Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

1886-05-11 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:44, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

1

X:o 44.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1886.

_ — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 samt Memorial N:o 43.)

Till Konungen.

Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel,

omfattande anslagen under Finansdepartementet, har Riksdagen vid

innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Postverket.

l:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel äskat och föreslagit,

att Riksdagen dels med beviljande af årliga pensioner för vaktbetjenten

Carl Josef Snells enka Charlotta Öster och vaktbetjenten Anders

Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg å 150 kronor till

hvardera, att utgå så länge de lefva ogifta, samt af årliga understöd för

vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor

till hvardera, att uppbäras till fylda femton år, dels ock, med godkänBih.

till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

nande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 11 Januari 1886 tillstyrkta

ändringar i postverkets stater, äfvensom af de bestämmelser, hvilka

i sammanhang med ifrågasatta förbättrade aflöningsförmåner för en del

posttjenstemän enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år 1887 bestämma^

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,235,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater, som

nu utgöra 5,694,500 kronor, skulle ökas med 540,500 kronor.

Slutsummorna af postverkets för år 1886 faststälda stater äro, jemförda

med de för år 1887 föreslagna, följande:

aflöningsstaten ....................................... Kr.

öfvergångsstaten.................................... »

indragningsstaten ................................. »

pensionsstaten ....................................... »

omkostnadsstaten ................................. »

oförutsedda utgifter.............................. »

afkortningar och restitutioner m. in. »

tillsammans Kr.

1886.

2,272,800

9,400

8,540

73,490

3,223,500

68,000

38,770

5,694,500

1887.

Kr. 2,500,600

—

» 8,400

—

» 10,540

—

» 73,790

—

» 3,535,500

—

» 68,000

—

» 38,170

—

Kr. 6,235,000

—

Af den i statsrådsprotokollet den 11 sistlidne Januari lemnade utredningen

inhemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater

afse:

I. Ökning.

A) Aflöningsstaten.

för genomförande af föreslagen löneförbättring

åt en del af postverkets tjensteman,

enligt hvad här nedan närmare

kommer att oinförmälas: ökning i anslagen

till aflöning af postanstalternas per
sonal.

............................................................... Kr. 84,600: —

ökning i anslaget till ålderstillägg... » 94,200: —

för tillgodoseende af befintligt behof

af nya poststationers inrättande och höjning

i poststationsföreståndares arfvoden... » 50,000:— Kr. 228 800''

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

3

Transport Kr. 228,800: —

B) Indragningsstaten.

för upptagande å denna stat af ett

belopp, motsvarande nuvarande aflöningen

åt föreståndaren för det till indragning

afsedda postkontoret i Anderslöf...... Kr. 2,000: — Kr.

C) Pensionsstaten.

för uppförande å denna stat dels af

personer, som dertill äro berättigade, och

dels af ofvanbemälda båda enkor och barn Kr. 6,600: — Kr

D) Omkostncidsstaten.

för höjning af anslaget till uppbörds
-

och frimärkesprovision med ........................ Kr. 80,000: —

för höjning i anslaget till förhyrande

af de för postverket behöfliga lägenheter

m. m................................................................ » 5,000: —

för höjning i anslaget till traktamenten

för tjensteman i jernvägspostkupé med » 20,000: —

för höjning i anslaget till vaktbetjente

med .................................................................. » 40,000: —

för höjning i anslaget till poståkdons

anskaffande och underhåll, hvilket anslag,

i sammanhang med anvisande derå af utgifterna

för andra inventarier, skulle erhålla

förändrad benämning af »anslag till

inköp och underhåll af inventarier», med » 85,000: —

för höjning i anslaget till postförings
-

kostnad vid befordran å jernväg med...... » 100,000: —

för höjning i anslaget till postföringskostnad

vid befordran sjöledes med tillhopa

................................................................ » 47,000: —

Transport Kr. 327,000:— Kr. 237,400: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse, N:o 4d.

Transport Kr. 327,000:— Kr. 237,400: —

för höjning i anslaget för tillverkning

af frimärken, frankokuvert och bref
kort

med .......................................................... » 20,000: — Kr. 347,000: —

Summa ökning Kr. 584,400: —

II. Minskning.

A) Aflöning sstaten.

Minskning genom förut varande postvaktmästares ersättande

med vaktbetjente ............................. Kr. 1,000: —

B) Öfvergångsstaten.

Minskning genom afförande af ett aflöningsbelopp...... )) 1,000: —

C) Pensionsstaten.

Minskning till följd af inträffade dödsfall..................... )> 6,300: —

D) Omkostnads staten.

Minskning af anslagen till expensutgifter och diverse

utgifter................................................................ ...................... )> 35,000: —

E) Afkortningar och restitutioner m. m.

Minskning till vinnande af jemn slutsumma ............... )> 600: —

Summa minskning Kr. 43,900: —

Om från summan af ökningen....................................... Kr. 584,400: —

dragés summan af minskningen ............................................. » 43,900: —

erhålles det belopp af.............................................................. Kr. 540,500: —

hvarmed postverkets utgiftsstater på det hela skulle komma att, enligt

Eders Kongl. Maj:ts förslag, för år 1887 förhöjas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44. 5

De ändamål, för hvilkas tillgodoseende Eders Kongl. Majit ifrågasatt

de omförmälda förhöjningarna, framgå till sina hufvuddrag åt hvad ofvan

anförts, och har Riksdagen ansett sig behöfva här särskildt omförmäla

och behandla endast de delar af Eders Kongl. Maj:ts förslag, i hvilka

Riksdagen funnit förtydligande böra ega rum eller ock ändring böra

beslutas.

Hvad då till en början angår aflöning sstaten, så lärer, vid bedömandet

af de ifrågasatta aflöningstillökningarna, böra tagas i betraktande icke

allenast den fasta aflöning, som nu tillkommer de tjensteman, för hvilka

löneförbättring begärts, utan äfven de inkomster, som tillfalla dem i form

af sportler m. m.

De skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda till stöd för Eders

Kongl. Maj:ts framställning angående lönereglering för de i förslaget afsedde

posttjenstemän, hafva synts Riksdagen ådagalägga behofvet af åtminstone

någon löneförbättring för ifrågavarande tjensteman, särskildt de

lägre af desse. I fråga om beloppen har dock med hänsyn till å ena

sidan de ingalunda obetydliga inkomster af uppbördsprovision och i någon

mån äfven af sportler, som utgå till samtliga klasser af posttjenstemän,

för hvilka lönereglering begärts, samt å andra sidan den ogynsamma

ekonomiska ställningen i landet, jemkning synts böra vidtagas i de af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningar; Och har Riksdagen ansett, att

en på billighet grundad jemkning derutinnan kan åstadkommas på det

sätt, att hvad Eders Kongl. Maj:t äskat i afseende på de två lägsta postförvaltareklasserna

och postexpeditörerna bifalles, sa vidt angar höjningen

i den ursprungliga aflöningen, hvaremot någon ökning i dessa tjenstemäns

ålderstillägg icke skulle göras. Vidare skulle 4:de klassens postförvaltare,

i stället för begärda förhöjningar i deras ålderstillägg från

300 kronor till 500! kronor efter 5 år och från 600 kronor till 1,000

kronor efter 10 år, erhålla förhöjning i ursprungliga aflöningen med 200

kronor, men icke undfå förhöjda ålderstillägg. Hvad angår ålderstillägg

åt lista, 2:dra och 3:dje klassens postförvaltare samt kontrollörerne, hvilka

samtlige tjensteman nu ej hafva rätt till sådana tillägg och för hvilka

Eders Kongl. Maj:t begärt sådana till belopp af 500 kronor efter 5 år

och 1,000 kronor efter 10 år, så skulle endast ett enda ålderstillägg å

400 kronor efter 10 år beviljas åt de två senare klassernas postförvaltare

samt kontrollörerne, men deremot ingen aflöningsförhöjning åt postförvaltare

af lista klassen.

Hvad angår de vilkor och närmare bestämmelser i fråga om den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

nya aflöningen, som af Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med löneregleringsfragan

föreslagits, sa hafva dessa icke föranledt annan erinran

ån att. stadgandet, att pension skall utgå af samma medel, hvarifrån

pensioner till postverkets tjensteman hittills utbetalats, synts böra på det

sätt förtydligas, att bestämdt angifves, huru pensionerna skola utgå. Posttjenstemän

af alla grader äro nemligen berättigade till pension från civilstatens

pensionsinrättning; och af postmedel utbetalas derför till dem

endast så stort pensionsbelopp, som erfordras för att bereda dem full

pension till den å postverkets stat sist åtnjutna lönens hela belopp. Nu

aro vilkoren för erhållande af pension från civilstatens pensionsinrättning

något olika mot de vilkor, som gälla för pension af postmedel, till följd

hvaraf det kan inträffa att, när skyldigheten att med pension afgå ur

postverkets tjenst inträder, pension icke kan från civilstatens, pensionsinrättning

erhållas. T detta fall måste således af postmedlen utbetalas

större pensionsbelopp än om posttjenstemannen kunnat bekomma så stor

pension från civilstatens pensionsinrättning, som belöper på den klass i

nämnda inrättning, som han tillhör. Stadgandet synes derför böra affattas

i det syfte, att dylik pension betalas af postmedel i den mån pensionen

enligt gällande bestämmelser icke erhålles från civilstatens pensionsinrättning.

Genom clen nedsättning i de af Eders Kongl. Maj:t begärda förhöjda

aflöningsförmanerna för postförvaltarne, kontrollörerne och postexpeditörerne,

som Riksdagen ansett böra göras, uppstår en minskning i det belopp,

hvarmed Eders Kongl. Maj:t föreslagit att aflöningsstaten skulle för

ar 1887 ökas. I stället för de 84,600 kronor i tillökning å aflöningsanslagen

till postförvaltare m. fl., som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag

skulle erfordras, bör visserligen enligt hvad här ofvan anförts höjningen

bestämmas till 92,200 kronor, hvaremot de 94,200 kronor, Eders Kongl.

Maj:t äskat i tillökning å ålderstilläggsanslaget, kornme att nedgå till

27,400 kronor. Till följd häraf varder hela den anslagsförhöjning, som

erfordras för tillämpning af de af Riksdagen ifrågasatta förändringar

119,600 kronor, i stället för af Eders Kongl. Maj:t föreslagna 178,800

kronor; och skulle utgiftsstaternas slutsumma efter iakttagande af berörda

samt af Eders Kongl. Maj:t föreslagen minskning uppgå till 6,175,800

kronor i stället för 6,285,000 kronor enligt Eders Kongl. Maj:ts framställning.

Beträffande skilnaden mellan postverkets utgifter och inkomster har

Riksdagen ansett, att da denna skilnad skall, enligt redan gällande be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

stämmelser, ingå till Statskontoret för statsverkets räkning, till följd häraf

särskildt stadgande icke erfordras i detta afseende.

Pa grund af hvad nu blifvit anfördt har Riksdagen, med anledning

af Eders Kongl. Maj:ts framställningar angående postverket;

dek för aflöning af de i Bil. I vid denna skrifvelse upptagna klasser

eif posttjenstemän faststält de aflöningsbelopp och grunder i (ifrigt, som i

nämnda bilaga angifvas samt för tillämpning häraf från och med 1887 års

början samt äskad förhöjning i anslaget till poststationsföreståndare och

med iakttagande af den minskning till belopp af 1,000 kronor, Eders

Kongl. Maj:t föreslagit, höjt slutsumman af postverkets aflöningsstat från

nu utgående 2,272,800 kronor till 2,441,400 kronor, eller med 168,600

kronor;

dels bifallit de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 11 .Januari

1886 föreslagna vilkor och öfriga bestämmelser, hvilka i sammanhang

med den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen för de i

nyssnämnda bilaga omförmälda klasser af posttjenstemän enligt nämnda

protokoll föreslagits, endast med det förtydligande tillägg beträffande pension

för .afskeda*! posttjenstemän, att sådan pension skall utgå af postmedlen

i den mån den afskedade posttjenstemannen icke eger att enligt

gällande bestämmelser erhålla pension från Civilstatens pensionsinrättning;

dds beviljat årlig pension för vaktbetjenten Carl Josef Snells enka

Charlotta öster till belopp af 150 kronor, att utgå så länge hon lefver

ogift, samt af årliga understöd till vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar

och Oscar Emil å 50 kronor till hvardera, att uppbäras till fylda 15 år;

dels beviljat årlig pension åt vaktbetjenten Anders Johan Luthboms

enka Christina Catarina Sundberg till belopp af 150 kronor, att utgå så

länge hon lefver ogift;

dels ock — med godkännande af Eders Kongl. Maj:ts öfriga under

de särskilda utgiftsstaterna framstälda förslag — faststält postverkets nedannämnda

utgiftsstater för år 1887 till följande belopp:

öfvergångsstaten ............................................................ till Kr.

indragningsstaten...................................................

pensionsstaten................................................

omkostnadsstaten

oförutsedda utgifter

afkortningar och restitutioner in. in......................

