Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 54

1886-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:54, Riksdagens Skrifvelse N:o 54

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

N:o 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1886.

— — — — Andra Kammaren den 12 Maj —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om att åt vissa å

kronans utarrenderade egendomar bosatta lägenhetsinnehafvare

bereda tryggad besittning af de lägenheter

de innehafva.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.)

Till Konungen.

Den 22:dra punkten i de till Kiksdagens antagande af Eders Kongl.

Maj:t i proposition af den 23 December 1881 föreslagna grunder för förvaltningen

af kronans domäner var af följande lydelse: »Arrendator ege ej att,

utan Domänstyrelsens medgifvande, borttaga å egendom befintliga torp eller

anlägga nya.» Men då kronan syntes böra tillse, att torparne å statens

utarrenderade egendomar icke betungades genom oskäligt hårda kontraktsvilkor,

och Riksdagen ansåg att, ehuru torpare visserligen å ena sidan borde

genom kontrakt tillförbindas att fullgöra de prestationer, hvilka med torpets

innehafvande vore förenade, arrendatorn å andra sidan icke borde ega

rätt att utkräfva dyrare pålagor, än hvad som vid egendomens uppskattning

till utarrendering af uppskattningsnämnden beräknats af sådan lägenhet skola

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

utgå, beslöt Kiksdagen göra följande tillägg till berörda punkt, nemligen:

»och ege arrendatorn ej heller att utan Domänstyrelsens medgifvande pålägga

egendomens torpare afgäld eller besvär utöfver hvad som vid egendomens

uppskattning blifvit af uppskattningsnämnden bestämdt.»

Den omtanke om de å statsdomänerna befintliga torpare, som legat till

grund för Eiksdagens anförda beslut, har synts Kiksdagen böra, så vidt

sig göra låter, utsträckas äfven till de lägenhetsinnehafvare å statens utarrenderade

egendomar, livilka derå uppfört egna bostäder och odlat mark

kring bostäderna. Ehuru dessa visserligen i allmänhet icke torde kunna

åberopa laglig rätt till besittningen af den mark, de bebyggt och brukat,

synes dock den omständighet, att de i god tro under en följd af år innehaft

och nedlagt arbete på denna mark, innebära giltig anledning till att

dem i någon mån beredes skydd i deras af markens fortfarande besittning

beroende ekonomiska ställning. Denna klass af torpare torde vara så talrik,

att omsorgen om densamma synes böra vara en för det allmänna vigtig

angelägenhet. Kiksdagen har visserligen icke förbisett, att genom legalisering

för någon viss tid af dessa torpares besittning af de lägenheter, de

utan laglig rätt innehafva, utarrenderingen af de egendomar, derå de bo,

möjligen skulle försvåras, och egendomarne stundom skulle komma att något

sjunka i arrendevärde, samt må hända äfven andra större olägenheter skulle

kunna föranledas; men om det ifrågasatta skyddet i besittningen, afseende

allenast dem bland ifrågavarande lägenhetsinnehafvare, som före tillämpningen

af ofvan nämnda författning af den 10 November 1882 bebyggt sina lägenheter,

icke komme att medföra ständig besittningsrätt, utan endast komme

att omfatta en jemförelsevis kortare tid, eller tiden under lägenhetsinnehafvarnes

och deras hustrurs lifstid, torde berörda, småningom försvinnande

olägenheter icke böra tilläggas allt för stor betydelse. Inom Kiksdagen har

förslag väckts derom, att vid dessa lägenhetsinnehafvares qvarsittande å lägenheterna

alltid skulle fästas det vilkor, att de skulle erlägga sina utskylder

i rätt tid samt icke göra sig skyldige till olaglighet och förargelseväckande

uppförande; och torde på sådant sätt i viss mån beredas ett skydd

för att arrendatorerne ej må varda för mycket besvärade af dessa på de

arrenderade egendomarne qvarboende lägenhetsinnehafvare.

Innan närmare utredning i förevarande ärende vunnits, har Kiksdagen

emellertid icke trott sig böra framkomma med något bestämdt förslag i

ämnet, utan velat hos Eders Kong! Maj:t anhålla om medverkan för vinnande

af den erforderliga utredningen; hvadan Kiksdagen får hos Eders

Kong!. Maj: t anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täckes låta utreda, om och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

i hvad män de å kronans utarrenderade jordbruksegendomar bosatta lägenhetsinnehafvare,

bvilka före tillämpningen af Kongl. kungörelsen den 10

November 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans

domäner uppfört och bebo dem sjelfva tillhöriga byggnader, må kunna beredas

någon tids tryggad besittning af de lägenheter, de innehafva, samt

till Riksdagen afgifva de förslag, som af bemälda utredning kunna föranledas.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 12 Maj 1886.

N:o 55,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1886.

— _ — — Andra Kammaren den 12 Maj —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om egande- och

dispositionsrätten till vissa under bruk och fabriker

skatteköpta hemman.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.)

Till Konungen.

De under bruken skatteköpta hemman, å hvilka finnas åbor, kunna

jemlikt Kongl. kungörelsen den 24 Maj 1878 skiljas från de bruk, till

hvilkas förmån hemmanen blifvit sålda till skatte, derigenom att åbon af

bruksegaren inköper skatterätten; och i sådan händelse förverkas icke densamma

genom brukets nedläggande. Denna omständighet skulle, på sätt

inom Riksdagen framhållits, kunna af en bruksegare begagnas på det sätt,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.