Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 71

1886-05-16 · 26 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1886:71, Riksdagens Skrifvelse N:o 71

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

1

N:o 71.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1886.

— — — — Andra Kammaren den 16 —- —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

propositioner dels under N:o 21 med förslag till särskilda

förordningar angående bankaktiebolag och angående

enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar,

dels under N:o 28 med förslag till lagar angående

bankbolag med sedelutgifningsrätt, angående förändrad

lydelse af 17 kap. 3 § Handelsbalken, angående

bankbolags och sparbanks konkurs samt angående tillägg

till och ändring i lagen för Rikets Ständers bank den

1 Mars 1830.

(Sammansätta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtanden ibis 1, 2 och 4).

Till Konungen.

Uti nådiga propositioner den 6 sistlidne Mars har Eders Kongl.

Maj:t till Riksdagen öfverlemnat

dels med proposition N:o 27 förslag till

l:o) förordning angående bankaktiebolag; och

2:o) förordning angående enskilda banker med rätt att utgifva

egna banksedlar,

Bill. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 19 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

dels med proposition N:o 28 förslag till

l:o) lag med vissa bestämmelser angående bankbolag med

sedelutgifningsrätt;

2:o) lag angående förändrad lydelse af 17 kap. 3 S Handelsbalken;
3:o)

lag angående bankbolags och sparbanks konkurs; samt

4:o) lag angående tillägg till och ändring i lagen för Rikets

Ständers bank den 1 Mars 1830.

Vid behandling af det första af de vid Eders Kongl. Maj:ts proposition

Nio 27 fogade förslag, eller förslaget till förordning angående

bankaktiebolag har Riksdagen funnit sig icke kunna bifalla detsamma i

oförändradt skick, utan har för sin del antagit en lag angående bankaktiebolag

med följande, från de al Eders Kongl. Maj:t föreslagna,

skiljaktiga bestämmelser.

Hvad först angår den formella anordningen af lagstiftningen angående

bankaktiebolag, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en sådan

sönderdelning af ämnet för densamma, att de bestämmelser, som anses

vara af civillags natur, blefve skilda från öfriga stadganden. I fråga

om bankaktiebolagen sludle sålunda, enligt Eders Kongl. Maj:ts proposition,

förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober 1848, hvilken

är civillag, i främsta rummet lända till efterrättelse. Utöfver hvad

denna författning innehåller, skulle, eldigt ingressen till Eders Kongl.

Maj:ts förslag till förordning angående bankaktiebolag, sistnämnda förordning

gälla.

Under behandlingen af frågan om förändrad lagstiftningangående

enskilda bankinrättningar har visserligen några gånger ifrågasatts att

vidtaga en sådan fördelning af ämnet för denna lagstiftning, som Eders

Kongl. Maj:t nu föreslagit. Ännu oftare har deremot motsatt åsigt

gjort sig gällande. Sålunda voro i det förslag, som af Rikets Ständer

vid 1862—1863 årens riksdag antogs, bestämmelserna af civillags

natur__ och öfriga stadganden förenade i en och samma författning.

Äfven den senaste bankkomitén hade ansett en sådan anordning

vara att föredraga. Och vid behandlingen af de vid propositionen

N:o 28 fogade lagförslagen inom Högsta Domstolen har en i samma

riktning gående åsigt omfattats af pluraliteten bland Högsta Domstolens

ledamöter. De skäl, som dervid anfördes mot en sådan sönderdelning,

_ som ligger till grund för Eders Kongl. Maj:ts förslag, gifva

enligt Riksdagens förmenande otvifvelaktigt vid handen, att en sådan

anordning, utan att medföra några egentliga fördelar, deremot är egnad

att vålla stora olägenheter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Slcrif veke N:o 71.

3

Äfven nr en annan synpunkt är ett sådant sammanförande af

samtliga bestämmelser rörande bankaktiebolag i en enda författning

särdeles önskvärd. Genom en sådan anordning skulle nemligen lagstiftningen

angående bankaktiebolag blifva frigjord från den allmänna

lagstiftningen angående aktiebolag och sålunda äfven med hänsyn

till lagstiftningen angående omförmälda banker vinna samma fördelaktiga

anordning, som redan är genomförd i afseende å lagstiftningen

angående sedelutgifvande bankbolag, hvilken sedan länge är fullständigt

skild från den öfriga lagstiftningen angående solidariska bolag.

På grund af nu anförda skäl har Riksdagen funnit lämpligast att

förena alla stadgande!! rörande bankaktiebolag i en enda författning,

som vid sådant förhållande icke kan blifva annat än af civillags natur.

Riksdagen har i följd deraf uti författningen angående bankaktiebolag

infört de bestämmelser i förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober

1848, som, utöfver hvad Eders Kongl. Maj:ts förslag till förordning

angående omförmälda banker innehåller, må på dem anses tillämpliga,

samt derjemte de stadganden, som innehållas uti förordningen angående

tillägg till gällande föreskrifter om aktiebolag den 30 Maj

1879. Utom de tillägg till vissa paragrafer, för hvilka här nedan

redogöres, hafva i följd af denna anordning följande nya paragrafer i

den af Riksdagen antagna författningen tillkommit, nemligen 14, 23,

30, 35, 39, 40 och 42 §§, hvarjemte i anledning deraf de efter dessa

följande paragrafernas nummerordning förändrats. Vidare har af

samma anledning det slutliga stadgandet om lagens trädande i kraft

erhållit eu förändrad lydelse samt på alla de ställen, der denna författning

omnämnes, ordet »förordning); utbytts mot ordet »lag» eller

ordet »författning».

För dessa tillägg och ändringar samt för de öfriga ändringar, som

Riksdagen, jemte några redaktionsförändringar, hvilka icke torde påkalla

någon särskild motivering, ansett sig böra vidtaga, går Riksdagen

nu att under de särskilda paragraferna enligt nummerföljden i den af

Riksdagen antagna författningen närmare redogöra.

1 §•

1 rubriken till I Kap. har gjorts ett tillägg, som betingas deraf,

att i samma kapitel införts en ny paragraf (14 §), som handlar om

ansvarigheten för delegare i bankaktiebolag. Första delen af 1 §

har derjemte undergått en ändring i syfte att angifva hvad som för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

stås med aktiebolag i enlighet med hvad 1 § 1 punkten i 1848 års

förordning angående aktiebolag innehåller.

