Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

1886-05-17 · 53 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:45, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

1

N:o 45.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1886.

__ — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af

utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:ris 12 och 12 a samt Memorial N:o 56).

Till Konungen.

Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde

hufvudtitel, som omfattar anslagen under Ecklesiastikdepartementet, har

Riksdagen vid innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan

omförmälas.

Kleresistaten.

l:o). Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att de till Lyrestads och Fägreds prestgårdar i Skaraborgs län, såsom

ersättning för jordförluster genom Göta kanals anläggning beviljade,

med lösen efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående

anslag af 315 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, till den

förra och 31,5 kubikfot enahanda sädesslag till den senare måtte från

och med år 1887 utbytas mot bestämda årliga penninganslag till belopp

af 825 kronor för Lyrestads och 82 kronor för Fägreds prestgård;

Bill. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

att för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning

i kontant måtte höjas med 907 kronor;

och att det under samma stat förekommande förslagsanslag till

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

måtte nedsättas med ett jemnadt belopp af 900 kronor, till följd hvaraf

anslaget till kleresistaten komme att ökas med 7 kronor.

Denna Eders Kong], Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Lappmarks ecklesiastikverk.

2:o). 1 förslagsanslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, som nu

utgör 22,700 kronor, har Eders Kongl. Maj:t äskat en förhöjning med

37,300 kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra 60,000

kronor.

Denna framställning är, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver

vid handen, föranledd af den starka stegring i utgifterna från anslaget,

som under de senare åren egt rum, och i hvilka utgifter det icke finnes

anledning antaga att minskning kan ske.

Vid granskning af Statskontorets liggare för 1885 har befunnits,

beträffande detta anslag, att detsamma, hvilket. uppförts å stat första

gången af 1834—35 årens Riksdag, afser främjandet af följande särskilda

ändamål:

a) Aflöning åt en del af ecklesiastikstaten inom Vesternorrlands,

Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, under hvilken rubrik

anvisats flere särskilda arfvodes- eller lönebelopp åt vissa prester eller

andra ecklesiastika tjenstemän, vexlande mellan kronor 7: 50 (åt klockaren

i Qvickjock) och kronor 1,700 (åt pastor i Jockmock);

b) Undervisningsväsendet, afseende dels stipendier åt teologie

studerande, som vilja lära lappska språket (2 st. å 300 kronor), dels

ett seminarium vid Mattisudden i Jockmock för bildande af lappska

småskolelärare och lärarinnor samt åtskilliga skolor för lappungdom,

vid hvilka ett visst antal frielever underhålles, dels aflönande af ett

antal kateketer, som skola undervisa den vandrande • lappallmogens

barn, dels ^pensionering af ett visst antal lappbarn och dels bidrag

till inackorderingskostnad åt sådana barn, som i öfrigt af egna medel

kunna uppehålla sig; samt

c) Pensioner, åt kateketer, kapellpredikanters enkor och döttrar

m. fl. till olika belopp.

Sammanlagda beloppet af alla enligt liggaren å anslaget anvisade

utgifter utgör 38,158 kronor 88 öre, hvadan alltså en brist å 15,458

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

kronor 88 öre förefinnes, en brist som dock, enligt hvad af statsrådsprotokollet

framgår, för åren 1883 och 1884 uppgått till vida större

belopp. Utgifterna hafva nemligen utgjort, år 1883 50,823 kronor 78

öre och år 1884 59,425 kronor 5 öre, eller i medeltal för dessa två

år 55,124 kronor 42 öre.

Riksdagen, som saknat tillfälle att ingå i någon närmare undersökning

om orsakerna till den starka stegring af utgifterna från detta

anslag, som, enligt hvad föredragande departementschefen anfört, under

de senare åren egt rum, finner visserligen, att anslaget bör från

sitt nuvarande belopp af 22,700 kronor höjas till en siffra, som något

mer än den nämnda motsvarar utgiftssumman; och anser Riksdagen

denna höjning böra stanna vid 32,300 kronor, då anslaget således

skulle komma att uppgå till 55,000 kronor.

Skulle detta anslagsbelopp visa sig otillräckligt samt utgifter utöfver

detsamma ifrågakomma och anslaget derför öfverskridas och erfordra

ytterligare höjning, lärer det blifva nödvändigt, att en fullständig

utbredning föregår, så att Riksdagen sättes i tillfälle att säkrare

än nu bedöma och pröfva behofven. Det kan icke nekas, att under

nuvarande förhållanden det ovanliga eger rum, att Eders Kongl. Maj:t

kan bestämma aflönings- och pensionsbelopp för en hel kategori af

ecklesiastika tjenstemän samt deras enkor och barn, utan att — emot

hvad eljest är vanligt — Riksdagen dervid kan utöfva något inflytande.

Någon annan begränsning af denna Eders Kongl. Maj:ts befogenhet

synes icke förefinnas än den, som kan anses ligga i hvad Rikets Ständer

i sin den 30 Oktober 1834 aflåtna skrifvelse (N:o 177) angående

regleringen af utgifterna under riksstatens dåvarande 10:de hufvudtitel

anfört. Ständerna, som till Lappmarks ecklesiastikverk beviljade ett

förslagsanslag af 7,000 Rdr B:co, anhöllo nemligen då, att Kongl. Maj:t

täcktes i nåder vidtaga sådana åtgärder, som i möjligaste måtto förminskade

berörda utgiftssumma medelst besparing så väl af aflöning

eller arfvoden till de personer, hvilka icke vidare vore för Lappmarks

ecklesiastikverk behöfliga, som ock af andra icke erforderliga utgifter.

Riksdagen vill visserligen icke med hvad nu blifvit anfördt hafva

antydt, att icke vid gjorda dispositioner af anslaget all nödig hänsyn

tagits till nödvändigheten att så mycket som möjligt hushålla med statens

medel, men det torde i alla fall få medgifvas, att utgifternas starka

tillväxt är egnad att framkalla betänkligheter och åtminstone ett försök

att begränsa dem, om detta är möjligt utan att uppoffra det vigtiga

ändamål, som med anslaget skall främjas.

Under antagande således, att om, oaktadt iakttagandet af nödig

sparsamhet, den förhöjda anslagssumman af 55,000 kronor visar sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

icke förslå, utan utgifterna komma att öfverstiga densamma, — och

anslaget således i enlighet med grundsatsen, att förslagsanslagen böra

upptagas till belopp, som så nära som möjligt sammanfalla med utgifternas,

behöfver ytterligare höjas — utredning varder, så vidt möjligt,

meddelad om orsakerna till de ökade behofven, har Riksdagen på det

sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen

bestämt förslagsanslaget till »Lappmarks ecklesiastikverk» från och

med 1887 till 55,000 kronor och således höjt detta anslag från nu i

riksstaten uppförda 22,700 kronor med 32,300 kronor.

Universiteten.

3:o. Till aflöning åt en extra ordinarie professor i anatomi vid

universitetet i Upsala har Eders Kongl. Maj: t äskat, att på ordinarie

stat måtte uppföras 4,500 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

och då de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts

till stöd för detta anslagsbehof, synts Riksdagen till fullo ådagalägga,

att den nya lärarebefattningen är oundgängligen nödig för undervisningens

behöriga gång, samt anledning icke är för handen att antaga,

att den nya befattningens inrättande skall kräfva några särskilda, nu

ej uppgifna kostnader, såsom för nya lokaler, biträden, vaktmästare

o. s. v., har Riksdagen icke hyst någon betänklighet bifalla Eders Kong].

Maj:ts förslag; och har Riksdagen derför till aflöning åt en extra ordinarie

professor i anatomi vid Upsala universitet uppfört å ordinarie

stat 4,500 kronor, hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

4:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen medgifvit, det 1876 års Riksdags beslut angående

lönereglering för professorer med flere tjenstemän vid Lunds universitet

må så förstås, att den rätt till ängslott eller ersättning derför, som

enligt hittills gällande ordning tillkommer innehafvare af vissa spanmålslöner,

må af dem åtnjutas utan minskning i de faststälda aflöningsbeloppen.

5:o. Beträffande den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet

i Lund har Eders Kongl. Maj:t gjort följande framställningar:

dels att en förhöjning måtte beviljas i årsanslaget till institutionen

till belopp af 1,600 kronor; hvaraf 1,000 kronor såsom anslag till

materielen och 600 kronor såsom arfvode åt eu vaktmästare;

dels ock att till inredning af den nya byggnaden för institutionen

samt anskaffande af vetenskaplig materiel för densamma måtte på extra

stat för år 1887 anvisas 5,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Det nuvarande årsanslaget till patologiska institutionen utgör 1,200

kronor ock skulle således ökas till 2,800 kronor; ock kade Riksdagen

icke funnit anledning till erinran mot denna anslagstillökning.

Hvad derefter angår det af Eders Kongl. Maj:t äskade extra anslaget

å 5,000 kronor till inredning m. m. vid ifrågavarande institution,

så får Riksdagen erinra, kurusom Riksdagen — vid besvarandet af

Eders Kongl. Maj:ts till 1885 års Riksdag gjorda framställning derom,

att till inredning af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen

i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel för samma

institution måtte å extra stat för år 1886 beviljas ett anslag af 10,000

kronor med rätt för det akademiska konsistoriet att vid användandet

af detta anslag vidtaga sådana ändringar i det ingifna förslaget, som

kunde befinnas nödiga och lämpliga — i skrifvelse den 20 Maj 1885

(N:o 60) yttrat, att då en stor del af anslaget till ifrågavarande byggnad

först under år 1886 komme att utgå och byggnaden fullbordas,

samt tillförlitlig beräkning af inredningskostnaden m. in., som för äskade

10,000 kronor skulle bestridas, först då torde kunna verkställas, Riksdagen

ansett skäl saknas att, innan fullständig ock detaljerad kostnadsberäkning

förelåge, bevilja ifrågavarande anslag till kela det belopp,

som begärts; utan hade Riksdagen för det dåvarande ansett beloppet

kunna nedsättas till 5,000 kronor, för att lemna vederbörande tillfälle

att, derest ytterligare anslag skulle finnas nödigt, då framlägga detaljerad

kostnadsberäkning, som för arbetets fullbordande kunde blifva tillämplig,

utan att förändringar deri behöfde ske.

Af nu anförda skäl biföll Riksdagen Eders Kongl. Maj:ts framställning

endast på det sätt, att på extra stat för år 1886 anvisades

för de uppgifna ändamålen 5,000 kronor, motsvarande hälften af hvad

som vid 1885 års riksdag äskats.

Något nytt kostnadsförslag har icke blifvit upprättadt, utan det

akademiska konsistoriet har endast åberopat det ursprungligen afgifna.

Och då det nu icke blifvit ifrågasatt, att ändringar skulle deri få.göras,

samt ett afslag å framställningen om ifrågavarande medels beviljande

skulle föranleda ett menligt uppskof med byggnadens fullbordan, så

har Riksdagen ansett de begärda medlen icke böra förvägras.

Riksdagen har alltså dels förhöjt årsanslaget till den patologisktanatomiska

institutionen vid universitetet i Lund med 1,600 kronor,

deraf 1,000 kronor såsom anslag till materielen och 600 kronor såsom

arfvode åt en vaktmästare ; dels ock bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning

om beviljande på extra stat för 1887 af 5,000 kronor till inredning

af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen

i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel för institutionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

6:o. Till materielen vid deri fysiologiska institutionen vid universitetet

i Lund har Eders Kongl. Maj:t äskat ett årligt anslag af 2,500.

kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t till uppsättning af undervisningsmateriel

för den fysiologiska institutionen i Lund äskat ett extra anslag

af 10,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår, stå dessa framställningar

i sammanhang med besättandet af den ordinarie professur i fysiologi

och embryologi vid universitetet i Lund, hvartill 1884 års Riksdag beviljat

medel. Någon antydan lemnades likväl icke då derom, att inrättandet

af den nya befattningen skulle medföra nödvändigheten att

bevilja större eller mindre särskilda anslag till anskaffande af materiel

och apparater för undervisningen, ehuru, att döma af hvad till statsrådsprotokollet

nu blifvit anfördt, uppenbarligen framgår, att de akademiska

myndigheterna redan vid framställningen om professurens inrättande

förutsett, att densamma icke skulle kunna medföra tillräckligt

gagn, om ej de materiella hjelpmedel, för hvilka anslag blifvit vid

denna riksdag begärda, kunde erhållas.

Då det vid bedömandet af anslagsfordringar för nya tjenstbefattningar

är i hög grad önskligt att, så vidt möjligt, tillfälle beredes att

öfverskåda de utgifter, som utöfver sjelfva afföningsbeloppen ungefärligen

erfordras för att de nya befattningarna skola verka tillräckligt

gagnande, så har Riksdagen här velat fästa Eders Kongl. Majrts uppmärksamhet

å nu antydda förhållande.

Hvad sjelfva de begär-da anslagsbeloppen angår, så bär det synts

Riksdagen böra vara tillräckligt, att det årliga anslaget bestämmes till

1,500 kronor. Det extra anslaget åter torde icke kunna anses vara för

högt tilltaget, och Riksdagen har derför beviljat;

dels till bestridande af utgifter för materielen vid den fysiologiska

institutionen i Lund ett årligt anslag på ordinarie stat af 1,500 kronor;

dels ock till uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska

institutionen i Lund på extra stat för år 1887 ett anslag af

10,000 kronor.

7:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning'';

har Riksdagen beviljat förhöjning med 1,000 kronor i årsanslaget

till materielen för botaniska institutionen vid universitetet i Lund.

8:o. Likaledes med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord

framställning, har Riksdagen höjt anslaget till materielen för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund med äskade 1,400 kronor, eller från

1,100 kronor till 2,500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

7

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

9:o. Till aflöning åt en delare och maskinist vid Karolinska medikokirurgiska

institutet har, enligt derom af Eders Kongl. Maj:t gjord

framställning, Riksdagen å ordinarie stat uppfört ett årligt anslag af

1,000 kronor.

10:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare under förevarande

anslagstitel äskat och föreslagit, har Riksdagen dels till inköp af

nödiga förbrukningsföremål åt den hygieniska institutionen vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutet beviljat ett ordinarie årligt anslag af 500

kronor; dels ock till instrument, apparater och åskådningsmateriel för

den hygieniska institutionen vid samma institut beviljat på extra stat

för år 1887 ett anslag af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken.

ll:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit;

att, på det den bibliotekarien vid allmänna läroverket i Skara nu

efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön tillkommande ersättning

för 34 kubikfot 7,15 kannor råg och lika mycket korn måtte

kunna vid 1886 års utgång till statsverket indragas, det för allmänna

läroverken uppförda fasta penninganslag måtte höjas med de till fyllnad

i bibliotekariens arfvode intill faststäldt belopp erforderliga medel,

145 kronor 74 öre;

samt att till nuvarande innehafvaren af nämnda bibliotekariebefattning

måtte, såsom godtgörelse för den genom indelningsersättningens

indragande föranledda minskning i de honom hittills tillkommande

löneförmåner, årligen från och med år 1887, så länge han vid

befattningen qvarstode, af reservationerna å anslagen till allmänna läroverken

utgå ett belopp af 45 kronor 19 öre.

Denna framställning är af Riksdagen bifallen.

12:o. Vidare bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit:

att, på det den till Visingsborgs skolstat utgående ersättning från

Jönköpings och Kronobergs län för indragna indelningar måtte kunna

med år 1886 upphöra, Visingsöfonden måtte befrias från utgifvande

efter samma tid af till statsverket ingående andel, 497 kronor 11 öre,

af skolgodsets räntor och tillerkännas från och med år 1887 ett årligt

belopp af 488 kronor 36 öre utöfver den fonden redan nu tillkommande

ersättning för minskning i salpeterhjelpen; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

att i anledning häraf kontanta anslaget till allmänna läroverken

måtte ökas med sistnämnda belopp, 488 kronor 36 öre.

Jemväl denna framställning har Riksdagen bifallit.

13:o. Under anslagstiteln »allmänna läroverken» har vidare af

Eders Kongl. Maj:t föreslagits, att, på det de till allmänna läroverken

i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Kristianstad och Halmstad från

förslagsanslaget till indelningsersättuingar utgående belopp måtte kunna

vid 1886 års utgång till statsverket indragas, anvisningen i kontant

för de allmänna läroverken måtte höjas med ett belopp, som för anslagets

beräkning i jemnt krontal borde utföras med 737 kronor 90

öre, hvaraf såsom lönefyllnad till rektorn vid allmänna läroverket i

Malmö 6 kronor 32 öre samt såsom ersättning för indragna landgillen

och klockarepensioner: till Lunds allmänna läroverks bibliotekskassa

80 kronor 57 öre, till Helsingborgs allmänna läroverks ljus- och vedkassa

394 kronor 15 öre, till Ystads allmänna läroverks premie- och

fattigkassa 16 kronor 44 öre, till Kristianstads allmänna läroverks

äldre byggnadskassa 235 kronor 47 öre, till sistnämnda läroverks stipendiefonder

1 krona 50 öre samt till Halmstads allmänna läroverkspremie-

och fattigkassa 3 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning är äfven af Riksdagen

bifallen.

14:o. Sedan Riksdagen, på sätt här ofvan i punkterna ll:o, 12:o

och 13:o anmälts, bifallit Eders Kongl. Maj:ts i dessa punkter omförmälda

framställningar, har Riksdagen, jemväl i öfverensstämmelse med

hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, från riksstaten uteslutit det å anslagstiteln

»allmänna läroverken» under rubriken »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda förslagsanslaget

å 1,080 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

l5:o). Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för eu lektors och en lärarinnas uppflyttning

i högre lönegrad höjt anslaget till Högre lärarinneseminariet med 1,000

kronor, eller från 42,500 kronor till 43,500 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

16:o). Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

att de från detta anslag’ hittills utgående indelningsersättningar

till Sigtuna och Munktorps skolor samt Östhammars och Torshälla

pedagogier äfvensom de från nämnda anslag i kontant anvisade belopp:

4 kronor 62 öre till Sigtuna skola, 24 kronor till Vaxholms pedagogi,

11 kronor 75 öre till Torshälla pedagogi och 15 kronor 62 öre till

Eskilstuna pedagogi, måtte ur riksstaten uteslutas; samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar» måtte minskas med ett jemnadt belopp

af 1,100 kronor, och anvisningen i kontant nedsättas med jemn! 55

kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Folkundervisningen.

17:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande bestämmelser,

ökat anslaget till samma seminarier med 6,200 kronor, eller från

273,525 kronor till 279,725 kronor.

18:o. Inom Riksdagen har af enskild motionär framstälts det förslag,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att till småskolelärares

eller lärarinnas aflöning, derest denna ej öfverstiger 300 kronor, staten

skall bidraga med två tredjedelar, samt att för detta ändamål erforderliga

medel ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition.

Detta förslag innefattar endast en utsträckning af en redan tilllämpad

grundsats i fråga om proportionen mellan statens och kommunernas

andelar i den kontanta aflöningen åt folkskolans lärare och

lärarinnor. Mot förslaget kan derför icke invändas, att detsamma skulle

åstadkomma en förändring af de lärares ställning såsom kommunernas

tjenstemän, hvilka förslaget afser. Deremot skulle en ingalunda oväsentlig

lättnad i de kommunala skattebördorna ernås genom förslagets antagande.

Lägges härtill, att en lindring i kommunernas utgifter för

småskolor och mindre folkskolor utan tvifvel skulle mångenstädes, till

båtnad för undervisningen i folkskolorna, uppmuntra till inrättandet af

flera småskolor, så att barn, hvilka icke kunna draga full nytta af

undervisningen i folkskolorna, ej, i saknad af småskolor, behöfva skickas

till folkskolorna och der upptaga lärarens tid samt derigenom hindra

undervisningen af de mera försigkomna lärjungarne, så synas fullt gilBih.

till Riksd. Prot. 1SS6. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 10 Huft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

tiga skäl förefinnas för bifall till den förändring, som af motionären

åsyftas.

Efter uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med

bifall till ofvan omförmälda motion, beslutit, att, utan rubbning i öfrigt

af nu gällande,bestämmelser rörande vid småskolor anstälde lärares och

lärarinnors aflöning, staten skall från och med 1887 års början till

dessa lärares och lärarinnors aflöning bidraga med . två tredjedelar af

den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst 300 kronor, och

för tillämpning af detta beslut från och med år 1887 höjt förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och. småskolor med

265,000 kronor, eller från 2,880,000 kronor till 3,145,000 kronor.

Veterinärundervisningen.

19:o). Eders Kongl. Maj:ts framställning om anvisande på extra

stat för år 1887 af 12,900 kronor till uppehållande af undervisningen

vid veterinärinrättningen i Skara har blifvit behandlad i sammanhang

med ett inom Riksdagens Andra Kammare (i motion N:r 25) framstäldt

förslag angående samma inrättning; och har Riksdagen dels beslutit:

att, då de nuvarande eleverne vid veterinärinrättningen i Skara

afslutat den för dem bestämda lärokurs, inrättningen skall ombildas till

en fullständig hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära hofslagare

;

att der fortfarande må underhållas en sjukvårdsanstalt för husdjur,

hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare

åkommor hos husdjuren lemnas åt dem, som vilja sig deraf begagna;

att till underhåll af inrättningen med nämnda omfattning må få

användas inkomsten af Hernqvistska donationen och det af C. U. Uggla,

A. Hellstadius och Thunberg m. fl. lemnade kapital, vidare arrendemedlen

af statens egendom Brogården och hvad af nu utgående ordinarie

statsanslag kan befinnas erforderligt;

dels ock, under vilkor att ofvanberörda beslut vinner Eders Kong].

Maj:ts godkännande, till veterinärinrättningen i Skara på extra stat för

år 1887 beviljat ett anslag af 12,400 kronor;

hvarjemte Riksdagen får hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke,

efter veterinärinrättningens i Skara ombildande på sätt här ofvan omförmälts,

de nu för inträde i statens veterinärinstitut i Stockholm faststälda

inträdesfordringar må kunna sättas lägre än till aflagd fullständig

mogenhetsexamen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

11

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.

20:o. Under anslagstiteln »farsoters och smittosamma sjukdomars

botande» är för närvarande anvisadt ett förslagsanslag af 45,000 kronor,

hvilket är stäldt till Medicinalstyrelsens disposition; och har Eders Kongl.

Maj:t, då, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar, under de senare

åren utgifterna betydligt öfverskridit anslagssumman, nu föreslagit,

att ifrågavarande förslagsanslag måtte höjas med 55,000 kronor. Anslaget

skulle således i 1887 års riksstat upptagas med 100,000 kronor.

Den betydliga stegring af utgifterna, som egt rum, är egnad att

framkalla åtskilliga betänkligheter. Då nemligen med anslaget skola

bestridas kostnaderna för läkares resor till och från ställen, der farsot

eller smittosam sjukdom utbrutit, samt medicin och läkarevård åt fattige,

som af dylik sjukdom angripits, så är det gifvet, att ett visst intresse

stundom kan komma att göra sig gällande att få förekommande sjukdomsfall

hänförda till farsoter elle^r smittosamma sjukdomar. För myndigheterna

måste det alltid blifva svårt att härutinnan kunna utöfva

någon verksammare kontroll, utan de måste väl i allmänhet taga inkommande

uppgifter för goda. Vigtigt vore emellertid, att utväg kunde

utfinnas, hvarigenom man kunde vinna större trygghet, att de.utgifter,

som från detta anslag göras, alltid ske endast i fall af verkligt pröfvade

behof; och Riksdagen tillåter sig derför uttala den önskan, att

den komité, som nu är i verksamhet för att utarbeta förslag till ny

instruktion för provinsialläkarne m. m., i sammanhang dermed kunde

egna denna fråga uppmärksamhet och utredning.

För närvarande, och då det måste erkännas vara en rigtig grandsats,

att förslagsanslagen upptagas till belopp, som så nära som möjligt

motsvara utgifterna, har Riksdagen icke anledning till annat beslut än

att Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, höjt förslagsanslaget

till farsoters och smittosamma sjukdomars botande från 45,000

kronor med 55,000 kronor till 100,000 kronor.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien.

2 Do. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit,

att följande, för akademien på ordinarie stat uppförda anslag

måtie höjas, nemligen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars

vård, lyshållning in. m. till 2,300 kronor,

eller med ..............................................................................

och den ene vaktmästarens lön till 900 kronor,

eller med ............................................................................

samt att följande, hittills på extra stat uppförda

anslag måtte beviljas på akademiens ordinarie stat,

nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

...............................................................................

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. in.............................................

till utgifvande af planchverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m..........................................................

kronor 1,000:

300:

4,000:

3,200:

2,000:

Vid pröfning af dessa Eders Kongl. Maj:ts framställningar har

det synts Riksdagen, att fullgiltiga skäl förefinnas för höjningen med

1,000 kronor i anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars

vård, lyshållning in. m., hvaremot Riksdagen icke ansett den begärda

tillökningen i eu vaktmästarelön vara oundgängligen nödig samt

att de ofvan nämnda extra anslagens uppflyttande på ordinarie stat

tills vidare åtminstone kan anstå.

Riksdagen har derför, beträffande anslagen till Vitterhets-, Historie-

och Antiqvitetsakademien beslutit,

dels att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, höja anslaget till

rese- och transportkostnader, fornlemningars vård, lyshållning in. in.

till 2,300 kronor, eller med 1,000 kronor;

dels att icke bifalla den af Eders Kongl. Maj:t äskade förhöjning

till 900 kronor, eller med 300 kronor, i den ene vaktmästarens lön;

dels ock att — med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning

om nedannämnda, nu på extra stat uppförda anslags beviljande på ordinarie

stat — bevilja på extra stat för år 1887:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården

af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening 4,000 kronor;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. in.

3,200 kronor-; samt

till utgifvande af planchverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum in. m. 2,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

13

Naturhistoriska riksmuseum.

22:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att, med hänsyn till behof af vetenskapligt biträde åt intendenten

vid riksmuseets mineralogiska afdelning, förhöjning i anslaget till

materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid samlingarnas ordnande måtte beviljas med 1,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, afses med denna

framställning att bereda tillgång för höjning af ett årligt arfvode å

1,500 kronor, som under en längre tid utgått till en vid riksmuseets

mineralogiska afdelning anstäld amanuens, och får med anledning häraf

Riksdagen anföra, att någon förhöjning i förenämnda arfvode väl synes

böra beviljas, men att beloppet lämpligen torde kunna till 500 kronor

inskränkas; i hvilket fall arfvodet skulle komma att utgöra 2,000 kronor.