))

»

»

8,400

10,540

73,790

3,585,500

68,000

38,170

tillsammans Kr. 3,734,400

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

och, med tillägg af aflöningsstatens slutsumma, för år 1887 bestämt postverkets

anslag, förslagsvis beräknadt, till 6.175,800 kronor att utgå direkt

af postmedlen.

Telegrafverket.

2:o) Eders Kongl Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att

Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 11 Januari 1886 närmare omförmälda ändringar i telegrafverkets

stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte

såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket

för år 1887 anvisa enahanda belopp, 1,800,000 krono!’, hvartill

telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att

det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Eders

Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring;

och blefve härigenom anslagets slutsumma i staten minskad med

30,000 kronor.

Utgiftsstaternas slutsummor skulle enligt hvad sålunda äskats blifva

följande:

öfvergångsaflöningsstat .........

pensions- och understödsstat

underhållsstat..........................

............ Kr.

936,800: —

............. »

9,859: —

............. »

82,922: —

.............. »

258,128: —

Summa Kr.

1,287,709: —

hvilken summa med 2,141 kronor understiger slutsumman af 1886 års

utgiftsstater.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag, har bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln

»telegrafverket» äskat och föreslagit.

Tullverket.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 11 Januari

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44,

9

1886 föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget

till tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,464,000

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen, hvarvid uppstode

en minskning i anslagets nuvarande belopp af 4,000 kronor.

De förändringar, som enligt nämnda statsrådsprotokoll blifvit af Eders

Kongl. Maj:t ifrågasatta äro följande:

a) i Aflöningsstaten.

Sedan 1883 års Riksdag faststält aflöningen till den vid tullkammaren

i Skellefteå anstälde tullförvaltaren till 2,000 kronor i lön, 700 kronor

i tjenstgöringspenningar och 800 kronor i ålderstillägg, eller tillhopa,

inberäknadt ålderstillägg, 3,500 kronor, har nu Eders Kongl. Maj:t begärt

förhöjning i lönen till 2,500 kronor, i tjenstgöringspenningarna till 1,000

kronor och i ålderstillägget till 1,000 kronor, då hela aflöningen, inberäknadt

nämnda tillägg, komme att uppgå till 4,500 kronor.

Vidare föreslås de ändringar i staten, som föranledas af Eders Kongl.

Maj:ts beslut den 11 September 1885 angående omreglering af tullförvaltningen

i Jemtland.

För år 1885 upptog staten följande tulltjenstemän för detta landskap:

i Dufed:

1 tullförvaltare med aflöning, ålderstillägg oberäknade,...... Kr. 3,000: —

1 uppsyningsman » » » » » 1,200: —

4 vaktmästare » » * » » 3,300: —

i Mehn:

1 kontrollör » » » » )) 2,400: —

1 vaktmästare » » )) )) » 800: —

i Östersund:

1 tullinspektor » » )) » » 1,900: —

1 vaktmästare » » » ''» » 900: —

I stället för alla dessa tjenster skulle enligt den nya regleringen å

Bill. till Riksd. Prot. 1S86. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

stat endast behöfva uppföras aflöning, ålderstillägg oberäknade, åt 1 tullförvaltare

i Östersund med 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

åt 2 gränsridare 500 kronor i lön och 300 kronor i

tjenstgöringspenningar hvardera, samt åt 2 vaktmästare förhöjd aflöning

af 200 kronor, eller tillhopa således 4,800 kronor. Deremot skulle från

staten afgå aflöningar till sammanlagdt belopp af 6,500 kronor oberäknadt

ålderstillägg, samt statens slutsumma således minskas med 1,700 kronor.

Om från denna summa af 1,700 kronor dragés det belopp af 800

kronor, hvarmed aflöningsstaten skulle höjas, derest den begärda aflöningsförhöjningen

beviljades, återstår en summa af 900 kronor, utgörande minskningen

på det hela i aflöningsstaten.

i) i Öfvergångsaflöningsstaten.

Genom afgång af å denna stat uppförda personer har denna stat från

33,260 kronor minskats till 31,660 kronor, eller med 1,600 kronor.

é) i Indragningsstaten.

Denna stat har under år 1885 minskats med 2,990 kronor, men enär

å densamma bör uppföras en på grund af sjuklighet till tjenstgöring oförmögen

tjensteman, måste staten ökas med det för denne behöfliga beloppet,

eller 1,600 kronor, till följd hvaraf indragningsstaten på det hela för

år 1887 befunnits kunna minskas allenast med skilnaden mellan de två

nyssnämnda beloppen, eller 1,390 kronor, då staten således skulle komma

att erhålla en slutsumma af 46,745 kronor.

d) i Omkostnadsstaten.

I denna stat ifrågasättes ej annan ändring än att, för jemnande af

staternas slutsumma, anslaget till diverse utgifter ansetts böra minskas

med 110 kronor, hvarigenom omkostnadsstatens slutsumma skulle varda

211,995 kronor.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle alltså tullverkets stater för

år 1887 erhålla följande slutsummor:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

11

aflöningsstaten........................................................................... Kr. 1,694,800: —

öfvergångsaflöningsstaten ...................................................... » 31,660: —

ålderstilläggsstaten..................................... » 250,000: —

indragningsstaten................................................................... » 46,745: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente ... »> 197,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn .................. » 31,800: —

omkostnadsstaten.................................................................... » 211,995: —

Summa Kr. 2,464,000: —

eller 4,000 kronor mindre än motsvarande slutsumma för år 1886.

