Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
1886-05-11 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1886:44, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
1
X:o 44.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1886.
_ — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 samt Memorial N:o 43.)
Till Konungen.
Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel,
omfattande anslagen under Finansdepartementet, har Riksdagen vid
innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.
Postverket.
l:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel äskat och föreslagit,
att Riksdagen dels med beviljande af årliga pensioner för vaktbetjenten
Carl Josef Snells enka Charlotta Öster och vaktbetjenten Anders
Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg å 150 kronor till
hvardera, att utgå så länge de lefva ogifta, samt af årliga understöd för
vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor
till hvardera, att uppbäras till fylda femton år, dels ock, med godkänBih.
till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 1
2
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
nande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 11 Januari 1886 tillstyrkta
ändringar i postverkets stater, äfvensom af de bestämmelser, hvilka
i sammanhang med ifrågasatta förbättrade aflöningsförmåner för en del
posttjenstemän enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år 1887 bestämma^
postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,235,000 kronor,
att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater, som
nu utgöra 5,694,500 kronor, skulle ökas med 540,500 kronor.
Slutsummorna af postverkets för år 1886 faststälda stater äro, jemförda
med de för år 1887 föreslagna, följande:
aflöningsstaten ....................................... Kr.
öfvergångsstaten.................................... »
indragningsstaten ................................. »
pensionsstaten ....................................... »
omkostnadsstaten ................................. »
oförutsedda utgifter.............................. »
afkortningar och restitutioner m. in. »
tillsammans Kr.
1886.
2,272,800
9,400
8,540
73,490
3,223,500
68,000
38,770
5,694,500
1887.
Kr. 2,500,600
—
» 8,400
—
» 10,540
—
» 73,790
—
» 3,535,500
—
» 68,000
—
» 38,170
—
Kr. 6,235,000
—
Af den i statsrådsprotokollet den 11 sistlidne Januari lemnade utredningen
inhemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater
afse:
I. Ökning.
A) Aflöningsstaten.
för genomförande af föreslagen löneförbättring
åt en del af postverkets tjensteman,
enligt hvad här nedan närmare
kommer att oinförmälas: ökning i anslagen
till aflöning af postanstalternas per
sonal.
............................................................... Kr. 84,600: —
ökning i anslaget till ålderstillägg... » 94,200: —
för tillgodoseende af befintligt behof
af nya poststationers inrättande och höjning
i poststationsföreståndares arfvoden... » 50,000:— Kr. 228 800''
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
3
Transport Kr. 228,800: —
B) Indragningsstaten.
för upptagande å denna stat af ett
belopp, motsvarande nuvarande aflöningen
åt föreståndaren för det till indragning
afsedda postkontoret i Anderslöf...... Kr. 2,000: — Kr.
C) Pensionsstaten.
för uppförande å denna stat dels af
personer, som dertill äro berättigade, och
dels af ofvanbemälda båda enkor och barn Kr. 6,600: — Kr
D) Omkostncidsstaten.
för höjning af anslaget till uppbörds
-
och frimärkesprovision med ........................ Kr. 80,000: —
för höjning i anslaget till förhyrande
af de för postverket behöfliga lägenheter
m. m................................................................ » 5,000: —
för höjning i anslaget till traktamenten
för tjensteman i jernvägspostkupé med » 20,000: —
för höjning i anslaget till vaktbetjente
med .................................................................. » 40,000: —
för höjning i anslaget till poståkdons
anskaffande och underhåll, hvilket anslag,
i sammanhang med anvisande derå af utgifterna
för andra inventarier, skulle erhålla
förändrad benämning af »anslag till
inköp och underhåll af inventarier», med » 85,000: —
för höjning i anslaget till postförings
-
kostnad vid befordran å jernväg med...... » 100,000: —
för höjning i anslaget till postföringskostnad
vid befordran sjöledes med tillhopa
................................................................ » 47,000: —
Transport Kr. 327,000:— Kr. 237,400: —
4 Riksdagens Skrifvelse, N:o 4d.
Transport Kr. 327,000:— Kr. 237,400: —
för höjning i anslaget för tillverkning
af frimärken, frankokuvert och bref
kort
med .......................................................... » 20,000: — Kr. 347,000: —
Summa ökning Kr. 584,400: —
II. Minskning.
A) Aflöning sstaten.
Minskning genom förut varande postvaktmästares ersättande
med vaktbetjente ............................. Kr. 1,000: —
B) Öfvergångsstaten.
Minskning genom afförande af ett aflöningsbelopp...... )) 1,000: —
C) Pensionsstaten.
Minskning till följd af inträffade dödsfall..................... )> 6,300: —
D) Omkostnads staten.
Minskning af anslagen till expensutgifter och diverse
utgifter................................................................ ...................... )> 35,000: —
E) Afkortningar och restitutioner m. m.
Minskning till vinnande af jemn slutsumma ............... )> 600: —
Summa minskning Kr. 43,900: —
Om från summan af ökningen....................................... Kr. 584,400: —
dragés summan af minskningen ............................................. » 43,900: —
erhålles det belopp af.............................................................. Kr. 540,500: —
hvarmed postverkets utgiftsstater på det hela skulle komma att, enligt
Eders Kongl. Maj:ts förslag, för år 1887 förhöjas.
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44. 5
De ändamål, för hvilkas tillgodoseende Eders Kongl. Majit ifrågasatt
de omförmälda förhöjningarna, framgå till sina hufvuddrag åt hvad ofvan
anförts, och har Riksdagen ansett sig behöfva här särskildt omförmäla
och behandla endast de delar af Eders Kongl. Maj:ts förslag, i hvilka
Riksdagen funnit förtydligande böra ega rum eller ock ändring böra
beslutas.
Hvad då till en början angår aflöning sstaten, så lärer, vid bedömandet
af de ifrågasatta aflöningstillökningarna, böra tagas i betraktande icke
allenast den fasta aflöning, som nu tillkommer de tjensteman, för hvilka
löneförbättring begärts, utan äfven de inkomster, som tillfalla dem i form
af sportler m. m.
De skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda till stöd för Eders
Kongl. Maj:ts framställning angående lönereglering för de i förslaget afsedde
posttjenstemän, hafva synts Riksdagen ådagalägga behofvet af åtminstone
någon löneförbättring för ifrågavarande tjensteman, särskildt de
lägre af desse. I fråga om beloppen har dock med hänsyn till å ena
sidan de ingalunda obetydliga inkomster af uppbördsprovision och i någon
mån äfven af sportler, som utgå till samtliga klasser af posttjenstemän,
för hvilka lönereglering begärts, samt å andra sidan den ogynsamma
ekonomiska ställningen i landet, jemkning synts böra vidtagas i de af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningar; Och har Riksdagen ansett, att
en på billighet grundad jemkning derutinnan kan åstadkommas på det
sätt, att hvad Eders Kongl. Maj:t äskat i afseende på de två lägsta postförvaltareklasserna
och postexpeditörerna bifalles, sa vidt angar höjningen
i den ursprungliga aflöningen, hvaremot någon ökning i dessa tjenstemäns
ålderstillägg icke skulle göras. Vidare skulle 4:de klassens postförvaltare,
i stället för begärda förhöjningar i deras ålderstillägg från
300 kronor till 500! kronor efter 5 år och från 600 kronor till 1,000
kronor efter 10 år, erhålla förhöjning i ursprungliga aflöningen med 200
kronor, men icke undfå förhöjda ålderstillägg. Hvad angår ålderstillägg
åt lista, 2:dra och 3:dje klassens postförvaltare samt kontrollörerne, hvilka
samtlige tjensteman nu ej hafva rätt till sådana tillägg och för hvilka
Eders Kongl. Maj:t begärt sådana till belopp af 500 kronor efter 5 år
och 1,000 kronor efter 10 år, så skulle endast ett enda ålderstillägg å
400 kronor efter 10 år beviljas åt de två senare klassernas postförvaltare
samt kontrollörerne, men deremot ingen aflöningsförhöjning åt postförvaltare
af lista klassen.
Hvad angår de vilkor och närmare bestämmelser i fråga om den
6
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
nya aflöningen, som af Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med löneregleringsfragan
föreslagits, sa hafva dessa icke föranledt annan erinran
ån att. stadgandet, att pension skall utgå af samma medel, hvarifrån
pensioner till postverkets tjensteman hittills utbetalats, synts böra på det
sätt förtydligas, att bestämdt angifves, huru pensionerna skola utgå. Posttjenstemän
af alla grader äro nemligen berättigade till pension från civilstatens
pensionsinrättning; och af postmedel utbetalas derför till dem
endast så stort pensionsbelopp, som erfordras för att bereda dem full
pension till den å postverkets stat sist åtnjutna lönens hela belopp. Nu
aro vilkoren för erhållande af pension från civilstatens pensionsinrättning
något olika mot de vilkor, som gälla för pension af postmedel, till följd
hvaraf det kan inträffa att, när skyldigheten att med pension afgå ur
postverkets tjenst inträder, pension icke kan från civilstatens, pensionsinrättning
erhållas. T detta fall måste således af postmedlen utbetalas
större pensionsbelopp än om posttjenstemannen kunnat bekomma så stor
pension från civilstatens pensionsinrättning, som belöper på den klass i
nämnda inrättning, som han tillhör. Stadgandet synes derför böra affattas
i det syfte, att dylik pension betalas af postmedel i den mån pensionen
enligt gällande bestämmelser icke erhålles från civilstatens pensionsinrättning.
Genom clen nedsättning i de af Eders Kongl. Maj:t begärda förhöjda
aflöningsförmanerna för postförvaltarne, kontrollörerne och postexpeditörerne,
som Riksdagen ansett böra göras, uppstår en minskning i det belopp,
hvarmed Eders Kongl. Maj:t föreslagit att aflöningsstaten skulle för
ar 1887 ökas. I stället för de 84,600 kronor i tillökning å aflöningsanslagen
till postförvaltare m. fl., som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag
skulle erfordras, bör visserligen enligt hvad här ofvan anförts höjningen
bestämmas till 92,200 kronor, hvaremot de 94,200 kronor, Eders Kongl.
Maj:t äskat i tillökning å ålderstilläggsanslaget, kornme att nedgå till
27,400 kronor. Till följd häraf varder hela den anslagsförhöjning, som
erfordras för tillämpning af de af Riksdagen ifrågasatta förändringar
119,600 kronor, i stället för af Eders Kongl. Maj:t föreslagna 178,800
kronor; och skulle utgiftsstaternas slutsumma efter iakttagande af berörda
samt af Eders Kongl. Maj:t föreslagen minskning uppgå till 6,175,800
kronor i stället för 6,285,000 kronor enligt Eders Kongl. Maj:ts framställning.
Beträffande skilnaden mellan postverkets utgifter och inkomster har
Riksdagen ansett, att da denna skilnad skall, enligt redan gällande be
-
7
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
stämmelser, ingå till Statskontoret för statsverkets räkning, till följd häraf
särskildt stadgande icke erfordras i detta afseende.
Pa grund af hvad nu blifvit anfördt har Riksdagen, med anledning
af Eders Kongl. Maj:ts framställningar angående postverket;
dek för aflöning af de i Bil. I vid denna skrifvelse upptagna klasser
eif posttjenstemän faststält de aflöningsbelopp och grunder i (ifrigt, som i
nämnda bilaga angifvas samt för tillämpning häraf från och med 1887 års
början samt äskad förhöjning i anslaget till poststationsföreståndare och
med iakttagande af den minskning till belopp af 1,000 kronor, Eders
Kongl. Maj:t föreslagit, höjt slutsumman af postverkets aflöningsstat från
nu utgående 2,272,800 kronor till 2,441,400 kronor, eller med 168,600
kronor;
dels bifallit de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 11 .Januari
1886 föreslagna vilkor och öfriga bestämmelser, hvilka i sammanhang
med den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen för de i
nyssnämnda bilaga omförmälda klasser af posttjenstemän enligt nämnda
protokoll föreslagits, endast med det förtydligande tillägg beträffande pension
för .afskeda*! posttjenstemän, att sådan pension skall utgå af postmedlen
i den mån den afskedade posttjenstemannen icke eger att enligt
gällande bestämmelser erhålla pension från Civilstatens pensionsinrättning;
dds beviljat årlig pension för vaktbetjenten Carl Josef Snells enka
Charlotta öster till belopp af 150 kronor, att utgå så länge hon lefver
ogift, samt af årliga understöd till vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar
och Oscar Emil å 50 kronor till hvardera, att uppbäras till fylda 15 år;
dels beviljat årlig pension åt vaktbetjenten Anders Johan Luthboms
enka Christina Catarina Sundberg till belopp af 150 kronor, att utgå så
länge hon lefver ogift;
dels ock — med godkännande af Eders Kongl. Maj:ts öfriga under
de särskilda utgiftsstaterna framstälda förslag — faststält postverkets nedannämnda
utgiftsstater för år 1887 till följande belopp:
öfvergångsstaten ............................................................ till Kr.
indragningsstaten...................................................
pensionsstaten................................................
omkostnadsstaten
oförutsedda utgifter
afkortningar och restitutioner in. in......................