Derjemte, och då arfvodesförhöjningen närmast synes hafva begärts

med hänsyn till den nuvarande amanuensens långvariga och förtjenstfulla

verksamhet, samt samma skäl, som nu tala för att denne må

komma i åtnjutande af förhöjdt arfvode, möjligen icke komma att förefinnas,

när han från befattningen afgått och annan öfvertagit tjensten,

har Riksdagen föranlåtits besluta att förhöjningen, till nyss angifna

belopp, skall beviljas endast åt den nuvarande amanuensen och således

upphöra att utgå, när denne lemnat sysslan.

Riksdagen har derför, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, beslutit att höja naturhistoriska riksmuseets anslag

till materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid samlingarnas ordnande med 500 kronor, att användas till

förhöjning af det årliga arfvode å 1,500 kronor, som för närvarande

utgår till den å riksmuseets mineralogiska afdelning anstälde amanuensen

G. Lindström, så länge han innehar amanuensbefattningen; skolande

denna anslagsförhöjning å 500 kronor upphöra att utgå, när bemälde

amanuens afgått från befattningen.

23:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att, för inköp och insamling af naturalier vid riksmuseets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade

utgifter, förhöjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta föremål

samt till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande måtte

beviljas med 2,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, skulle beloppet komma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

att användas vid den nya afdelning af naturhistoriska riksmuseum, som

omfattar arkegoniater och fossila växter, på följande sätt, nemligen:

till inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila

växter) 1,000 kronor;

till arbetsbiträden m. m. 600 kronor; och

till diverse utgifter (glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper,

kataloger, preparatglas, kemikalier o. s. v.) 400 kronor.

Till en början får Riksdagen anmärka, att då den afdelning af

riksmuseum, om hvilken här är fråga, är af en mera tillfällig beskaffenhet,

enär aflöning åt intendenten vid densamma (professoren A. G.

Nathorst) endast beviljats åt denne personligen, alla anslag till afdeluingen

endast böra beviljas på extra stat.

Hvad derefter angår det äskade beoppet, så synes en nedsättning

i detsamma utan olägenhet kunna ske med 1,000 kronor, och således

endast 1,000 kronor behöfva beviljas. Om utöfver detta belopp medel

för den nya afdelningen erfordras, så synas dessa böra beredas från

riksmuseets botaniska institutions andel i det till materielen m. m. vid

riksmuseum anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare, å 19,450

kronor, af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen

närmast är att anse såsom en för tillfället utbruten del. Riksdagen

föreställer sig derför, att det nyssnämnda beloppet bör anvisas på extra

stat och såsom en tillfällig förhöjning i riksmuseets anslag till materielen,

till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande, samt har, i enlighet

härmed, på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af 1,000 kronor

såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska riksmuseets anslag till materielen,

till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande.

24:o. Med anledning af en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 96) har Riksdagen till ritningars utförande vid naturhistoriska

riksmuseet, på extra stat för år 1887 beviljat ett anslag af 1,000 kronor

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

25:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att af det till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter

för medellösa döfstumma och blinda barn uppförda anslag

måtte från och med år 1886 till understöd för beredande af vård och

undervisning för sådana personer, som vore både döfstumma och blinda,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens SIcrifvelse N:o 45.

användas, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde

finna lämpligt meddela, ett årligt belopp af högst 2,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

26:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit:

att det till Södertelge stadsförsamlings fattigvård såsom ersättning

för jordförlust genom Södertelge kanals ledning nu med lösen efter

årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående ränteanslag af 1

centner 74,82 skålpund smör måtte från och med år 1887 utbytas motett

Södertelge stad tillkommande årligt belopp af 127 kronor 71 öre; samt

att i anledning häraf anvisningen i kontant till fattigvården i

Stockholm och landsorten måtte höjas med ett jemnadt belopp af 128

kronor, samt anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar» nedsättas med jemnt 120 kronor, i följd hvaraf

anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten skulle ökas med

8 kronor.

Jemväl denna Eders Kongl. Maj:ts framställning är af Riksdagen

bifallen.

Fattigvården i allmänhet.

27:o. I förslagsanslaget till “fattigvården i allmänhet" har Eders

Kongl. Maj:t äskat en förhöjning med 40,000 kronor. Detta anslag utgör

nu 35,000 kronor och skulle således ökas till 75,000 kronor.

I statsrådsprotokollet redogöres för beloppet af de utgifter, som

under åren 1882—1884 blifvit gjorda från detta anslag och hvilka varit

så stora, att anslaget måst under hvart och ett af dessa år öfverskridas

högst betydligt.

Det hade varit önskligt, att redogörelsen jemväl kommit att omfatta

sådana upplysningar, att deraf kunnat inhemtas, hvilka orsakerna

kunna antagas vara till utgifternas betydliga tillväxt; och då Riksdagen

saknat tillfälle att sjelf verkställa en undersökning härutinnan, får

Riksdagen, som finner det vara af vigt, att förslagsanslaget höjes till

ett belopp, som mera än det nuvarande motsvarar de motsedda utgifternas,

anmäla, att Riksdagen bifallit framställningen om anslagets uppförande

med 75,000 kronor, under antagande, att, om utgifterna visa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

sig komma att öfverskjuta äfven denna summa och ytterligare höjning

af anslaget sålunda erfordras, utredning i nyss angifvet syfte då måtte

varda Riksdagen förelagd.

Hospitals underhåll.

28:o. I detta förslagsanslag, som nu utgör 450,000 kronor, har

Eders Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af 150,000 kronor. Anslaget

skulle alltså komma att utgöra 600,000 kronor.

I statsrådsprotokollet uppgifvas de utgiftsbelopp, som af anslaget

bestridts under åren 1882—1884, nemligen:

år 1882 ....................................................................... kronor 592,329:41

„ 1883 ........................................................................ „ 591,443:37

„ 1884 ........................................................... „ 602,576:70.

Med anledning af den betydliga stegring af statens utgifter för

hospitalsvården, som egt rum, får Riksdagen uttala följande.

I Ofverstyrelsens för hospitalen berättelse för år 1884 lemnas en

redogörelse för antalet vårdade å samtliga anstalter för sinnessjukes

behandling under 1884, ur hvilken redogörelse Riksdagen velat här intaga

följande utdrag:

Anstalt.

Antal sjuk- platser.

Summa

vårdade un- der 1884.

Qvar- liggande

till 1885.

Stockholms...................................................

265

351

260

Upsala...............................................................

270

411

298

Nyköpings ...................................................

70

88

71

Vadstena .......................................................

360

419

357

Vexiö ............................................................

220

275

218

Visby ..............................................................

30

37

30

Malmö..............................................................

175

192

166

Lunds ............................................................

354

489

337

Göteborgs ...................................................

170

237

170

Hernösands....................................................

221

260

221

Holmehus privatanstalt ..............................

10

14

9

Summa

2,145

2,773

2,137

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Beträffande patienternas indelning i klasser innehåller stadgan

angående sinnessjuke den 2 November 1883 i § 32, att till lista klassen

höra de, som å särskild afdelning hafva enskildt rum samt kost efter

särskild utspisningsstat och för hvilka betalas hela kostnaden för vård

och underhåll;

till 2:dra klassen de, som vårdas å allmän afdelning och för

hvilka betalas kostnaden för föda, gång- och sängkläder samt bevakning;

samt

till 3:dje klassen de, som i afseende å förmånerna äro likstälda

med sjuke af 2:dra klassen, men sakna tillgång att erlägga afgift i

samma klass och för hvilka betalas kostnaden endast för föda.

Fördelade på dessa klasser, voro år 1884 patienterna:

betalande i lista klass ............................................................. 103

„ „ 2 ni ra „ 345

i? ii 3;dje ,, 1,537

Summa 1,985.

Återstoden, 152 patienter, af hvilka de fleste kriminalpatienter, qvarlåg

till år 1885 utan afgift.

Enligt Medicinalstyrelsens kungörelse den 3 December 1884, har

Eders Kongl. Majit för femårsperioden 1885 till och med 1889 faststält

afgifterna vid statens anstalter för sinnessjuke till följande belopp:

för lista klassen pr dag kronor 2: 25, eller, om rum delas med en eller

flere andra, kronor 1: 7o,

,, 2.dia ,, ,, ,, ,, 0: 85,

ii 3:dje „ „ „ „ 0: 55..

Under den närmast föregående tiden voro afgifterna något lägre,

nemligen för lista klassen kronor 2: —, för 2:dra klassen kronor 0,75

och för 3idje klassen kronor 0: 50, samt lemnade under nämnda år en

inkomst af 435,561 kronor 9 öre. Med denna i förening med de öfriga

inkomsterna, 691,601 kronor 41 öre, hvaraf statsanslag till belopp

af 650,000 kronor, eller tillhopa 1,127,162 kronor 50 öre, hafva utgifterna

för året, 1,081,618 kronor 95 öre, blifvit bestridda. Totalkostnaden

för hela sjukvården utgjorde 938,116 kronor 76 öre, häri

dock ej inberäknad kostnaden för byggnader och deras reparationer,

icke heller för onera och utskylder. Vid fördelning på underhållsdagarne

har såsom totalmedelkostnad för hvarje vårdad erhållits för

dag 1 krona 20,57 öre och för år 439 kronor 8 öre. För år 1883 utgjorde

motsvarande kostnad 1 krona 23,28 öre och 449,97 kronor, samt

har alltså något nedgått för år 1884.

Riksdagen har tagit del af denna redogörelse i syfte att utröna,

Bih. till Rilcsd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 4ö.

huru vida icke derur skulle kunna erhållas ledning vid bedömande af

frågan, huru statens utgifter för hospitals underhåll skulle kunna begränsas.

Anledning att antaga, det icke vid hospitalen iakttages all

den sparsamhet, som är möjlig utan uppoffringar af hospitalsvårdens

ändamål, saknas, hvadan Riksdagens uppmärksamhet hufvudsakligen

måst rigtas å afgifterna. Dessas belopp bestämmes af Eders Kongl. Maj:t,

som nu senast, på sätt ofvan anförts, faststält dem föl- åren 1885—1889

till ett i allmänhet något högre belopp än förut, och till följd af denna

förhöjning bör det väl kunna antagas, att inkomsten skall något ökas.

Fråga torde dock kunna uppstå, om icke det med hänsyn till de stora

anslag, som från statens sida erfordras för hospitalsvården, kan blifva

nödigt att utreda, huru vida icke de förmåner, som nu lemnas de båda

högsta klasserna af hospitalspatienter, äro så stora, att en ytterligare

höjning af afgifterna för dessa klasser kan anses vara billig. Huru stor

kostnaden per dag och år varit för hvarje patient inom dessa klasser

kan icke med nu tillgängligt material af Riksdagen uppgifvas, utan

torde besvarandet af denna fråga kräfva en särskild utredning, hvilken

endast genom Eders Kongl. Maj:t lärer kunna åstadkommas. Ett lämpligt

tillfälle dertill erbjuder sig, då Eders Kongl. Maj:t i allt fall inom

några få år, d. v. s. före förloppet af femårsperioden 1885—1889, måste

taga i öfvervägande, om då någon ändring i afgifternas belopp bör beslutas.

För närvarande och då, enligt hvad till statsrådsprotokollet anförts,

anledning icke finnes att antaga, att utgifterna till hospitals underhåll

komma att minskas, samt den nu såsom förslagsanslag beviljade anslagssumman

af 450,000 kronor således uppenbarligen är otillräcklig,

men förslagsanslagen böra uppföras med belopp, som så nära som möjligt

öfverensstämma med de motsedda utgifternas, har Riksdagen ansett

sig böra, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit — höja

förslagsanslaget till hospitals underhåll från 450,000 kronor till 600,000

kronor, eller med 150,000 kronor.

29:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »hospitals

underhåll» föreslagit:

att Riksdagen måtte godkänna den i statsrådsprotokollet omförmälda

ailöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och syssloman

vid Kristinehamns hospital;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl måtte

godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjensteman

vid Stockholms med flera hospital meddelats om den kontanta

aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

i biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden samt om förbud

för öfverläkare att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven

skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Kristinehamns hospital;

samt

att Riksdagen måtte medgifva, dels att till arfvoden åt öfrige vid

Kristinehamns hospital erforderlig^ tjensteman Eders Kongl. Maj:t må

ega använda högst 1,300 kronor årligen, dels ock att de sålunda för

samtlige tjensteman vid sistnämnda hospital afsedda aflöningar skola

utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Till statsrådsprotokollet har beträffande detta förslag blifvit af

Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet anfördt:

j>I skrifvelse den 28 September nästlidna år angående medicinalverkets

behof har Medicinalstyrelsen anfört, att, enär arbetena å hospitalsbyggnadén

vid Kristinehamn fortgått med större hastighet, än man

vågat förut beräkna, och redan framskridit så långt, att man kunde

emotse nämnda byggnads afslutande och öfverlemnande till afsyning

senast den 1 Juli 1887, Medicinalstyrelsen i betraktande af den stora

efterfrågan af plats på hospitalen, som för närvarande vore rådande,

ansett det vara af allra största vigt, att ifrågavarande hospital redan

under 1887 efter föregången afsyning kunde upplåtas för emottagning

af sjuke. Men, för att detta måtte kunna ske, fordrades emellertid,

att aflöningsstaten för hospitalets läkare och andra tjenstemän redan

under innevarande år vore af Eders Kongl. Maj:t bestämd.

