönings- ochpensionsstatistiken

har Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid 1885 års riksdag

för innevarande år egt rum, på extra stat för år 1887 äskat ett

belopp af 5,000 kronor.

Riksdagens i skrifvelse den 18 Maj 1885 (N:o 58) till Eders

Kongl. Maj:t gjorda anmälan derom, att det för år 1886 äskade anslaget

beviljats, beledsagades af ett uttalande af den förhoppning, att åtminstone,

om medel, utöfver hvad då begärts, framdeles skulle befinnas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

erforderliga för den ifrågavarande statistikens åstadkommande, sådana

då måtte kunna beredas genom en motsvarande minskning i utgifterna

för andra, nu bearbetade grenar af statistiken.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, bar Riksdagens

härutinnan gjorda uttalande remitterats till chefen för statistiska centralbyrån

för utlåtandes afgifvande. Af detta, hvilket är i protokollet

intaget, framgår att bemälde chef ansett sig icke kunna biträda den

mening, som Riksdagen antydt, eller att medel till påskyndande af löneoch

pensionsstatistiken möjligen skulle kunna erhållas derigenom, att

inskränkning på andra områden af statistiken egde rum och den såmedelst

vunna besparingen användes till ersättning åt den eller dem,

som med den af Riksdagen länge väntade statistikens åstadkommande

toge befattning.

Såsom i någon mån sammanhängande med framställningen i 1885

års skrifvelse, får Riksdagen här omförmäla den utredning, som föranstaltats,

med anledning af Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1884 (N:o

56), med anledning af väckt fråga om eu utredning rörande de s. k.

expensmedlens användande, i hvilken skrifvelse Riksdagen, bland andra

utvägar att åstadkomma besparingar i statens utgifter, ifrågasatt en inskränkning

i möjligaste mån af det statistiska trycket. Denna skrifvelse

blef af Statsrådet och Chefen för Kongl. Civildepartementet remitterad

till chefen för statistiska byrån, åt hvilken uppdrogs att inkomma

med utredning och förslag om de åtgärder, som, till vinnande

af besparing i kostnaderna för det statistiska trycket, lämpligen syntes

. böra vidtagas. Af den till svar å denna remiss af chefen för statistiska

byrån den 18 November 1885 aflåtna skrifvelse inhemtas, bland

annat, att Serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, som i dagligt tal

benämnes den officiella statistiken eller det statistiska trycket, för närvarande

utgifves af 14 olika embetsverk och omfattar 22 särskilda afdelningar

eller berättelser, hvar och en utmärkt af sin littera (A—X).

För kostnaden af dessa publikationer redogöres i två vid skrifvelsen

fogade tabeller, hvilka gifva vid handen, att kostnaderna utgöra:

för en fullständig samling af alla

statistiska berättelser för ett år för ett år i medeltal:

(en årgång):

sättning.....kronor 48,296: — sättning.....kronor 28,616: —

tryckning m. m. )) 34,052: — tryckning m. m. )) 21,567: —

kartor och dia- kartor och dia
gram.

..... » 3,456: — gram_^ . ... » 3,456: —

Summa kronor 85,804: — Summa kronor 53,639: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

I skrifvelsen angifves vidare, hvilka utvägar, som erbjuda sig för

att åstadkomma en minskning i dessa kostnader, nemligen

a) genom att minska sjelf va arbets- och materialkostnaderna för

publikationernas utgifvande;

b) genom att minska publikationernas volym; och

c) genom att minska publikationernas upplagor.

Vidkommande den under punkten a) antydda utvägen, anser chefen

för statistiska centralbyrån att på grund af vissa omständigheter,

hvilka särskildt i Stockholm göra allt slags tryck något dyrare än annorstädes,

någon nämnvärd nedsättning i kostnaderna icke kan på detta

sätt ernås.

