Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1886 års riksdag.

1887-02-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 A:7, Skrifvelse till fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1886 års riksdag.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o, 7.

N:o 7.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 februari 1887.

— — _ — Andra Kammaren den 26 — —

Riksdagens skrifvelse till fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående

Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som

förflutit sedan början af 1886 års riksdag.

(Statsutskottets utlåtande n:o 5.)

Till fullmäktige i riksgäldskontor!.

Efter erhållen del af Riksdagens sistlidna år församlade revisorers

berättelse om den samma år verkstälda granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning, har Riksdagen tagit under öfvervägande,

hvad Revisorerne. uti denna berättelse i ett eller annat hänseende

erinrat och föreslagit, äfvensom hvad statsutskottet, i afgifvet

utlåtande angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som

förflutit sedan början af 1886 års riksdag, anfört och hemstält; och

har Riksdagen i nedannämnda ämnen fattat följande beslut:

l:o. Angående afskrifning af ett bland Riksgäldskontorets skulder

inom linien upptaget belopp.

Enligt 1867 års Riksdags beslut balanseras inom linien bland

riksgäldskontorets skulder 6 stycken för tillskott till Trollhätte slussverks

byggnad den 1 mars 1750 utfärdade, ännu icke till inlösen hos

riksgäldskontoret företedda så kallade lottsedlar, nemligen fyra å 1,000

och två å 500 daler silfvermynt hvardera, eller tillsammans å 5,000 da
-

ler, motsvarande................................................................. kronor 1,250: —

med tillägg af den till 1865 års slut å dessa lottsedlar

beräknade obetalda ränta ................................. „ 2,286: 8 8

eller tillhopa kronor 3,536: 8 8.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Härom hafva revisorerne hemstält, att Trollhätte slussverks ännu

icke inlösta sex lottsedlar måtte såväl till kapital som ränta ur riksgäldskontorets

räkenskaper afföras.

Som Riksdagen, lika med fullmäktige, funnit fullt giltiga skäl ej

vara för handen att nu helt och hållet afskrifva denna skuld, för hvilken

betalning möjligen ännu skulle kunna ifrågakomma och hvars anteckning

inom linien således synes böra bibehållas, har revisorernas

ifrågavarande förslag ej vunnit Riksdagens bifall.

2:o. Angående Bergslagernas jernvägsakliebolag.

Uti sin ofvan omförmälda berättelse hafva revisorerne hemstält,

om icke Bergslagernas jernvägsaktiebolag borde från riksgäldskontorets

sida uppmanas att i första hand infria oguldna räntekuponer och först

då ränteskulden en gång vore betald använda Överskjutande tillgångar

till att efter hand infria jemväl utlottade obligationer.

Riksdagen har visserligen funnit revisorerne hafva egt de mest

giltiga anledningar att fästa Riksdagens uppmärksamhet på det ifrågavarande

förhållandet; men då ingen anledning finnes att antaga annat

än att bolaget till liqvider å sin skuld användt alla de medel, som ej

måst för trafikens uppehållande tagas i anspråk; då öfrige innehafvare

af bolagets obligationer, hvilka ega lika rätt med staten i dess egenskap

af obligationsinnehafvare, funnit sig böra låta bero vid bolagets

hittills iakttagna liqvidationssätt; och då det åtminstone ännu synes

tvifvelaktigt, om ett ingripande i förhållandet skulle vara af omsorgen

om statens verkliga fördel påkalladt, har revisorernas förevarande framställning

ej föranledt till någon Riksdagens åtgärd.

3:o. Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då Riksdagen funnit fullmäktige hafva med nit och omsorg uppfyllt,

sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt fullmäktige

full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade

uti deras protokoll från den 22 januari 1886 till och med

'' den 22 januari 1887.

Stockholm den 26 februari 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.