Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående ersättning till förre fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt för omkostnader, dem han såsom innehafvare på lön af sergeantsbostället Lugaavi n:o 1 i Örebro län fått vidkännas för boställets deltagande i ett vattenafledningsföretag.

1887-06-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:10, Skrifvelse till Konungen, angående ersättning till förre fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt för omkostnader, dem han såsom innehafvare på lön af sergeantsbostället Lugaavi n:o 1 i Örebro län fått vidkännas för boställets deltagande i ett vattenafledningsföretag.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

7

N:o 10.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 juni 1887.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ersättning till förre

fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt för omkostnader, dem

han såsom innehafvare på lön af sergeantsbostället Lugaavi

n:o 1 i Örebro län fått vidkännas för boställets deltagande

i ett vattenafledningsföretag.

(Statsutskottets utlåtande n:o 18.)

Till Konungen.

Såsom innehafvare på lön af det numera sedan midfastan detta

år till statsverket indragna sergeantsbostället Luggavi n:o 1, ett mantal,

i Kräcklinge socken och Hardemo härad af Örebro län, hade, enligt

hvad af Eders Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 8)

af den 18 sistlidne mars inhemtas, förre fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt

deltagit i ett år 1863 påbörjadt företag med ändamål att aftappa

de så kallade Kräcklingekärren. Den bostället tillhöriga mark, som af

detta företag berördes, utgörande i areal 145 qvadratref 10 qvadratstänger,

hade före aftappningen uppskattats till 71 qvadratref, 6,2 7

qvadratstänger och efter densamma till 123 qvadratref 43,5 6 qvadratstänger

fullgradig jord, i följd hvaraf bostället genom företaget beredts

en jordförbättring af 52 qvadratref, 37,2 9 qvadratstänger eller 9 tunnland

11,4 kappland.

Med uppgift att, derest ersättning för den sålunda vunna jordförbättringen

skulle utbrutits af boställets mark, ett område af omkring

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

15 tunnland skulle hafva frångått bostället, samt att den förmån, som

bevarandet af dessa 15 tunnland beredt kronan utan ringaste kostnad

från dess sida, kunde lågt uppskattas till omkring 6,000 kronor, både

förre fanjunkaren Bergstedt i en genom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Örebro län öfverlemnad ansökning hos Eders Kongl. Maj:t

vidare förmält, att den på bostället belöpande, från början till 2,178

kronor 14 öre beräknade andelen i kostnaden för omförmälda vattenafledningsföretag,

i följd deraf att det för företaget bildade bolag dels

i syfte att bereda möjlighet för en framtida fullständigare torrläggning

af Kräcklingedalen år 1866 inköpt Vaholms qvarn för en köpeskilling

af 32,000 kronor, dels år 1867 lidit en förlust på sin dåvarande ordförande

af 19,375 kronor samt på grund af andra missgynnande omständigheter

i hög grad öfverstigit den ursprungliga beräkningen; att

Bergstedt för sitt deltagande i samma företag måst vidkännas en utgift

af tillhopa 6,361 kronor 21 öre; att Bergstedt, förutom att han

vid syn å bostället den 11 september 1877 fått sig ålagdt att utföra

en tillbyggnad till logen för 583 kronor 30 öre, sedermera vid afträdessyn

å bostället den 13 oktober 1886 förpligtats att ombygga vissa

boställets uthus för en beräknad kostnad af öfver 2,000 kronor, hvilka

till- och ombyggnadsarbeteten till en icke ringa del förorsakats deraf

att hemmanets åbyggnader genom den tillökning, åkerjorden genom

hans arbete vunnit, blifvit otillräckliga; att, då den andel, Bergstedt

genom deltagande i den redan skedda torrläggningen vunnit i Vaholms

qvarn, icke syntes kunna åt honom personligen bibehållas, utan borde

åtfölja bostället, Bergstedt blefve nödgad utan rätt till erättning af

kronan afstå sin berörda andel till ett värde af omkring 856 kronor;

samt att de betydliga utgifter, Bergstedt sålunda fått till boställets

bästa vidkännas, bragt honom i den ställning, att han vid boställets

afträdande komme att med sin familj befinna sig i den yttersta torftighet,

urståndsatt att godtgöra sina fordringsegare och deribland kronan

för husröta, så vidt icke någon ersättning bereddes honom för berörda

utgifter.