Vid pröfning af Eders Kongl. Maj:ts förslag rörande tullverket har

Riksdagen dels — med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning

i aflöningen åt tullförvaltaren i Skellefteå, men med godkännande

af öfriga af Eders Kongl. Maj:t föreslagna ändringar i tullverkets aflöningsstat

för år 1887 — faststält, denna stat för samma år till 1,694,000

kronor;

dels med godkännande af hvad Eders Kongl. Maj:t beträffande tullverkets

öfriga utgiftsstater för år 1887 föreslagit — endast med den förändring

att omkostnadsstaten för vinnande af jemn slutsumma minskats

med 310 kronor i stället för 110 kronor enligt Eders Kongl Maj:ts framställning

— bestämt tullverkets öfriga utgiftsstater för år 1887 till följande

belopp:

öfvergångsaflöningsstaten ............................................ till Kr.

ålderstilläggsstaten................. » »

indragningsstaten......................... » »

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » »

31,660

250.000

46,745

197.000

omkostnadsstaten.......

barn

.............. )>

»

31,800: —

.............. »

»

211,795: —

eller

tillsammans

Kr.

769,000: —

dels och bestämt anslaget för tullverket för år 1887 till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,463,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkt utgå af tullmedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

1 2

Skogsväsendet.

4:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen:

att, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet för den 11

Januari 1886 tillstyrkta ändringar i staten för skogspersonalen och i sammanhang

dermed af de för åtnjutande af löneförmånerna vid de nya öfverjägmästarebefattningarna

föreslagna vilkor, höja det bestämda anslaget för

skogsstaten med 9,020 kronor till 413,420 kronor;

att öka anslaget för statens skogsskolor med 850 kronor till 24,500

kronor;

samt att öka anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet med 130 kronor till 214,180 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten............................................. Kr. 413,420: —

» statens skogsskolor .............................. » 24,500: — Kr. 437,920: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet....................................... Kr. 21,300:_

)) enskilda skogsundervisningen............ » 8,600:_

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

................................................ » 214,180:— » 244,080: —

Summa Kr. 682,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle ökas med

10,000 kronor.

Den i statsverkspropositionen omförmälda regleringen af de nuvarande

skogsinspektörsbefattningarna utgör, enligt hvad af statsrådsprotokollen den

11 December 1885 och den 11 Januari 1886 framgår, endast en del af

en snart förestående omfattande reglering af hela skogsstaten och kostnaden

för den nu föreslagna regleringen är beräknad erfordra en ökning

i anslaget till skogsstaten af 7,350 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

O

Återstoden af den äskade förhöjningen å skogsstatsanslaget, 1,670

kronor, är behöflig dels för att med 1,500 kronor betäcka den till detta

belopp uppgående skilnaden mellan för år 1887 tillkommande samt ledigblifna

lönetillägg åt vissa jägmästare, dels ock för att bereda ersättning

för ett jägmästare- och ett kronojägareboställe, som indragits från vederbörande

boställshafvare; och utgör det belopp, hvarmed dessa boställens

afkastning ingått i vederbörandes aflöning, 170 kronor.

Hvad angår regleringen af skogsinspektörsbefattningarna, så föreligga

icke några särskilda skäl till det antagande, att den nu ifrågasatta regleringen

af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna ej skulle kunna utan

synnerlig olägenhet uppskjutas, till dess att tillfälle — att döma af föredragande

departementschefens yttrande vid ärendets föredragning sannolikt

redan vid någon af de närmaste riksdagarne — beredes att pröfva och

afgöra frågan på en gång i hela hennes vidd. Riksdagen har derför funnit

sig icke böra nu bifalla Eders Kongl. Majrts i regleringsfrågan framstälda

förslag; på grund hvaraf något uttalande från Riksdagens sida om samma

förslags detaljer icke erfordras.

Deremot anser Riksdagen sig hafva anledning att här fästa uppmärksamheten

på hvad föredragande departementschefen yttrat till det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet den 11 December 1885, i

fråga om ett af Domänstyrelsen framstäldt förslag om ersättning åt staten

för dess åtgärder till de ecklesiastika skogarnes vård. Domänstyrelsens i

berörda afseende framstälda förslag, hvilket gick derpå ut, att ersättningen

skulle utgå så, att viss andel af de ifrågavarande skogarnes afkastning

skulle tillfalla statsverket, vann icke föredragandens understöd, men deremot

syntes det honom med skäl kunna sättas i fråga, att, när å ecklesiastikt

boställes skog genom skogsstaten utfördes arbete, hänförligt till

skogsskötseln, detta arbete måtte ersättas i enahanda ordning som öfriga

omkostnader för skogens skötsel, och således, lika med dessa, gäldas af inflytande

skogsförsäljningsmedel, innan någon del deraf tillfölle vare sig

boställsinnehafvaren eller presterskapets löneregleringsfond. En sådan anordning

borde på intet sätt kunna anses stridande mot de för dispositionen

af de ecklesiastika boställsskogarnes afkastning nu gällande grunder, hvilka

uttryckligen innehölle, att af denna afkastning i främsta rummet skulle

gäldas kostnaden för skogens skötsel. Der åter å boställe af ifrågavarande

slag afkastningen icke öfverstege husbehofvet och således icke lemnade tillgång

till ersättande af skogsstatens åtgärder för skogsskötseln, torde någon

betänklighet icke böra möta att för detta ändamål anlita de ecklesiastika

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

boställenas skogsfond, med hvars bildande just varit åsyftadt att utveckla

skogsvården å sådana ecklesiastika boställsskogar, hvilka icke sjelfva förmådde

att derför bestrida omkostnaderna.

Visserligen har föredragande departementschefen, enligt hvad ofvanberörda

statsrådsprotokoll den ]] December 1885 vidare gifver vid handen,

antydt, att skogsinspektörerne icke hafva någon omedelbar befattning med

skogsvården samt följaktligen icke beröras af frågan, huru vida förrättningar

af sådan art böra särskildt ersättas, och Riksdagen vill icke göra någon

erinran mot denna uppfattning, men medelbart lärer dock denna frågas

ordnande kunna inverka på bedömandet af skogsinspektörsbefattningarnas

omreglering. Af denna anledning vore det olämpligt, att Riksdagen bunde

sig genom att nu på ett eller annat sätt ordna frågan om skogsinspektörsbefattningarna.

