Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 48

1886-05-05 · 11 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:48, Riksdagens Skrifvelse N:o 48

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

N:o 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1886.

— — — — Andra Kammaren den fi — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, dels om fullbordande af stambanan

Bräckt—Sollefteå, dels om beviljadt anslag till en stambana

genom öfre Norrland, dels angående beviljadt låneunderstöd

för anläggning af jernväg från Göteborg till Varberg och

dels om anvisande af statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars

understödjande medelst lån.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40 och Memorial N:o 45.)

Till Konungen.

l:o.

.1 Eders Kong]. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

och behof har Eders Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till arbetena

å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, för år 1887 anvisa ett anslag af

750,000 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen, till

arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, för år 1887 anvisat

ett anslag af 750,000 kronor.

2:o.

1 en den 29 sistlidne Januari afbiten proposition (N:o 19) har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att en stambana af

opaginerad Kontrollera mot PDF

r*

O

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som de. öfriga stambanorna

genom Norrland, men med iakttagande af vissa förenklingar i

byggnadssättet, skulle anläggas från Sollefteå eller lämplig punkt i dess

närhet öfver Skorped, Vännäs och Uddfors till Öfver-Luleå, med rätt för

Eders Kong! Magt. att närmare förordna om de orter, jernvägen borde

genomgå,

samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 anvisa ett

särskilt anslag af en million kronor.

Då statens jernvägsanläggning mellan Bräcke och Sollefteå under

nästkommande år 1887 varder fullbordad, och arbetena å statsbanorna

Söderhamn—Kilafors och Sundsvall—Torpshammar redan under

nästkommande sommar afslutas, är det högst naturligt, att Eders Kongl.

Magt förelagt innevarande års Riksdag frågan om ytterligare fortsättning

af statens jernvägsbyggnader i Norrland. Visserligen återstår att

under 1887 och möjligen någon del af 1888 fullfölja och fullborda arbetena

å banan Hudiksvall—Ljusdal, men så vida icke beslut om jernvägsbyggnadernas

fortsättning norrut af innevarande års Riksdag fattas,

måste, såsom Statsrådet och Chefen för Civildepartementet upplyst, eu

väsentlig inskränkning i statens jernvägsbyggnader år 1887 företagas.

En sådan inskränkning skulle dock ej kunna ega rum utan känbara

olägenheter.

För tusentals arbetare skulle tillfället till arbetsförtjenst minskas,

för den inhemska industrien minskades tillfället till afsättning af sådana

effekter för jernvägsbehof, som kunna af densamma åstadkommas;

inventarier och materiel, som varit vid statsbanebyggnaderna_ använda,

måste, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, säkerligen

med betydlig förlust, realiseras för att, om beslut om dessa byggnadsarbetens

återupptagande kort derefter komma att fattas, med stor kostnad

a nyo anskaffas, och en mängd ingeniörer och arbetare,, som genom

vunnen ''erfarenhet blifvit särdeles lämplige att användas vid jernvägsbyggnaderna

i Norrland, måste afskedas, sannolikt till ej ringa olägenhet

för staten, om och när byggnadsarbetet åter skulle taga sin

början.

Att sådant mycket snart kornme att ega rum, torde med visshet

kunna antagas. Starka skäl, af flerfaldig natur, tala derför.

Af hvad här ofvan blifvit ur statsrådsprotokollet anfördt framgår

ovedersägligen, att Norrland är stad! i eu utveckling, som visar sig i

ökad folkmängd och företagsamhet, men som enligt sakens .natur ej

kan annat än hämmas deraf, att bristen på kommunikationer i så hög

grad försvårar tillvaratagandet af denna landsdels rika och mångfal
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 48,

diga naturliga produkter. I samma mån Norrlands utveckling fortskrider

— och den kan enligt Riksdagens uppfattning i vissa delar af de

norra landskapen blifva högst betydlig — i samma män vinner landet

i sin helhet derpå, och särskild! staten har ett mycket stort intresse

att i Norrland tillgodose, beroende på det ökade värde, dess skogsdomäner

skulle genom förbättrade kommunikationer erhålla. För Norrland

sjelf! är det naturligtvis ett trängande behof, som nog förtjena]- att af statsmakterna fortfarande behjertas, ocli hvars tillgodoseende ej

utan obillighet torde kunna afvisas, att sättas i eu bättre förbindelse

med de öfriga delarne af riket än den, som sjöledes kan ega rum och

hvilken vanligen under halfva året är stängd.

