Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker, samt angående vilkoren för sådana statsbidrags, äfvensom odling slåns åtnjutande.

1887-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 A:10, Skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker, samt angående vilkoren för sådana statsbidrags, äfvensom odling slåns åtnjutande.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

N:o 10.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 mars 1887.

— — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag

till vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommunikationer och torrläggning af

vattensjuka marker, samt angående vilkoren för sådana

statsbidrags, äfvensom odling slåns åtnjutande.

(Statsutskottets utlåtande N:o 9.)

Till Konungen.

Uti Eders Kong], Majrts proposition om statsverkets tillstånd och

behof har Eders Kong], Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens sjette hnfvudtitel, hos Riksdagen

gjort, framställning om de anslag, hvilka Eders Kongl. Maj:t

ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt arbeten

för torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna

med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd; hvarjemte

Eders Kongl. Maj:t i en annan proposition föreslagit nedsättning af

annuiteten å vissa odlingslån; och får Riksdagen härmed anmäla följande

i anledning deraf fattade beslut.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o. För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl. Maj:t i ofvan
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse iV:o 10.

berörda .proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,

att Riksdagen måtte för år 1888 bevilja 600,000 kronor:

Uti inom Riksdagen väckta motioner har hemstälts, att Riksdagen

för år 1888 måtte ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, till bidragför

anläggning af nya och förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar, eu million kronor.

Slutligen har ock i eu inom Riksdagen väckt motion fråga väckts

derom, att Riksdagen måtte till de i en motionen bilagd tablå intagna

vägarbeten anslå de för hvart och ett af dessa utförda anslagsbelopp med

tillsammans 987,915 kronor, minskadt med de belopp, som möjligen kunde

varda af Eders Kongl. Maj:t från 1887 års fond anvisade för samma

arbeten, samt att för dessa anslag skulle i tillämpliga delar gälla de

för 1886 års vägbyggnadsfond meddelade föreskrifter.

Ifrågavarande anslag, som för åren 1867—1874 varit bestämdt

till endast 150,000 kronor, har derefter höjts, för åren 1875—1881 till

200.000 kronor, för åren 1882 och 1883 till 300,000 kronor, för åren

1884 och 1885 till 400,000 kronor samt för åren 1886 och 1887 till

500.000 kronor, allt årligen. Medan anslaget utgjorde endast 150,000

eller 200,000 kronor, hafva ytterligare medel ej sällan anvisats till

vissa särskilda väganläggningar; hvaremot, sedan fonden höjts till 300,000

kronor och derutöfver, nya sådana särskilda anslag icke blifvit af Riksdagen

beviljade.

Enligt de gällande vilkoren få vägbyggnadsanslagen bestämmas

till högst l-delar af den beräknade kostnaden enligt faststäld arbetsplan;

hvarjemte, om verkliga kostnaden för ett arbetes utförande befinnes

understiga den beräknade, anslaget skall i förhållande derefter

minskas.

Det torde visserligen vara ådagalagdt, att behofvet af understöd

till väganläggningar för det närvarande är ganska stort. Riksdagen

har ock under de senare åreu i allt mera ökad grad tillgodosett det

växande behofvet. Men om än en höjning af anslaget nu åter är erforderlig,

torde det icke vara med nödig varsamhet förenligt att i sådant

hänseende gå utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit. Ännu

år 1883 utgjorde anslaget, såsom ofvan nämnts, 300,000 kronor; beloppets

bestämmande till de af Eders Kongl. Maj:t begärda 600,000

kronor innefattar således anslagets fördubbling på några få år och derjemte

dess bestämmande till ett belopp, som i och för sig måste anses

vara för våra förhållanden betydligt.

Behofvets afhjelpande synes ock ej böra åligga endast staten och

de närmast vägbyggnadsskyldige. Äfven landsting och kommuner

Bill. till Riksd. Frot. 1887. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

lärer det tillkomma att bidraga till ifrågavarande art af kommunikationsmedel.