Hvad derefter angår punkten b), eller minskning af publikationernas

volym, så erkännes visserligen, att på denna väg den största

besparingen i kostnad skulle kunna ernås, dels genom att bättre än

förr begagna utrymmet och dels samt i synnerhet genom att minska

innehållet, men, hvad särskildt detta senare beträffar, finner dock chefen

några större inskränkningar icke kunna vidtagas. Några få förändringar

i förevarande afseende!! hafva emellertid en del af de myndigheter,

som utgifva ifrågavarande statistiska berättelser, för den närmaste

framtiden utlofvat, och beloppet af de härigenom motsedda minskningarna

i dessa myndigheters tryckningsutgifter, sådana de i tabellbilagorna

till skrifvelsen angifvas, beräknas till sammanlagdt 3,250

kronor.

Hvad till sist angår punkten c): eller minskning af publikationernas

upplagor, så anser chefen för statistiska byrån, att den nu bestämda

gratisutdelningen, till hvilken åtgå minst 850 exemplar, kunde

väsentligen inskränkas, hvarigenom upplagornas storlek skulle kunna

minskas med 400 exemplar; och skulle denna minskning medföra en

årlig besparing i tryckningskostnaderna af 5,000 kronor.

Då chefens för statistiska byrån nu berörda skrifvelse den 11

December 1885 föredrogs i Statsrådet, beslöt Eders Kongl. Maj:t, bland

annat,

att anbefalla samtliga embetsverk, hvilka hafva utgifvandet af

statistiska publikationer sig anförtrodt, att tillse, att, för besparing i

kostnaderna, utrymmet i publikationerna tillgodogjordes på bästa möjliga

sätt, der detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet

samt äfven utan åsidosättande af de fordringar, man borde ställa på

verk, utgifna på statens bekostnad;

att anbefalla hvarje embetsverk att vid utdelning af särskilda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 43,

littera af nyssnämnda publikationer tillse, att utdelningen ej skedde i

större omfång än nödigt och lämpligt vore; samt

att bestämma, att utdelningen af »Bidrag till Sveriges officiella

statistik» i fråga om de littera, som hädanefter utgåfvos, skulle verkställas

efter en vid statsrådsprotokollet fogad ny lista; och skulle riksdagsman

eg a att på anmälan hos statistiska centralbyrån i mån af tillgång

kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna af serien

»Bidrag till Sveriges officiella statistik», hvarjemte åt Riksdagens ledamöter

skulle utdelas den sammanfattning ur de statistiska publikationerna,

som under benämning »Sveriges officiella statistik i sammandrag»

årligen intages i den genom statistiska byråns försorg utgifna »Statistiska

Tidskrift».

Genom dessa bestämmelser har tillfället för Riksdagens ledamöter

att erhålla det statistiska trycket i väsentlig mån inskränkts, hvarjemte

utlemnandet af hithörande publikationer till nationsföreningarna vid

universiteten, folkhögskolorna och de lägre allmänna läroverken m. fl.

helt och hållet upphört.

Det hade varit önskligt, att de af 1884 och 1885 årens riksdagar

gjorda framställningarna angående dels expensmedlens användande och

dels statistiska tabellkommissionen föranledt en utredning, omfattande

jemväl andra på kostnaderna inverkande förhållanden än sättet och

omfattningen för offentliggörandet af den officiella statistiken och deribland

äfven den vigtiga frågan, huruvida hos de myndigheter, som

ombesörja utarbetandet af större eller mindre delar af statistiken, arbetet

är ordnadt på så föga kostsamt sätt som möjligt, eller om icke härutinnan

förenklingar och besparingar skulle kunna vinnas.

En annan fråga, som härvid också kunnat utredas, är den om

icke en annan ordning, än den af Eders Kongl. Maj:t beslutade och vid

1885 års riksdag meddelade, för löne- och pensionsstatistikens utarbetande

kunnat utöfva något inflytande till minskning af den tid, som för

arbetet åtgår, och derigenom äfven på kostnaderna. Det behof, som

särskildt torde hafva framkallat Riksdagens år 1879 framstälda begäran

om löne- och pensionsstatistik för den offentliga förvaltningen, visade

sig känbarast vid de många löneregleringar för statens embets- och

tjenstemän, som vid den tiden förekommo hos Riksdagen, och detta behof

qvarstår ännu till stor del och gör sig ej sällan gällande, då nästan

vid hvarje riksdag framlägges något förslag till lönereglering inom någon

gren af statsförvaltningen. Huruvida nu den vid löne- och pensionsstatistikens

utarbetande följda planen kan, med hänsyn till hvad nu

framhållits, böra i något afseende jemkas, lärer endast af den myndig
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

het, som; har att utarbeta statistiken, kunna med erforderlig sakkännedom

utredas och svårligen utan grund af dylik utredning af Riksdagen

bedömas.