De ekonomiska fördelar, fortsättandet af statens jernvägsbyggnader

i Norrland medföra och Indika naturligtvis endast gradvis kunde

uppnås, innefatta likväl ej den enda hänsynen vid förevarande frågas

bedömande. Äfven andra skäl, i sig sjelfva af giltig beskaffenhet,

tala för dessa arbetens fortsättande.

För landets försvar synes en lämplig och snabb förbindelse mellan

Norrland och rikets öfriga delar vara af stor vigt, i vissa fall nära

nog nödvändig, och äfven ur politisk synpunkt framträder hänsynen

till de nordligare delarne af vårt land med ett oafvisligt kraf på uppmärksamhet.

En stor mängd af inbyggarne der är af finskt ursprung;

alla äro de i större eller mindre grad beroende af de tillfällen till

lättadt förvärf och ökad utveckling, som ett förbättrad! eller åtminstone

någorlunda tillgodosedt kommunikationsväsende medför. Åt öster nalkas

de finska jernvägarne allt mera den svenska gränsen; åt vester är

redan påbörjad eu hufvudsakligen af utländingar beroende jernvägsanläggning;

åstadkommandet åter af ständiga kommunikationer söderut,

till det egna landets öfriga delar, är ännu beroende på Riksdagens

blifvande beslut. Dessa böra och kunna dock, enligt Riksdagens åsigt,

endast småningom och med aktgifvande jemväl på andra statsbehof!?

tillgodoseende fattas.

Enligt det Eders Kongl. Majrts proposition bifogade statsrådsprotokoll

och det af komiterade afgifna betänkande äro utsigterna till

trafik å den föreslagna jo mvägen ej ogynsamma. Komiterade hafva

antagit nettoinkomsten af den föreslagna jernvägen till 2,sr procent å

byggnadskapitalet, detta senare beräknadt till 27 1 2 millioner. Denna

inkomst skulle visserligen ej vara att omedelbart påräkna, men redan

under jernvägens första skede har nettoinkomsten beräknats till 1,«

procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

■i

Icke dess mindre, och äfven med erkännande deraf att jernvägens

anläggning påkallas af ej blott ekonomiska och lokala, utan äfven

strategiska och politiska skal, anser Riksdagen nödig varsamhet kräfva,

att Riksdagen ej beslutar utförande af eu så stor jern vägsanläggning,

som Eders Kong! Maj:t föreslagit, från'' Sollefteå ända till Luleå, utan

inskränker sig till det afgörande, som nu kan vara behöflig^ och lämpligt,

och derigenom åt kommande Riksdagar bevarar möjligheten att,

etter då sig företeende omständigheter, besluta, huru vida ifrågavarande

jernvägsarbeten böra ytterligare fortsättas eller icke.

Riksdagen bär förestält sig, att det lämpligaste vore att nu stanna

vid ett beslut, ungefärligen likartadt med det, hvilket 1881 års Riksdag,

i enlighet med Eders Kongl. Mapts förslag, fattade om fortsättningen

af statens jernvägsbyggnader i Norrland. Önskvärdheten af dessa

jernvägsbyggnaders fullföljande så långt norr ut som möjligt var lika

stor då som nu, må hända endast med den skilnad, som föranledes af

de önska jernvägsliniernas sedan dess åvägabragta utförande ännu

längre norrut och den häraf betingade nödvändigheten att äfven å den

svenska sidan al Bottniska viken fortgå med jernvägsarbetet. Statsmakterna

stannade likväl vid beslutet om utförande af linien Bräcke.......

Sollefteå, beräknad att kosta 11,250,000 kronor.

Riksdagen håller före, att äfven för det närvarande bör beslutas

anläggning endast af en dylik kortare bana, så mycket hellre som det

dels ej torde vara af något behof påkalladt att redan nu meddela beslut

om arbeten, Indika till stor del ej på läng tid kunna utföras, dels

ej synes lämpligt att gå kommande Riksdagar i förväg i vidsträcktare

man, än för närvarande kan vara nödigt.