Hvad åter angår det på pröfning beroende förslaget

om ersättning åt staten för vården af ecklesiastika boställsskogar, så kan

Riksdagen icke annat än finna detsamma, sådant det blifvit af föredragande

departementschefen till sina hufvuddrag angifvet, vara förtjent af stor uppmärksamhet;

dock att, vid blifvande pröfning af detsamma, sedan detaljerna

hunnit utarbetas, synnerligt afseende bör fästas derå, att församling

garnes rätt att från ifrågavarande skogar erhålla virke till byggnader och

reparationer å boställen och kyrka tillräckligt tillgodoses. Under nuvarande

förhållanden förspörjes ej sällan klagan öfver svårigheter, som möta, då församlingarna

behöfva utsyning för nyssnämnda ändamål, till följd hvaraf

åt denna sida af saken måste egnas den sorgfälligaste uppmärksamhet, på

det att inga intressen — statens, församlingarnes och boställshafvarnes —

ma blifva lidande vid en reglering, som i större eller ringare mån berör

dessa intressen.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, och då hvad Eders Kongl. Maj:t

under anslagstiteln »skogsväsendet» i öfrigt föreslagit icke gifvit anledning

till annan erinran, än att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

m. in. synts böra för erhållande af jemn slutsumma å anslaget till

skogsväsendet i sin helhet ökas med 80 kronor i stället för af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna 130 kronor, har Riksdagen dels — med afslag å Eders

Kongl. Maj:ts framställning om reglering af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna

samt om höjning för genomförande af denna reglering af

anslaget till skogsstaten med derför begärda 7,350 kronor — bifallit hvad

Eders Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande det bestämda anslaget till skogsväsendet

äskat och föreslagit samt således från och med 1887 höjt anslaget

till skogsstaten med 1,670 kronor och anslaget till statens skogsskolor

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

med 850 kronor, hvarigenom slutsumman af det bestämda anslaget till

skogsväsendet höjts från 428,050 kronor till 430,570 kronor;

dels beträffande reservationsanslaget till skogsväsendet för jemnande

af anslagets till »skogsväsendet)) slutsumma, höjt anslaget till »kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet)) med 80

kronor eller från 214,050 kronor till 214,130 kronor, men i öfrigt till

oförändrade belopp upptagit de till reservationsanslaget hörande anslagen

till skogsväsendet;

dels ock beslutat, att anslaget till skogsväsendet skall för år 1887

erhålla följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten................................................ kronor 406,070: —

» statens skogsskolor................................. » 24,500:— 430,570:

reservationsanslag:

till skogsinstitutet.......................................... kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen............... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjandet

af skogsväsendet i allmänhet

................................................ » 214,130:— 244,030:_

tillsammans kronor 674,600: —.

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

5:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit:

att det till kontroll vid enskilda banker och kreditanstalter anvisade

förslagsanslaget, högst 16,000 kronor, måtte bestämmas till högst 20,000

kronor och således ökas med 4,000 kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 blifvit till stöd för

denna framställning anfördt, har synts Riksdagen sätta utom allt tvifvel,

att den ifrågasatta anslagsförhöjningen är behöflig, till följd hvaraf mot

det begärda beloppets beviljande icke kunnat med fog göras erinran.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

Deremot har det icke kunnat undgå Riksdagens uppmärksamhet, att

utöfningen af den kontroll, som med ifrågavarande anslag bekostas, till

följd af sakens egen natur och så som kontrollen nu är ordnad, ställer i

utsigt ständigt ökade utgifter för statsverket. Riksdagen har derför funnit

det vara af stor vigt, att en utväg må kunna utfinnas, hvarigenom

statens kostnader för kontrollens utöfning kunna väsentligen inskränkas.

Detta kan naturligtvis ej ske på annat sätt, än att det, i den mån sådant

kan ske, varder de statens kontroll underkastade penninganstalterna

ålagdt att betala någon del af utgifterna för kontrollen, hvilket, i betraktande

af den stora fördel, dessa anstalter sjelfva kunna hemta af en

väl ordnad och noggrann kontroll från det allmännas sida, icke synes

innebära något obilligt anspråk. För en anordning i denna rigtning —

om den pröfvas ändamålsenlig — synes tiden nu vara synnerligen lämplig,

då, såsom bekant, de enskilda bankernas oktrojer snarligen utlöpa,

hvarefter i de nya oktrojer, som kunna komma att medgifvas, erforderliga

stadganden i förevarande hänseende utan svårighet böra kunna vidtagas.

Hvad andra penninganstalter angår, hvilkas tillvaro och verksamhet

icke är beroende på för viss tid lemnade oktrojer, torde icke

heller några afsevärda svårigheter uppstå för att bringa en anordning i

nu antydt syfte till stånd, då nemligen det är antagligt, att hvarje

penninganstalt, som beror af allmänhetens förtroende, villigt skall underkasta

sig en skälig andel i kostnaderna för erhållandet af den erforderliga

kontrollen.

Från en annan sida sedt, torde äfven ett deltagande från penninganstalternas

sida i kostnaderna för den kontroll, det allmänna öfver dem

utöfvar, komma att medföra väsentliga fördelar, i det att dessa anstalter

derigenom erhålla ett eget intresse deruti, att de för kontrollen nödiga

penningarna användas så väl som möjligt, till följd hvaraf det icke är

oantagligt, att de skola i allt högre grad i hvad på dem kan bero medverka

till att kontrollen varder så verksam, som den i penninganstalternas

eget samt allmänhetens intresse bör vara.

På grund af Riksdagens nu uttalade åsigter har Riksdagen icke ansett

det vara skäl att bevilja de af Eders Kongl. Maj:t äskade 4,000 kronor

på ordinarie stat, utan tills vidare och intill dess att en utredning

om lämpligaste sättet för sakens definitiva ordnande kan medhinnas, endast

på extra stat; och får Riksdagen derför anmäla, att Riksdagen för

närvarande endast på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat och stält

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 4,000 kronor, att i män

af behof och jemte det ordinarie anslaget å 16,000 kronor användes »för

kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter'')''}.

öfriga ordinarie anslag.

6:o. Beträffande alla nu på ordinarie stat under sjunde hufvudtiteln

uppförda anslag, hvilka ej blifvit här ofvan särskild! omförmälda, har

Riksdagen icke beslutat någon ändring; och hafva alltså de å sjunde

hufvudtiteln nu uppförda ordinarie anslag, i hvilka ändring, enligt hvad

här ofvan nämnts, icke af Riksdagen beslutats, blifvit till oförändrade

belopp och natur i riksstaten för år 1887 uppförda.