4 §•

Enligt denna paragraf skulle bankaktiebolags grundfond utgöra

minst tre hundra tusen kronor. Detta stadgande anser Riksdagen i

tvenne hänseenden vara mindre lämpligt. Så vidt det är fråga om sådana

större bankaktiebolag, hvilka drifva bankrörelse i egentlig bemärkelse

och som hafva till uppgift att tjena den större rörelsens och omsättningens

behof, anser Riksdagen det föreslagna minimet vara alldeles

lör lågt. I det förslag till lag angående enskilda banker utan rätt

att utgifva egna banksedlar, som Rikets Ständer vid 1862—1863 årens

riksdag antogo, och hvilket förslag hade till föremål bankaktiebolag

med begränsad ansvarighet för delegarne, var äfven grundfondens minsta

belopp bestämdt till en million kronor. Då, enligt Eders Kongl.

Maj:ts förslag till förordning angående enskilda banker med sedelutgifningsrätt,

sådan banks grundfond bestämts till minst eu million

kronor, oaktadt delegarne i sådan bank utöfver sina respektive andelar

af bankens grundfond skulle ansvara för bankens förbindelser med

dubbla beloppet af sagda andelar, torde det ock enligt Riksdagens

förmenande blifva svårt att anföra något giltigt skäl, hvarför icke

grundfondens belopp bör bestämmas till minst en million kronor jemväl

för ofvanberörda större bankaktiebolag, hvilkas delegare ansvara

för bankens förbindelser endast i den begränsade mån, som lagen utstakar,

men hvilkas rörelse, om man frånser sedelutgifningen, så väl

till beskaffenhet som omfattning, är fullt jemförlig med berörda sedelutgifvande

bankers rörelse.

Beträffande åter s. k. folkbanker och andra smärre med dessa

jemförlig^ låneinrättningar med begränsad ansvarighet för bolagsmännen,

hvilka inrättningar hafva till uteslutande ändamål att såsom kreditförmedlande

anstalter inom viss ort tillgodose den mindre rörelsens

och omsättningens behof, torde det enligt Riksdagens mening få anses

såsom af erfarenheten i vårt land till fullo bestyrkt, att delegarne i

dylika bankinrättningar endast undantagsvis äro i tillfälle att sammanskjuta

en grundfond af minst trehundra tusen kronor. Af de sju aktiefolkbanker,

som för närvarande finnas, hafva endast tre en grundfond,

som uppgår till eller öfverstiger trehundra tusen kronor. I de öfriga

fyra uppgå grundfonderna blott till 120,200, 100,220, 100,000 och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

5

54,230 resp. Och den nuvarande största aktiefolkbanken — Stockholms

folkbank — erhöll tillstånd att börja sin rörelse med ett inbetaldt

kapital af 50,000 kronor. Det af Eders Kong!. Maj:t föreslagna

minimet för grundfondens belopp skulle sålunda i kanske flertalet

fall omöjliggöra bildandet af sådana för den mindre omsättningen

afsedda kreditinrättningar i form af aktiebolag.

Riksdagen hyser för sin del stora betänkligheter mot att på detta

sätt förhindra uppkomsten af smärre bankaktiebolag af ofvan omförmälda

art. Det torde nemligen få anses såsom ganska säkert att, om

ock på vissa orter och under vissa förhållanden sådana smärre bankanstalter

utan svårighet kunna bildas i form af solidariska bolag, det

likväl kanske lika ofta skulle blifva händelsen, att fruktan för den

solidariska ansvarighetens eventuella följder komme att afskräcka dem,

som hafva någon förmögenhet att äfventyra, från att ingå i dylika

företag, och att sålunda omöjligheten att bilda sådana företag'' med begränsad

ansvarighet flerstädes skulle verka såsom ett förbud mot bildandet

af smärre kreditanstalter. I likhet med hvad bankkomitén i

sitt betänkande sidd. 289, 290 framhållit, anser Riksdagen emellertid

det vara mindre rådligt att försvåra uppkomsten af dylika bankinrättningar.

Jemte de skäl, som redan under nuvarande förhållanden kunna

anföras mot lagstiftningsåtgärder, som skulle kunna verka i denna

rigtning, anser sig Riksdagen särskilt böra påpeka, att, derest, såsom

ofta framhållits, den ifrågasatta inskränkningen af de enskilda bankernas

sedelutgifningsrätt skulle léda till indragning af berörda bankers

på mindre betydande orter belägna afdelningskontor, folkbanker och

andra smärre lånekassor i många fall blefve de enda slag af kreditförmedlande

anstalter, som skulle kunna träda i de sålunda indragna

afdelningskontorens ställe. På grund deraf anser Riksdagen, att den

blifvande lagstiftningen bör lägga så få hinder som möjligt i vägen

för uppkomsten af sådana smärre bankaktiebolag. Minimum för sådant

bankaktiebolags grundfond torde det derför enligt Riksdagens åsigt

ej vara rådligt att sätta högre än till två hundra tusen kronor.

Beträffande den formella affattningen af en på nu angifna grunder

byggd lagstiftning angående bankaktiebolag har under ärendets förberedande

behandling ifrågasatts, att ofvanberörda mindre kreditinrättningar

borde hänföras under den allmänna aktiebolagslagen, i hvilken händelse

sålunda föreliggande författning endast skulle gälla angående de större

bankaktiebolagen. En sådan anordning finner Riksdagen likväl icke vara

ändamålsenlig, enär den skulle innebära ett omintetgörande af det önskningsmål,

som Riksdagen ofvan framhållit, nemligen att helt och hållet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

frigöra lagstiftningen angående bankaktiebolag från lagstiftningen angående

aktiebolag i allmänhet. Det torde ej heller kunna påvisas något

giltigt skäl, hvarför omförmälda anordning skulle vara nödvändig. Visserligen

har till stöd för berörda förfarande anförts, att det vore särdeles

olämpligt att för de största bankaktiebolagen med lika vidtomfattande

rörelse som de största bland de sedelutgifvande bankerna,

föreskrifva samma bestämmelser som för dessa små folkbanker och små

lånekassor. Men enligt Riksdagens förmenande kan denna olägenhet

mycket väl undvikas, utan att det blifver nödvändigt att göra dessa

olika slag af bankaktiebolag till föremål för särskilda lagstiftningar.