))
»
»
8,400
10,540
73,790
3,585,500
68,000
38,170
tillsammans Kr. 3,734,400
8
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
och, med tillägg af aflöningsstatens slutsumma, för år 1887 bestämt postverkets
anslag, förslagsvis beräknadt, till 6.175,800 kronor att utgå direkt
af postmedlen.
Telegrafverket.
2:o) Eders Kongl Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att
Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 11 Januari 1886 närmare omförmälda ändringar i telegrafverkets
stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater
göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte
såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket
för år 1887 anvisa enahanda belopp, 1,800,000 krono!’, hvartill
telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att
det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Eders
Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring;
och blefve härigenom anslagets slutsumma i staten minskad med
30,000 kronor.
Utgiftsstaternas slutsummor skulle enligt hvad sålunda äskats blifva
följande:
öfvergångsaflöningsstat .........
pensions- och understödsstat
underhållsstat..........................
............ Kr.
936,800: —
............. »
9,859: —
............. »
82,922: —
.............. »
258,128: —
Summa Kr.
1,287,709: —
hvilken summa med 2,141 kronor understiger slutsumman af 1886 års
utgiftsstater.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag, har bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln
»telegrafverket» äskat och föreslagit.
Tullverket.
3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 11 Januari
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44,
9
1886 föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget
till tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,464,000
kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen, hvarvid uppstode
en minskning i anslagets nuvarande belopp af 4,000 kronor.
De förändringar, som enligt nämnda statsrådsprotokoll blifvit af Eders
Kongl. Maj:t ifrågasatta äro följande:
a) i Aflöningsstaten.
Sedan 1883 års Riksdag faststält aflöningen till den vid tullkammaren
i Skellefteå anstälde tullförvaltaren till 2,000 kronor i lön, 700 kronor
i tjenstgöringspenningar och 800 kronor i ålderstillägg, eller tillhopa,
inberäknadt ålderstillägg, 3,500 kronor, har nu Eders Kongl. Maj:t begärt
förhöjning i lönen till 2,500 kronor, i tjenstgöringspenningarna till 1,000
kronor och i ålderstillägget till 1,000 kronor, då hela aflöningen, inberäknadt
nämnda tillägg, komme att uppgå till 4,500 kronor.
Vidare föreslås de ändringar i staten, som föranledas af Eders Kongl.
Maj:ts beslut den 11 September 1885 angående omreglering af tullförvaltningen
i Jemtland.
För år 1885 upptog staten följande tulltjenstemän för detta landskap:
i Dufed:
1 tullförvaltare med aflöning, ålderstillägg oberäknade,...... Kr. 3,000: —
1 uppsyningsman » » » » » 1,200: —
4 vaktmästare » » * » » 3,300: —
i Mehn:
1 kontrollör » » » » )) 2,400: —
1 vaktmästare » » )) )) » 800: —
i Östersund:
1 tullinspektor » » )) » » 1,900: —
1 vaktmästare » » » ''» » 900: —
I stället för alla dessa tjenster skulle enligt den nya regleringen å
Bill. till Riksd. Prot. 1S86. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
stat endast behöfva uppföras aflöning, ålderstillägg oberäknade, åt 1 tullförvaltare
i Östersund med 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar,
åt 2 gränsridare 500 kronor i lön och 300 kronor i
tjenstgöringspenningar hvardera, samt åt 2 vaktmästare förhöjd aflöning
af 200 kronor, eller tillhopa således 4,800 kronor. Deremot skulle från
staten afgå aflöningar till sammanlagdt belopp af 6,500 kronor oberäknadt
ålderstillägg, samt statens slutsumma således minskas med 1,700 kronor.
Om från denna summa af 1,700 kronor dragés det belopp af 800
kronor, hvarmed aflöningsstaten skulle höjas, derest den begärda aflöningsförhöjningen
beviljades, återstår en summa af 900 kronor, utgörande minskningen
på det hela i aflöningsstaten.
i) i Öfvergångsaflöningsstaten.
Genom afgång af å denna stat uppförda personer har denna stat från
33,260 kronor minskats till 31,660 kronor, eller med 1,600 kronor.
é) i Indragningsstaten.
Denna stat har under år 1885 minskats med 2,990 kronor, men enär
å densamma bör uppföras en på grund af sjuklighet till tjenstgöring oförmögen
tjensteman, måste staten ökas med det för denne behöfliga beloppet,
eller 1,600 kronor, till följd hvaraf indragningsstaten på det hela för
år 1887 befunnits kunna minskas allenast med skilnaden mellan de två
nyssnämnda beloppen, eller 1,390 kronor, då staten således skulle komma
att erhålla en slutsumma af 46,745 kronor.
d) i Omkostnadsstaten.
I denna stat ifrågasättes ej annan ändring än att, för jemnande af
staternas slutsumma, anslaget till diverse utgifter ansetts böra minskas
med 110 kronor, hvarigenom omkostnadsstatens slutsumma skulle varda
211,995 kronor.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle alltså tullverkets stater för
år 1887 erhålla följande slutsummor:
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
11
aflöningsstaten........................................................................... Kr. 1,694,800: —
öfvergångsaflöningsstaten ...................................................... » 31,660: —
ålderstilläggsstaten..................................... » 250,000: —
indragningsstaten................................................................... » 46,745: —
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente ... »> 197,000: —
pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn .................. » 31,800: —
omkostnadsstaten.................................................................... » 211,995: —
Summa Kr. 2,464,000: —
eller 4,000 kronor mindre än motsvarande slutsumma för år 1886.
Vid pröfning af Eders Kongl. Maj:ts förslag rörande tullverket har
Riksdagen dels — med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning
i aflöningen åt tullförvaltaren i Skellefteå, men med godkännande
af öfriga af Eders Kongl. Maj:t föreslagna ändringar i tullverkets aflöningsstat
för år 1887 — faststält, denna stat för samma år till 1,694,000
kronor;
dels med godkännande af hvad Eders Kongl. Maj:t beträffande tullverkets
öfriga utgiftsstater för år 1887 föreslagit — endast med den förändring
att omkostnadsstaten för vinnande af jemn slutsumma minskats
med 310 kronor i stället för 110 kronor enligt Eders Kongl Maj:ts framställning
— bestämt tullverkets öfriga utgiftsstater för år 1887 till följande
belopp:
öfvergångsaflöningsstaten ............................................ till Kr.