Beträffande vilkoren för nämnda aflöningsstat har Medicinalstyrelsen

ansett samma grunder böra följas som de, hvilka enligt nådiga

brefvet den 5 Juni 1885 blifvit af Eders Kongl. Maj:t bestämda

för andra hospital, likasom ock att beloppen borde beräknas efter hvad

samma nådiga bref bestämde för läkare och andra tjenstemän vid öfriga

hospital af motsvarande omfång som Kristinehamns hospital.

Då vigteu af de skäl, som Medicinalstyrelsen sålunda andragit,

icke lärer kunna bestridas, tillstyrker jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad bemälda styrelse föreslagit, ,3det Eders Kongl.

Maj:t täcktes göra framställning derom,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat för öfverläkare,

biträdande läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital:

öfverläkaren......................................................................... kronor 6,000: —

jemte boställsvåning och ved;

biträdande läkaren................................................................ „ 2,500: —

jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

ved, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen

samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;

sysslomannen ......................................................................... „ 2,800: —

jemte boställsvåning och ved;

att i fråga om denna stats tillämpning---». (se ofvan).

Ledning för bedömandet af Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag har Riksdagen hemtat. ur förhandlingarna vid 1885 års riksdag

om aflöningsstater vid Stockholms m. fl. hospital. De aflöningsbelopp,

Eders Kongl. Maj:t då äskade och i hvilka Riksdagen gjorde

ändringar, voro:

enligt Eders Kongl. Maj:ts enligt Riksdagens

förslag. förslag.

vid Stockholms hospital (260 sjukplatser)

Öfverläkaren kronor

4,500: — kronor 4,000: —

Sysslomannen ,,

3,500: —

„ 3,200: —

vid

Upsala hospital (400 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen ,,

3,500: —

„ 3,200: —

vid

Vadstena hospital (360 sjukplatser)

öfverläkaren ,,

7,000: —

„ 6,500: —

Sysslomannen „

3,500: —

„ 3,200: —

vid

Vexiö hospital (220 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen „

3,000: —

„ 2,800: —

vid

Lunds hospital (350 sjukplatser)

öfverläkaren ,,

7,000: —

„ 6,500: —

Sysslomannen ,,

3,500: —

„ 3,200: —

vid Göteborgs hospital (170 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen ,,

3,000: _

„ 2,800: —

vid

Hernösands hospital (221 sjukplatser)

Öfverläkaren „

6,500: —

„ 6,000: —

Sysslomannen ,,

3,000: —

„ 2,800: —

Kristinehamns hospital är afsedt att innehålla 236 sjukplatser,

och då detsamma till storleken är jemförligt med Vexiö och Hernösands

hospital, der aflöningen åt öfverläkaren och sysslomannen jemlikt Riksdagens

beslut skall utgöra 6,000 och 2,800 kronor samt de af Eders

Kongl. Maj:t äskade aflöningsbeloppen för desse tjenstemän vid Kristinehamns

hospital äro 6,000 och 2,800 kronor, så har ingen anledning

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse ds:o 45.

funnits att nedsätta dessa belopp, Indika af 1885 års Riksdag ansetts

vara lämpliga vid hospital af samma storlek.

Aflöningen åt biträdande läkaren samt de för denne och öfriga i

förslaget till aflöningsstat upptagne tjenstemän är densamma, som vid

1885 års riksdag beviljades åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,

der aflöningarna då reglerades. Anledning att göra ändring i denna

del af Eders Kongl. Maj:ts förslag förekommer således ej, lika litet

som i fråga om vilkoren för lönestaten.

Deremot och då för de hospital, vid Indika aflöningarna vid 1885

års riksdag reglerades, bestämdes eu summa af högst 16,000 kronor

till arfvoden åt vissa tjenstemän, som ej upptagits å stat, så synes

hvad som vid Kristinehamns hospital kan vara behöfligt för motsvarande

ändamål icke heller böra särskildt bestämmas för detta hospital,

utan den nyssnämnda summan af 16,000 kronor i stället och med hänsyn

till behofven vid det nya hospitalet ökas med erforderligt belopp,

hvilket då lämpligen för anslagets jemnande torde kunna bestämmas

till 1,000 kronor.

I öfrigt har Riksdagen ej funnit Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag föranleda något Riksdagens särskilda uttalande; och får

Riksdagen derför anmäla, att Riksdagen

dels godkänt den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 11 Januari 1886 omförmälda aflöningsstat för öfverläkare, biträdande

läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital;

dels i fråga om denna stats tillämpning jemväl godkänt, att enahanda

föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med

Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjenstemän vid Stockholms

med flera hospital meddelats om den kontanta aflöningens fördelning i

lön och tjenstgöringspenningar, om förändring i biträdande läkares aflöning

under vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkare att

utom hospital utöfva annan än viss praktik, äfven skola tillämpas för

bemälde tjenstemän vid Kristinehamns hospital;

dels — på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att bevilja

arfvoden åt öfrige vid Kristinehamns hospital erforderlige tjenstemän

— höjt det belopp af högst 16,000 kronor, som af 1885 års Riksdag

beviljades till arfvoden åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,

för indika aflöningsstater då faststäldes, till högst 17,000 kronor;

dels ock medgifvit, att de sålunda för samtlige tjenstemän vid

hospitalet i Kristinehamn afsedda aflöningar skola utgå af förslagsanslaget

till hospitals underhåll.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Störa barnhuset i Stockholm.

30:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda belopp, 51,100 kronor,

anvisningen i kontant måtte höjas med 49,250 kronor, eller till 78,000

kronor, till följd hvaraf anslaget till nämnda barnhus komme att minskas

med 1,850 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Barnhusen i landsorterna.

31:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att med uteslutande af

det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» upptagna belopp, 29,350 kronor, i stället måtte såsom

anvisning i kontant uppföras 28,380 kronor, deraf såsom indelningsersättning

till Malmö barnhusfond 26,750 kronor och till barnhuset i

Lidköping 1,630 kronor; och blefve i följd häraf anslaget till barnhusen

i landsorterna minskadt med 970 kronor.

Jemväl denna Eders Kongl. Majts framställning är af Riksdagen

bifallen.

32:o. Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning,

har åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålder stillägg, nu

utgörande 51,000 kronor, höjts till 80,000 kronor, eller med 29,000

kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

33:o. Det har ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att vid

verkstäld granskning af de för åren 1883 och 1884 utgifna kapitalkonton

till rikshufvudboken befinnes, att reservationsanslaget till allmänna

läroverken, hvilket, så vidt anvisningen i kontant angår, utgjort enligt

riksstaterna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.5.

23

kronor 2,784,428:

„ 2,830,514:

12,161: 47

129,439: 16

264,642: 77.

för år 1883..........................................................

ock „ ,, 1884..........................................................

lemnat följande reservationer (besparingar):

till år 1883.......................................................

v „ 1884........................................................

» i, 1885........................................................ . V1

Dessa betydliga och årligen ökade reservationer synas gifva vid

handen, att anslaget är större än behofvet oundgängligen kräfver, och

att förty en nedsättning synes kunna ega rum. Härför innan är dock

nödigt, att utredningen varder verkstäld och Riksdagen meddelad om

anledningen till reservationernas stora och växande belopp, och då eu

sådan utredning icke kan af Riksdagen utan stora svårigheter och tidsutdrägt

åstadkommas, har Riksdagen ansett framställning i ämnet böra

göras hos Eders Kongl. Maj:t.

Riksdagen får derför hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om utredning

och framläggande deraf vid nästa riksdag om orsakerna dertill, att

reservationerna å anslaget till “allmänna läroverken“ under de senare

åren så väsentligt ökats äfvensom, om utredningen dertill föranleder,

förslag till anslagets nedsättande.

34:o. I öfriga under åttonde hufvudtiteln nu uppförda ordinarie

anslag, i hvilka ändring icke blifvit, enligt hvad här ofvan förmälts,

af Riksdagen beslutad, har annan förändring icke blifvit vidtagen, än

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. ?n., minskats

med 2 kronor; och hafva alltså alla öfriga här ofvan icke särskild!

nämnda ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln blifvit till oförändrade

belopp och natur i riksstaten för år 1887 uppförda.

Beträffande tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

har Riksdagen fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Riksarkivet.

35:o. Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Eders Kongl.

Maj it äskat samt Riksdagen beviljat för år 1887 ett extra anslag af

3,000 kronor.

36:o. Vidare har Riksdagen, jemväl i enlighet med af Eders

Kongl. Maj:t gjord framställning, till uppförande af en tillbyggnad för

riksarkivet af det dertill redan beviljade anslaget anvisat på extra stat

för år 1887 ett belopp af 250,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Kong!. Biblioteket.

37:o. Till påskyndande af katalogiseringsarbeten bär Eders Kong!.

Maj:t äskat ett extra anslag för år 1887 af 1,500 kronor.

Vigten af att de katalogiseringsarbeten, hvarom bär är fråga,

varda så snart som möjligt fullbordade, kan så mycket mindre förnekas,

som det tvärt om är påtagligt, att biblioteket svårligen kan

anses fullt motsvara sitt ändamål, förr än tillförlitliga och fullständiga

kataloger upprättats. Då likväl tjenstemännen vid Kong! Biblioteket

äro skyldige att förrätta det omnämnda katalogiseringsarbetet, och

Eders Kong!. Maj:t ej lärer sakna medel att med tillfälliga bidrag för

ett eller annat år understödja detsamma, i fall Eders Kongl. Maj:t skulle

finna detta af nöden, bar Riksdagen icke bifallit Eders Kong!. Maj:ts

förevarande framställning.

Nationalmuseum.

38:o. Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar har Riksdagen, i enlighet med derom af Eders Kongl.

Maj:t gjord framställning, anvisat på extra stat för år 1887 ett anslag

af 4,000 kronor.

Lifrustkammaren.

39:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar rn. m., beviljat på extra stat för år 1887 ett belopp af 5,800

kronor.

Domkapitlens expeditioner.

40:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid

domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp

af 3,716 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Domkyrkorna.

41:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen af det till restauration af Upsala domkyrka redan

beviljade anslaget å 500,000 kronor på extra stat för år 1887 anvisat

70.000 kronor.

42:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen af det till restauration af Skara domkyrka redan

beviljade anslaget å 250,000 kronor på extra stat för år 1887 anvisat

35.000 kronor.

Universiteten.

43:o. Med anledning af derom af Eders Kongl. Maj:t gjorda

framställningar, har Rikdagen för år 1887 beviljat på extra stat följande

anslag, hvilka äfven förut under flera år utgått, nemligen:

a) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala 3,000 kronor;

b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund 2,950 kronor;

c) till det matematiska seminariet i Upsala 1,500 kronor; samt

d) till det matematiska seminariet i Lund 1,000 kronor.

44:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen af redan beviljade 36,000 kronor till ändringar

och reparationer af konsistoriehuset, kemiska byggnaden och f. d. länslasarettsliuset.

i Upsala på extra stat för år 1887 anvisat återstoden,

eller 18,000 kronor.

45:o. Till förändrad inredning m. m. af den gustavianska byggnaden

i Upsala har Eders Kongl. Maj:t begärt, att ett anslag å 59,000

kronor måtte beviljas, och att deraf måtte utgå under år 1887 ett belopp

af 30,000 kronor.

I statsrådsprotokollet framhålles såsom stöd för denna framställning

hufvudsakligen det trängande behofvet af ökadt utrymme för den

zoologiska institutionen och det dertill hörande zootomiska laboratoriet,

hvilket behof redan år 1876 af det akademiska konsistoriet framhållits

såsom ett vigtigt skäl för behöfligheten af en ny universitetsbyggnad.

Detta senare behof är afhjelpt och af de lokaler, som derigenom

blifvit lediga, är nu en del, nemligen den gustavianska byggnaden,

afsedd att efter nödiga ändringar användas för den zoologiska institutionen.

Biii. till Riksd. Vrot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Väft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår, hafva två förslag blifvit

upprättade till verkställande af de förändringar, som äro nödiga för

byggnadens apterande för det nya ändamålet.

Det förra af dessa förslag slutar å en kostnadssumma af 32,000

kronor.

När detta förslag granskades af Öfverintendentsembetet, gjorde

embetet åtskilliga anmärkningar, kvilka äro i statsrådsprotokollet omförmälda;

och blef med anledning af samma anmärkningar ett nytt

kostnadsförslag i Augusti 1885 upprättadt, slutande å eu summa af

59,000 kronor, eller 27,000 kronor mer än det förra.