Den blifvande lagstiftningen angående bankaktiebolag har med rätta

aldrig afsetts att innefatta andra än de allmänna bestämmelserna för

dessa bolags organisation och rörelse, under det att de speciella föreskrifterna

skulle erhålla sin plats i de särskilda bankernas bolagsordningar.

Förutnämnda allmänna bestämmelser åter hafva i alla de förslag,

som blifvit framstälda, icke varit och kunna, enligt Riksdagens

mening, icke heller lämpligen vara af annan art, än att de äro fullt

tillämpliga på alla slag af bankaktiebolag. Om sålunda Eders Kongl.

Maj:t vid pröfningen af hvarje särskildt bankaktiebolags ordning tillser,

att denna kommer att innehålla de bestämmelser, som af bolagets tillämnade

verksamhet kräfvas, skulle de befarade olägenheterna af en

gemensam författning för alla bankaktiebolag till fullo förekommas.

Riksdagen har derför underkastat förevarande paragraf eu omarbetning

i antydda rigtning sålunda, att bankaktiebolags grundfond i regeln

skall utgöra minst eu million kronor, men att, der de närmare bestämmelser

angående bolagets rörelsegrenar och vilkoren derför, som bolagsordningen

innehåller, uppenbarligen gifva vid handen att bolaget har till

ändamål, icke att drifva bankrörelse i större omfattning, utan blott att i

likhet med så kallade folkbanker, sparkassor och andra sådana penningeinrättningar

tillgodose den mindre omsättningens behof å en viss ort,

grundfonden må med Eders Kongl. Maj:ts särskilda tillåtelse bestämmas

till lägre belopp, ehuru icke understigande två hundra tusen kronor.

G §•

Enligt denna paragraf, sådan den lyder i Eders Kongl. Maj:ts förslag,

skall, innan bankaktiebolag öppnar sin rörelse, inför Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande styrkas, att förbindelse blifvit afgifven, att

hvad som å aktierna återstår oguldet skall inbetalas på de tider, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

7

äro bestämda i 9 §. Enligt Riksdagens mening böra dock deiegare i

bankaktiebolag vara pligtige att ställa säkerhet för återstående inbetalningar.

I dylikt bolag, der till följd af delegarnes begränsade ansvarighet

grundfonden är den enda grundvalen för bolagets verksamhet,

är det i fordringsegarnes intresse högeligen önskvärd!, att fullt

säkra garantier finnas för att denna grundfond också verkligen varder

till fullo inbetald. Fordras åter blott, att förbindelse afgifves för fullgörande

af återstående inbetalningar, kan det lätt hända, att personer,

som aldrig förmå fullgöra dessa inbetalningar, teckna sig såsom deiegare

i bankaktiebolag. Ej blott i fordringsegarnes, utan äfven i bolagens

eget intressse, torde det vara önskvärd!, att sådana personer förhindras

från att blifva deiegare i bankaktiebolag. På grund af dessa

skäl har Riksdagen i denna paragraf utbytt orden »förbindelse afgifven»

mot »säkerhet stäld».

I följd af denna förändring torde det blifva öfverflödigt att i denna

författning införa hvad i 1884 års förordning angående aktiebolag, 6 §

sista punkten, stadgas derom, att, i den händelse bolag råkar i konkurs

inom ett år från det deiegare enligt samma paragrafs andra punkt

blifvit utesluten, sålunda utesluten deiegare, sä vidt borgenärers rätt angår,

icke genom uteslutandet blifver befriad från skyldigheten att inbetala

hvad å de aktier, han tecknat, återstår oguldet. Enligt förevarande

paragraf, sådan den lyder i den af Riksdagen antagna författning,

får nemligen bankaktiebolag ej börja sin rörelse, förr än inför Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit styrkt, att säkerhet för återstående

inbetalningar blifvit stäld. Då sålunda Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande icke blott skall tillse, att sådan säkerhet blifvit

stäld, utan jemväl eger pröfva säkerhetens beskaffenhet, torde genom

detta stadgande borgenärernes rätt vara fullt tryggad.

8 §•

I. första stycket har ordet »antalet» utbytts mot »de» för att tydligt

uttrycka, att der omförmälda anteckning i registerboken äfven skall innehålla

uppgift om numren på de aktier, en hvar deiegare i bolaget innehar.

9 §.

Enär 6 §, i den af Riksdagen antagna ^delsen, föreskrifver, att,

innan bankbolag öppnar sin rörelse, skall inför Eders Kongl. Maj:ts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

Befallningshafvande styrkas, att säkerhet blifvit stäld derför, att återstående

inbetalningar varda fullgjorda inom de tider, som 9 § föreskrifver,

och det enligt Riksdagens mening icke finnes någon anledning

att derutöfver fordra, att denna säkerhet ställes redan vid första inbetalningen

å aktierna, hvilken kan eg a rum långt innan banken öppnar

sin rörelse, har Riksdagen låtit omförmälda punkt såsom obehöflig helt

och hållet utgå.

12 §.

För att förekomma den missuppfattningen, att denna paragraf afsåge

att ovilkorligen förbjuda bankaktiebolag att öka sin grudfond utöfver

dubbla beloppet af hvad densamma ursprungligen minst utgjort,

och för att tydligare framhålla, att med detta stadgande endast åsyftas

att förekomma de missbruk, hvartill bankaktiebolag medgifven rättighet

att fritt och utan inskränkningar efter godtycke öka grundfonden skulle

kunna gifva anledning, har Riksdagen underkastat paragrafen sådan

omredaktion, att det klart framgår, att densamma icke lägger hinder

i vägen för Eders Kongl. Maj:t att, efter förnyad pröfning af bolagets

ordning, medgifva sådan ändring af denna, att en tillökning af grundfonden

utöfver dubbla beloppet af denna fonds ursprungliga minimibelopp

blifver möjlig.