ålderstilläggsstaten................. » »
indragningsstaten......................... » »
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » »
31,660
250.000
46,745
197.000
omkostnadsstaten.......
barn
.............. )>
»
31,800: —
.............. »
»
211,795: —
eller
tillsammans
Kr.
769,000: —
dels och bestämt anslaget för tullverket för år 1887 till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,463,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkt utgå af tullmedlen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
1 2
Skogsväsendet.
4:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen:
att, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet för den 11
Januari 1886 tillstyrkta ändringar i staten för skogspersonalen och i sammanhang
dermed af de för åtnjutande af löneförmånerna vid de nya öfverjägmästarebefattningarna
föreslagna vilkor, höja det bestämda anslaget för
skogsstaten med 9,020 kronor till 413,420 kronor;
att öka anslaget för statens skogsskolor med 850 kronor till 24,500
kronor;
samt att öka anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet med 130 kronor till 214,180 kronor;
så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten............................................. Kr. 413,420: —
» statens skogsskolor .............................. » 24,500: — Kr. 437,920: —
reservationsanslag:
till skogsinstitutet....................................... Kr. 21,300:_
)) enskilda skogsundervisningen............ » 8,600:_
» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet
................................................ » 214,180:— » 244,080: —
Summa Kr. 682,000: —
hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle ökas med
10,000 kronor.
Den i statsverkspropositionen omförmälda regleringen af de nuvarande
skogsinspektörsbefattningarna utgör, enligt hvad af statsrådsprotokollen den
11 December 1885 och den 11 Januari 1886 framgår, endast en del af
en snart förestående omfattande reglering af hela skogsstaten och kostnaden
för den nu föreslagna regleringen är beräknad erfordra en ökning
i anslaget till skogsstaten af 7,350 kronor.
13
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
O
Återstoden af den äskade förhöjningen å skogsstatsanslaget, 1,670
kronor, är behöflig dels för att med 1,500 kronor betäcka den till detta
belopp uppgående skilnaden mellan för år 1887 tillkommande samt ledigblifna
lönetillägg åt vissa jägmästare, dels ock för att bereda ersättning
för ett jägmästare- och ett kronojägareboställe, som indragits från vederbörande
boställshafvare; och utgör det belopp, hvarmed dessa boställens
afkastning ingått i vederbörandes aflöning, 170 kronor.
Hvad angår regleringen af skogsinspektörsbefattningarna, så föreligga
icke några särskilda skäl till det antagande, att den nu ifrågasatta regleringen
af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna ej skulle kunna utan
synnerlig olägenhet uppskjutas, till dess att tillfälle — att döma af föredragande
departementschefens yttrande vid ärendets föredragning sannolikt
redan vid någon af de närmaste riksdagarne — beredes att pröfva och
afgöra frågan på en gång i hela hennes vidd. Riksdagen har derför funnit
sig icke böra nu bifalla Eders Kongl. Majrts i regleringsfrågan framstälda
förslag; på grund hvaraf något uttalande från Riksdagens sida om samma
förslags detaljer icke erfordras.
Deremot anser Riksdagen sig hafva anledning att här fästa uppmärksamheten
på hvad föredragande departementschefen yttrat till det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet den 11 December 1885, i
fråga om ett af Domänstyrelsen framstäldt förslag om ersättning åt staten
för dess åtgärder till de ecklesiastika skogarnes vård. Domänstyrelsens i
berörda afseende framstälda förslag, hvilket gick derpå ut, att ersättningen
skulle utgå så, att viss andel af de ifrågavarande skogarnes afkastning
skulle tillfalla statsverket, vann icke föredragandens understöd, men deremot
syntes det honom med skäl kunna sättas i fråga, att, när å ecklesiastikt
boställes skog genom skogsstaten utfördes arbete, hänförligt till
skogsskötseln, detta arbete måtte ersättas i enahanda ordning som öfriga
omkostnader för skogens skötsel, och således, lika med dessa, gäldas af inflytande
skogsförsäljningsmedel, innan någon del deraf tillfölle vare sig
boställsinnehafvaren eller presterskapets löneregleringsfond. En sådan anordning
borde på intet sätt kunna anses stridande mot de för dispositionen
af de ecklesiastika boställsskogarnes afkastning nu gällande grunder, hvilka
uttryckligen innehölle, att af denna afkastning i främsta rummet skulle
gäldas kostnaden för skogens skötsel. Der åter å boställe af ifrågavarande
slag afkastningen icke öfverstege husbehofvet och således icke lemnade tillgång
till ersättande af skogsstatens åtgärder för skogsskötseln, torde någon
betänklighet icke böra möta att för detta ändamål anlita de ecklesiastika
14
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
boställenas skogsfond, med hvars bildande just varit åsyftadt att utveckla
skogsvården å sådana ecklesiastika boställsskogar, hvilka icke sjelfva förmådde
att derför bestrida omkostnaderna.
Visserligen har föredragande departementschefen, enligt hvad ofvanberörda
statsrådsprotokoll den ]] December 1885 vidare gifver vid handen,
antydt, att skogsinspektörerne icke hafva någon omedelbar befattning med
skogsvården samt följaktligen icke beröras af frågan, huru vida förrättningar
af sådan art böra särskildt ersättas, och Riksdagen vill icke göra någon
erinran mot denna uppfattning, men medelbart lärer dock denna frågas
ordnande kunna inverka på bedömandet af skogsinspektörsbefattningarnas
omreglering. Af denna anledning vore det olämpligt, att Riksdagen bunde
sig genom att nu på ett eller annat sätt ordna frågan om skogsinspektörsbefattningarna.