Riksdagen bar visserligen medgifvit, att vid vägarbeten

statsbidraget må kunna uppgå-till högst fdelar af kostnaden, men i

flera fall torde ett bidrag af fdelar vara mera än behofvet och billigheten

kräfva. Bestämmes anslaget till eu mindre del af kostnaden i

de säkerligen många fall, då sådant utan olägenhet kan ega rum, och

få landsting och andra kommuner samt vägbyggnadsskyldige vidkännas

större del af kostnaden än för närvarande synes vara vanligt, så blir

äfven statsanslaget i det hela mera tillräckligt för sitt ändamål. Riksdagen

har ej förbisett de svårigheter, som härvid ofta torde för vederbörande

myndigheter möta, men då anspråken på staten nu allt mera

stegrats och den bär ofvan uppgifna fördelningen af 1886 års fond

visar att, åtminstone för landet i dess helhet, anslag för nämnda år

beviljats till fdelar af kostnadsbeloppet, har Riksdagen funnit sig böra

erinra om den utväg, som torde lörefinnas att genom begränsning af

de särskilda statsbidragen i högre grad tillgodose det helas kraf.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kong!. Maj:ts förslag,

för år 1888 såsom bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller

omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar anvisat ett belopp

af 600,000 kronor.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

2:o. Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af dar och farleder har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte för år 1888 anvisa samma belopp, som för

åren 1883—1887 beviljats, eller 100,000 kronor; och har Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, till understödjande af brobyggnader

och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och

farleder för år 1888 anvisat 100,000 kronor.

C. Vattenaftappningsföretag.

3:o. Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att

kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgörande nejd, har

Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen äskat anvisande för år

1888 af 100,000 kronor, och har Riksdagen med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts förslag, för understödjande medelst anslag utan återbetalnings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Rilcsdagens Skrifvelse N:o 10.

skyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan

att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd

för år 1888 anvisat 100,000 kronor.

4:o. I proposition till Riksdagen af den 3 december 1886 har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att annuiteten ä de

från odlingslånefonden för år 1884 beviljade lån, hvilka, enligt de vid

deras utbetalande gällande vilkor, skulle återgäldas med 10 procent

för år, deraf fem procent såsom ränta, i stället finge, i likhet med

hvad som gälde för öfriga från nämnda fond utlemnade lån, utgöra

åtta procent, deraf såsom ränta skulle räknas fyra och en half procent

å oguldna kapitalbeloppet.

Riksdagen finner det vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande

och derjemte leda till ordning och reda, att de få lån ur

odlingsfonden, hvilka beviljats före kongl. kungörelsen af den 19 maj

1885, ej äro underkastade andra och strängare betalningsvilkor än de

odlingslån, hvilka derefter utgått; och har Riksdagen alltså, med bifall

till Eders Kongl. Majrts förslag, medgifvit, att annuiteten å de från

odlingslånefonden för år 1884 beviljade lån, hvilka, enligt de vid deras

utbetalande gällande vilkor, skola återgäldas med tio procent för år,

deraf fem procent såsom ränta, i stället må, i likhet med hvad som

gäller för öfriga från nämnda fond utlemnade lån, utgöra åtta procent,

deraf såsom ränta räknas fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.

öro. I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af de

här ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, har Riksdagen beslutat, att de

allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka finnas intagna i Riksdagens

skrivelser den 27 april 1881 (n:o 69) och den 11 juni 1883 (n:o 67),

den senare skrifvelsen jemförd med mom. 4:o af Riksdagens skrifvelse

den 5 maj 1885 (n:o 3Ö), fortfarande skola blifva gällande.

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna

skrifvelse beviljade anslagssummor bifogas ett deröfver uppgjordt

sammandrag.

Stockholm den 5 mars 1887.

Med undersåtlig vördnad:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

Sammandrag af de utaf 1887 års Riksdag beviljade, i dess skrifvelse

n:o 10 omförmäla statsbidrag för väganläggningar och vågförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning

af vattensjuka marker.

Anslag.

A.) Väganläggningar och väg förbättringar.

Kronor.

ö.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar...

600,000

—

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder..

100,000

C.) Vattenaftappnings företag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel

odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd ........

100,000

Summa Kronor

800,000

_

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.