Då de finska jernvägarne under innevarande är blifva färdiga så

långt norr ut som till Uleåborg, ungefär midt för Piteå, torde likväl

den del åt den föreslagna jernvägslinien, om hvars utförande beslut

nu måste fattas, ej lämpligen kunna tilltagas allt för kort. Riksdagen

har ansett sig böra besluta jernvägens fortsättning från Sollefteå till

Vännäs.

Denna punkt har synts lämplig, dels emedan den ligger temligen

nära den första stad, Umeå, hvars breddgrad mötes vid jernbanans

dragande från Sollefteå norrut, och dels emedan Vännäs redan nu är

eu ort af ej ringa betydenhet, vid hvilken flera stora landsvägar åt olika

delar af landet sammanknytas.

Visserligen äro beträffande den föreslagna banans sträckning till

Vännäs endast vissa hufvudpunkter af Eders Kongl. Magt angifva; och

då mellan Skorped och Vännäs alternativa linier förekomma, har Riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

dagen velat förbehålla sig rätt att, innan linien mellan Skorped och

Vännäs slutligen fastställes, få densamma sig förelagd till pröfning, men

dä alla i frågan hörda myndigheter förenat sig om Vännäs, och denna

ort således säkerligen blir eu punkt på jernvägslinien, huru än dennas

sträckning i öfrigt må bestämmas, synes det fördelaktigt att redan nu

besluta banans framdragande till denna punkt, emedan vetskapen härom

på förhand torde i orten framkalla anläggningar och åtgärder, Indika i

sin ordning medföra, att ökad trafik å banan kan uppkomma förr än eljest

skulle ega rum.

Vidare förkommer, att kostnaden, beräknad till omkring 13,400,000

kronor för anläggning af jernvägslinien Sollefteå—Vännäs, ej betydligt

öfverstiger det här ofvan angifna belopp, med livilket Riksdagen 1881,

då linien B räcke—Sollefteå förevar, beslöt fortsätta jernbanebyggandet

i Norrland.

Lika med Statsrådet och Chefen för Civildepartementet anser Riksdagen

det önskvärd!, att så stor del af arbetet, som tjenlig^ och möjligt

kan vara, utföres vare sig på beting eller, efter pröfning af infordrade

anbud, på entreprenad.

I fråga om de årliga summor, som å den föréslagna jernvägen

skulle nedläggas, delar Riksdagen ej till fullo de af Statsrådet och

Chefen för Civildepartementet uttalade åsigter, enligt hvilka 4,000,000

kronor om året skulle dertill användas. Då trafiken å banan till eu

början antagligen ej kan blifva betydlig och i följd häraf rentabiliteten

måste blifva ringa, kräfva försigtigheten och omsorgen om statens finanser,

att upplåningen för ändamålet så vidt möjligt inskränkes. Riksdagen

har derföre ansett, att de medel, som för anläggningen erfordras, borde

till eu del, i män af tillgång, anvisas till utgående å riksstaten. 1 öfverensstämmelse

härmed har ock Riksdagen antagit, att det arliga anslagsbelopp,

som utan olägenhet kan anslås, måste väsentligen understiga

4.000. 000 kronor och ungefärligen motsvara det årsbelopp af omkring

2.000. 000 kronor, som användts pa jernvägslinien mellan Bräcke och

Sollefteå. Visserligen komme anläggningen härigenom att kräfva längre

tid än eljest, men i samma mån vunnes ock en vid blifvande frågor

om jernvägens fortsättning norrut vigtig erfarenhet om huru trafiken

å de redan färdiga jernbanorna i Norrland utvecklat sig.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att Vesterbottens kommuner utfäst

sig lemna afrösningsjord utan lösen, hvarigenom anläggningskostnaden

i detta län skulle något minskas. I betraktande deraf, att den

trafikinkomst, som af de ifrågasatta norrländska jernvägarne synes

kunna påräknas, torde väsentligen komma att understiga trafikinkomsten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

(

å statens öfriga jern vägar samt att i följd deraf statens uppoffring för

dessa norrländska banor måste blifva större än för öfriga statsjernvägars

byggande, synes vid blifvande norrländska jern vägars anläggningbilligheten

kräfva, att orterna på något sätt deltaga i kostnaden. Vesterbottens

län har ock insett rättvisan häraf och fördenskull gjort sitt

nyssberörda erbjudande beträffande afståendet af afrösningsjord. Staten

lärer dock, beträffande ifrågavarande jernvägsanl äggning, vare sig i

Vesterbotten eller Vesternorrland eller Norrbotten, ej rätteligen böra

behöfva vidkännas kostnaden för förvärfvande af någon de! af den för

anläggningen erforderliga, värr sig afrösningsjord eller annan mark,

eller för gäldande af några med markens förvärfvande eller disponerande

sammanhang egande ersättningar, och Riksdagen har ansett sig böra

meddela en bestämmelse i sådant syfte.