Vid pröfningen af föreliggande anslagsbehof har Riksdagen funnit,

å ena sidan, att hvad de akademiska myndigheterna anfört till stöd

för sin hemställan om statsmedels beviljande för ifrågavarande ändamål

innefattar utredning derom, att ökadt utrymme behöfves för den

zoologiska _ institutionen i Upsala, men å andra sidan, att det afgifna

förslaget till behofvets afhjelpande synes gå ut på en så stor tillökning

af lokalerna, att den ej oväsentligt öfverstiger det behof, som för närvarande

behöfver fyllas. Och i sammanhang härmed vill Riksdagen

framhålla, i hvilken stor och hastig tillväxt allehanda samlingar vid

olika vetenskapliga anstalter äro stadda samt huru anspråken på medel

till byggnader för alla dessa samlingar ökas. Utan att nu vilja närmare

inlåta sig på detta ämne, har Riksdagen dock velat antyda, att med

hänsyn härtill försigtighet är af nöden vid behandlingen af frågor af

sådan beskaffenhet som den nu föreliggande. Göres denna synpunkt

gällande i förevarande särskilda fall, så synas åtskilliga nu föreslagna

anordningar kunna umbäras samt vidare alla inredningsarbeten, som

icke afse de nu kända behofven af ökadt utrymme för zoologiska institutionen,

böra uppskjutas, så att ej andra eller flera lokaler nu iordningställas

och påkostas än sådana, som oundgängligen behöfvas för arbetenas

jemna gång, samt, hvad samlingarna angår, för uppställande af

dessa enligt den grundsats, att endast typer, men icke umbärliga

duplettexemplar o. s. v. behöfva hållas tillgängliga. Detta senare är

nemligen, enligt hvad under hand inhemtats, fullt tillräckligt.

Med hänsyn till det på detta sätt begränsade ändamålet med inredningsarbetena,

och då en central värmeledning, som af Öfverintendentsembetet

ifrågasatts samt i det senare kostnadsförslaget upptagits, lärer

kunna undvaras, synes det Riksdagen, att det ursprungligen framstälda

kostnadsförslaget, som slutar å 32,000 kronor, bör kunna hufvudsakligen

läggas till grund för beräkningen af det anslag, som bör af Riksdagen

beviljas. Till nyssnämnda summa skulle endast behöfva läggas

kostnaden för de oundgängligaste förändringar, som Öfverintendents
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

erribetet till skydd mot eldfara föreslagit, nemligen i jemnt tal 3,000

kronor för inrättande af brandmurar och brandbottnar m. m. De ytterligare

åtgärder mot eldfara, som kunna behöfvas, samt i sammanhang

dermed nödig förstärkning af byggnaden torde kunna bekostas derigenom,

att inredningsarbetena m. m., enligt hvad ofvan antydts, inskränkas.

Under åberopande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

endast på det sätt bifallit Eders Kongl. Ma_j:ts förevarande framställning,

att Riksdagen för år 1887 beviljat ett extra anslag af 35,000

kronor, att användas till förändrad inredning m. m. af den gustavianska

byggnaden i Upsala för den zoologiska institutionens behof och

med vilkor att dessa inrednings- m. fl. arbeten utföras i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de år 1884 dertill uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

med tillägg af de anordningar mot eldfara, som oundgängligen

erfordras, samt att inredningsarbetena endast komma att omfatta

sådana, som afse att afhjelpa institutionens nuvarande behof dels af

större arbetslokaler, dels af ökadt utrymme för institutionens samlingar,

dessa senare inskränkta så mycket som dessa samlingars ändamål

medgifver.

46:o. Eders Kong]. Maj:ts framställning om medel till inredning

af den nya byggnaden för patologislct-anatomiska institutionen i Lund

m. m. är redan här ofvan i punkten 5:o besvarad; hvarom här endast

skolat erinras.

47:o. Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om ett extra

anslag af 10,000 kronor till uppsättning af undervisningsmateriel för

den fysiologiska institutionen i Lund, har Riksdagen här ofvan i punkten

6ro meddelat sitt beslut; hvarom Riksdagen här skolat erinra.

48:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, till offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska

observatoriet i Lund utförda zon-observationer, anvisat på extra

stat för år 1887 ett belopp af 3,000 kronor; utgörande återstoden af

de 9,000 kronor, som för detta ändamål redan blifvit beviljade.

49:o. Till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i

Lund, har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det af Eders

Kongl. Maj:t för detta ändamål äskade beloppet, eller 1,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

50:o. Till arfvode åt eu amanuens vid Karolinska mediko-kirurgiska

institutets gynekologiska klinik har Riksdagen på extra stat för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

år 1887 anvisat samma belopp, som under flera år beviljats och af

Eders Kongl. Maj:t nu äfven äskats, eller 900 kronor.

51:o. Eders Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af ett

anslag å 1,500 kronor till instrument m. m. för den hygieniska insti-''

tutionen vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har här ofvan i

punkten 10:o besvarats; hvarom här endast skolat erinras.

52:o. Till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har Eders Kongl. Maj:t för år 1887

begärt ett extra anslag af 1,800 kronor; och har Riksdagen bifallit

denna framställning.

Allmänna läroverken.

53:o. Med. anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de

allmänna läroverken enligt samma grunder, som för innevarande år

blifvit bestämda, på extra stat för år 1887 anvisat 336,975 kronor.

54:o. Vidare och med anledning af derom af Eders Kongl. Maj:t

gjord framställning har Riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk på extra stat för år 1887 beviljat enahanda

belopp, som under flera år för ändamålet utgått, eller 6,000 kronor.

55-0. Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken

bär Riksdagen på extra stat för år 1887 beviljat det af Eders Kongl.

Maj:t för detta ändamål äskade belopp af 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminarium.

56:o. För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor ''vid

Högre lärarinneseminarium efter samma grunder som för innevarande

år ,.har Riksdagen på extra stat för år 1887 beviljat det af Eders Kong].

Maj:t äskade anslag af 4,000 kronor.

Pedagogierna.

57:o. Med bifall till Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1887 beviljat ett anslag

af 8,750 kronor för tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en-och tvåklassiga

pedagogierna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

29

Folkundervisningen.

58:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj: t föreslagit, har

Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare för extra

tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,

efter samma grunder som för innevarande år, anvisat på extra stat för

år 1887 ett belopp af 33,300 kronor.

59:o. Likaledes med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har Riksdagen af det redan beviljade anslaget, 75,000 kronor, till

byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Umeå, på extra stat för år 1887

anvisat återstående 35,000 kronor.

60:o. Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Eders Kongl.

Maj:t äskat samt Riksdagen anvisat på extra stat för år 1887 ett belopp

af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

61:o. Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnader för deras inspektion har Eders Kongl. Maj:t

äskat ett extra anslag för år 1887 af 35,000 kronor.

Anslag för samma ändamål hafva förut, allt sedan 1877, årligen

anvisats, från och med 1882 till belopp af 25,000 kronor. Enligt hvad

af statsrådsprotokollet framgår, är en förhöjning i detta belopp nödig,

och Riksdagen har ej funnit anledning till erinran häremot. Dock

synes det Riksdagen, att, då upprätthållandet af ifrågavarande slags

skolor bör anses vara en kommunal angelägenhet, till hvars främjande

staten endast bör lemna ett visst bidrag, det bör uttryckligen stadgas,

att detta bidrag icke får öfverstiga hvad kommunerna, utan afdrag för

hvad de lemna in natura, såsom byggnader o. s. v., anslå i kontant

till skolorna.

Riksdagen har derför, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion, anvisat på extra

stat för år 1887 ett belopp af 35,000 kronor, dock med vilkor att det

bidrag, som af dessa medel utbetalas till understöd åt lägre teknisk

yrkesskola, icke må öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant

tillskjuter för skolan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 45,

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

62:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

tiar Riksdagen, för beredande af tillfällig löneförbättring såsom

tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare under år 1887, anvisat, på

extra stat för samma år samma belopp, som för innevarande år beviljats,

eller 20,000 kronor.

63:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bar Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp

åt 1,200 kronor till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

64:o. Till uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar

har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det af

Eders Kongl. Maj:t äskade beloppet, 4,000 kronor.

Veterinärundervisningen.

65:o. Eders Kongl. Maj:ts framställning om anvisande för år

1887 af 12,900 kronor till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara har här ofvan i punkten 19:o besvarats; hvarom

här endast skolat erinras.

Vetenskapsakademien.

66:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,

har Riksdagen till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af en utaf Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad teori för

himlakropparnes rörelser anvisat på extra stat för år 1887 ett belopp

af 3,000 kronor, utgörande nu återstående fjerdedelen af förut beviljadt

anslag å 12,000 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

67:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har

Riksdagen på extra stat för år 1887, af det redan beviljade anslaget

å 415,600 kronor, anvisat till uppförande af byggnader åt institutet för

blinda 200,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

68:o. Eders Kongl. Maj:t har dels äskat till uppehållande af institutets

för blinda verksamhet på extra stat för 1887 ett anslag å

21,000 kronor och dels föreslagit Riksdagen att medgifva, att institutets

föreståndare, lärare för den intellektuella undervisningen samt arbetslärare

och lärarinnor måtte efter fem års för nit och skicklighet vitsordad

tjenstgöring, räknad från början af kalenderåret näst efter det,

under hvilket de tillträdde de i nu gällande stat upptagna aflöningar,

ega att under hvartdera af åren 1886 och 1887, i den mån institutets

medel lemnade tillgång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren och lärarne

för den intellektuella undervisningen med 500 kronor hvar samt arbetsläraren

och lärarinnorna med 250 kronor hvar.

Riksdagen har i den mån bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda

föreslagit, att Riksdagen dels på extra stat för år 1887 anvisat

ett belopp af 21,000 kronor till uppehållande af institutets för blinda

verksamhet; dels ock medgifvit, att institutets föreståndare, lärare för

den intellektuella undervisningen samt arbetslärare och lärarinnor [må,

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknad

från början af kalenderåret näst efter det, under hvilket de tillträdde

de i nu gällande stat upptagna aflöningar, ega att under år 1887, i

den mån institutets medel lemna tillgång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren

och lärarne för den intellektuella undervisningen med 500

kronor hvar samt arbetsläraren och lärarinnorna med 250 kronor hval-.

Vid behandlingen åter af Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning

i hvad den rörer enahanda ålderstilläggs åtnjutande under år

1886 hafva Riksdagens Kamrar stannat i olika beslut af den beskaffenhet,

att, jemlikt 63 § Riksdagsordningen, frågan härom förfallit.

69:o. Vidare och på grund af hvad Eders Kongl. Maj:t ytterligare

föreslagit har Riksdagen, till tryckning af blindskrifter, på extra

stat för år 1887 anvisat 2,500 kronor, eller samma belopp, som för

innevarande år för samma ändamål beviljats.

70:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat 1,200

kronor till understöd åt blindlär ar eder er.

7Ko. Likaledes med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

har Riksdagen för år 1887 beviljat ett extra anslag af 11,000

kronor till en blindskola i Vexla.

72:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp

af 7,000 kronor till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda.

73:o. Enär till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena,

Skara och Bollnäs inrättade tillfälliga läroanstalter för öfver
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

ånga döfstumma erfordras, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning,

för hvarje af de tre anstalterna 16,400 kronor, eller tillsammans

49,200 kronor, har Riksdagen, med bifall till derom af Eders Kongl.

Maj:t gjord framställning, på extra stat för år 1887 anvisat till uppehållande

af undervisningen vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma

ett belopp af 49,200 kronor.

Hospitalsvården.

74:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,

har Riksdagen till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn på

extra stat för år 1887 anvisat återstoden af för denna anläggning förut

beviljade medel, eller 148,570 kronor.

75:o. Till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital har

Eders Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag för år 1887 af 52,300

kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har, beträffande ifrågavarande

nya byggnad, Medicinalstyrelsen — jemte öfverlemnande af

upprättade ritningar med tillhörande kostnadsförslag, utvisande att

kostnaden för sjelfva byggnaden med vattenledning belöpte sig till

48,064 kronor 34 öre samt för uppvärmning och ventilation till 4,240

kronor, eller tillsammans till 52,304 kronor 34 öre — anfört, att byggnaden

vore afsedd till lokal för en afdelning för lugna sjuke och

konvalescenter vid Nyköpings hospital samt beräknats att tillsammans

inrymma 24 sjuke; att med uppförande af densamma skulle i öfrig!

vinnas den fördelen, att ifrågavarande hospital kunde mottaga ett större

antal sjuke än hittills och derigenom i någon mån afhjelpa den stora

bristen på platser för sinnessjuke, livilka nu i stort antal nödgades

vänta på inträde å hospital; att omförmälda tillbyggnad så mycket

hellre borde komma till stånd, som Nyköpings hospital, äfven sedan

de nu under byggnad varande hospitalsbyggnaderna i andra delar af

landet blifvit fullbordade, likväl icke kunde undvaras; samt att tillökningen

af platser för sinnessjuke å rikets offentliga sjukvårdsanstalter

genom nu ifrågasatta förslag kunde genomföras för det synnerligen

billiga priset af 2,179 kronor 33 öre för hvarje sjukplats.

Efter granskning af de ritningar och kostnadsförslag, som blifvit

uppgjorda för ifrågavarande nya byggnad, har Riksdagens uppmärksamhet

fästs derå att, då behofvet af ökadt antal sjukplatser vid hospitalen

ingalunda kan anses blifva tillfredsstäldt ens efter fullbordande

af de hospitalsbyggnader, som dels redan äro under byggnad och dels

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45. 33

blifvit vid innevarande riksdag ifrågasatta, skäl synts vara för handen

att taga i öfvervägande, om icke lämpligt vore att uppföra den ifrågasatta

nya byggnaden i falla två våningar i stället för endast en våning

med frontespice. Riksdagen har för utredande af denna fråga tagit

del af en af samme arkitekt, som uppgjort ritningarna till den af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna byggnaden, upprättad promemoria i

ämnet, hvilken promemoria är af följande lydelse:

»Om sjukhuspaviljongen vid Nyköpings hospital bygges i fulla

tvenne våningar, kan inom densamma rymmas ytterligare 18 patienter,

hvadan hela paviljongen sålunda skulle komma att upptaga 24 + 18 =

42 patienter. Till dessa patienters vård finnes plats för 6 vaktare,

inlogerade i 4 vaktrum. Nödiga dagrum, diskrum, klosetter, bad,

skölj- och torkrum finnas äfven.