Saknaden af utredning i nu nämnda afseenden skulle också kunnat

gifva Riksdagen en anledning att för närvarande icke bevilja de

nu äskade medlen, men i betraktande deraf, att arbetet är brådskande,

så att hvarje anledning till uppskof med detsamma bör undvikas, äfven

om under tiden utvägar att minska behofvet af särskilda arbetskrafter

för statistikens bearbetande skulle yppas, har Riksdagen, i förhoppning,

att löne- och pensionsstatistiken, på sätt af chefen för statistiska centralbyrån

antydts, varder fullbordad inom 1888 års slut, på sätt Eders

Kongl. Maj:t äskat, på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af

5,000 kronor för ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken.

Öfverståthållareembetet.

18:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hvilken icke föranledt någon erinran, har Riksdagen till fortsatt

utgifvande af ))Polisunderrättelserx> på extra stat för år 1887 anvisat

enahanda belopp, som nu är för samma ändamål beviljadt, eller 15,000

kronor.

Landsstaterna i länen.

19:o. Som vid tiden för statsverkspropositionens afgifvande ännu

ingen ledighet inträffat bland fögderitjenstemännen inom andra och

tredje fögderierna af Upsala län, sedan Eders Kongl. Maj:t beslutade

dessa fögderiers sammanslagning till ett fögderi, och fortfarande inga

aflöningsbelopp vore tillgängliga att, i enlighet med 1883 års Riksdags

medgifvande, användas till aflöningar åt kronofogden och häradsskrifvaren

i det enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1883 nyinrättade fögderiet

inom Jemtlands län, hade Eders Kongl. Maj:t i berörda proposition

föreslagit, att, för uppehållande af kronofogde- och häradsskrifvarebefattningarna

i det enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1883 nyinrättade

fögderiet inom Jemtlands län under 1887, på extra stat för samma år

måtte anvisås 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kunde varda

erforderligt; men sedan Statsrådet och Chefen för Civildepartementet

meddelat, att, efter det Eders Kongl. Maj:ts proposition afgafs, kronofogden

i andra fögderiet af Upsala län utnämnts till landskamrerare;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

att den förut beslutade sammanslagningen af andra och tredje fögderierna

alltså kunde träda i verkställighet och den lediga kronofogdelönen

användas till det nyinrättade fögderiet inom Jemtlands län; samt att

vid sådant förhållande anslaget kunde nedsättas med 4,300 kronor, eller

till 2,500 kronor, har Riksdagen beviljat endast de sålunda erforderliga

2,500 kronor.

20:o. Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka

på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

och gripande, beviljat ett extra anslag för år 1887 af 50,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

21:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat:

dels 20,000 kronor till anordnande af tillsynen öfver statens jernväg

shy g gnader:

dels ock 3,000 kronor till arfvode åt en extra byråingeniör hos vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

22:o. Till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna

landtbruksinstitut har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år

1887 af 32,000 kronor.

I statsrådsprotokollet redogöres för detta anslagsbehof; och då

af hvad i detta protokoll, äfvensom i Riksdagens år 1885 församlade

revisorers berättelse blifvit angående den nu till laboratorium använda

byggnaden anfördt, framgår, att byggnaden är i hög grad förfallen och

af denna jemte flere andra anledningar otjenlig för ändamålet, lärer

något tvifvel om en ny laboratoriebyggnads behöflighet icke förefinnes.