I sammanhang med behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda

proposition har Riksdagen till pröfning förehaft en inom Andra

Kammaren väckt motion, i hvilken föreslagits Riksdagen att besluta, att

vid förekommande frågor om bifall till vidare byggande af statsbanor

det vilkor måtte dervid inrymmas, att räler dertill skulle användas uteslutande

af svensk tillverkning. Riksdagen har ej funnit skäl föreskrifva

ett sådant vilkor för fortsatt stambanebyggande, helst Riksdagen är förvissad,

att Eders Kongl. Maj:t ej lärer underlåta att på så väl ifrågavarande

som alla andra områden, der staten är i tillfälle att för sina

behof använda alstren af svensk industri och produktionsförmåga, tillse,

att sådant eger rum så vidsträckt, som förhållandena, utan åsidosättande

af andra samhällsintressen, medgifva.

1 öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts, har Eders Kongl.

Maj:ts ifrågavarande proposition blifvit på det sätt af Riksdagen bifallen,

att Riksdagen dels beslutat, att en stambana af samma spårvidd

och med samma öfverbyggnad som de öfriga stambanorna genom Norrland,

men med iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet skall

anläggas från Sollefteå eller lämplig, punkt i dess närhet öfver Skorped

till Vännäs, med rätt för Eders Kong]. Maj:t att närmare förordna om

de orter å Union mellan banans utgångspunkt och Skorped, Indika jernvägen

bör genomgå, samt under vilkor i öfrigt, att försl ag till jernvägens

sträckning mellan Skorped och Vännäs varder för en kommande Riksdag

framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen

kostnadsfritt för staten afstå all för anläggningen erforderlig mark eller

ock lemna staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full

dispositions- och eganderätt till sådan mark kan medföra;

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

dels ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 anvisat

ett anslag af eu million kronor.

3:o.

Eders Kongl. Maj:t bär i eu den 2 sistlidne Februari afgifven

proposition (N:o 25) föreslagit Riksdagen att bevilja och ställa till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner sextioåtta tusen

kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands jernväg saktiebolag

och utgå med ena hälften under år 1887 och med andra hälften under

år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande af

enskilda j er nv ägs anläggningar blifvit af 1881 års Riksdag faststälda

eller vid innevarande riksdag kunde vara stadgade.

Med bifall till denna Eders Kongl. Maj:ts proposition har Riksdagen

beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp åt

två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs

—Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under år 1887

och med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser,

som för understödjande af enskilda jern vägsanläggningar blifvit

af innevarande Riksdag stadgade och i punkten 4:o här nedan finnas

angifna.

4:o.

Angående understödjande af enskilda jernvägsanläggnmgar medelst lån

hafva åtskilliga förslag blifvit af enskilde motionärer inom Riksdagen

väckta.

Som bekant äro, för tiden efter innevarande års utgång, några

statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggnmgar ej af

Riksdagen anvisade.

Att staten bör medelst lån befrämja dylika anläggningar är redan

genom 1871, 1876 och 1881 års Riksdagars beslut så erkändt, att någon

mera genomförd utredning i detta hänseende ej nu ansetts erforderlig.

Om, i öfverensstämmelse med den vid punkten 2:o här ofvan uttryckta

åsigt, statens egna jernvägsarbeten hädanefter skulle komma att ega

rum i mindre omfång än hittills, torde häri ligga ännu ett skäl att ej

upphöra med understödjande af de enskilda jernvägsanläggningarne.

I afseende å sättet härför har Riksdagen ansett det bästa vara

att, såsom nu redan skett för tre femårsperioder, af hvilka den sista

med innevarande års slut utgår, Riksdagen ställer nödiga medel till

Eders Kongl. Maj:ts disposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 48. g

Riksdagen har vid sådant förhållande derutöfver nu endast att

meddela bestämmelser i fråga om belopp och vilkor.