På grund häraf hade Bergstedt anhållit, att honom måtte medgifvas

dels skälig godtgörelse för de 15 tunnland jord, han genom

sitt deltagande i vattenafledningsföretaget skulle åt kronan förvärfvat,

dels ock lösen med 856 kronor för hans andel i Vaholms qvarn, till stöd

för hvilken framställning Bergstedt derjemte åberopat, att han vid sitt

tillträde till bostället till följd af företrädarens iråkade obestånd icke

kommit i åtnjutande af den honom vid tillträdessynen tillerkända husröteersättning,

1,161 kronor 96 öre.

Vid ansökningen hade fogats instrument öfver den 13 oktober

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 10. 9

1886 hållen af- och tillträdessyn å bostället mellan Bergstedt, afträdare,

och arrendator!! Per Alfred Jansson, tillträdare, hvaraf inhemtats, att

Bergstedt ålagts att före boställets afträdande uppföra ny ladugårdsoch

logbyggnad för en beräknad kostnad af 2,080 kronor 99 öre och

afhjelpa åtskilliga öfriga å boställets hus och byggnader anmärkta

brister, eller ock att utgifva uppskattade kostnaden för dessa arbeten

med tillsammans 2,238 kronor 31 öre.

Hörd öfver ansökningen, hade domänintendenten i Örebro län,

med vitsordande att genom Bergstedts deltagande i torrläggningsföretaget

eu areal af 9 tunnland 11,4 kappland fullgradig jord åt kronan

bevarats, anfört, att, då vattenafledningsföretaget fullbordats redan år

1865, Bergstedt, som innehaft bostället till den 14 mars 1887, väl

jemlikt kongl. förordningen den 6 juli 1849 saknade laglig rätt till

vidare ersättning för sina utgifter för företaget utöfver den, han under

sin besinningstid kunnat afvinna den förbättrade jorden, men att, då

antagligt vore att jordens afkastning på långt när icke varit tillräcklig

att ersätta Bergstedt de utgifter, han fått vidkännas för vattenafledningsföretaget

och för jordens odlande och bebyggande, samt härtill komme,

att Bergstedt vid afträdessynen fått sig ålagd större husröta i följd

deraf att efter den tillökning, åkerarealen vunnit, större åbyggnader

fordrades för den ökade grödan och för ökadt kreatursantal, domänintendenten,

på grund af dessa och öfriga af Bergstedt åberopade förhållanden,

funne det af billighet påkalladt, att Bergstedt bereddes någon

godtgörelse för sina å bostället nedlagda kostnader.

I fråga om sättet för beräkningen af en dylik godtgörelse hade

domänintendenten anmärkt, att det väl mötte svårighet att afgöra,

huru stort jordområde, som genom Bergstedts deltagande i torrläggningsföretaget

i verkligheten blifvit åt bostället bevaradt, då detta berodde

af uppskattningsvärdet å den jord, som kunde kommit att i ersättning

för jordförbättringen afträdas, men att med ledning af medeluppskattningen

å den torrlagda marken kunde antagas, att vid en dylik

utbrytning icke mer än 12 tunnland skulle kommit att frångå bostället.

Enär vid arrendevärdering å bostället den 27 augusti 1885 den torrlagda

marken ansetts ega ett arrendevärde af 14 kronor tunnlandet,

kunde således den vinst, som tillskyndats bostället genom Bergstedts

deltagande i torrläggningen, beräknas till 168 kronor årligen, eller,

med fem procent ränteberäkning, i kapital till 3,360 kronor; och hade

domänintendenten tillstyrkt, att detta belopp måtte såsom ersättning

uti ifrågavarande hänseende tilläggas Bergstedt, med förbehåll dock

att ett belopp, motsvarande kostnaden för de Bergstedt vid afträdesBih.

till Riksd*Protri887. B. 10 Sami Band. 2 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

synen ålagda byggnads- och reparationsarbeten, 2,238 kronor 31 öre,

innehölles för att tillhandahållas den nye innehafvare!! af bostället.