Och ehuru Riksdagen hyst tvekan, huruvida det kunde vara lämpligt

att redan nu, innan den hyflande frågan om landtbruksinstitutens organisation

blifvit afgjord, företaga större eller mindre förändringar i nu

bestående förhållanden, har Riksdagen, med hänsyn dertill, att ett tidsenligt

laboratorium vid Ultuna icke lärer kunna undvaras, huru nämnda

fråga än må blifva slutligen ordnad, ansett de ur den angifna synpunkten

uppkomna betänkligheterna böra falla.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Obetingadt har dock icke Riksdagen kunnat bifalla Eders Kongl.

Maj:ts framställning.

Vid granskning af de till ärendet hörande handlingar och ritningar

har nemligen befunnits, dels att kostnad sförslaget, som uppgjorts år

1879, är grundadt på sådana prisberäkningar för materialier m. m.,

hvilka icke numera torde vara fullt rigtiga med hänsyn till det under

tiden inträffade prisfall, och dels att byggnaden synes hafva erhållit

en väl dyrbar yttre utstyrsel, som bör kunna förenklas, i följd hvaraf

och då institutet synes kunna med egna dragare bestrida större delen

af nödiga körslor, för hvilka särskild betalning således icke skulle erfordras,

Riksdagen ansett, att en nedsättning i kostnadssumman kan

göras, utan att derför något af byggnadens ändamålsenlighet bör behöfva

åsidosättas eller uppoffras.

I öfrigt har framställningen icke föranledt någon erinran; och

har Riksdagen derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat

ett anslag af 25,000 kronor till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet

vid Ultuna landtbruksinstitut, dock under vilkor, att, utan sådana

ändringar i den för byggnaden uppgjorda plan, genom hvilka dess

ändamålsenlighet skulle i större eller mindre mån uppoffras, i öfrigt

sådana förenklingar vid byggnadens uppförande vidtagas, att byggnaden

må kunna för det anvisade beloppet fullbordas.

23:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbrukinstitut, på extra stat för år

1887 uppfört ett anslag af 10,000 kronor, motsvarande det belopp, som

för samma ändamål anvisats för innevarande år.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

24:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

har Riksdagen för år 1887 beviljat följande extra anslag, nemligen:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor; och

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,

10,000 kronor.

25:o. I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1887 måtte ställas ett reservationsanslag

af 10,000 kronor för att med 1,000 kronor om året underst''/».

till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

stödja hvardera af de frökontrollanstalter, hvilka vore såsom särskilda

anstalter anordnade samt af hushållningssällskap understödda med minst

1,000 kronor årligen samt hade utaf hushållningssällskap utsedd styrelse

med vilkor, utom de förut stadgade, att de skulle följa de analysmetoder,

Kongl. Landtbruksakademien kunde finna skäligt bestämma.

Bland de försök, som på senare tider börjat göras för att främja

jordbruksnäringen, är otvifvelaktigt att räkna såsom ett af de mest

beaktansvärda det framträdande sträfvandet att framkalla och sprida

intresset för inhemsk fröodling samt att på den in-och utländska marknaden

införa svenskt, till grobarheten kontrolleradt frö. Också hafva

ofta med understöd af hushållningssällskap, anstalter för frökontroll

flerstädes inrättats och verkat gagnande, men till följd af de brister,

som vidlåda anstalternas nuvarande organisation, kunna de icke verka

med så stor framgång, som önskligt vore. De äro nemligen inrättade

utan gemensam plan och vid dem tillämpas ofta stridiga metoder för

frökontrollen, så att samma vara vid olika anstalter kan blifva föremål

för helt skiljaktiga bedömanden. Det inses lätt, hur föga en på sådant

sätt ordnad frökontroll är egnad att stadfästa och utvidga förtroendet

till anstalternas förmåga att tillfredsställande lösa uppgiften att vara

ett stöd för den ännu outvecklade odlingen inom landet af frö och

handeln dermed, och då staten understödjer så många andra grenar af

jordbruksnäringen, kan Riksdagen icke annat finna än att äfven här

är ett område, der staten bör ingripa ordnande och stödjande; helst

detta påkallar endast en ringa penninguppoffring.