För bedömande ^af hvilket belopp kan vara lämpligt har Riksdagen

tagit del af från Kong!. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållna

dels å jernvägar, som erhållit koncession, men hvarå arbetet

ej påbörjats, dels å föreslagna jernvägar, som ännu ej erhållit koncession

Den beräknade kostnaden för de förra slutar å 5,662,000 kronor för de

senate åtel. å 34,686,400 kronor, i hvilket belopp den beräknade kostnaden

för jernvägar, för Indika anslag utan återbetalningsskyldie-het

begärts, ingår med 20,255,800 kronor.

^eia a^ ifrågasätta jernvägarne komma antagligen ej till utforande,

för en stor del af dem torde understöd medelst statslån ej

inågåkomma eller lämpligen böra beviljas; och då härtill kommer, att

till följd af det här ofvan under punkten 3:o anmälda beslut, något lån

föi jernyägen Varberg Göteborg ej behöfver ur lånefonden utgå samt

anläggningen af en i enskild motion inom Riksdagen föreslagen jernväg

flan Mola till Karlstad eller annan förbindelse mellan Dalarne och Vermland

är förenad med allt för stor kostnad för att denna bana, helst

innan frågan blir vederbörligen utredd, må kunna vid bestämmande af

en allmän fonds belopp tagas i betraktande, och enär ett belopp af

5,000,000 kronor, sammanlagdt med de till jernvägen Varbero-—Göteborg

beviljade 2,068,000 kronor, tillhopa 7,068,000 kronor, ungefärligen

motsvarar den summa af tillhopa 7,345,500 kronor, som för de fem

åren 1882—1886 blifvit. till låneunderstöd åt enskilda jernvägar anvisad

liar Riksdagen funnit beloppet kunna nu likasom år 1881 begränsas

till 5,000,000 kronor, att under loppet af fem år med 1,000,000 kronor

om året utgå.

o ^ li aga om vilkoren har Riksdagen ej funnit anledning besluta

någon ändring i de år 1881 af Riksdagen i enahanda afseende gifna

bestämmelser. ö

. Visserligen är staten för det närvarande i tillfälle att upplåna

penningar på något billigare vilkor än sistnämnda år, i det att statens

senast under innevarande år verkstälda upplåning skett till en ränta

s101,j, effektivt understigit fyra procent. Men då medelräntan å statsskulden

i dess helhet är omkring 4,35 procent; då 4''h procent ränta är

bestämd för de bolag, hvilka erhållit till eu del ännu ej lvftade lån ur

1881 års fond; då statens räntefot vid utlåning för andra ändamål än

jernvägar, såsom från odlingslånefonden, är likaledes 4Va procent; och

då någon obillighet så mycket mindre kan anses vara förenad’med

denna räntefots bibehållande för de jernvägsbolag, om hvilka nu är

Bih. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

fråga, som dessa, enligt de allmänna vilkoren, skulle, förutom nämnda

i sig sjelf jemförelsevis låga ränta, åtnjuta förmånen af ett långt anstånd

med erläggande af de tre första årens ränta, har Riksdagen ansett

räntefoten för närvarande böra vid fyra och en half procent bibehållas.

På grund af hvad här ofvan anförts har Riksdagen till låneunderstöd

för enskilda jernvägar beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts

disposition ett extra anslag af 5,0(30,000 kronor, att utgå under fem år

från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,

som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Eders Kongl.

Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade

enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Eders Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestäm’

melser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kongl.

Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra,

varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda

kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälaa kostnadsförslaget samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Eders Kongl. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af

dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till

dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående

ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar

och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän

trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Eders Kongl. Maj:t st}u''ka, att det förfogar

öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till

iernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den

beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 48. 11

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott

till jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra

och en half för hundra oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

dag, då, enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall

vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med

hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd

icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter

nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig

och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader

och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet

för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande

försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för

statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas

stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade

statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i

bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte

ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för

dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens

blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Eders Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen

för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor

att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,

samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall

vara skyldigt underkasta sig så val de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma,

som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Eders Kongl.

Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders

Kongl. Maj:t så p ro tvär lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning

undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition,

hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person

med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott

jemte grustägter, som kunna vara disponibla.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 5 Maj 1886,

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.