Kostnaden för husets uppförande i fulla två våningar samt med

anbringande af centralvarmapparat i stället för kakelugnar blifver:

Föregående kostnadsförslag för uppförande af huset med

frontespice utan värmapparat ........................................... 48,064: g*.

Tillkommer för påbyggnad af husets båda flyglar.............. 13,500: —

Central värmapparat efter Cederbloms system med ventilation

.......................................................................................... 10,000: —

Summa kronor 71,564: 34.

Byggnadskostnaden pro patient blifver sålunda 42 : 71,564: 34 =

1,703: 90.»

Då således, för en jemförelsevis ringa ökning i kostnaderna, utvidgadt

utrymme kan vinnas i den nya byggnaden, så att den, om

byggnaden uppföres i två våningar, kan mottaga 42 patienter i stället

för allenast 24, och då kostnaden, som fördelad på hvarje sjukplats,

enligt Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, utgör 2,179 kronor

33 öre, skulle med iakttagande af den ifrågasatta förändringen komma

att nedgå till 1,703 kronor 90 öre och således minskas med 475

kronor 43 öre, synas afsevärda skäl tala för nämnda förändrings vidtagande.

Att härom framställa särskild begäran hos Eders Kongl. Maj:t

synes vara obehöflig!, då, sedan uppmärksamheten å nu påpekade förhållande

fästs, det lärer kunna antagas, att Eders Kongl. Maj:t kommer

att föranstalta om den utredning, som ytterligare erfordras, innan

definitivt beslut härom fattas. Riksdagen anser sig derför, och då

anledning till tvifvel om behöfligheten af utvidgadt utrymme vid

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Biksdagens Skrifvelse N:o 45.

Nyköpings hospital icke förefinnes, nu endast böra bifalla Eders

Kong! Maj:ts föreliggande framställning; och har Riksdagen derför

på extra stat för år 1887 anvisat och stält till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande ett belopp af 52,300 kronor till uppförande af en byggnad

vid Nyköpings hospital.

76:o. I eu till Riksdagen den 19 Mars 1886 aflåten proposition

(N:o 31) har Eders Kongl. Maj:t, med åberopande af hvad ett propositionen

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag innehölle, föreslagit Riksdagen

att dels bevilja ett anslag af 1,181,750 kronor samt deraf på

extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af 200,000 kronor till anordnande

af en asyl för sinnessjuke invid och i samband med Lunds

hospital, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar

uppföras å egendomen Hunnerup, dels ock medgifva, att de belopp,

hvilka, på sätt i ofvan åberopade protokollsutdrag närmare förmäldes,

erfordrades till årlig afgäld för egendomens upplåtande och för uppgörelse

med nuvararde arrendator!!, måtte få bestridas af förslagsanslaget

till hospitals underhåll.

De skäl, som angifvits för byggande af asyl för sinnessjuke, hafva

synts Riksdagen ådagalägga, att dylika anläggningar icke kunna umbäras.

Deremot, och då det icke kan ifrågasättas att på en gång afhjelpa

hela det för handen varande behofvet af asyler för sinnessjuke,

har Riksdagen vid pröfningen af Eders Kong], Majrts framställning

ansett det nödigt att närmare pröfva uppkommen fråga, huruvida den

plats, som valts för den nu ifrågasatta första asylen, är den lämpligaste

eller om icke, med hänsyn dertill, att nya asyler endast småningom

kunna komma till utförande, det icke varit önskligare, att den

nya, här i landet i sitt slag första, asylen förlagts till en centralt

belägen plats.

Upplysande i detta ämne är det i statsrådsprotokollet omförmälda

komitébetänkandet af den 15 Februari 1886, ur hvilket Riksdagen

derför här får intaga följande:

»Till Kongl. medicinalstyrelsen.

Sedan Kongl. medicinalstyrelsen på grund af föreskrifterna i

nådiga brefvet den 24 April 1885 uppdragit åt undertecknade att

utarbeta plan till en asyl för sinnessjuka i samband med Lunds

hospital, få nu komiterade, till fullgörande af det erhållna uppdraget,

härmed afgifva utlåtande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45. 35

Behofvet af ökad sinnessjukvård inom vårt land gör sig allt mer

och mer känbar!. Visserligen bär antalet sjukplatser å våra hospital

under de sista 25 åren mer än fördubblats, så att vi nu hafva 2,275

sådana platser, under det de år 1860 ej utgjorde mer än 1,048, men

de sinnessjukas antal har ock under de 20 åren från och med 1860

till 1880 — senare uppgift finnes ej — ökats från 7,542 till 11,456,

för så vidt man får döma af verkstälda beräkningar. Den stora förökningen

under de angifna 20 åren härrör antagligen mindre från en

verklig tillökning i de sinnessjukas antal än från en noggrannare insamling

af uppgifter i frågan. Under samma tid hafva ock de enskildas

anspråk på hospitals vård i hög grad tilltagit. Sinnessjuka, h vilka

förr vårdades i hemmen, lasaretten eller annorstädes utom hospitalen,

anmälas nu till intagning å dessa senare mer än förr. Liknande erfarenhet

har vunnits i alla civiliserade länder, och alla hafva de också

derför tvungits att mer och mer utvidga sina anstalter för sinnessjukas

vård. Ett hospital har knappt blifvit färdigt, innan detsamma befunnits

otillräckligt och måst utvidgas, eller har ännu ett Hytt måst byggas.

Frågar man, huru mycket våra anstalter för sinnessjuka behöfva

utvidgas för att någorlunda motsvara behofvet, erkännes villigt, att

svårigheter möta att med visshet besvara denna fråga, men säkerligen

måste en dylik utvidgning ega rum i större omfattning än man hittills

förestält sig. Förr har man antagit, att beredandet af plats å hospital

för 20—25 procent af inom vårt land befintliga sinnessjuka skulle tillfredsställa

behofvet. Emellertid har erfarenheten redan visat denna

proportion vara alltför liten.

Beträffande andra länder ställa sig fordringarne i berörda afseende

i allmänhet vida högre; sålunda finnes för vissa kantoner i Schweiz

och för staden Köpenhamn plats beredd å sjukvårdsanstalt för nästan

alla sinnessjuka inom de respektive områdena. I England är förhållandet

i viss mån liknande. Af detta lands sinnessjuka, som beräknats

till omkring 29 på 10,000, vistas ej mer än knappa 8 procent i

hemmen och hos anhöriga, under det återstående 92 procent vårdas i

offentliga och enskilda anstalter af olika slag.

I vårt land funnos vid senast verkstäld räkning den 31 December

1880, såsom redan förut är nämndt, 11,456 sinnessjuka, hvaraf

5,959 män och 5,497 qvinno!’. Bland de sinnessjuka äro inräknade

4,227 idioter, hvaraf 2,419 män och 1,808 qvinnor, hvadan alltså de i

egentlig mening sinnessjuka blifva 7,229, deraf 3,540 män och 3,689

qvinnor. Antages Sveriges folkmängd vara 4,600,000, och att hos oss

likasom i de flesta andra länder 26 sinnessjuka och idioter finnas på

10,000 invånare, skulle inom landet finnas 11,960 sinnessjuka och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

idioter, h vilket föga afviker från 1880 års beräkning. Antagligen

kommer ej heller inom vårt land krafvet på offentlig vård för allt flera

och flera sinnessjuka att upphöra, förr än sådan erhållits för väl tre

fjerdedelar af dem, såväl sinnessjuka gom idioter, af hvilka senare ett

stort antal torde behöfva vård å offentlig anstalt, eller, efter nu kända

antal, omkring 9,000. Denna siffra är snarare för låg än för hög, ty

noggrannare räkning skulle säkerligen här likasom annorstädes visa,

att långt ifrån alla sjuka medräknats. Att häribland idioter inberäknats,

kan icke i väsentlig mån inverka på frågan, enär desse från synpunkten

af behöflig vård äro till stor del likställige med sinnessjuka,

och gällande Kongl. stadga angående sinnessjuka har ej heller uteslutit

dem från asylerna.

För att uppfylla nämnda önskningsmål eller beredandet af plats

för 9,000 sinnessjuka fordras, som nedan närmare angifves, upprättandet

af nya anstalter med omkring 6,500 platser. Det är uppenbart,

att eu dylik tillökning, som kräfver betydande kostnader, icke kan ernås

på en gång och svårligen ej heller utan medverkan af kommuner

eller landsting genom beredandet af erforderligt antal sjukplatser för

sinnessjuka inom lasaretten och andra kommunala anstalter.

Emellertid är den närvarande bristen på platser för sinnessjuka

å våra offentliga anstalter så stor, att man icke längre kan uppskjuta

med anordnandet af ett större antal dylika platser. För att i någon

nämnvärd grad kunna afhjelpa det mest trängande behofvet af plats

för sinnessjuka å offentlig anstalt fordras, enligt komiterades förmenande,

att plats derstädes beredes för åtminstone 35 procent af landets räknade

sinnessjuka. Detta motsvarar ett antal af omkring 4,000 platser.

För omkring 2,500 sjuka finnes inom kort tid, sedan Kristinehamns

hospital blifvit färdigt, plats å våra hospital, så att det sålunda felande

platsantalet belöper sig till omkring 1,500. Med antagande häraf uppstår

sedermera den frågan, på hvad sätt vård å anstalt lämpligen bör

beredas för nämnda 1,500 sjuka.

Erfarenheten har redan länge ådagalagt, att hufvudsakligen sjuka,

behäftade med kroniska, mestadels obotliga sinnessjukdomar, förorsaka

öfverfyllnaden af våra hospital, i följd hvaraf platserna derstädes blifva

otillräckliga för sjuka, lidande af akuta botliga sjukdomar. Den ifrågavarande

tillökningen bör alltså företrädesvis afse anskaffandet af tjenlig

vård å anstalt för de förstnämnda, kroniskt sjuka, eller sådana anstalter,

som i nådiga stadgan den 2 November 1883 benämnas asyler eller

vårdanstalter. Hafva dylika kommit till stånd, blifva med visshet de

redan befintliga hospitalen tillräckliga för vården af akuta fall, om man

undantager det behof af hospital, som oafvisligen föreligger för Norr
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

bottens och Vesterbottens län på grund af dessa läns aflägsenhet från

det nordligast belägna hospitalet i Hernösand. Enär ett hospital för

nämnda nordliga län enligt komiterades förmenande bör anordnas för

ett antal af omkring 200 sjuka, gäller det nu i sjelfva verket att bereda

platser för återstående 1,300 i sådana enklare och billigare anstalter,

som motsvara föreskriften i berörda nådiga stadga angående asyler.

Hvad sedermera angår besvarandet af frågan om lämpligaste anordningen

och storleken af dylika asyler, så möta härvid ej ringa

svårigheter. Den ledning, gällande stadga den 2 November 1883 i

sådant fall lemnar, inskränker sig, såsom naturligt är, till några allmänna

bestämmelser angående läge, markens beskaffenhet, de sjukas

sysselsättning in. m., i hvilket afseende de för hospital gifna föreskrifter

i tillämpliga delar äfven skola vara gällande för asyl. Derjemte

föreskrifves i samma stadga, att »asyl)) bör ega tillräckligt område

för sjukas sysselsättande med jordbruk, samt, der så lämpligen

kan ske, förläggas i närheten af hospital (§ 2). För öfrigt uppställer

författningen inga andra fordringar på asylers beskaffenhet än de, som

ligga i föreskriften, att der skola intagas: a) sådana vid hospital vårdade,

som enligt direktionens beslut böra till asyl öfverflyttas; b) de

af fallandesot besvärade, som till följd af tidtals påkommande sinnessjukdom

äro för sig eller andra vådliga samt derför anses icke kunna

i hemmen behörigen vårdas; och c) öfriga sinnessjuka, som, utan att

vara föremål för behandling å hospital, likväl äro i behof af vård å

offentlig anstalt. Derest utrymmet medgifver, intagas jemväl sådana

idioter, för hvilka såsom våldsamma eller opålitliga icke i hemmet kan

beredas ändamålsenlig vård. — — — — — — — — — — — —»

Af detta komiterades yttrande framgår tydligen, att den i frågavarande

asylen vid Lunds hospital endast utgör en del af ett system,

som afser att, i den mån detsamma hinner genomföras, tillgodose de

i särskilda landsdelar befintliga behofven af vårdanstalter för sinnessjuka.

Häraf följer, att, derest dessa behof i en snar framtid blifva

afbjelpta, det varder mindre angeläget än eljest ätt vid bestämmandet

af plats för den första asylen välja ett centralt beläget ställe.