Hufvudvigten faller härvid icke på beloppet af understödsmedlen,

som staten lemnar, utan derpå, att anstalter finnas, hvilka äro underkastade

offentlig myndighets inseende och kontroll och arbeta efter

metoder, som af sådan myndighet pröfvats och befunnits vara de

bästa. Huru saken i sina detaljer skall ordnas, har Riksdägen ansett

böra öfverlemnas åt Eders Kongl. Maj:t att bestämma; dock får Riksdagen

såsom sin mening uttala, att något giltigt hinder icke synes

förefinnas för att ställa frökontrollanstalter i samband med redan inrättade

agrikulturkemiska stationer, der sådant kan finnas medföra

mindre kostnader än helt och hållet fristående frökontrollanstalter; dock

alltid under förutsättning, att härigenom icke må tillskyndas dessa

senare anstalter något afbräck i deras verksamhet. Vidare torde understöd

af statsmedel böra få lemnas åt hvilken frökontrollanstalt som

helst, som upprätthålles eller understödes af landsting eller hushållningssällskap

och som underkastar sig den uppsigt och de föreskrifter

Eders Kongl. Maj:t finner skäligt att bestämma såsom vilkor för stats
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

understöds erhållande; och antager Riksdagen härvid, att den myndighet,

som kommer att utöfva den närmaste tillsynen å anstalterna, varder

Landtbruksakademien, samt att beloppet af det hvarje anstalt tillgodokommande

statsunderstöd ställes i visst förhållande till hvad landsting

eller hushållningssällskap för ändamålet tillskjuta.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen på det sätt

bifallit ofvan omförmäld a motion, att Riksdagen för år 1887 stält till

Eders Kongl. Map.ts förfogande ett extra anslag af 10,000 kronor, för

att användas till understöd, med högst 1,000 kronor för hvaije anstalt,

åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understödjas med minst samma

belopp som statsbidraget, och hvilka anstalter vilja underkasta sig de

vilkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,

som af Eders Kongl. Maj:t fastställas.

26:o. För de geologiska undersökningarna har Eders Kongl. Maj:t

äskat för år 1887 ett extra anslag af 86,000 kronor; och har i statsrådsprotokollet

redogjorts för de behof, som med det äskade beloppet

skola tillgodoses.

Inom Riksdagen har fråga förehafts, huruvida icke de på de

geologiska undersökningarna grundade kartor, hvilka nu utgifvas i skalan

1 : 200,000, skulle medföra ett större praktiskt gagn, om skalan ändrades

till en större, hvilket numera, enligt hvad Riksdagen inhemtat,

skulle låta sig göra utan mycket ökade kostnader. Ett stöd för denna

uppfattning föreligger i den omständighet, att vissa hushållningssällskap

sett, sig föranlåtna att begära och bekosta utgifvandet, hvad deras

verksamhetsområden angår, af kartor i en väsentligen ökad skala. Då

emellertid, enligt meddelade upplysningar, denna fråga nu är föremål

för utredning, i det att vid slutet af år 1885 åt chefen för geologiska

undersökningen lemnats uppdrag att yttra sig, om de geologiska kartorna

böra utgifvas i samma skala som för närvarande är fallet, har

Riksdagen ansett sig icke böra nu göra annat uttalande i frågan än

att Riksdagen antager att, om någon ändring i skalan pröfvas lämplig,

denna då må blifva sådan, att kartorna utan att, kräfva väsentligen

ökade kostnader lemna det största möjliga praktiska gagn.

