Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående tullbevillningen. Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1886. — •— — — Andra Kammaren den 16 — —

1886-05-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:69, Skrifvelse till Konungen angående tullbevillningen. Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1886. — •— — — Andra Kammaren den 16 — —

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

1

N:0 69.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående tullbevillningen.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1886.

— •— — — Andra Kammaren den 16 — —

(Bevillnings-Utskottets Betänkande Näs 1 och 11 samt Memorial Nås 2 och 14.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af frågan om tullbevillningen och i afseende

derå dels af Eders Kong]. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition, dels

enligt Eders Kongl. Maj:ts befallning till Riksdagens Bevillnings-Utskott

öfverlemnade handlingar, dels ock af inom Riksdagen gjorda framställningar,

har Riksdagen fattat här nedan omförmälda särskilda beslut.

Riksdagen har funnit mera betryggande kontrollåtgärder af nöden

beträffande verkliga beskaffenheten af den vara, som under benämning

af bränvin och sprit af vindrufvor på grund af 8 artikeln i gällande

handelstraktat med Frankrike får mot lägre tull, än den för

bränvin och sprit i allmänhet stadgade, till Sverige införas från Frankrike.

De qvantiteter bränvin och sprit, som på grund af traktatsenliga

intyg hit införas såsom af vindrufvor och i Frankrike tillverkade, äro

så betydande, att de uppenbarligen icke stå i rimligt förhållande till

den myckenhet af dylik vara, som i nämnda land tillverkas. Riksdagen

hänvisar i sådant afseende till följande utredning:

Enligt uppgifter, hemtade ur Annuaire statistique de la France

och, hvad åren 1883 och 1884 beträffar, ur Zeitschrift fur SpritinduBih.

till jRiksd. Prof. 1S86. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

strie, utgjorde Frankrikes kela produktion af bränvin och sprit af vin,

vindrufvor, cider och frukt:

Hektoliter

100 procent.

År

1875 ................................

................................ 717,732

11

1876 ..................................

................................... 645,837

11

1877 .................................

.................................. 224,289

11

1878 ..................................

.................................. 254,297

11

1879 .................................

................................... 147,185

11

1880 ...................................

.............................. 48,451

11

1881 ...................................

.............................. 61,840

V

1882 ...................................

................................. 55,387

11

1883 ..................................

.................................. 61,124

11

1884 ...............................

............................... 96,883

Liter

ä 50 procent.

129,167,400.

44.857.800.

50.859.400.

29.437.000.

9,690,200.

12.368.000.

11.077.400.

12.224.800.

19,376,600.

Under samma tid utgjorde, enligt Tableau général du Commerce

de la France, Frankrikes hela export af i Frankrike tillverkadt bränvin

och

sprit

af vin:

pa fat:

pa buteljer:

Hektoliter

Liter

Hektoliter

Liter

ä 100 procent.

ä 50 procent.

ä 100 procent.

å 50 procent.

o

År

1875

......... 212,342 =

42,468,400.........

.............. 80,171 =

16,034,200.

11

1876

......... 330,200 =

66,040,000.........

............. 86,774 =

17,354,800.

11

1877

......... 153,597 =

30,719,400........

.............. 78,172 =

15,634,400.

11

1878

......... 182,234 =

36,446,800.........

............ 70,787 =

14,157,400.

11

1879

....... 218,719 =

43,743,800........

.............. 66,948 =

13,389,600.

11

1880

........ 160,392 =

32,078,400........

............. 60,654 =

12,130,800.

11

1881

......... 153,928 =

30,785,600.........

............. 61,835 =

12,367,000.

11

1882

........ 133,426 =

26,685,200.........

.............. 59,255 =

11,851,000.

11

1883

......... 132,198 =

26,439,600.........

............. 66,176 =

13,235,200.

11

1884

......... 135,694 =

27,138,800.......

............. 67,386 =

13,477,200.

Exporten från Frankrike till Sverige

af franskt bränvin och sprit

af vin utgjorde:

Enligt franska

uppgifter

(Tableau général

du Commerce

de la France):

pa

fat:

Enligt svenska

uppgifter

(Kommerskollegii

berättelser):

År

1875

1876

1877

Hektoliter

100 procent.

10,726

Liter

50 procent.

2,145,200 .

8,399 = 1,679,800

9,931 = 1,986,200

Liter

å 50 procent.

1,296,143

1,554,477

1,424,933

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

3

på fat:

Enligt franska

uppgifter

(Tableau général

du Commerce

de la France):

n

11

v

11

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ij

ii

ii

ii

Enligt svenska

uppgifter

(Kommerskollegii

berättelser):

Hektoliter

Liter

Liter

ä 100 procent.