De skäl, som tala för nämnda asyls anläggande vid Lunds hospital,

äro, enligt hvad Riksdagen inhemtat, hufvudsakligen följande:

att asylen bör förläggas invid och i samband med ett större hospital,

hvarigenom flere och stora fördelar vinnas dels för sjukvården,

enär båda inrättningarna fullständiga hvarandra och patienterna kunna

billigt och beqvämt förflyttas, då behofvet sådant kräfver, och dels för

ekonomien och förvaltningen, enär direktion samt öfverläkare, syssloman

och predikant m. fl. tjenstemän blifva gemensamma för båda in
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

rättningarna, hvarjemte kök, tvätthus, uthus o. s. v. äfven blifva gemensamma;

att asylen bör förläggas i närheten af en större stad med

goda kommunikationer, enär patienters förflyttning eljest blifver onödigt

svår och dyr, samt förnödenheter eljest och i brist på verklig

täflan blifva oskäligt dyra; att af nu anförda skäl asylen ej kan förläggas

vid Visby, Nyköping, Vadstena, Vexiö och Kristinehamn; att

Göteborg och Stockholm ej heller lämpa sig för ändamålet, enär, hvad

Göteborg angår, der saknas lämplig byggnadsplats och tillfälle att inrätta

jordbruk, hvarjemte kommunikationen mellan staden och hospitalet

är mindre tillfredsställande samt, hvad Stockholm angår, tillräcklig

jordareal ej kan utan högst betydliga kostnader anskaffas; att, till

följd häraf, endast återstår att välja mellan Upsala och Lund; att båda

dessa ställen synnerligen lämpa sig för uppförande af asyler, och att

för uppförande af den första asylen å det senare af dessa ställen tala

dels att vid Upsala nyligen utförts stora nybyggnader, hvilka först

under innevarande års lopp i sin helhet upplåtas till begagnande, dels

att i närheten af Lunds hospital synnerligen lämplig jordareal kan

genast erhållas på drägliga vilkor; dels att, när asylen kommer till

stånd vid Lund, den nuvarande asylen i Malmö — vid hvilken asyl,

såsom belägen midt i staden och tätt omgifven af byggnader, jordbruk

ej kan anordnas, och hvars byggnader äro så bristfälliga, att desamma,

i fall asylen fortfarande skall begagnas, måste ombyggas eller

påkostas en betydlig reparation — kan upphöra, och dess tomter och

byggnader säljas till högt pris, dels att Lund har ett lika fördelaktigt

läge för flertalet patienter som Upsala, i det att de folkrika provinserna

Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Bohuslän hafva bättre eller lika

goda kommunikationer till Lund som till Upsala samt för Elfsborgs

län båda orterna äro nästan lika väl belägna, medan åter för öfriga

provinser vid och norr om Mälaren Upsala är lämpligast; en omständighet

hvarå likväl icke alltför stort afseende behöfver fästas, då det

i allt fall är en oafvislig nödvändighet att för de tre nordligaste af de

norrländska länen snarligen anlägga ett särskildt hospital med asyl

för tillsammans omkring 200 patienter; dels ock att afstånd et till asylen

i sjelfva verket ej är af så stor vigt, enär densamma helt naturligt

kommer att hufvudsakligen få mottaga obotliga patienter från hospitalen,

hvilkas förflyttning, såsom egentligen föranledd af det allmännas

intresse, derför ock bör af staten bekostas.

Riksdagen har alltså funnit någon tvekan att bevilja det för en

asyl i Lund begärda anslaget icke böra förefinnas; och då vid byggnadsförslagens

uppgörande all nödig sparsamhet sjmes hafva blifvit iakttagen,

har Riksdagen, som af statsrådsprotokollet inhemtat, att asylen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

är afsedd att anordnas för 684 sjuka, dock så att plats för ännu omkring

160 sjuka kunde beredas utan att dertill behöflig nybyggnad rubbade

anstaltens ursprungliga plan, dels beviljat ett anslag af 1,181,750

kronor samt deraf på extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af

200,000 kronor till anordnande af en asyl för sinnessjuke invid och i

samband med Lunds hospital, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med upprättade ritningar uppföras å egendomen Hunnerup; dels ock

medgifvit, att de belopp, hvilka, på sätt i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 19 Mars 1886 närmare förmärs, erfordras till

årlig afgäld för egendomens upplåtande och för uppgörelse med nuvarande

arrendator!!, må bestridas af förslagsanslaget till hospitals

underhåll.

77:o. Med bifall till Elders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1887, till understöd åt sjukhemmet

i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget

i Gefleborgs län anvisas för samma år, och att spetelske sjuke

äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagne,

så långt utrymmet derstädes sådant medgifver, anvisat ett belopp

af 7,500 kronor.

Diverse anslag.

78:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för år 1887 anvisat till svenska fornskriftssällskapet

ett extra anslag till samma belopp, som förut beviljats, eller

2,000 kronor.

79:o. Till beredande af religionsvärd åt svenske sjömän m. fl. i

utländska hamnar har Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat det

af Eders Kongl. Maj:t äskade belopp af 10,000 kronor.

80:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen till nordiska museet anvisat på extra stat för år

1887 ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för museet

förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

81:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» har

Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Majrts framställning, på extra

stat för år 1887 anvisat 3,150 kronor, eller samma belopp, som nu är

för ändamålet anvisadt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagms Skrifvelse N:o 45.

82:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta

matematicar) har Eders Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag

till samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, eller

4,000 kronor.

Riksdagen har tagit del af Vetenskapsakademiens i frågan afgift^

utlåtande och finner visserligen skäl att för år 1887, likasom för

åren 1885 och 1886 skett, bevilja det begärda bidraget till tidskriftens

utgifvande. Men om än Riksdagen ej vill bestrida detta arbetes vetenskapliga

värde eller att dess utgifvande i vårt land är egnadt att ses

med tillfredsställelse, samt ehuru skäl finnas att antaga, att den ringa

prenumerantkrets, ett arbete af dettas art kan erhålla, och de stora,

af egendomliga matematiska beteckningar och särskildt arbetade typer

föranledda kostnaderna för dess tryckning göra tidskriftens utgifvande

utan understöd omöjligt, anser Riksdagen sig likväl, då ett sådant

understöd nu för tredje året begärts, vid meddelande af sitt beslut i

ämnet böra uttala önskvärdheten deraf, att en utredning må ega rum,

huruvida och i hvilken mån, med hänsyn äfven till från andra håll påräkneliga

bidrag, ett ytterligare fortsatt understöd med statsmedel må

vara erforderligt.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, till

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta matematica» på

extra stat för år 1887 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

83:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till understöd för

utgifvande af »Nordisk familjebok» måtte beviljas ett anslag af 25,000

kronor samt deraf för år 1887, under de i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor, anvisas 5,000 kronor.

De antydda vilkoren äro enligt statsrådsprotokollet följande:

dels att förläggaren af nämnda arbete, Gernandts boktryckeriaktiebolag,

förbinder sig att så fort ske kan och om möjligt före 1890

års slut hafva, enligt den hittills följda planen för arbetet, försatt detsamma

i fullbordadt skick, dels ock att, enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kongl. Maj:t kan komma att meddela, 300 exemplar af arbetet

aflemnas till Ecklesiastik-departementet.

Hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt har synts Riksdagen

ådagalägga, att ifrågavarande arbete är af högt värde samt att

det skulle vara en verklig förlust för vår litteratur, om det komme att

upphöra eller ej kunde fortsättas och afslutas enligt samma plan som

hittills. Framställningen har derför icke föranledt annan erinran än

att det synts Riksdagen böra ifrågasättas, hviiketdera kan vara lämpligare,

antingen att bokens utgifvare mot understödets erhållande varder

skyldig att till Kongl. Ecklesiastikdepartementet aflemna de 300 exem
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

plar, hvarom statsrådsprotokollet förmäler och hvilka exemplar väl äro

afsedda till utdelning, eller ock att, såsom jemväl är antydt, understödet

utgår för att bereda skolor, bibliotek m. fl. tillfälle att till nedsatt

pris erhålla arbetet. Största vigten torde falla derpå, att arbetet

varder spridt och tillgängligt för så stora kretsar som möjligt, och ur

denna synpunkt vill det förefalla, som om det senare af de båda alternativen

vore att föredraga. Något bestämdt uttalande härom vill dock

Riksdagen icke göra, utan torde alla intressen bäst tillgodoses, om åt

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas att ordna saken såsom lämpligast synes.

Riksdagen har alltså dels till understöd för utgifvande af »Nordisk

familjebok» beviljat ett extra anslag af 25,000 kronor samt deraf på

extra stat för år 1887 anvisat 5,000 kronor; dels ock godkänt de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886 omförmälda

vilkor för understödets utgående; dock att Eders Kongl. Maj:t

icke härigenom varder förhindrad att med afseende på den föreslagna

skyldigheten för utgifvaren att till Ecklesiastikdepartementet aflemna

visst antal exemplar af boken besluta de förändringar, som för bokens

spridning till så vidsträckta kretsar som möjligt kunna finnas lämpliga.

84:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra

stat för år 1887 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, dock under följande

vilkor:

att det understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller

förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel

;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrig! af Eders Kongl. Maj:t pröfvas

nödiga eller lämpliga.

85:o. Med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,

har Riksdagen till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten

i södra och mellersta Sverige, inköp af instrument med tillbehör samt

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 10 Fläft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

underhåll af vattenhöjdmätningsstationer in. m. på extra stat för år

1887 anvisat ett belopp af 11,700 kronor.

86:o. Inom Riksdagen hafva af enskilde motionärer framstälts

förslag i fråga om statens medverkan till nykterhetens befrämjande,

nemligen

dels att Riksdagen ville för sin del besluta, att af allmänna medel

ett anslag af 15,000 kronor ställes till regeringens disposition för att

efter ompröfning under nästkommande år 1887 fördelas bland befintliga

föreningar eller personer, som verka för nykterhetens befrämjande

inom landet;

dels att Riksdagen behagade anvisa ett anslag af femtontusen

(15,000) kronor för år 1887, att ställas till regeringens förfogande för

att enligt hennes bepröfvande användas till nykterhetsverksamhetens

befrämjande i riket;

och dels att Riksdagen måtte af statens medel bevilja ett extra

anslag af 1,800 kronor, att af Eders Kong]. Maj:t utdelas i 3:ne pris,

ett å 1,000, ett å 500 och ett å 300 kronor, till dem som inkomma

med de bästa täflingsskrifter till läsebok för folkskolan om kroppens

vård, dess näring och njutning med särskildt betonande af rusdryckernas

förderfliga inflytande såväl i ekonomiskt och sedligt som sanitärt hänseende.

Såsom bekant har under de senare åren en allt starkare rörelse

inom landet framträdt till befrämjande af nykterhet. De resultat, hvartill

denna rörelse i det hela ledt, äro värda allt erkännande, och hvarje

framsteg, som göres, helsas säkerligen af alla fosterlandsvänner med

liflig glädje. Anledningen till rörelsens hittillsvarande framgång torde,

utom i det i och för sig nyttiga i saken, vara att söka hufvudsakligen

i det nit, som enskilde lagt i dagen och som varit så starkt, att de

för det goda syftet förmått att underkasta sig stora uppoffringar. Det

vore, enligt Riksdagens mening, för sakens egen skull ogynsamt, om

de framstälda förslagen om statsbidrag till den hittills med så stor

framgång bedrifna nykterhetsverksamheten skulle utgöra ett bevis för

att det enskilda nitet i någon mån svalnat. Ty det kan ej nekas, att

om staten måste öfvertaga eller bekosta en del af den verksamhet, som

nu, utan nämnvärdt understöd från staten, af enskilde bedrifves för

nykterhetens befrämjande, så förlorar denna verksamhet ett af vilkoren

för sin framgång, nemligen just vetskapen derom, att verksamheten är

frivillig och icke betalad.

Härtill kommer, att, om statsunderstöd lemnas, det uppstår eu

nödvändighet att införa en verksam kontroll öfver understödets användande;

och af lätt insedda skäl torde en sådan kontroll komma att

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

blifva ytterst svår att åstadkomma, om den ens är möjlig. Dessutom

bör ej lemnas ur sigte, att inom nykterhetsrörelsen kunna spåras åtskilliga

rigtningar, särskildt två, den ena gående ut på absolut afhållsamhet

från starka drycker och den andra medgifvande större frihet,

mellan hvilka rigtningar staten väl måste välja, om den skall med

anslag understödja rörelsen. Ett sådant val blefve dock säkerligen

mycket vanskligt.

Af nu anförda skäl har .Riksdagen funnit sig icke kunna obetingadt

bifalla någotdera af de två första förslagen.

Deremot har det synts Riksdagen, att det sista af de tre förslagen

innehåller en tanke, som kan med någon förändring upptagas.

Utgifvandet af skrifter, genom hvilka i så vidsträckta kretsar

som möjligt sprides kännedotnen om rusdryckernas verkan på menniskokroppens

organism och särskildt de vådliga följderna i så väl sedligt

som ekonomiskt hänseende af dessa dryckers missbruk, synes vara eu

sak, som väl är förtjent af uppmärksamhet och understöd från statens

sida, icke allenast till förmån för folkskolans lärjungar utan för en

hvar. I den mån sådant kan ske genom uppmuntran till utgifning af

dylika skrifter och deras vidsträckta spridning, synes det vara lämpligt,

att staten med de enskilde deltager i nykterhetssträfvandena. Att

ett sådant deltagande från statens sida verksamt kan befordra nykterhetsrörelsen

är gifvet, då eu allmän kunskap om rusdryckernas verkningar

väl måste väsentligt underlätta arbetet. Riksdagen har derför

beslutit att till Eders Kong]. Maj:ts förfogande ställa för detta ändamål

nödiga medel. I andra länder, exempelvis Norge, lemnar, enligt

hvad två af motionärerne uppgifva, staten bidrag till nykterhetssakens

befrämjande.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen på det sätt bifallit här ofvan omförmälda, inom

Riksdagen väckta förslag, att Riksdagen på extra stat för år 1887 anvisat

och stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 8,000

kronor, att i mån af behof användas såsom understöd till utgifning och

spridning på lämpligt sätt af sådana skrifter, som afse att utbreda

kännedomen om rusdryckernas verkan på menniskokroppens organism

och särskildt de vådliga följderna af dessa dryckers missbruk.

i

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 17 Maj 1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Riksdagens Skrifvelse N:o 45

Bil.