13 §.

Föreskriften i denna paragraf, att bankaktiebolag skall vara skyldigt

att af sin behållna årliga vinst afsätta minst tjugu procent till

reservfonden, anser Riksdagen ej allenast innebära en hårdhet gent

emot bankaktiebolags delegare, hvilkas vinstutdelningar derigenom

skulle komma att allt för mycket förminskas, utan äfven kunna leda

till, att bolagen inlåta sig på äfventyrliga affärer för att på denna väg

söka, trots den höga afsättningen till reservfonden, hålla vinstutdelningen

uppe vid en hög siffra. Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet

har visserligen till stöd för Eders Kongl. Maj:ts

förslag anfört, att det med skäl kan fordras, att vid bankaktiebolag,

der delegarne ej hafva någon ansvarighet utöfver grundfonden, fordringsegarnes

rätt tryggas genom skärpta föreskrifter om afsättning af

vinstmedel till reservfonden. Enligt Riksdagens mening torde dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

§

Éilesdagens Skrifvelse N:r 11.

omförmälda rätt kunna och böra i främsta rummet betryggas på ett

ändamålsenligare sätt, nemligen genom att tillse att grundfonden redan

från början afpassas efter den blifvande utsträckningen af bolagets rörelse.

Riksdagen har ock, såsom redan omnämnts, vidtagit eu i denna

rigtning gående förändring af 4 §. På grund af hvad bär anförts,

anser sig Riksdagen böra stadga, att bankaktiebolag icke må vara pligtig

t att af den årliga vinsten afsätta mera än femton procent till reservfonden.

Dessa afsättningar böra deremot jemväl enligt Riksdagens

mening fortgå, til! dess reservfonden uppgår till minst femtio procent

af grundfonden.

14 §.

Denna paragraf, som bestämmer delegarnes i bankaktiebolag ansvarighet,

är, förutom några mindre redaktionsförändringar, lika lydande

med 10 § i 1848 års förordning angående aktiebolag.

16 § (§ 16).

Ordet »behöflig» i första punkten af förevarande paragraf anser

Riksdagen böra utbytas mot ordet »afsedd» för att förekomma en

sådan tolkning af denna del af paragrafen, att bankaktiebolag skulle

vara förhindradt att förvärfva en fastighet, som på grund af sitt läge

eller andra omständigheter vore synnerligen lämplig för bankens inrymmande,

men som vore af den storlek, att den icke i sin helhet

vore för detta ändamål behöflig.

Vid jemförelse med hvad Herr Statsministern och föredragande

departementschefen till stöd för bestämmelsen i senare stycket af förevarande

paragraf anfört framgår, att paragrafen i denna del icke, såsom

ordalydelsen skulle kunna synas angifva, afser att bereda bankaktiebolag

möjlighet att med Eders Kongl. Maj:ts särskilda tillåtelse

direkt förvärfva egna aktier, utan blott att mottaga sådana såsom säkerhet

för försträckning. Då emellertid äfven tillåtelse af sistnämnda art

kan leda till, att aktiebolag tvingas. att förvärfva egna aktiebref, och

då sådant förvärf är liktydigt med en motsvarande minskning af grundfonden

och sålunda genom berörda tillåtelse i sjelfva verket förbudet

i 11 § mot grundfondens minskning skulle mista en del af sin betydelse,

anser Riksdagen, att bankaktiebolag bör ovilkorligen förbjudas

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

iö

Riksdagens Skrifvelse 77:o 71.

att emottaga egna aktier såsom säkerhet för försträckning; och har

Riksdagen på den grund låtit slutorden i paragrafen »der ej Konungen

dertill gifver särskilt lof» utgå.

18 § (§ 17).

Denna paragraf har omskrifvits i syfte att tydligare skilja mellan

å ena sidan s. k. depositionsbevis, hvilka äro fordringsbevis i egentlig

mening, som genom transport kunna på annan person öfverlåtas, och

å andra sidan de bevis, som vanligen i form af qvitten utfärdas öfver

på upp- och afskrifningsräkning (löpande räkning, folioräkning) eller

kassakreditiv gjorda insättningar resp. inbetalningar, hvilka senare bevis

icke äro sjelfständiga fordringsbevis, hvarför genom deras transporterande

någon öfverlåtelse af fordran icke eger rum. Depositionsbevisen

afhandlas i paragrafens första stycke, under det att andra stycket

gäller de senare slagen af bevis. Med hänsyn till detta senare slag

har Riksdagen ansett lämpligt att icke sammanföra bevis öfver insättningar

på upp- och afskrifningsräkning och dylika räkningar med bevis

öfver inbetalningar på kassakreditiv under en och samma benämning.

20 § (§ 19).

Första stycket af denna paragraf har omredigerats i syfte att, i likhet

med hvad förordningen angående aktiebolag 8 § innehåller, utmärka, att

ledamöterna i bolagets styrelse till bolaget intaga samma ställning som

syssloman till hufvudman. Sålunda komma paragrafens ordalag att gifva

vid handen, att bestämmelserna i allmän lag angående sysslomän äro

på ledamöter i bankaktiebolags styrelse tillämpliga.

21 § (§ 20).

Det andra stycket i 21 §, som af Riksdagen tillagts till Eders

Kong!. Maj:ts förslag, innehåller samma bestämmelse, som i ofvan omförmälda

förordning den 30 Maj 1879 meddelas angående aktiebolag i

allmänhet. Då för den anmälan af val till styrelse eller styrelseledamot

hos rätten eller domhafvande!!, som der föreskrifves, en tid af

trettio dagar är bestämd, har Riksdagen ansett rigtigt, att den anmä
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

11

lan af samma val, som enligt paragrafens första stycke skall ske hos

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, jemväl bör ske inom samma

tid, och för den skull gjort ett tillägg derom till sistnämnda del af

paragrafen. Åt det tillägg till Eders Kongl. Maj:ts förslag, som tredje

stycket innehåller, och hvilket äfven är hemtadt ur omförmälda 1879

års förordning, men som i denna förordning endast gäller anmälan

hos rätten eller domhafvande!!, har Riksdagen funnit sig böra gifva

sådan formulering, att det äfventyr, som der stadgas, jemväl gäller försummelse

af sådan anmälan, som paragrafens första stycke föreskrifver.