ä 50 procent.

å 50 procent.

1878 .........................

...... 5,862 -

1,172,400 ..............

............ 1,592,444

1879 ........................

..... 13,346 =

2,669,200 ..............

............ 1,702,076

1880 .......................

..... 11,463 =

2,292,600 ...............

............ 1,479,987

1881 .........................

..... 10,846 =

2,169,200 ...............

............ 1,624,450

1882 ........................

...... 5,974 =

1,194,800 ...............

.......... 1,362,798

1883 ........................

..... 6,779

1,355,800 ...............

.......... 1,236,058

1884 ...................

...... 7,350 =

1,470,000 .............

............ 1,217,709

1885 appr.

?

?

........... 1,116,000

på buteljer:

Hektoliter

Liter

Liter

å 100 procent

å 50 procent.

1875 ........................

- -

. . ...............

.............. 61,358

1876 ......................

...... 1,036 =

207,200 .................

.............. 96,975

1877 ........................

...... 1,191 =

238,200 ..................

............... 112,298

1878 ........................

...... 1,264 =

252,800 .................

............... 131,747

1879 ........................

........=

: . . .................

.............. 147,023

1880 ........................

...... 1,230 =

246,000 ................

............... 125,988

1881 ........................

....... 1,118 =

: 223,600 ..................

............... 115,154

1882 ........................

.........=

— — ..................

............... 104,609

1883 .......................

........—

: . . ..................

............... 100,952

1884 ........................

736 =

147,020 .................

............... 103,056

Af det förestående framgår nogsamt behofvet af den strängare

kontroll, hvarom ofvan talats. Uti ifrågavarande artikel af traktaten

har ock stipulerats, att derest vid dess tillämpning, der omförmälda

intyg skulle befinnas icke motsvara sitt ändamål, de förenade rikenas

regering skulle ega att gemensamt med den franska fastställa sådana

kontrollåtgärder, som ansåges tillfyllestgörande. Huru en sådan kontroll

må kunna åstadkommas är Riksdagen visserligen icke i tillfälle

att ens antydningsvis uppgifva. Men Riksdagen förutsätter, att det

skall stå i vederbörande regeringars förmåga att utfinna sådana åtgärder,

genom hvilka en dylik närmare kontroll kan beredas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

Ofvanmimnda traktat innehåller åtskilliga bestämmelser, hvilka

göra det omöjligt att i vår tulltaxa stadga lämpliga tullsatser för varor,

i afseende å hvilka vår inhemska industri icke utan fog synes

kräfva skydd mot utlandets konkurrens. Då emellertid i fråga om en

del af dessa artiklar, särskildt jernvägsskenor, maskinerier, redskap och

verktyg samt ångmaskiner och ångpannor, traktatens tariffbestämmelser

icke för Frankrike sjelft innebära afsevärdt gagn, samt å andra

sidan Sverige genom de yngre traktater, det ingått med Spanien och

Portugal, beredd Frankrike nya fördelar å den svenska marknaden, har

det synts Riksdagen som borde man, i betraktande af innehållet i 18

artikeln af förstnämnda traktat, kunna med skäl förvänta, att en framställning

hos frankrike om lättnader i traktatsbestämmelserna angående

nyss uppräknade artiklar skulle ega utsigt till framgång.

På grund af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, dels att

Eders Kong!. Maj:t täcktes, i enlighet med 8 artikeln af gällande handelstraktat

med Frankrike, beträffande den direkta införseln sjöledes af

bränvin och sprit af vindrufvor på fat från Frankrike söka med franska

regeringen träffa aftal om fastställandet af kontrollåtgärder, mera tillfyllestgörande

än de nuvarande, samt dels att, med stöd af 18 artikeln

i samma traktat, Eders Kongl. Maj:t ville hos franska regeringen söka

utverka sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den å fransk sida

betingade tullfrihet för jernvägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg

samt ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra.

I proposition af den 2 sistlidne Februari bär Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att besluta nedan nämnda ändringar i gällande

tulltaxa, nemligen:

l:o att tulltaxan beträffande artikeln ”hudar och skinn, pelsverk44

må erhålla följande förändrade lydelse:

“oberedda, alla slag ................................................................... fria

beredda, lösa:

blåräf-, bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-,

närtz-, sobel-, svarträf-, s. k. Kapska säl
samt

utter- .................................................

andra slag.....................................................

hopsydda skinn samt delvis arbetade och

fullfärdiga persedlar med pelsverk till

öfvertyg af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla,

mård, närtz, sobel, svarträf, s. k. Kapsk

säl samt utter ...............................................

andra slag ....................................................