Hvad åter angår det på pröfning beroende förslaget
om ersättning åt staten för vården af ecklesiastika boställsskogar, så kan
Riksdagen icke annat än finna detsamma, sådant det blifvit af föredragande
departementschefen till sina hufvuddrag angifvet, vara förtjent af stor uppmärksamhet;
dock att, vid blifvande pröfning af detsamma, sedan detaljerna
hunnit utarbetas, synnerligt afseende bör fästas derå, att församling
garnes rätt att från ifrågavarande skogar erhålla virke till byggnader och
reparationer å boställen och kyrka tillräckligt tillgodoses. Under nuvarande
förhållanden förspörjes ej sällan klagan öfver svårigheter, som möta, då församlingarna
behöfva utsyning för nyssnämnda ändamål, till följd hvaraf
åt denna sida af saken måste egnas den sorgfälligaste uppmärksamhet, på
det att inga intressen — statens, församlingarnes och boställshafvarnes —
ma blifva lidande vid en reglering, som i större eller ringare mån berör
dessa intressen.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, och då hvad Eders Kongl. Maj:t
under anslagstiteln »skogsväsendet» i öfrigt föreslagit icke gifvit anledning
till annan erinran, än att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning
m. in. synts böra för erhållande af jemn slutsumma å anslaget till
skogsväsendet i sin helhet ökas med 80 kronor i stället för af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna 130 kronor, har Riksdagen dels — med afslag å Eders
Kongl. Maj:ts framställning om reglering af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna
samt om höjning för genomförande af denna reglering af
anslaget till skogsstaten med derför begärda 7,350 kronor — bifallit hvad
Eders Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande det bestämda anslaget till skogsväsendet
äskat och föreslagit samt således från och med 1887 höjt anslaget
till skogsstaten med 1,670 kronor och anslaget till statens skogsskolor
15
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
med 850 kronor, hvarigenom slutsumman af det bestämda anslaget till
skogsväsendet höjts från 428,050 kronor till 430,570 kronor;
dels beträffande reservationsanslaget till skogsväsendet för jemnande
af anslagets till »skogsväsendet)) slutsumma, höjt anslaget till »kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet)) med 80
kronor eller från 214,050 kronor till 214,130 kronor, men i öfrigt till
oförändrade belopp upptagit de till reservationsanslaget hörande anslagen
till skogsväsendet;
dels ock beslutat, att anslaget till skogsväsendet skall för år 1887
erhålla följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten................................................ kronor 406,070: —
» statens skogsskolor................................. » 24,500:— 430,570:
reservationsanslag:
till skogsinstitutet.......................................... kronor 21,300: —
» enskilda skogsundervisningen............... » 8,600: —
» kronoskogarnes förvaltning och befrämjandet
af skogsväsendet i allmänhet
................................................ » 214,130:— 244,030:_
tillsammans kronor 674,600: —.
Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.
5:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit:
att det till kontroll vid enskilda banker och kreditanstalter anvisade
förslagsanslaget, högst 16,000 kronor, måtte bestämmas till högst 20,000
kronor och således ökas med 4,000 kronor.
Hvad i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 blifvit till stöd för
denna framställning anfördt, har synts Riksdagen sätta utom allt tvifvel,
att den ifrågasatta anslagsförhöjningen är behöflig, till följd hvaraf mot
det begärda beloppets beviljande icke kunnat med fog göras erinran.
16 Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
Deremot har det icke kunnat undgå Riksdagens uppmärksamhet, att
utöfningen af den kontroll, som med ifrågavarande anslag bekostas, till
följd af sakens egen natur och så som kontrollen nu är ordnad, ställer i
utsigt ständigt ökade utgifter för statsverket. Riksdagen har derför funnit
det vara af stor vigt, att en utväg må kunna utfinnas, hvarigenom
statens kostnader för kontrollens utöfning kunna väsentligen inskränkas.
Detta kan naturligtvis ej ske på annat sätt, än att det, i den mån sådant
kan ske, varder de statens kontroll underkastade penninganstalterna
ålagdt att betala någon del af utgifterna för kontrollen, hvilket, i betraktande
af den stora fördel, dessa anstalter sjelfva kunna hemta af en
väl ordnad och noggrann kontroll från det allmännas sida, icke synes
innebära något obilligt anspråk. För en anordning i denna rigtning —
om den pröfvas ändamålsenlig — synes tiden nu vara synnerligen lämplig,
då, såsom bekant, de enskilda bankernas oktrojer snarligen utlöpa,
hvarefter i de nya oktrojer, som kunna komma att medgifvas, erforderliga
stadganden i förevarande hänseende utan svårighet böra kunna vidtagas.
Hvad andra penninganstalter angår, hvilkas tillvaro och verksamhet
icke är beroende på för viss tid lemnade oktrojer, torde icke
heller några afsevärda svårigheter uppstå för att bringa en anordning i
nu antydt syfte till stånd, då nemligen det är antagligt, att hvarje
penninganstalt, som beror af allmänhetens förtroende, villigt skall underkasta
sig en skälig andel i kostnaderna för erhållandet af den erforderliga
kontrollen.
Från en annan sida sedt, torde äfven ett deltagande från penninganstalternas
sida i kostnaderna för den kontroll, det allmänna öfver dem
utöfvar, komma att medföra väsentliga fördelar, i det att dessa anstalter
derigenom erhålla ett eget intresse deruti, att de för kontrollen nödiga
penningarna användas så väl som möjligt, till följd hvaraf det icke är
oantagligt, att de skola i allt högre grad i hvad på dem kan bero medverka
till att kontrollen varder så verksam, som den i penninganstalternas
eget samt allmänhetens intresse bör vara.
På grund af Riksdagens nu uttalade åsigter har Riksdagen icke ansett
det vara skäl att bevilja de af Eders Kongl. Maj:t äskade 4,000 kronor
på ordinarie stat, utan tills vidare och intill dess att en utredning
om lämpligaste sättet för sakens definitiva ordnande kan medhinnas, endast
på extra stat; och får Riksdagen derför anmäla, att Riksdagen för
närvarande endast på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat och stält
17
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 4,000 kronor, att i män
af behof och jemte det ordinarie anslaget å 16,000 kronor användes »för
kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter'')''}.
öfriga ordinarie anslag.
6:o. Beträffande alla nu på ordinarie stat under sjunde hufvudtiteln
uppförda anslag, hvilka ej blifvit här ofvan särskild! omförmälda, har
Riksdagen icke beslutat någon ändring; och hafva alltså de å sjunde
hufvudtiteln nu uppförda ordinarie anslag, i hvilka ändring, enligt hvad
här ofvan nämnts, icke af Riksdagen beslutats, blifvit till oförändrade
belopp och natur i riksstaten för år 1887 uppförda.
Beträffande tillfälliga behof\ hänförliga till sjunde hufvudtiteln, har
Riksdagen fattat följande beslut.
Genomförande af Statskontorets nya organisation.
7:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det belopp af 5,400
kronor, som erfordras och äskats för genomförande af Statskontorets nya
organisation.
Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets
riksbokslutsbyrå.
8:o. Sedan 1885 års Riksdag, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts
då gjorda framställning om uppförande å Statskontorets stat af aflöning
till belopp af sammanlagdt 4,500 kronor åt en tjensteman i andra lönegraden,
beviljat på extra stat för 1886 det äskade beloppet, har Eders
Kongl. Maj:t, af skäl, som i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886
angifvits, för år 1887 begärt enahanda belopp till beredande af förstärkning
af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå; och har Riksdagen
bifallit denna Eders Kongl. Maj:ts framställning.
Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
9:o. Enligt af Statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t gjord anmälan,
har Statskontoret förskottvis bestridt följande utgifter, hvilka borde hos
Riksdagen anmälas till ersättning nemligen:
till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.
af åtskilliga kronans domäner.......................................... Kr. 3,177: 23
» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader å
indragna boställen............................................................... » 8,604: 40
» ersättning åt en kronoarrendator för saknad afkomst
af exproprierad jord.......................................................... » 79:30
» godtgörande af den på vissa kronoegendomar belöpande
kostnad för deltagande under år 1884 i Hjel
marens
och Qvismarens sänkning.................................... » 5,198:89
» godtgörande af kostnaderna för vissa kronoegendomars
deltagande i andra vattenafledningsföretag .................. » 9,952: 24
» godtgörande af utskylder m. in. för ett indraget boställe.
................................ » 684:57
» reparationer under år 1884 å Tranebergs, Nockeby
och Drottningholms broar............................................... » 10,355: 06
» kostnader för statsverkets bergseffekter ........................ » 4: 20
» kostnader för komitén för utarbetande af förslag till
ny instruktion för Riksdagens revisorer........................ » 2,256: 90
» ersättning, jemlikt 9:de punkten i nådiga förordningen
den 15 Juni 1883 angående reglering af arbets- eller
hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i
Skåne, för år 1884 till den då ännu befintliga landshöfdingelöneregleringsfonden
för upphörd arbets- eller
hofveriskyldighet af vissa hemman till Alnarps kungsgård
....................................................................................... » 4,647:35
eller tillhopa Kr. 44,960: 14.
Med anledning häraf, och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, har Riksdagen, till gäldande af nämnda förskott, på
extra stat för år 1887 anvisat ett till helt krontal jemnadt belopp af
44,961 kronor.
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
19
Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.
10:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning-,
har Riksdagen, för genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation,
anvisat för år 1887 ett extra anslag af 1,000 kronor.
Iståndsättandet af taket å Kalmar slott.
1 l:o. Sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 80,000
kronor till iståndsättande af taket å Kalmar slott in. in., samt af detta
anslag för hvardera af åren 1885 och 1886 anvisats en femtedel eller
16.000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t, af skäl, som anförts till statsrådsprotokollet
den 11 Januari 1886, äskat för år 1887 ytterligare en femtedel,
eller 16,000 kronor.
Vidare har, beträffande detta anslagsbehof, enskild motionär i en inom
Riksdagen väckt motion — efter erinran, hurusom det, vid pröfning af
Eders Kongl. Maj:ts vid 1884 års riksdag gjorda framställning om beviljande
för ifrågavarande ändamål af 120,000 kronor, ansetts att takhufvarne
å slottet kunde utan afsevärd olägenhet täckas med galvaniserad
jernplåt i stället för af Eders Kongl. Maj:t föreslagna och i kostnadsförslaget
upptagna kopparplåt samt förty det begärda anslaget nedsatts till
80.000 kronor — föreslagit, att som priset å koppar så betydligt fallit,
att högst 5,000 kronor erfordrades för att omförmälda takhufvar kunde
täckas med koppar i stället för, såsom beslutadt blifvit, med galvaniserad
jernplåt, samt reparationsarbetet ännu icke mera framskridit än att denna
förändring lämpligen kunde vidtagas, Riksdagen, vid behandlingen af Eders
Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda framställning, ville medgifva den ändring
i det år 1884 fattade beslutet, att Riksdagen hos Eders Kongl.
Maj:t anmälde att, derest takhufvarne å Kalmar slott kunde täckas med
koppar i stället för galvaniserad jernplåt till ökad kostnad af högst 5,000
kronor, samt Eders Kongl. Maj:t kunde af andra, till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande varande medel till sagda kostnad bereda tillgång, Riksdagen
för sin del lemnade bifall till den sålunda afsedda förändringen.
Hvad Eders Kongl. Maj:ts framställning vidkommer, har densamma
icke föranledt någon erinran.
20
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
Beträffande föremålet för det af motionären framstälda förslag har
upplysts, att öfverintendentsembetet i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t
den 5 Januari 1886, i fråga om antagandet af anbud å beslutade reparationsarbeten
å Kalmar slott, anfört bland annat följande:
att vid tiden för utförande af ifrågavarande reparationsarbeten Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län i skrifvelse den 15 Juni
1885 fäst öfverintendentsembetets uppmärksamhet å det starka prisfall å
koppar, som under de senare åren inträffat och antagligen komme att
ytterligare fortgå, samt dervid tillika erinrat, dels hurusom kopparplåt
måste anses såsom vida varaktigare och smidigare taktäckningsämne än
galvaniserad jernplåt, hvilken dessutom, då den blifvit otjenstbar, saknade
allt värde, under det att kopparplåten bibehölle materialvärdet, dels ock
hurusom sistnämnda plåt, derest den anbragtes å tornhufvarne, skulle med
hänsyn till färgen synnerligen väl öfverensstämma med det för de plana
ytorna å slottstaken afsedda täckningsämnet svensk skiffer, hvarigenom åt
hela byggnaden komme att beredas ett långt mera harmoniskt och värdigt
utseende, än om tornhufvarne blefve täckta med den hvitgrå galvaniserade
plåten; till följd hvaraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
funnit sig böra hemställa, huruvida icke skal förefunnes att beträffande
omförmälda tornhufvars täckning uppgöra alternativa kostnadsförslag, som
a den blifvande entreprenadauktionen utbjödes, hvarigenom kunde utrönas
om icke anslagets storlek medgåfve användandet af kopparbetäckning;
att embetet, som delade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes sålunda
uttalade åsigt, efter inhemtande af uppgifter å nu gällande pris å
kopparplåt, trodde det vara möjligt att erhålla anbud å arbetets utförande
med användande af koppar inom den för tornen afsedda del af anslagssumman
för hela slottsreparationen, eller 54,000 kronor, till följd hvaraf
embetet ock anmodat länsstyrelsen om anställande af auktion å arbetet
i dylikt syfte;
att denna auktion, hvilken hållits inför bemälde Befallningshafvande
den 12 December 1885 emellertid så utfallit, att dervid afgifvits anbud
a arbetet, med användande derför af kopparplåt af två uppgifna spekulanter,
den ena med 70,000 kronor och den andra med 76,933 kronor
41 öre, hvarförutom efter auktionen till Eders Kongl. Maj:t inkommit ett
dylikt anbud af byggmästaren i Stockholm A. M. Svensson med 59,000
kronor, eller 5,000 kronor högre än den omförmälda, för ändamålet tillgängliga
delen af anslagssumman.