Riksdagen har alltså, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, på extra stat för år 1887 anvisat äskade 86,000 kronor, för

fortsättande under samma år af de geologiska undersökningarna och utgifvande

af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

27:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i likhet med hvad förut egt rum, har Riksdagen på extra

stat för år 1887 anvisat 3,500 kronor, till anställande af en andre undervisare

i husslöjd och en elev.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

28:o. Vidare, och med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, har Riksdagen — under vilkor, att bergsskolorna

i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare,

komma att jemväl under år 1887 fortsätta sin verksamhet i enahanda

omfång och utsträckning som hittills och underkasta sig den inspektion,

Eders Kongl. Maj:t finner skäligt bestämma — för nämnda bergsskolor

på extra stat för år 1887 anvisat 14,000 kronor, att till brukssocietetens

fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

29:o. I särskilda skrifvelser af den 1 December 1885 har Statskontoret

till ersättande anmält följande af Statskontoret förskjutna

belopp:

till arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamöter^

och sekreteraren i den af Eders Kongl. Maj:t den 9 Maj 1884

för afgifvande af förslag till lagstadganden rörande vilkoren för

stenkolsfyndigheters eftersökande och bearbetande tillsatta komité,

äfvensom till åtskilliga komiténs utgifter och till tryckning af dess

betänkande, tillhopa ........................................................ kronor 7,078: 73

och

» arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt ledamöterne och sekreteraren i den af Eders Kongl.

Maj:t den 23 Maj 1884 för utredning af fråg an om

åvägabringande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige

och Seland förordnade komité samt för bestridande af

komiténs utgifter, tillhopa............................ 1,426: 31.

Summa kronor 8,505: 04.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts med anledning häraf framstälda

begäran om anslag till ersättande af sålunda förskjutna medel, har

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Riksdagen, till ersättning af omförmälda, af Statskontoret förskjutna

medel, anvisat på extra stat för år 1887 ett anslag af 8,506 kronor.

Statens järnvägstrafik.

30:o. Slutligen och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställningar har Riksdagen dels på extra stat för år 1887

anvisat till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernväg

strafik 400,000 kronor; och dels beviljat till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jemn äg ar ett extra anslag af

1,500,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1887 anvisat 500,000

kronor.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 7 Maj 1886.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civildepartementet.

Statsmininistern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...........................................................................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor..............................................................................

Departementschefen..............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...........................................................................

Kommerskollegium ..............................................................................................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.....................................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.

Nuvarande belopp..................................................................................................................

Ökas med .............................................................................................................................

„ officiella statistiska trycket. Nuvarande belopp ...............................................................

Ökas med................................................................................................................................

, en statistisk tidskrift.............................................................................................................

„ utarbetande af en aflönings- och pensions-statistik...........................................................

Landtmäteri staten.................................................................................................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag.................................................................................

öfverståthållareembetet.........................................................................;..............................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor, reservationsanslag). Nuvarande belopp....................

Tillkommer det belopp, hvartill två indragna landsstatsboställen äro i stat beräknade, eller...

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Nuvarande belopp (deraf särskildt reservationsanslag, 50,000 kronor till undersökningar och

expenser för allmänna arbeten)...................................................................................................

Reservationsanslaget delas i två: till expenser för allmänna arbeten och till vägundersöknin
gar,

hvartdera å 30,000 kronor, och förhöjes alltså med..........................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag................................................................................................................

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

23

LItt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Anvisning

i

Indelning och dermed jern

förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

6,500

36.000

17.000

76,700

86.000

—

— —

—

— —

—

6,500

36.000

17.000

76,700

86.000

—

................. 28,400: —

1,500: —

............ 12,000: —

.................. 200: —

12,200: —

15,000: —

800: —

15,800: —

1,000: —

1,000: — 31,500: —

59,900

__

_ _

—

59,900

—

..............2^636,179: —

........... 1,130: —

108.800

6,000

87,422

2,637,309

—

- -

—

- -

—

lO8,8O0

6,000

87,422

2,637,309

:

116,400: —

................. 10,000: —

126,400

—

— —

—

— —

—

126,400

239,000

—

239,000

Transport

| 3,487,031

1—

|--

— —

—

3,487,031

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Gästgifvares friheter..................................................................

Penningeanslaget höjes med 5,840 kronor och anslaget “Ersättningar” minskas med samma

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag........................................................

Färjor och färjekarlar....................................................................

Penningeanslaget höjes med 2 kronor och anslaget “Ersättningar" minskas med samma belopp.

Jordbruket, handeln och näringarne.

Reservationsanslag.