Ordinarie anslagen under

I

Ecklesiastik
-

Departementschefen..................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli .....................................................................

Riksarkivet ..................................................................................................................................

Kongl. Biblioteket..................................................................................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag å tillhopa 14,300 kronor) .................

Kleresistaten. Nuvarande belopp...............................................................................................

Anslaget: Ersättningar minskas med 900 kronor, hvaremot det kontanta anslaget höjes med

gen alltså............................................................................................................................

Domkapitlens expeditioner..........................................................................................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. Nuvarande belopp ..............................................

ukas med .................................................................................................................................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag). Nuvarande anvisning i kontant ............

Tillkommer: aflöning åt en extra ordinarie professor i anatomi vid universitetet i Upsala......

förhöjning i anslaget till den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet

anslag till materielen vid den fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund

förhöjning i anslaget till materielen för botaniska institutionen vid universitetet

förhöjning i anslaget till materielen vid den fysiska institutionen vid universitetet

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande anslag......................................................

Tillkommer: till aflöning åt en eldare och maskinist vid institutet.........................................

„ inköp af nödiga förbrukningsföremål åt den hygieniska institutionen...........

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande belopp.....................................................

Anslaget: Ersättningar, 1,080 kronor, uteslutes, hvarmot det kontanta anslaget höjes med tillgörande

ökningen alltså.......................................................................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom..................................................................................................

Högre lärarinneseminariet. Nuvarande anslag............................................................................

Tillkommer: för en lektors och en lärarinnas uppflyttning i högre lönegrad .......................

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

45

Litt. Ä.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

departementet.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

375,698:

Kronor ! ö.

17,000—j

77,100 - 38,500 —

62,700;—!

46,350!—-

Kronor. | ö. i Kronor.

Summa,

Kronor.

17,000

77,100

38,500

62,700

46,350

907 kronor, utgörande öknin-

7: —

10,805

18,000

346,900

-

375,705

—

19,159,

—

- -

—

5,841

-1

25,000

—

22,700: - 32,300: —

55,000

_

___

55,000

_

4’5ÖÖ: —

640,616: —

i Lund............... 1,600: —

........................ 1,500: —

i Lund ............... 1,000: —

i Lund............... 1,400: —

10,000: —

650,616

35,820

1,800

688,236

''

J

. 133,450: —

.............. 1,000: —

......................... 500: -

1,500: —

134,950

!

_

- . ~

— —

—

134,950

2,866,594: —

sammans 1,372 kronor, ut-

292: —

2,866,886

_

2,866,886

70,000

70,000

—

- -

—

- -

—

—

42,500: —

1,000: —

43,500

_

_ _

_

- -

—

43,500

Transport

| 4,092,566

—

j 53,820

354,5411—

4,500,927

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

i Pedagogi’ och folkskolor. Nuvarande belopp .......................................................................

Anslaget: Ersättningar minskas med 1,100 kronor och det kontanta anslaget med So kronor,

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande belopp ................................................

Ökas för lärares och lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad med ..............................

Stipendier för seminarieelever ................................................................................................

Arfvoden och resekostnadsersättuing åt folkskoleinspektörer ..................................................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor .....................................................................

Understöd åt högre folkskolor ..........................................................................................

eller ett gemensamt reservationsanslag................................................................ ...............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatte finnar,

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, förslagsanslag. Nuvarande belopp......

Ökas för böjande af statens bidrag till aflöning åt lärare och lärarinnor vid småskolor med

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .......................................................................

| Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskclan, förslagsanslag...............................

i Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, förslagsanslag ................................

j De tekniska läroverken ...........................................................................................................

I Gymnastiska centralinstitutet ....................................................................................................

i Medicinalstyrelsen med dithörande stater.....................................................................................

I Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .........................................................................

i Ortopediska institutet............................................................................................................

! Veterinärundervisningen..........................................................................................................

Vaccinationens befrämjande.......................................................................................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsanslag. Nuvarande belopp ................

Ökas med ...............................................................................................................................

Svenska läkaresällskapet ......................................................................................................

: Svenska akademien .................................................................................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsanslag) ................................................

i Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf 450 kronor reservationsanslag). Nuvarande

Tillkommer: förböjning i anslaget till rese- och transpostkostnader, fornlemniugars vård, lys
Akademien

för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag å tillhopa 21,400 kronor) ...

| Musikaliska akademien ...............................................................................................................

! Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande belopp........................................................................

Tillkommer: förböjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetengarnas

ordnande .............................................................................................................

i

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

47

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Transport; 4,092,566

eller tillsammans

68,887: —

1,155: —

273,525:

6,200:

279,725

75.000

95.000

15.000

20.000

förslagsanslag

2,880,000:

265,000:

484,725

12,000

3,145,000

40.000

30.000

25.000

45,000:

55,000:

belopp ...........

hållning m. m.

skapligt biträde vid samlin
-

27,750:

1,000:

66,050:

500: —

62,622

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Summa.

3,736,725)

370,400;

37,150

389,675

32,741

8,250

47,200

7,700

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

60,800

44,900

66,550

Kronor.

53,820

1,010

| 354,541

4,100

700

Kronor. | ö.

4,500,9271—

67,732

3,736,725

370,400!-

37,1501-

389,675j

33,441-

8,250;-

47,200;

7,700;-

ioo,oooj
3,

000

8,250

44,980

28,750

60,800

44,900

66,550

Transport! 9,142,259| —| 55,530}—| 358,641)9,556,430

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma.......................................................................................

Institutet för blinda ........................................................................................................

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och

Fattigvården i Stockholm och landsorten. Nuvarande belopp................................................. ...

Anslaget ersättningar minskas med 120 kronor och det kontanta anslaget höjes med 128 kronor,

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag. Nuvarande belopp .................................................

Ökas med.................................................................................................................................

Lasaretts underhåll................................................................:.............................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag. Nuvarande belopp ..............................................................

Ökas med ...........................................................................................................................

Stora barnhuset i Stockholm. Nuvarande belopp ..................................................................

Anslaget: Ersättningar, 51,100 kronor, uteslutes, hvaremot det kontanta anslaget höjes med

anslaget således i sin helhet med ......................................................................................

Frimurarebarnhuset.................................................................................................................

Barnhusen i landsorterna. Nuvarande belopp..............................................................•••••_.......

Anslaget: Ersättningar, 29,350 kronor, uteslutes, och i stället uppföres såsom anvisning i

anslaget minskas med .........................................................................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag .........................................................

Kyrkors underhåll.........................................................................................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, reservationsanslag........................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp.....................................................................

Ökas med.................................................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp .........................

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................................................................................

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

49

blinda barn ....................

utgörande höjningen alltså

49,250 kronor, och minskas

kontant 28,880 kronor, hvadan

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning, på förslag.

kontant.

Summa.

kyrkotionde.

Ihrsattningar.

Kronor.

O.

Kronor.

0.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

9,142,259

—

55,530

—

358,641

—

9,556,430

—

60,000

21,000

—

50,000

—

131,000

_

___

_

_ _

131,000

9,582

—

8

—

9,270

—

- -

_

320

_

9,590

35,000

—

40,000

—

75,000

—

- -

_

_ __

_

75,000

36,325

—

4,360

—

6,280

_

46,965

_

450,000

—

150,000

—

600,000

_

- -

_

_ _

_

600,000

__

79,850

—

1,850

—

78,000

.

. _

_

__

78,000

2,750

—

- -

—

- -

—

2,750

—

29,350: —

970

—

28,380

_

__

_

__

28,380

25,000

—

- -

—

- -

—

25,000

_

6,528

—

193,800

—

170,000

—

369,828

—

24,000

—

24,000

_

51,000

—

29,000: —

80,000

—

80,000

.

1,500

—

1,500

—

22,148

—

2

—

22,146

—

- -

—

_ _

_

22,146

__

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Summa

10,277,158|—

253,190

—

535,241

—

11,065,589

—

1

Bill. till Biksd. Frot. 1886. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 10 Raft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 45

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Ecklesiastikdepartementet

i

Riksarkivet.

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som

äro af vigt för fäderneslandets historia ....

............. 3,000: -

„ uppförande af en tillbyggnad åt riksarkivet

........... 250,000: —

253,000

—1

N ationalnmseum.

Till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella sam-

lingar ..........................................................

4,000

Lifrustkamniaren.

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarne m. in. .......................

5,800

_

Domkapitlens expeditioner.

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner

3,716

—

Domkyrkorna.

Till restauration af Upsala domkyrka ...............

.............. 70,000: —

„ d:o af Skara d:o .............

.............. 35,000: —

105,000

—

Universiteten.

Till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala.

............. 3,000: —

„ „ d:o d:o i Lund .

............ 2,950: —

Transport 5,950: —

371,516

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

51

Transport 5,950:

Till det matematiska seminariet i Upsala........................ 1,500:

„ „ d:o <l:o i Lund ....................... 1,000:

„ ändringar och reparationer af konsistoriehuset, kemiska

byggnaden och f. d. länslasarettshuset i Upsala... 18,000:

„ förändrad inredning m. m. af den gustavianska byggnaden

i Upsala för den zoologiska institutionens behof 35,000:

„ inredning af den nya byggnaden för patologisktanatomiska

institutionen i Lund samt anskaffande

af vetenskaplig materiel för institutionen ........... 5,000

„ uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska

institutionen i Lund .................................... 10,000

„ offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska

observatoriet i Lund utförda zonobservationer...... 3,000

„ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ............................................................. 1,500

Kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ................................................................... 900

„ instrument, apparater och åskådningsmateriel för den

hygieniska institutionen .................................... 1,500

! „ en medicinsk-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn........................ 1,800

Allmänna läroverken.

I För tillfällig löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk 336,975

Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande^språk 6,000

„ arfvoden åt extra lärare ....................................... 40,000

Högre lärarinneseminariet.

j För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk

Pedagogierna.

| För tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga

pedagogierna.................................................................................

Folkundervisningen.

För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

371,516

80,950

4,200

382,975:-

4,000j
8,

750

Transport | 852,391!

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

Kronor.

83,300

35,000

Transport j 852,391

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arf
voden

åt musiklärare vid dessa seminarier............... 33,300: — j

Till byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Umeå ... 35,000: —

„ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel... 15,000: —

De tekniska läroverken.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnaderna för deras inspektion.........................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

För tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar

åt provinsialläkare ............................................. 20,000: —

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper... 1,200: —

„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar

........................................................ 4,000: —

Veterinärundervisningen.

Till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara ........................................................................

Vetenskapsakademien.

Till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning

af en utaf Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad

teori för himlakropparnes rörelser.........................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

............................................................... 4,000: —

» undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. in................................................... 3,200: —

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum 2,000: —

Naturhistoriska riksmuseum.

Tillfällig förhöjning i anslaget till materiel, till inköp

af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid de naturhistoriska samlingarnes ordnande...... 1,000: —

Transport 1,000: — 1,020,491

25,200

12,400

3,000

9,200

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 45.

53

1

Kronor, j

|

Ö.

Transport

1,000: —

1,020,491

—

Till

ritningars utförande vid naturhistoriska riksmuseum

1,000: —

2,000

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

i Till

uppförande af byggnader åt institutet för blinda ...

200,000: —

11

uppehållande af nämnda instituts verksamhet .........

21,000: —

11

tryckning af blindskrifter........................................

2,500: —

ii

understöd åt blindlärareelever...................................

1,200: —

en blindskola i Yexiö..............................................

11,000: —

en handtverksskola i Kristinehamn för blinda ........

7,000: —

11

uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma.......................................

49,200: —

291,900

_

Hospitalsvård en.

Till

hospitalsanläggningen vid Kristinehamn....................

148,570: —

uppförande af eu byggnad vid Nyköpings hospital

52,300: —

anordnande af en asyl för sinnessjuke invid och i

samband med Lunds hospital ............................

200,000: —

understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske .........................................................

7,500: —

408,370

--i

Diverse anslag.

Till

svenska fornskriftsällskapet.....................................

2,000: —

n

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

i utländska hamnar................................................

10,000: —

nordiska museet......................................................

16,000: —

31

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Ny-

are bidrag till kännedom om de svenska lands- målen och svenskt folklif* ..................................

3,150: —

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

matematica“.........................................................

4,000: —

n

understöd för utgifvande af “Nordisk Familjebok''*...

5,000: —

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.......

15,000: -

v

fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i södra

och mellersta Sverige, inköp af instrument med

tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmätnings- stationer m. m......................................................

11,700: —

utgifning af skrifter till nykterhetens befrämjande

8,000; -

i 74,850

j-

Summa

1,797,611

1-

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 10 Häft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.