att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på grund häraf funnit
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44. 21
sig ej kunna antaga något af de sålunda afgifna anbuden, men öfverlemnat
det sistnämnda till embetets pröfning under tillkännagifvande, att
den omständigheten, att detta med 5,000 kronor öfverstege maximibeloppet,
icke i och för sig, enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
åsigt, borde föranleda till dess förkastande, enär, äfven om icke genom
besparing å den summa, som beräknats åtgå för slottstakens omläggning
i öfrigt, hela restaurationsarbetet skulle kunna utföras inom det af Riksdagen
beviljade anslag, skilnaden vore allt för obetydlig för att icke Eders
Kongl. Maj:t skulle kunna finna utväg för att betacka densamma med
andra medel; samt slutligen
att Öfverintendentsembetet för egen del hemstälde om bemyndigande
att, på anförda skäl, antaga Svenssons anbud, äfvensom att, derest sig
visade att nämnda 5,000 kronor icke kunde helt och hållet eller till någon
del betäckas af det för restaureringen af slottstaket in. m. i dess helhet
anvisade extra anslaget af 80,000 kronor, få bekosta bristen af sjunde
hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer.
Denna Öfverintendentsembetets skrifvelse inkom till Eders Kongl.
Maj:t den 8 Januari 1886 samt hade derför, derest densamma ansetts
böra föranleda till någon Eders Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen,
kunnat, om dertill funnits vara skäl, behandlas i sammanhang med andra
till regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln hörande frågor,
Indika föredrogos i Statsrådet den 11 i samma månad.
Vid sådant förhållande skulle möjligen ett uttalande från Riksdagens
sida i ett ärende, som är understäldt Eders Kongl. Maj:ts pröfning och
ännu icke blifvit afgjordt, kunna anses mindre lämpligt, men då Riksdagen,
sedan dess uppmärksamhet blifvit genom förevarande motion fäst
å frågans nuvarande läge, delar den uppfattning, att det vore önskvärdt
att kopparplåt måtte kunna användas till täckning af tornhufvarne å
slottet i stället för galvaniserad jernplåt, då sådant nu synes kunna ske
för en kostnad, som knappast är nämnvärd i förhållande till hvad ursprungligen
blifvit beräknadt, så har Riksdagen funnit de förhandenvarande
betänkligheterna mot ett Riksdagens uttalande i det på Eders
Kongl. Maj:ts pröfning beroende ärendet böra falla; och får Riksdagen alltså
dels anmäla att Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, på extra stat för år 1887 anvisat till iståndsättande af talcet å
Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar
i afseende å slottstornen en femtedel af det för detta ändamål beviljade
anslaget å 80,000 kronor, eller 16,000 kronor; och dels tillika gifva
22 Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
till känna, att, derest tornhufvarne å Kalmar slott kunna täckas med kopparplåt
i stället för galvaniserad jernplåt till en ökad kostnad af högst
5,000 kronor samt Eders Kongl. Maj:t kan af andra, till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande stälda medel till sagda kostnad bereda tillgång, Riksdagen
för sin del deremot icke har något att erinra.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
12:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,
har Riksdagen för bestridande af utgifterna för den lokala förvaltningen
af statens jordbruksdomäner på extra stat för år 1887 anvisat
följande belopp:
till aflöning åt domänintendenter och uppehållande, afl domängöromålen
hos länsstyrelserna 45,000 kronor; och
till resekostnader vid domänförvaltningen, såsom förslagsanslag, 21,639
kronor.
Kongl. Teatrarne.
13:o. I skrifvelse den 9 April 1884 (N:o 21) anmälde Riksdagen
med anledning af Eders Kongl. Maj:ts vid nämnda riksdag framstälda förslag
rörande de Kongl. teatrarne, bland annat, att Riksdagen under vilkor,
att Stockholms stad under tre år från den 1 Juli 1884 med ett belopp
af 50,000 kronor om året deltoge i kostnaden för de Kongl. teatrarnes
verksamhet, dels medgifvit att teatrarnes verksamhet å såväl den
stora som den dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknadt från
den 1 Juli 1884, dels för sådant ändamål uppfört till oförändradt belopp
det till Kongl. teatern i då gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget
a 60,000 kronor, dels ock på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts
begäran om anslag å extra stat för år 1885 till de Kongl. teatrarne, att
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldes ett kreditiv å högst 15,000
kronor, att användas endast i den mån anslaget å ordinarie stat samt
Hans Maj:t Konungens bidrag till teatrarne tillika med Stockholms stads
tillskott och teatrarnes öfriga inkomster icke försloge till bestridande af
teatrarnes utgifter; dock med vilkor jemväl, att statsmedel utöfver sålunda
bestämda anslag icke finge för de Kongl. teatrarne användas.
23
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda af 1884 års Riksdag blifvit
beslutadt har nu Eders Iiongl. Maj:t äskat, att för spelåret den 1 Juli
1886—den 1 Juli 1887 måtte beviljas ett kreditiv af högst 15,000 kronor,
att användas på samma vilkor, som af 1884 års Riksdag först föreskrefvos
och derefter af 1885 års Riksdag upprepades i fråga om det för
nu löpande spelår beviljade kreditivet, likaledes å högst 15,000 kronor.
Då, sedan Stockholms stad uppfylt de anspråk på bidrag från staden
till de Kongl. teatrarnes upprätthållande, som stälts på densamma, någon
ändring i anslaget till teatrarne nu icke kunnat ifrågasättas, har Riksdagen
för de Kongl. teatrarne anvisat ett kreditiv af högst 15,000 kronor,
att under spelåret den 1 Juli 1886—den 1 Juli 1887 användas endast i
den mån anslaget å ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts bidrag till teatrarne
tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes öfriga inkomster
icke förslå till bestridande af teatrarnes utgifter, samt med vilkor
jemväl att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag icke få för de
Kongl. teatrarne användas.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 11 Maj 1886.