Beträffande tillfälliga behof\ hänförliga till sjunde hufvudtiteln, har

Riksdagen fattat följande beslut.

Genomförande af Statskontorets nya organisation.

7:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det belopp af 5,400

kronor, som erfordras och äskats för genomförande af Statskontorets nya

organisation.

Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets

riksbokslutsbyrå.

8:o. Sedan 1885 års Riksdag, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

då gjorda framställning om uppförande å Statskontorets stat af aflöning

till belopp af sammanlagdt 4,500 kronor åt en tjensteman i andra lönegraden,

beviljat på extra stat för 1886 det äskade beloppet, har Eders

Kongl. Maj:t, af skäl, som i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886

angifvits, för år 1887 begärt enahanda belopp till beredande af förstärkning

af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå; och har Riksdagen

bifallit denna Eders Kongl. Maj:ts framställning.

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

9:o. Enligt af Statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t gjord anmälan,

har Statskontoret förskottvis bestridt följande utgifter, hvilka borde hos

Riksdagen anmälas till ersättning nemligen:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.

af åtskilliga kronans domäner.......................................... Kr. 3,177: 23

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader å

indragna boställen............................................................... » 8,604: 40

» ersättning åt en kronoarrendator för saknad afkomst

af exproprierad jord.......................................................... » 79:30

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar belöpande

kostnad för deltagande under år 1884 i Hjel
marens

och Qvismarens sänkning.................................... » 5,198:89

» godtgörande af kostnaderna för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenafledningsföretag .................. » 9,952: 24

» godtgörande af utskylder m. in. för ett indraget boställe.

................................ » 684:57

» reparationer under år 1884 å Tranebergs, Nockeby

och Drottningholms broar............................................... » 10,355: 06

» kostnader för statsverkets bergseffekter ........................ » 4: 20

» kostnader för komitén för utarbetande af förslag till

ny instruktion för Riksdagens revisorer........................ » 2,256: 90

» ersättning, jemlikt 9:de punkten i nådiga förordningen

den 15 Juni 1883 angående reglering af arbets- eller

hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i

Skåne, för år 1884 till den då ännu befintliga landshöfdingelöneregleringsfonden

för upphörd arbets- eller

hofveriskyldighet af vissa hemman till Alnarps kungsgård

....................................................................................... » 4,647:35

eller tillhopa Kr. 44,960: 14.

Med anledning häraf, och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, har Riksdagen, till gäldande af nämnda förskott, på

extra stat för år 1887 anvisat ett till helt krontal jemnadt belopp af

44,961 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

19

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

10:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning-,

har Riksdagen, för genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation,

anvisat för år 1887 ett extra anslag af 1,000 kronor.

Iståndsättandet af taket å Kalmar slott.

1 l:o. Sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 80,000

kronor till iståndsättande af taket å Kalmar slott in. in., samt af detta

anslag för hvardera af åren 1885 och 1886 anvisats en femtedel eller

16.000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t, af skäl, som anförts till statsrådsprotokollet

den 11 Januari 1886, äskat för år 1887 ytterligare en femtedel,

eller 16,000 kronor.

Vidare har, beträffande detta anslagsbehof, enskild motionär i en inom

Riksdagen väckt motion — efter erinran, hurusom det, vid pröfning af

Eders Kongl. Maj:ts vid 1884 års riksdag gjorda framställning om beviljande

för ifrågavarande ändamål af 120,000 kronor, ansetts att takhufvarne

å slottet kunde utan afsevärd olägenhet täckas med galvaniserad

jernplåt i stället för af Eders Kongl. Maj:t föreslagna och i kostnadsförslaget

upptagna kopparplåt samt förty det begärda anslaget nedsatts till

80.000 kronor — föreslagit, att som priset å koppar så betydligt fallit,

att högst 5,000 kronor erfordrades för att omförmälda takhufvar kunde

täckas med koppar i stället för, såsom beslutadt blifvit, med galvaniserad

jernplåt, samt reparationsarbetet ännu icke mera framskridit än att denna

förändring lämpligen kunde vidtagas, Riksdagen, vid behandlingen af Eders

Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda framställning, ville medgifva den ändring

i det år 1884 fattade beslutet, att Riksdagen hos Eders Kongl.

Maj:t anmälde att, derest takhufvarne å Kalmar slott kunde täckas med

koppar i stället för galvaniserad jernplåt till ökad kostnad af högst 5,000

kronor, samt Eders Kongl. Maj:t kunde af andra, till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande varande medel till sagda kostnad bereda tillgång, Riksdagen

för sin del lemnade bifall till den sålunda afsedda förändringen.

Hvad Eders Kongl. Maj:ts framställning vidkommer, har densamma

icke föranledt någon erinran.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

Beträffande föremålet för det af motionären framstälda förslag har

upplysts, att öfverintendentsembetet i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t

den 5 Januari 1886, i fråga om antagandet af anbud å beslutade reparationsarbeten

å Kalmar slott, anfört bland annat följande:

att vid tiden för utförande af ifrågavarande reparationsarbeten Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län i skrifvelse den 15 Juni

1885 fäst öfverintendentsembetets uppmärksamhet å det starka prisfall å

koppar, som under de senare åren inträffat och antagligen komme att

ytterligare fortgå, samt dervid tillika erinrat, dels hurusom kopparplåt

måste anses såsom vida varaktigare och smidigare taktäckningsämne än

galvaniserad jernplåt, hvilken dessutom, då den blifvit otjenstbar, saknade

allt värde, under det att kopparplåten bibehölle materialvärdet, dels ock

hurusom sistnämnda plåt, derest den anbragtes å tornhufvarne, skulle med

hänsyn till färgen synnerligen väl öfverensstämma med det för de plana

ytorna å slottstaken afsedda täckningsämnet svensk skiffer, hvarigenom åt

hela byggnaden komme att beredas ett långt mera harmoniskt och värdigt

utseende, än om tornhufvarne blefve täckta med den hvitgrå galvaniserade

plåten; till följd hvaraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

funnit sig böra hemställa, huruvida icke skal förefunnes att beträffande

omförmälda tornhufvars täckning uppgöra alternativa kostnadsförslag, som

a den blifvande entreprenadauktionen utbjödes, hvarigenom kunde utrönas

om icke anslagets storlek medgåfve användandet af kopparbetäckning;