23 §

är lika lydande med 8 § andra punkten i 1848 års förordning.

26 § (§ 24) o. 28 § (§ 26).

Då 28 § innehåller bestämmelse om huru ansvarsfrihet för styrelsens

medlemmar skall beviljas, torde det vara på sin plats att i denna paragraf

uttryckligen stadgas, hvad som i Eders Kongl. Maj:ts förslag

indirekt framgår ur 26 § (§ 24 i Eders Kongl. Maj:ts förslag) jemförd

med 28 § (§ 26 i Eders Kong]. Maj:ts förslag) eller att sådan ansvarsfrihet

endast må meddelas af ordinarie bolagsstämma, hvarför Riksdagen

i 28 § framför ordet »bolagsstämma)) tillagt ordet »ordinaries.

Med en sådan ändring af 28 § blifver det öfverflödigt att i 26 § framhålla,

att ansvarsfrihet endast må beviljas af ordinarie bolagsstämma,

och har Riksdagen derför låtit detta ur 26 § utgå samt i dess ställe

infört en hänvisning till 28 §.

29 § (§ 27).

Riksdagen har dels till denna paragraf gjort ett tillägg, genom

hvilket styrelsens ledamöter uttryckligen förbjudas att deltaga i val af

revisorer, dels förändrat bestämmelsen, att årligen minst en af revisorerne

skall ombytas, så att sådant ombyte endast behöfver ske

hvartannat år. Det förstnämnda tillägget torde icke behöfva någon

motivering. Anledningen till den andra ändringen har varit, att föreskriften,

att årligen minst en af revisorerne skall ombytas, i de fall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

då revisorernes antal vore ringa, skulle leda till allt för täta ombyten

och sålunda beröfva bankaktiebolagen förmånen af att till revisorer

erhålla personer med den kännedom om och förtrogenhet med bolagets

förhållanden, som endast genom ett flerårigt fullgörande af berörda

uppdrag kunna vinnas. Ehuru en viss rörlighet bland revisorerne är

önskvärd till förekommande af slentrian och vårdslöshet vid revisionens

verkställande, anser Riksdagen likväl, att detta syfte i tillbörlig grad

ernås genom att stadga, att åtminstone hvartannat år en revisor skall

ombytas.

30 §,

hvilken af Riksdagen tillagts, innehåller samma bestämmelse, som återfinnes

uti 1848 års förordning angående aktiebolag, 9 §, sista punkten.

35 §

motsvarar 11 § i nyss omförmälda förordning.

39 §.

Äfven denna paragraf har Riksdagen tillagt. Dess innehåll återfinnes

uti nyssberörda förordning, 1 §, sista punkten.

40 §

är jemväl hemtad ur förordningen angående aktiebolag, 12 §, första

punkten.

41 § (§ 35).

I denna paragraf har tillagts ett nytt mom. Ditt. b, som innehåller

samma föreskrift som förordningen angående aktiebolag 6 §,

första punkten, likväl med den förändring, som af här ofvan omförmälda

ändring af 6 § i föreliggande förslag betingas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

13

42 §

innehåller samma bestämmelser som förordningen angående aktiebolag

13 §, för den händelse bankaktiebolag träder i verksamhet, utan

att hafva erhållit den stadfästelse, som 1 § föreskrifver.

Som 14 § i förordningen angående aktiebolag redan nu innehåller

den upplysning, att om bankbolag med sedelutgifning särskilda stadganden

finnas, har Riksdagen ansett § 37 i Kongl. Maj:ts förslag

böra utgå.

Vidare har Riksdagen i det slutliga stadgandet ej blott infört föreskrift

om tiden för lagens trädande i kraft, utan äfven uttryckligen

bestämt, att för bankaktiebolag, hvars verksamhet grundar sig på

tillåtelse meddelad före nämnda tidpunkt, skall gälla hvad hittills

varit stadgadt.

På grund af den ofvan omförmälda ändrade anordning af lagstiftningen

angående bankaktiebolag, som Riksdagen vidtagit och hvarigenom

i ofvan behandlade författning införts samtliga allmänna stadganden,

som ansetts böra för bankaktiebolag blifva gällande, kominer

denna författning att erhålla civillags natur, hvadan rubriken ändrats

till )>lag angående aktiebolag)), samt äfven de af detta förhållande betingade

förändringar i lagens ingress vidtagits.

På grund af hvad Riksdagen nu inför Eders Kongl. Maj:t anfört

har Riksdagen, som, på sätt ofvan är nämndt, funnit sig icke kunna

bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag till förordning angående bankaktiebolag

i oförändradt skick, för sin del antagit en

Lag

angående aktiebolag

af den lydelse bil. Kitt. A till denna skrifvelse utvisar.

På alla de i 1848 års förordning om aktiebolag förekommande

bestämmelser, hvilka af Riksdagen ansetts vara tillämpliga å bankaktiebolag,

blifvit inrymda i den af Riksdagen antagna lag angående sistnämnda

bolag; samt således åberopade förordning icke vidare kommer

att gälla för bankaktiebolag, blifver det nödigt att införa bestämmelse

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

härom uti 14 § af nämnda förordning. På grund häraf har Riksdagen

för sin del antagit följande

Lag

rörande förändrad lydelse af 14 § i förordninqen angående aktiebolag

den 6 Oktober 1848.

Härigenom stadgas, att 14 § i förordningen angående aktiebolag

den 6 Oktober 1848 skall erhålla följande förändrade lydelse:

14 §.

Denna förordning egen ej tillämpning å aktiebolag, som drifva

bankrörelse. Om sådana bolag, så ock om enskilda bankbolag med rätt

att utgifva egna banksedlar, är särskild! stadgadt.

Vidare har Riksdagen utan förändring bifallit Eders Kongl. Maj:ts

förslag till lag angående förändrad tydelse af 17 kap. 3 § Handelsbalken,

hvaremot öfriga förslag till dels förordning angående enskilda

banker med rätt att utgifva egna banksedlar, dels lag angående bankbolag

med sedelutgifningsrätt, dels lag angående bankbolags och sparbanks

konkurs, dels ock lag angående tillägg till och ändring i lagen för

Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 icke blifvit af Riksdagen antagna,

hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kongl. Maj:t tillkännagifva.