Vägar och kommunikationer.....................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar............

Landtbruksingeniörer och deras biträden............................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar..........

Länsveterinärer.............................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande belopp.................

Ökas med...........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart. Nuvarande belopp

Minskas med .......................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket..............................................

Anslaget: “Ersättningar”, 15 kronor, uteslutes.

Fiskerinäringens understöd..............................................................

Diverse anslag.

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......................

j Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag...................

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

25

belopp.

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,487,031

—

- -

_ _

_

3,487,031

6,880

—

6,635

—

6,060

—

19,575

-----

250,000

_

_ _

_

_ _

_

250,000

152

25

—

208

—

385

—

Sgr

3,744,063

6,660

6,268

_

3,756,991

12,000

12,000

175,400

—

- -

—

- -

—

175,400

—

47,500

47,500

_

45,450

—

- -

—

- -

—

45,450

—

'' 40,500: —

48,500

—

- -

—

- -

48,500

—

10,000: —

. 21,500: —

50,500

—

— —

—

— —

—

50,500

—

10,000: —

11,500

—

- -

- -

_

11,500

_

8,700

—

- -

—

— —

—

8,700

—

17,600

—

- -

—

- -

—

17,600

—

Sgr

417,150

417,150

63,000

63,000

50,000

—

— —

—

— —

—

50,000

—

Transport

10 Sami.

4,274,213 —

1 Afd. 1 Bär

6,660|—

id. 8 Raft.

6,268

—

4,287,141

4

—

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Sala bergslag........................................................................................................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag..............................................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag...................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 85,000 kronor till prisbelöninga

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst...................................................................

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag..........................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...............................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp..............................

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag........................................................................................................

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

27

Indelning och

dermed jern-

Anvisning

förlig anvisning.

i

på fÖ

rslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,274,213

_

6,660

—

6,268

—

4,287,141

—

- -

—

- -

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

för hästar).................................................

93,550

—

1,070

—

- -

—

94,620

—

30,000

—

- -

—

- -

—

30,000

—

15,850

—

- -

—

- -

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

---

—

26,500

—

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

.............. 119,038: —

................................................... 375: —

118,663

—

- -

—

- -

—

118,663

—

12,000

—

— —

—

— —

—

12,000

—

Sgr

459,763

—

2,630

_

12,320

—

474,713

—

Summa

4,620,976

—

9,290

—

18,588

—

4,648,854

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj ds kansli:

För anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna..............................

Tillfällig löneförbättring:

För Kommerskollegium............................................................. 8,540: •

„ tre tjensteman vid Sala silfververk____________________________________ 500:

Statistiska tabellkommissionen:

För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000:- „ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket___________ 45,000:

Öfver ståthållare-embetet:

Till fortsatt utgifvande af “Polisunderrättelser* ...............................

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst inom

Jemtlands län........................................................................ 2,500: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet.............. 50,000: —

Väg- och vatt enhyggnadsstaten:

För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: —

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

..................................................................... 3,000: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landt manna/näring ar:

Till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna landtbruksinstitut

............................................................................ 25,000: —

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid

Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.................................. 10,000: —

Transport

Kronor.

4,500

9,040

5,000

76.000

15.000

52,500

23.000

35,000

220,040

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

29

Kronor.

Ö.

Transport

220,040

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtr

bruksmöten .................................................................... 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten, för hus- djur, redskap, maskiner m. m______________________________ ...___________ 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof............................................................. 21,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter ...................... .......... 10,000: —

För de geologiska undersökningarne............................. ............ 86,000:—-

132,000

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev 8,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till af- lönande af en andre lärare vid samma skola.......................... 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun..................................................

14,000

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena_____________________________

187,000

_

Statskontoret:

Ersättning för af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, tillhö- rande denna hufvudtitel................................................................—

8,506

Diverse anslag:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägs-

trafik ......... ..................... ........................... ......................

400,000

Summa

969,846

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 43.

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag utom hufyudtitlarne.

Kronor.

ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jern-

vägar .. .

500,000

—

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.