att embetet, som delade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes sålunda

uttalade åsigt, efter inhemtande af uppgifter å nu gällande pris å

kopparplåt, trodde det vara möjligt att erhålla anbud å arbetets utförande

med användande af koppar inom den för tornen afsedda del af anslagssumman

för hela slottsreparationen, eller 54,000 kronor, till följd hvaraf

embetet ock anmodat länsstyrelsen om anställande af auktion å arbetet

i dylikt syfte;

att denna auktion, hvilken hållits inför bemälde Befallningshafvande

den 12 December 1885 emellertid så utfallit, att dervid afgifvits anbud

a arbetet, med användande derför af kopparplåt af två uppgifna spekulanter,

den ena med 70,000 kronor och den andra med 76,933 kronor

41 öre, hvarförutom efter auktionen till Eders Kongl. Maj:t inkommit ett

dylikt anbud af byggmästaren i Stockholm A. M. Svensson med 59,000

kronor, eller 5,000 kronor högre än den omförmälda, för ändamålet tillgängliga

delen af anslagssumman.

att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på grund häraf funnit

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44. 21

sig ej kunna antaga något af de sålunda afgifna anbuden, men öfverlemnat

det sistnämnda till embetets pröfning under tillkännagifvande, att

den omständigheten, att detta med 5,000 kronor öfverstege maximibeloppet,

icke i och för sig, enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

åsigt, borde föranleda till dess förkastande, enär, äfven om icke genom

besparing å den summa, som beräknats åtgå för slottstakens omläggning

i öfrigt, hela restaurationsarbetet skulle kunna utföras inom det af Riksdagen

beviljade anslag, skilnaden vore allt för obetydlig för att icke Eders

Kongl. Maj:t skulle kunna finna utväg för att betacka densamma med

andra medel; samt slutligen

att Öfverintendentsembetet för egen del hemstälde om bemyndigande

att, på anförda skäl, antaga Svenssons anbud, äfvensom att, derest sig

visade att nämnda 5,000 kronor icke kunde helt och hållet eller till någon

del betäckas af det för restaureringen af slottstaket in. m. i dess helhet

anvisade extra anslaget af 80,000 kronor, få bekosta bristen af sjunde

hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer.

Denna Öfverintendentsembetets skrifvelse inkom till Eders Kongl.

Maj:t den 8 Januari 1886 samt hade derför, derest densamma ansetts

böra föranleda till någon Eders Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen,

kunnat, om dertill funnits vara skäl, behandlas i sammanhang med andra

till regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln hörande frågor,

Indika föredrogos i Statsrådet den 11 i samma månad.

Vid sådant förhållande skulle möjligen ett uttalande från Riksdagens

sida i ett ärende, som är understäldt Eders Kongl. Maj:ts pröfning och

ännu icke blifvit afgjordt, kunna anses mindre lämpligt, men då Riksdagen,

sedan dess uppmärksamhet blifvit genom förevarande motion fäst

å frågans nuvarande läge, delar den uppfattning, att det vore önskvärdt

att kopparplåt måtte kunna användas till täckning af tornhufvarne å

slottet i stället för galvaniserad jernplåt, då sådant nu synes kunna ske

för en kostnad, som knappast är nämnvärd i förhållande till hvad ursprungligen

blifvit beräknadt, så har Riksdagen funnit de förhandenvarande

betänkligheterna mot ett Riksdagens uttalande i det på Eders

Kongl. Maj:ts pröfning beroende ärendet böra falla; och får Riksdagen alltså

dels anmäla att Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, på extra stat för år 1887 anvisat till iståndsättande af talcet å

Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen en femtedel af det för detta ändamål beviljade

anslaget å 80,000 kronor, eller 16,000 kronor; och dels tillika gifva

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

till känna, att, derest tornhufvarne å Kalmar slott kunna täckas med kopparplåt

i stället för galvaniserad jernplåt till en ökad kostnad af högst

5,000 kronor samt Eders Kongl. Maj:t kan af andra, till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande stälda medel till sagda kostnad bereda tillgång, Riksdagen

för sin del deremot icke har något att erinra.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

12:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,

har Riksdagen för bestridande af utgifterna för den lokala förvaltningen

af statens jordbruksdomäner på extra stat för år 1887 anvisat

följande belopp:

till aflöning åt domänintendenter och uppehållande, afl domängöromålen

hos länsstyrelserna 45,000 kronor; och

till resekostnader vid domänförvaltningen, såsom förslagsanslag, 21,639

kronor.

Kongl. Teatrarne.

13:o. I skrifvelse den 9 April 1884 (N:o 21) anmälde Riksdagen

med anledning af Eders Kongl. Maj:ts vid nämnda riksdag framstälda förslag

rörande de Kongl. teatrarne, bland annat, att Riksdagen under vilkor,

att Stockholms stad under tre år från den 1 Juli 1884 med ett belopp

af 50,000 kronor om året deltoge i kostnaden för de Kongl. teatrarnes

verksamhet, dels medgifvit att teatrarnes verksamhet å såväl den

stora som den dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknadt från

den 1 Juli 1884, dels för sådant ändamål uppfört till oförändradt belopp

det till Kongl. teatern i då gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget

a 60,000 kronor, dels ock på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts

begäran om anslag å extra stat för år 1885 till de Kongl. teatrarne, att

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldes ett kreditiv å högst 15,000

kronor, att användas endast i den mån anslaget å ordinarie stat samt

Hans Maj:t Konungens bidrag till teatrarne tillika med Stockholms stads

tillskott och teatrarnes öfriga inkomster icke försloge till bestridande af

teatrarnes utgifter; dock med vilkor jemväl, att statsmedel utöfver sålunda

bestämda anslag icke finge för de Kongl. teatrarne användas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda af 1884 års Riksdag blifvit

beslutadt har nu Eders Iiongl. Maj:t äskat, att för spelåret den 1 Juli

1886—den 1 Juli 1887 måtte beviljas ett kreditiv af högst 15,000 kronor,

att användas på samma vilkor, som af 1884 års Riksdag först föreskrefvos

och derefter af 1885 års Riksdag upprepades i fråga om det för

nu löpande spelår beviljade kreditivet, likaledes å högst 15,000 kronor.