24
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
Bil. I.
Aflöningsbelopp och öfriga grunder för aflöning af nedannämnda klasser
af posttjenstemän, enligt Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1886.
Postförvaltare.
Lön
Er.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar
Kr.
Summa
Kr.
lista aflöningsklassen
3,000
1,000
4,000
2:dra clio .....
2,700
900
3,600
Efter 10 år kan aflöningen höjas med
400 kronor.
3:dje d:o
2,250
750
3,000
D:o d:o
4:de d:o ......
1,950
650
2,600
Efter S år kan aflöningen höjas med
300 kronor och efter 10 år med
ytterligare 300 kronor.
5:te d:o ......
1,500
500
2,000
D:o d:o
6:te d:o ......
1,350
450
1,800
D:o d:o
Biträdande posttjenste-
män.
a) Kontrollörer.
1 :sta lönegraden..............
2,700
900
3,600
Efter 10 år kan aflöningen höjas med
400 kronor.
2:dra d:o ............
2,250
1,800
750
3,000
2,400
3:die d:o .............
600
D:o d;o
b) Posteccpeditörer.
lista lönegraden............
1,350
450
1,800
Efter G år kan aflöningen höjas med
300 kronor och efter 10 år med
ytterligare 300 kronor.
2:dra dio ...............
1,200
400
1,600
D:o d:o
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
25
Bil. Lift. A.
Ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Finansdepartementet.
Departementschefen ....................................-................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ....................—......
Kammarkollegium ...............................-........................................
Statskontoret ..............................................................................
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................................
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag............
Mynt- och kontrollverken...............................................................
Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag .................................
Kammarrätten ...........................................................................
Ofverintendentsembetet............................................-.....................
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen.
Nuvarande belopp ......................... 5,694,500:
Ökas med .......... 481,300: —
Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt
utgå. Nuvarande belopp.......................................... 1,330,000:
Minskas med.................................................-........... 30,000:
Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande
belopp .................... 2,468,000:
Minskas med............................................................ 5,000: —
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ......................
Domänstyrelsen ............................................................................
Skogsväsendet:
Bestämdt anslag:
För skogsstaten. Nuvarande belopp 404,400: —
Ökas med ........................... 1,670: — 406,070: —
För statens skogsskolor. Nuvarande
belopp..................... 23,650: —
Ökas med ............................... 850: ~ 24,500: — 430,570: -
Anvisning
i
kontant
Indelning och
dermed jemförlig
anvisning, på
förslag.
Summa
Friheter
och
kyrko-
tionde
Ersätt-
ningar
Kronor
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kronor
ö.
17,000
—
—
—
—
—
17,000
—
62,400
—
—
—
—
—
62,400
—
122,100
—
—
—
—
—
122,100
—
95,800
—
—
—
—
—
95,800
—
174,000
—
—
—
—
—
174,000
—
75,000
—
—
—
—
—
75,000
—
20,300
—
—
—
—
—
20,300
—
5,400
—
—
—
—
—
5,400
—
169,600
—
—
—
—
—
169,600
—
35,500
—
—
—
—
—
35,500
—
6,175,800
—
—
—
—
—
6,175,800
—
1,300,000
—
—
—
—
—
1,300,000
—
2,463,000
2,463,000
1,640,000
—
—
—
—
—
1,640,000
—
94,000
94,000
112,449,90oj —
—
—
—
12,449,900
—
Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft.
4
26
Biksdagens Skrifvelse, N:o 44.
Transport 430,570: —
Reservationsanslag :
För skogsinstitutet ..................................._ 21,300:-—
» enskilda skogsundervisningen .................. 8,600: —
Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet. Nuvarande belopp
.................................... 214,050: —
Okas med ......................................80:- 214,130: — 244.030: -
Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag..............................
Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag
.......................................................................................
Byggnader och reparationer, reservationsanslag .....................................
Städers friheter, förslagsanslag ........................................................
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag .....................
Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag ....................................
För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag, högst
Restitutioner, förslagsanslag ...........................................................
Alderstillägg, förslagsanslag ............................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag....................................
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag............
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ........................
Extra utgifter, reservationsanslag......................................................
Kongl. Teatern ............................................................................
Anvisning
i
kontant
Indeln
dermed
anvisn:
/ön
Friheter
och
kyrko-
tionde
ng och
jemförlig
ng, på
lag.
Ersätt-
ningar
Summa
Kronor
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kronor
Ö.
12,449,900
12,449,900
674,600
674,600
12,000
—
—
—
—
—
12,000
—
30,000
_
_
—
—
_
30,000
_
200,000
—
—
—
—
—
200,000
—
21,550
—
2,520
—
.2,720
—
26,790
—
15,000
—
—
—
—
—
15,000
—
430,000
—
—
_
—•
—
430,000
—
16,000
—
—
—
—
—
16,000
—
25,000
—
—
—
—
—
25,000
—
30,800
—
—
—
~
—
30,800
—
20,000
—
—
—
—
—
20,000
—
250,000
—
—
—
'' ~
_
250,000
—
36,810
—
—
—
—
—
36,810
—
35,000
—
—
—
—
35,000
—
60,000
—
—
—
—
60,000
—
14,306,66o|—
2,520
—
2,720
—
14,311,900
—-
Summa
Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.
27
Bil. lätt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Kronor
öre
Finansdepartementet.
Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli:
För kontrollen vid enskilda tanker och kreditanstalter .........................
4,000
-
Statskontoret:
För genomförande af dess nya organisation..........................................
5,400: —
Till beredande af förstärkning af arbetskrafterna & riksbokslutsbyrån ......
4,500: -
Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud-
titel ....................................................................................
44,961: —
54,861
-
Öfverintendentsembetet:
För genomförande af dess nya organisation..........................................
1,000: —
» ^landsättande af taket å Kalmar slott in. m. ..............................
16,000: -
17,000
Domänstyrelsen:
Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos
länsstyrelserna ........................................................................
45,000: —
» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag .....................
21,639: —
66,639
—
De Kongl. Teatrarne:
Till de Kongl. Teatrarne för spelaret 1886—1887 utöfver det å ordinarie
stat upp-
förda anslag af 60,000 kronor, kreditiv, högst................................
15,000
—
Summa
157,500
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.