Med undersåtlig vördnad etc.

Stockholm den 16 Maj 1886.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

15

Bil. lätt. A.

Lag

angående bankaktiebolag.

Härigenom varder angående aktiebolag med rätt att drifva banki-örelse

förordnadt som följer:

I Kap.

Om bankaktiebolags bildande,

så ock om bolagsmännens begränsade (limiterade) ansvarighet.

1 •§•

De, som vilja ingå aktiebolag i ändamål att drifva bankrörelse och

åstunda att försäkra sig om tillgodonjutande af de rättigheter, som 14

§ omförmäler och denna lag eljest medgifver, skola begära Konungens

stadfästelse af bolagets ordning och dervid styrka, att det belopp,

hvartill enligt bolagsordningen grundfonden minst skall uppgå, blifvit

tecknadt,, samt att bolagsmännens antal ej understiger det, som för

bankaktiebolags bildande i denna lag är föreskrifvet.

Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna

lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån

derutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets

rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Konungen tillåtelse till bankrörelsens

drifvande under eu tid af högst tjugu år och derutöfver intill

slutet af då löpande kalenderår.

2 §•

I bolagsordningen skall angifvas den benämning, hvarunder bolaget

drifver sin rörelse; och skall benämningen utmärka bolagets

egenskap af aktiebolag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse JV:o 11.

3 §•

Delegarne i bankaktiebolag skola vara svenske medborgare och

till antalet minst tjugu.

4 §■

Bankaktiebolags grundfond skall utgöra minst en million kronor;

dock att, der de i bolagsordningen meddelade närmare bestämmelser

angående bolagets rörelsegrenar och vilkoren derför uppenbarligen

gifva vid handen, att bolaget icke har till ändamål att drifva bankrörelse

i större omfång, utan blott att i likhet med så kallade folkbanker,

sparkassor och andra sådana låneinrättningar tillgodose den

mindre omsättningen å viss ort, grundfonden må, om Konungen gifver

dertill lof, bestämmas till lägre belopp, dock ej understigande två

hundra tusen kronor.

5 §•

Bolagsordningen och Konungens beslut om stadfästelse derå skola

företes hos den rätt, under hvilken bolaget lyder. Rätten intage ordagrant

innehållet af dessa handlingar i sitt protokoll samt läte på bolagets

bekostnad i allmänna tidningarna införa kungörelse om bolaget.

G §•

Förr än bankaktiebolag öppnar sin rörelse, skall inför Konungens

befallningshafvande styrkas:

att hvad i 5 § är föreskrifvet i afseende å kungörelse om bolaget

blifvit behörigen fullgjordt;

att å aktierna blifvit inbetaide minst tjugu procent af grundfonden

och säkerhet stäld derför, att återstoden varder inbetald i enlighet med

hvad i 9 § stadgas, samt

att uppgift å de personer, Indika utgöra bolagets styrelse, äfvensom

å dem, Indika ega att underskrifva bolagets förbindelser, blifvit i allmänna

tidningarna införd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o Ii.

17

7 §•

Har genom öfverlåtelse, arf eller på annat sätt förändring i eganderätten

till aktie skett, vare den nye egaren, efter skriftlig anmälan

hos bolagets styrelse och derest hinder ej möter af bestämmelsen i

3 §, berättigad att i bolaget inträda; skolande anteckning härom af

styrelsen göras å aktiebrefvet.

8 §•

I banken skall finnas en särskild bok, i hvilken samtlig^ bolagsmän

skola inregistreras och anteckning göras om de aktier en hvar

innehar.

I registerboken skola alla förändringar i eganderätten till aktier

genast antecknas. Ej må någon uppbära vinstutdelning å aktie, för

hvilken han ej är i registerboken införd såsom egare.

En hvar som sådant önskar stånde fritt att, å de tider banken

hålles för allmänheten öppen, af registerboken taga kännedom äfvensom

att, mot afgift, erhålla till rigtigheten af vederbörande tjensteman

bestyrkt utdrag derur.

9 §■

Af grundfonden skola inbetalas minst tjugu procent, innan bankaktiebolag

öppnar sin rörelse, ytterligare minst tjugu procent inom tre

månader och återstoden inom ett år från öppnandet af bolagets rörelse.

Har ej grundfonden blifvit till hela sitt belopp inom ett år från

bankens öppnande inbetald, vare den bolaget meddelade tillåtelse till

bankrörelses drifvande förverkad.

10 §.

Grundfonden skall fördelas i aktier å lika belopp. Aktiebref skall

ställas till viss person och må ej utfärdas förr, än grundfonden blifvit

till fullo inbetald.

Bih. Ull Riksd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Haft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o It.

iÖ

11 §•

Inbetald grundfond må ej, så länge bankrörelsen fortfar, minskas

genom utdelning eller annan återbetalning till aktieegarne.

12 §.

I bolagsordningen må ej rätt medgifvas bankaktiebolag att öka

sin grundfond utöfver dubbla beloppet af livad samma fond enligt bolagsordningen

minst skall utgöra.

13 §.

Af bankaktiebolags behållna årliga vinst skola minst femton procent

afsättas för bildande af en reservfond. Sedan reservfonden uppgått

till femtio procent af bolagets grundfond, må vidare afsättning

till reservfonden kunna upphöra; nedgår den under detta belopp, skall

afsättning dertill ånyo vidtaga.

Reservfonden må endast användas till betäckande af den förlust,

som å bolagets rörelse i dess helhet under något år kan hafva uppstått.

14 §.

Utom i de fall, hvarom i denna lag särskilt stadgas, skola delegare

i bankaktiebolag, hvars ordning blifvit af Konungen stadfästad

och jemlikt 5 § hos rätten anmäld, ej vara ansvarige för bolagets förbindelser

med mera, än en hvar insatt eller åtagit sig insätta, derest

de icke särskildt utfäst sig till vidare ansvarighet.

II Kap.

Om bankaktiebolags rörelse.

15 §.

