Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 51

3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:51, Riksdagens Skrifvelse N:o 51

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

o

N:o 51.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1886.

-— — — — Ändra Kammaren den 8 Maj —

Riksdagens skrifvelse Ull Konungen, angående höjande af högsta

delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning.

(Första Kammarens Tilltalliga Utskotts N:o 3 Utlåtande N:o 10

och Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Utlåtande N:o 12.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion tiar blifvit föreslaget att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af

åtgärder i syfte att få högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning

höjdt från 1,000 kronor till 1,200 kronor.

Till stöd för denna framställning har, bland annat, blifvit anfördt, att

år 1867, då pensionsinrättningen började sin verksamhet, minimibeloppet,

efter hvithet skoldistrikt var förbundet att ingå i densamma för sina folkskolelärare

tjenster, utgjorde 400 kronor, under det att det högsta beloppet,

efter hvilket det var medgifvet att i pensionsinrättningen vinna delaktighet,

sattes till 1,000 kronor. Under den sedermera gångna tiden hade det

förra beloppet blifvit höjdt till 600 kronor, men det senare, eller maximibeloppet,

förblifvit oförändradt. Dock hade de högsta lönebeloppen för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

folkskolelärare sedan år 1867 stigit i väsentligt högre grad än minimilönen,

så att det nu funnes skoldistrikt, som gåfve sina lärare en lön af

inemot 3,000 kronor. Den högsta pension, desse lärare för närvarande

kunde erhålla, vore dock endast 750 kronor, hvilket belopp ej stode i

rimlig proportion till deras lön.

Något förhöjdt statsbidrag vore ej erforderligt för den ifrågasatta förändringen.

Skoldistriktens bidrag till pensionsinrättningen ökades nemligen

i samma mån delaktighet för läraretjensterna begärdes och erhölles efter

högre lönebelopp; vidare uppginge antalet af de folkskolelärare^''enster, hvilka

vid 1884 års slut voro delaktiga efter högsta beloppet eller 1,000 kronor,

endast till 181 förutom 7 läraretjenster vid seminarierna, under det att

hela antalet läraretjenster, för hvilka delaktighet vunnits, samtidigt varit

4,724. Det komme ock säkerligen att dröja ganska länge, innan ens alla

dessa tjenster skulle blifva uppflyttade till högre delaktiglietsbelopp, om

sådant medgåfves; och slutligen befinner sig pensionsinrättningen i mycket

god ekonomisk ställning, till bevis hvarpå anförts, att under år 1884 inkomsterna

uppgått till mer än dubbelt mot utgifterna.

T det komitébetänkaude, afgifvet den 19 December 1864, genom hvilket

bildandet af folkskolelärarnes pensionsinrättning förbereddes, föreslogs

såsom obligatoriskt minsta delaktiglietsbelopp minimilönen och såsom medgifna

högsta delaktighetsbelopp 1,000 kronor. Dessa sålunda föreslagna

bestämmelser gillades af Rikets Ständer vid 1865—66 årens riksdag och

intogos sedan i pensionsinrättningens reglemente af den 30 November 1866.

Sedan ålderstillägg blifvit föreskrifna, år 1871 att utgå efter 10 års tjenstgöring

och år 1873 att utgå efter 5 års tjenstgöring, ändrades bestämmelsen

om minsta delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen genom Kongl.

kungörelsen den 15 Oktober 1875 sålunda, att detta belopp derefter skulle

utgöras af »det högsta lönebelopp, hvaraf lärare, på grund af tjensteålder,

enligt gällande författning eger att komma i åtnjutande». Härigenom höjdes

minsta delaktighetsbeloppet, som år 1873 genom minimilönens höjande

blifvit 500 kronor, till sitt nuvarande belopp eller 600 kronor, hvaremot

det största delaktighetsbeloppet åter allt fortfarande är detsamma, som från

början blifvit bestämdt, eller endast 1,000 kronor.

Med anledning häraf, och då en förhöjning af högsta delaktighetsbeloppet

i pensionsinrättningen, på sätt ofvan blifvit antydt, sannolikt icke

skulle behöfva medföra eu ökning i statens nuvarande utgifter för folkskolelärarnes

pensionering samt synes af hillighetsskäl vara påkallad, får Riksdagen

anhålla, att Eders Kongl. Maj: t ville låta utreda, hvilket inflytande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdag em Skrifvelse N:o 52.

eu förhöjning af högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättuing

från 1,000 kronor till 1,200 kronor skulle utöfva på nämnda

inrättnings samt folkskolelärare es enke- och pupillkassas förmåga att uppfylla

sina förbindelser, samt, för den händelse den ifrågasatta förhöjningen

kan ske utan afsevärdt ytterligare tillskott från statsverket, för Riksdagen

i ämnet framlägga förslag.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 8 Maj 1880.

N o 52.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1880.

— — — — Andra Kammaren den 8 Maj —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om vidtagande af åtgärder

för afskaffande af leollekter för statsändamål,

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 6

och Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 3 Utlåtande N:o 31.)

Till Konungen.

De mest allmänna af de i rikets kyrkor insamlade kollekter, från hvilka

understöd och bidrag utgå åt sådana inrättningar, om hvilkas upprätthållande

staten, landsting eller kommuner hufvudsakligen draga försorg, utgöras

af dem, som blifvit anslagna till sjömanshusen i riket, enligt reglementet

för sjömanshusen den 4 Mars 1870 § 37, till allmänna institutet för

döfstumma och blinda, enligt Kongl. bref den 29 Augusti 1825, till stiftens

byggnadskassor, enligt stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 November

1878 § 135, till länslasaretten, enligt instruktionen för direktionerna öfver

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.