1

1

kilogram 50 öre

n 25 ,,

1

1

11

11

4 kr.

9 “

^ ii •

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 69. 5

2:o att taxerubriken “hattar, färdiga eller halffärdiga“, må erhålla

följande lydelse:

“hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna till hattar

synbarligen ämnade s. k. “filtstumparsamt

3:o att taxerubriken “träd44 må sålunda ändras, att så väl öfverspunnen

koppar- eller bronstråd som enkla eller sammanförda kopparåder

bronstrådar, öfverdragna med s. k. isoleringsmassa af guttaperchakompositioner

eller dylikt, beläggas med eu tull af allenast, tio procent

af värdet.

Hvad Eders Kong!. Maj:t sålunda under l:o och 2:o föreslagit bär

Riksdagen, hos hvilken äfven uti motion framställning skett om enahanda

ändring af taxerubriken “hattar, färdiga eller halffärdiga44, bifallit.

Vidkommande propositionen i dess återstående del, så och då der

omförmälda artiklar äro att anse såsom delar af maskinerier, har Riksdagen,

i öfverensstämmelse med hvad Generaltullstyrelsen, på sätt af

de propositionen vidfogade handlingar inhemtas, jemväl ifrågasatt, ansett

här afsedda artiklar snarare böra beredas enahanda tullfrihet, som

finnes medgifven ej specificerade maskindelar. Riksdagen har desto

hellre ansett sig böra välja detta alternativ, som eu från Finansdepartementet,

med skrifvelse af den 26 sistlidne Februari, till Riksdagens

Bevillnings-Utskott remitterad framställning om tull å apparater för

dynamoelektriska strömmar funnits icke kunna eller böra till någon åtgärd

föranleda. För vinnande af angifna syfte har Riksdagen trott

lämpligast, att i tulltaxan under N:o 543 införes en bestämmelse af

innehåll, att de i propositionen afsedda artiklar skola tullbehandlas såsom

maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf, ej specificerade;

i sammanhang hvarmed under taxenumret 540 bör anmärkas, attjernoch

ståltråd, öfverspunnen med silke, tråd eller papper, skall tullbehandlas

såsom karkasser, i följd hvaraf det under N:o 546 nu förekommande

stadgande rörande ifrågavarande artiklar skulle utgå.

Riksdagen har alltså, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts proposition

i här afsedda del, beslutit, att tulltaxan beträffande artikeln tråd

skall erhålla den förändrade lydelse, som i bilagda taxeförslag finnes

angifven.

Hos Riksdagen har framställning skett om föreskrift rörande

förtullningen af dexirin, hvilken artikel ej omförmäles i gällande tulltaxa.

Denna artikel tullbehandlades tillförene såsom gummi, men på

senare tiden har Generaltullstyrelsen, enligt hvad inom Riksdagen blifvit

upplyst, genom särskilda resolutioner förklarat dextrin böra förtullas

såsom stärkelse, i följd hvaraf den, enligt nuvarande tulltaxa, belägges

med en tull af 10 öre för 1 kilogram. Då dextrinen, ett pulverfabri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

kat, erhålles medelst, en synnerligen lätt beredning af stärkelse, har

Riksdagen funnit nämnda förtullningsmetod fullt rigtig. Emellertid har

Riksdagen ansett tillbörligt, att en uttrycklig föreskrift härutinnan i

tulltaxan intages, och derför besluta, att derstädes efter rubriken “Deglaru

skall införas den bestämmelse, som finnes angifven i bilagda taxeförslag.

Artikeln lök är enligt gällande taxa belagd med en tull af 5 öre

för 1 kilogram. Riksdagen har funnit denna artikel böra vara i fråga

om förtullningen likstäld med grönsaker, hvarå tullen, enligt senaste Riksdagens

beslut, utgör 10 öre för friska, 30 öre för inlagda och 25 öre

för torkade eller saltade, allt för 1 kilogram, och derför besluta att beträffande

artikeln lök i tulltaxan skall intagas den förändrade bestämmelse,

som återfinnes i bilagda taxeförslag.