Bankaktiebolag må ej drifva handel med annat än guld och silfver,

in- och utrikes vexlar samt räntebärande papper.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

19

16 §,

Ej må bankaktiebolag ega annan fastighet än som för bankens

inrymmande är afsedd. För bankaktiebolags fordran pantsatt eller

utmätt, fast eller lös, egendom, som å auktion försäljes, dervid bolagets

rätt kan vara beroende, må bolaget vara oförhindradt att inropa; vare

dock skyldigt att densamma åter afyttra, så snart det utan förlust

kan ske.

Bankaktiebolag må ej förvärfva egna aktiebref, ej heller mottaga

sådana såsom säkerhet för försträckning.

1? §•

Bankaktiebolag må ej utfärda tryckta eller graverade, till viss

man eller order, eller till innehafvaren stälda förbindelser.

18 §.

Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att viss tid der innestå

mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget derom utfärdar, ställas

till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man.

T öfrigt må af bankaktiebolag utfärdadt bevis, att medel blifvit

der insatte eller dit inbetaide, icke genom öfverlåtelse användas som

betalningsmedel, utan gälle det endast såsom bevisningsmedel i fråga

om inbetalningen eller insättningen.

19 §.

Till lånereversal, qvittenser, kontrakt och bevis må begagnas tryckta

eller graverade blanketter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

III Kap.

Om bankaktiebolags förvaltning och styrelse samt om bolagsstämma

och revision.

20 §.

Bolagsmännen skola inom sig utse syssloman att utgöra bolagets

styrelse. Denna eger att, under det ansvar och den kontroll af offentlig

myndighet, som i allmän lag och genom denna författning stadgas,

förvalta banken, äfvensom att i alla mål lagligen tala och svara för

bolaget.

Styrelsens ledamöter skola vara minst fem.

21 §.

Uppgift på styrelsens ledamöter samt på dem, hvilka ega att

underskrifva bolagets förbindelser, skall, så ofta förändring deri inträffar,

inom trettio dagar derefter, så ock inom samma tid efter hvarje

ordinarie bolagsstämma lemnas till Konungens befallningshafvande och

på bolagets bekostnad införas i allmänna tidningarna.

Inom tretio dagar efter hvarje val till styrelse eller styrelseledamot

skall ock om valets utgång göras skriftlig anmälan hos rådstufvurätten

eller domhafvanden i den ort, der styrelsen har sitt säte. Rätten eller

domhafvanden anteckne dessa anmälande!! i särskild dagbok och hålle

dem för allmänheten tillgängliga.

Försummas något af hvad i denna § är föreskrifvet, böte en hvar

af styrelsens ledamöter, som till försummelsen gjort sig skyldig, från

och med tio till och med femtio kronor.

22 §.

Styrelsen åligger:

att ställa sig till noggrann efterrättelse denna lag, den för bolaget

faststälda bolagsordning samt den af bolaget för styrelsen utfärdade

instruktion;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

21

att när 6om helst hålla bankens räkenskaper och handlingar tillgängliga

för Konungens befallningshafvande eller dess ombud, för den

af Konungen förordnade bankinspektören samt för den särskilda undersökning,

Konungen eller chefen för finansdepartementet eljest kan

finna för godt att låta anställa;

att genast efter hvarje månads slut i närvaro af Konungens befallningshafvande

eller dess ombud, enligt formulär, som från finansdepartementet

meddelas, upprätta en öfversigt, utvisande bankens tillgångar

och skulder, jemte uppgift om räntesatserna för bolagets inoch

utlåning samt diskonto, som under den tid öfversigten omfattar

varit hos bolaget gällande, och att derefter ofördröjligen till nämnda

departement insända denna öfversigt för dess offentliggörande genom

departementets försorg;

att jemväl i öfrigt meddela chefen för finansdepartementet och

bankinspektören alla de upplysningar rörande banken, som af dem

äskas;

att vid hvarje kalenderårs slut låta upprätta fullständigt bokslut

öfver bolagets ställning;

att efter verkstäld revision till finansdepartementet insända revisionsberättelsen

och låta införa densamma i allmänna tidningarna samt

att, der chefen för finansdepartementet eller styrelsen under

löpande räkenskapsår finner anledning till antagande, att bolaget gjoi’t

sådana förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats,

ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerne att

granska bokslutet.

23 §.

Alla skriftliga af handlingar, som styrelsen ingår för bolaget, skola

undertecknas å bolagets vägnar och med utsättande af dess antagna

benämning, vid äfventyr att eljest styrelsens ledamöter, som underskrifvit

afhandlingen, skola för fullgörande af bolagets derpå grundade

förbindelse ansvara som för egen skuld, en för alla och alla för en.

24 §.

Sker afvikelse från denna lag eller från bolagets ordning, och

varder ej den anmärkta afvikelsen inom en månad rättad, ankomme på

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

Konungen att förklara bolaget hafva förverkat rättigheten att drifva

bankrörelse.

25 §.

Ledamot af styrelsen kan från sin befattning skiljas genom i behörig

ordning fattadt bolagsstämmobeslut.

26 §.

Afgående styrelseledamot förblifve bolaget ansvarig för de åtgärder,

i hvilka han deltagit, till dess revision i vanlig ordning försiggått

och bolagsstämma beviljat ansvarsfrihet, på sätt i 28 § sägs.

27 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas minst en gång årligen.

Vid bolagsstämma tillkomme rösträtt endast den, som i registerboken

är antecknad såsom delegare i bolaget.

28 §.

Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter må meddelas endast af ordinarie

bolagsstämma. Ej må styrelseledamot deltaga i beslut derom.

29 §.

Revision skall årligen förrättas. Val af revisorer skall årligen ske

vid ordinarie bolagsstämma. Ej må styrelseledamot i sådant val deltaga.

Åtminstone hvart annat år skall en af revisorer^ ombytas. I

revisionen skall jemväl deltaga en af Konungens befallningshafvande

förordnad person, hvilken derför af bolaget åtnjuter ersättning efter

bestämmande af Konungens befallningshafvande.

30 §.

Öfverträda styrelseledamöter eller andra bolagsmän denna lag eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

bolagets ordning, vare de skyldige att ersätta all genom sådan öfverträdelse

uppkommen skada, en för alla och alla för en.