Hvad vidare angick den på Bergstedt såsom deltagare i torrläggningsföretaget

belöpande andel i Vaholms qvarn, hade domänintendenten,

enär del i denna qvarn icke rimligtvis kunde åt Bergstedt personligen

bibehållas, sedan han afträdt bostället, men bostället till undvikande

af de rättsliga förvecklingar, som eljest lätt kunde uppstå vid den

numera beslutade ytterligare utvidgning och fördjupning af vattendraget,

dervid qvarnen komme att rifvas, borde bibehållas vid sin

delaktighet i qvarnen, ansett lösen för andelen i qvarnen böra Bergstedt

beviljas, hvilken lösen likväl icke borde beräknas efter det belopp,

hvarför qvarnen blifvit af bolaget inköpt, utan efter det värde, hvartill

qvarnen den 20 april 1886 uppskattats, eller till 11,220 kronor, då

lösesumman för Bergstedts del i qvarnen skulle komma att uppgå till

212 kronor 58 öre.

För egen del hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande instämt

i det af domänintendenten sålunda afgifna yttrande, med hemställan

dock att vid beviljandet åt Bergstedt af de utaf domänintendenten

föreslagna belopp måtte fästas det vilkor, att den ersättning för

husröta, som Bergstedt vid afträdessynen å bostället förpligta att gälda,

skulle, så vidt icke de anmärkta bristerna före boställets afträdande af

honom afhjelpts, af de Bergstedt tillerkända beloppen först utgå, hvarigenom

den fördel för honom vunnes, att tillträdande arrendatorn erhölle

den honom tilldömda husröteersättning utan att kronan, såsom

eljest torde blifva nödvändigt, måste träda emellan.

Efter remiss hade domänstyrelsen till Eders Kong], Maj:t inkommit

med utlåtande, deri styrelsen anfört, att med stadgandet i kongl.

förordningen den 6 juli 1849, att ej mindre den omkostnad, boställsinnehafvare!!

finge vidkännas för vattenafledningsföretag till beredande af

samfällig jords odling eller förbättring, än äfven den ytterligare kostnad,

som kunde erfordras för den tillvunna eller i förbättradt skick

försatta jordens odling och inhägnande samt för uppförande af de

byggnader, hvilka till den derå växande grödans insamlande vore af

nöden, skulle fördelas på högst tjugu år, räknade från den tid, då

vattenafledningen blifvit fullbordad, afsåges, att boställsinnehafvare skulle

under denna tidrymd beredas full godtgörelse för de kostnader, han

å företaget nedlagt, men att, då, såsom domänintendenten anfört,

antagligt vore, att Bergstedt icke på långt när kunnat af jordens afkastning

hemta ersättning för de kostnader, han fått vidkännas, jemväl

styrelsen funne billigheten fordra, att Bergstedt erhölle godtgörelse,

motsvarande den förlust, han fått vidkännas genom boställets del
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.

tagande i företaget, hvadan styrelsen, som ansett den af domänintendenten

föreslagna beräkningsgrund för ersättningen rättvis och billig, tillstyrkte,

att Eders KongL Maj:t täcktes bereda Bergstedt ersättning för

hans deltagande i företaget med föreslagna 3,360 kronor, dervid likväl

borde fästas det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna

vilkor i fråga om husröteersättningens gäldande; hvarjemte och då, beträffande

den af Bergstedt begärda lösen för andelen i Vaholms qvarn,

Bergstedt icke kunde anses vara skyldig att afstå densamma utan ersättning,

och qvarnandelen syntes böra af kronan förvärfvas åt bostället

för att underlätta den ytterligare afdikning af Kräcklingedalen, som

ansåges vara erforderlig, men lösesummans belopp icke borde sättas

högre, än som motsvarade andelens nuvarande värde, styrelsen hemstälde,

att lösen derför måtte till Bergstedt utbetalas med den af domänintendenten

i sådant afseende föreslagna summa 212 kronor 58 öre.

I anledning af hvad sålunda förekommit har Eders Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att bevilja Bergstedt dels såsom godtgörelse för

den jordförbättring, han genom deltagande i sänkningsföretaget beredt

bostället, ett belopp af tretusen trehundra sextio kronor, under vilkor

att, så vidt och i den mån de nybyggnadsarbeten och förbättringar,

Bergstedt vid afträdessyn å bostället förpligtats att utföra, icke blifvit

före boställets afträdande af honom verkstälda, hvad Bergstedt i följd

häraf hade att gälda skulle af det berörda ersättningsbeloppet först

utgå, dels ock i lösen för Bergstedts andel i Vaholms qvarn ett belopp

af två hundra tolf kronor 58 öre.

Denna Eders Kong], Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 14 juni 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.