I en från finansdepartementet Riksdagens Bevillnings-Utskott. tillhandakommen

skrifvelse har förmälts, att, i sammanhang med utfärdandet

af gällande tulltaxa, Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet blifvit

fäst derpå, att 4 § af de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om

hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, hvilken, bland annat, bestämmer

när ett fartyg i fråga om utgörandet af lastpenningar skall

anses barlastadt, icke i fråga om definitionen å barlastadt fartyg står

i full öfverensstämmelse med § 44 i förordningen angående lotsverket

den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum lyder enligt kungörelsen

den 17 November 1882, der motsvarande bestämmelse meddelas i fråga

om utgörande af fyr- och båkafgift. I nyssberörda paragraf af tulltaxeunderrättelserna

hänvisas nemligen uti förevarande afseende till § 2

mom. 2 punkten 2 af den i öfrigt numera upphäfda kungörelsen den

5 Juni 1874, angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande

af fyr- och båkafgifter samt uppbörden deraf, der det heter: ”såsom

barlastadt anses fartyg, då dess innehafvande last uppgår till mindre

än eu tiondedel af fartygets drägtighet enligt mätbref, och lasten icke

öfverstiger 40 tons”, hvaremot enligt § 44 i förordningen den 15 Februari

1881 samt kungörelsen den 17 November 1882 fartyg anses barlastadt,

så snart dess last uppgår till mindre än en tiondedel af drägtigheten,

utan att i detta fall något maximum af tontal finnes föreskrifvet.

För vinnande af den likformighet i lagstiftningen rörande lastpenningarne,

å ena, samt fyr- och båkafgifter, å andra sidan, som i

nämnda afseende är önskvärd, har Riksdagen funnit den nu i 4 §

af tulltaxeunderrättelserna förekommande hänvisning till 1874 års kungörelse

böra utbytas mot eu hänvisning till 44 § i ofvannämnda förordning

af år 1881, sådant detta lagrum lyder enligt kungörelsen den

17 November 1882.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

Riksdagen har derför besluta den förändrade lydelse af 1 mom.

i 4 § tulltaxeunderrättelserna, som i bilagda taxeförslag angifves.

Med anmälan härom får Riksdagen tillika tillkännagifva, att i öfrigt

ej några förändringar i tulltaxans eller tulltaxeunderrättelsernas

bestämmelser blifvit vid innevarande riksdag vidtagna.

Stockholm den 16 Maj 1886.

Med undersåtlig vördnad:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 69

Tulltaxa

att lända till efterrättelse från och med den

1

Qvantitet för

Tullsats.

tullberäkningen.

Kronor.

öre.

97

Deglar; — — — — Verktyg.

Dextrin; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder

inbegripna till hattar synbarligen äm-

nade s. k. filtstumpar:

194

_ _ ____ _ _ _ _ _ _ __ __ _

Hudar och Skinn:

pelsverk:

205

oberedda, alla slag .....................................

- -

fria.

beredda, lösa:

206

„ blåräf, bäfver, hiller, kinkilla-,

mård, närtz, sobel, svarträf, s. k.

Kapska säl- samt utter..................

1 kilogram

so:

207

andra slag........................................

11

- -

25

208

„ hopsydda skinn samt delvis ar-

betade och fullfärdiga persedlar

med pelsverk till öfvertyg af blå- räf, bäfver, hiller, kinkilla-, mård,

närtz, sobel, svarträf, s. k. Kapsk

säl samt utter ..............................

__--

4

andra slag.......................................

11

2

11

344

Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehand-

las såsom grönsaker.

i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

9

539

540

541

542

543

544

545

546

Tråd:

guld och silfver .............................................

jern och stål ......................................................

öfverspunnen med silke, tråd eller

papper; tullbehandla^ såsom karkasser.

arbeten deraf:

duk .............................,..............................

andra slag; draga den tull, som taxan

bestämmer för jern- och stålvaror, ej

specificerade.

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad ........

andra slag...................................................

öfverspunnen koppar- eller bronstråd

samt enkla eller sammanförda koppareller

bronstrådar, öfverdragna med så

kallad isoleringsmassa af guttaperchakompositioner

eller dylikt, tullbehandlas

såsom maskinerier, redskap och

verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

bomulls-, alla slag .........................................

linne och hamp-:

oblekt..........................................................

blekt eller färgad ...................................

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen

med guld, silfver eller annan metall;

tullbehandlas såsom gulddragarearbeten.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram;

Kronor. | öre.

2 35

fri.

i

1 kilogram; —

1 kilogram

15

2 | 35

fri.

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

40

40

60

Bill. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 69.

Underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 4.

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp

af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton,

beräknad efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid

inkommande och utgående; dock, om* ett fartyg under loppet af ett

kalenderår gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa

umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande

endast nät- fartyget innehar last samt större eller mindre del

deraf lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas

lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet;

i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 44 i Kongl. Förordningen

angående lotsverket den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum

lyder enligt Kongl. Kungörelsen den 17 November 1882, rörande

ändringar i vissa delar af nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.