IV Kap.

Om bankaktiebolags upplösning och om förlängning af bolagets oktroj.

31 §.

Har bankaktiebolag, enligt behörigen revideradt bokslut, gjort sådana

förluster, att reservfonden och tio procent af grundfonden förlorats,

skall styrelsen, senast den dag revisionsberättelsen aflemnas,

sammankalla bolagsstämma till första dag sådant enligt bolagsordningen

kan ske, och läte styrelsen dessutom om bolagsstämman ofördröjligen

underrätta bolagsmännen genom särskilda bref, som med posten afsändas.

I kallelsen till bolagsstämman skall uppgifvas, att bolaget

gjort sådan förlust, som här är sagd.

Besluter bolagsstämman med två tredjedelar af de å stämman

afgifna röster att inom tre månader tillskjuta hvad som erfordras för

att återställa grundfonden till dess behöriga belopp, ege bolaget att

rörelsen fortsätta; i motsatt fall skall bolaget ställas under utredning.

Konungens befallningshafvande åligge att tillse, att sådant bolagsstämmobeslut

inom sagda tid blifvit fullgjord! Finner Konungens befallningshafvande

att så ej skett, varde bolaget ovilkorligen under utredning

stäldt.

32 §.

Bolagsman, som vid den bolagsstämma, hvarom i 31 § sägs, anmält

sig icke vilja deltaga i beslutadt tillskott, vare ej dertill pligtig.

De bolagsmän, som verkstält tillskottet, eg a att af bolagets blifvande

behållna vinstmedel erhålla åter hvad af dem blifvit tillskjutet, jemte

sex procent årlig ränta, innan annan utdelning får ske. Upplöses bolaget

förr, än sådant tillskott blifvit till fullo guldet, skall, sedan bolagets

skulder blifvit betalda, tillskottet, dock utan beräkning af ränta

för tid efter bankrörelsens upphörande, återgäldas af bankens tillgångar,

så långt de dertill förslå, innan någon utdelning å aktierna må

ega rum.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

33 §.

Har Konungen förklarat bankaktiebolag hafva förverkat rättigheten

att drifva bankrörelse eller varder i det fall, hvarom i 31 §

förmäles, bankaktiebolag stäldt under utredning, skall, der ej bolaget

afträdt sin egendom till konkurs, chefen för finansdepartementet förordna

allmänt ombud, som har att närvara vid styrelsens sammanträden,

med rätt att yttra sig till protokollet, samt att i öfrigt öfvervaka

utredningen.

34 §.

Varder, under det bankaktiebolag fortsätter sin rörelse, utdelning

beslutad och verkstad, ändå att, enligt senast upprättade bokslut, tillgång

dertill icke finnes utan minskande af bolagets grundfond eller

reservfond, vare, i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina föi’- bindelser, de bolagsmän, som uppburit sådan utdelning, skyldige att

återbära densamma; och ansvare derjemte de bolagsmän, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för eu, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

Lag samma vare der, efter det bankaktiebolag blifvit stäldt under

utredning eller beslut fattats om bolagets upplösning, utdelning till

bolagsmännen skett och bolaget sedermera finnes oförmöget att fullgöra

sina förbindelser.

35 §.

Då bankaktiebolag upplöses, ege bolaget rätt att söka årsstämning

å borgenärerne.

36 §.

Önskar bankaktiebolag erhålla förlängning af bolaget meddelad

oktroj, göre i den ordning, som i 1 § är sagd, ansökning derom sist

sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår.

Beslut om sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma

sist tjugu månader före utgången af den löpande oktrojen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

25

Y Kap.

Särskilda bestämm elser.

37 §.

Enskildes förhållanden till bankaktiebolag må ej för allmänheten

yppas.

38 §.

Genom kungörelse i allmänna tidningarna skall tillkännagifvas,

när bankaktiebolag börjar eller slutar sin rörelse; och skall underrättelse

om dagen, då sådant sker, till finansdepartementet insändas.

39 §.

Förändring af bankaktiebolags ordning ege ej giltighet med mindre

den varder af Konungen stadfästad; och vare om anmälan hos rätten

af den förändring och dess kungörande lag, som i 5 § sägs.

40 §.

Bankaktiebolag vare uti de mål, för Indika ej annorlunda genom

lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der styrelsen

enligt bolagsordningen har sitt säte.

41 §.

Bolagsordning för bankaktiebolag skall innefatta närmare bestämmelser

angående:

a) grundfondens belopp; . o

b) det äfventyr, som skall följa å bolagsmans uraktlåtenhet att i

rätt tid verkställa inbetalning å eller ställa nöjaktig säkerhet för hvad

af grundfonden belöper sig å hans andel;

Bih. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 A/d. 1 Band. 10 Saft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

c) reservfonden och den del af årliga vinsten, som skall till reservfonden

öfverföras;

d) bankens rörelsegrenar och vilkoren derför;

e) den ort, der bolagets styrelse har sitt säte;

f) antalet af styrelsens ledamöter och suppleanter för dem samt

tiden för deras befattningar;

g) tid och ort för ordinarie bolagsstämma och vilkoren för sammankallande

af extra bolagsstämma;

h) rösträtt vid bolagsstämma;

i) antalet revisorer och tiden för revisionen;

k) den ordning, i hvilken bolaget må besluta att före oktrojtidens

utgång sig upplösa, samt

l) sättet för vinnande af ändring i bolagsordningen.

42 §.

Träder bankaktiebolag i verksamhet, utan att hafva erhållit stadfästelse^

som i 1 § sägs, stånde hvar, som emellertid å det bolags

vägnar ingår förbindelse, derför i personlig ansvarighet till fordringsegaren

såsom för annan sin förbindelse efter allmän lag.

43 §.

Hvad i denna lag blifvit. stadgadt skall ej ega tillämpning på aktiebolag,

som uteslutande hafva till ändamål att idka fastighetsbelåning

eller pantlånerörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1887; dock att för bankaktiebolag,

hvars verksamhet grundas på tillåtelse, meddelad före nämnda

dag, fortfarande skall gälla hvad hittills varit stadgadt.

Stockholm, K. X. Beckman, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.