Då, sedan Stockholms stad uppfylt de anspråk på bidrag från staden

till de Kongl. teatrarnes upprätthållande, som stälts på densamma, någon

ändring i anslaget till teatrarne nu icke kunnat ifrågasättas, har Riksdagen

för de Kongl. teatrarne anvisat ett kreditiv af högst 15,000 kronor,

att under spelåret den 1 Juli 1886—den 1 Juli 1887 användas endast i

den mån anslaget å ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts bidrag till teatrarne

tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes öfriga inkomster

icke förslå till bestridande af teatrarnes utgifter, samt med vilkor

jemväl att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag icke få för de

Kongl. teatrarne användas.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 11 Maj 1886.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

Bil. I.

Aflöningsbelopp och öfriga grunder för aflöning af nedannämnda klasser

af posttjenstemän, enligt Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1886.

Postförvaltare.

Lön

Er.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar

Kr.

Summa

Kr.

lista aflöningsklassen

3,000

1,000

4,000

2:dra clio .....

2,700

900

3,600

Efter 10 år kan aflöningen höjas med

400 kronor.

3:dje d:o

2,250

750

3,000

D:o d:o

4:de d:o ......

1,950

650

2,600

Efter S år kan aflöningen höjas med

300 kronor och efter 10 år med

ytterligare 300 kronor.

5:te d:o ......

1,500

500

2,000

D:o d:o

6:te d:o ......

1,350

450

1,800

D:o d:o

Biträdande posttjenste-

män.

a) Kontrollörer.

1 :sta lönegraden..............

2,700

900

3,600

Efter 10 år kan aflöningen höjas med

400 kronor.

2:dra d:o ............

2,250

1,800

750

3,000

2,400

3:die d:o .............

600

D:o d;o

b) Posteccpeditörer.

lista lönegraden............

1,350

450

1,800

Efter G år kan aflöningen höjas med

300 kronor och efter 10 år med

ytterligare 300 kronor.

2:dra dio ...............

1,200

400

1,600

D:o d:o

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

25

Bil. Lift. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Finansdepartementet.

Departementschefen ....................................-................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ....................—......

Kammarkollegium ...............................-........................................

Statskontoret ..............................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag............

Mynt- och kontrollverken...............................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag .................................

Kammarrätten ...........................................................................

Ofverintendentsembetet............................................-.....................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen.

Nuvarande belopp ......................... 5,694,500:

Ökas med .......... 481,300: —

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt

utgå. Nuvarande belopp.......................................... 1,330,000:

Minskas med.................................................-........... 30,000:

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande

belopp .................... 2,468,000:

Minskas med............................................................ 5,000: —

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ......................

Domänstyrelsen ............................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande belopp 404,400: —

Ökas med ........................... 1,670: — 406,070: —

För statens skogsskolor. Nuvarande

belopp..................... 23,650: —

Ökas med ............................... 850: ~ 24,500: — 430,570: -

Anvisning

i

kontant

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning, på

förslag.

Summa

Friheter

och

kyrko-

tionde

Ersätt-

ningar

Kronor

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kronor

ö.

17,000

—

—

—

—

—

17,000

—

62,400

—

—

—

—

—

62,400

—

122,100

—

—

—

—

—

122,100

—

95,800

—

—

—

—

—

95,800

—

174,000

—

—

—

—

—

174,000

—

75,000

—

—

—

—

—

75,000

—

20,300

—

—

—

—

—

20,300

—

5,400

—

—

—

—

—

5,400

—

169,600

—

—

—

—

—

169,600

—

35,500

—

—

—

—

—

35,500

—

6,175,800

—

—

—

—

—

6,175,800

—

1,300,000

—

—

—

—

—

1,300,000

—

2,463,000

2,463,000

1,640,000

—

—

—

—

—

1,640,000

—

94,000

94,000

112,449,90oj —

—

—

—

12,449,900

—

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Biksdagens Skrifvelse, N:o 44.

Transport 430,570: —

Reservationsanslag :

För skogsinstitutet ..................................._ 21,300:-—

» enskilda skogsundervisningen .................. 8,600: —

Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet. Nuvarande belopp

.................................... 214,050: —

Okas med ......................................80:- 214,130: — 244.030: -

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag..............................

Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag

.......................................................................................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .....................................

Städers friheter, förslagsanslag ........................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag .....................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag ....................................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag, högst

Restitutioner, förslagsanslag ...........................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag....................................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ........................

Extra utgifter, reservationsanslag......................................................

Kongl. Teatern ............................................................................

Anvisning

i

kontant

Indeln

dermed

anvisn:

/ön

Friheter

och

kyrko-

tionde

ng och

jemförlig

ng, på

lag.

Ersätt-

ningar

Summa

Kronor

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kronor

Ö.

12,449,900

12,449,900

674,600

674,600

12,000

—

—

—

—

—

12,000

—

30,000

_

_

—

—

_

30,000

_

200,000

—

—

—

—

—

200,000

—

21,550

—

2,520

—

.2,720

—

26,790

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

430,000

—

—

_

—•

—

430,000

—

16,000

—

—

—

—

—

16,000

—

25,000

—

—

—

—

—

25,000

—

30,800

—

—

—

~

—

30,800

—

20,000

—

—

—

—

—

20,000

—

250,000

—

—

—

'' ~

_

250,000

—

36,810

—

—

—

—

—

36,810

—

35,000

—

—

—

—

35,000

—

60,000

—

—

—

—

60,000

—

14,306,66o|—

2,520

—

2,720

—

14,311,900

—-

Summa

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 44.

27

Bil. lätt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Kronor

öre

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli:

För kontrollen vid enskilda tanker och kreditanstalter .........................

4,000

-

Statskontoret:

För genomförande af dess nya organisation..........................................

5,400: —

Till beredande af förstärkning af arbetskrafterna & riksbokslutsbyrån ......

4,500: -

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud-

titel ....................................................................................

44,961: —

54,861

-

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation..........................................

1,000: —

» ^landsättande af taket å Kalmar slott in. m. ..............................

16,000: -

17,000

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos

länsstyrelserna ........................................................................

45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag .....................

21,639: —

66,639

—

De Kongl. Teatrarne:

Till de Kongl. Teatrarne för spelaret 1886—1887 utöfver det å ordinarie

stat upp-

förda anslag af 60,000 kronor, kreditiv, högst................................

15,000

—

Summa

157,500

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.