Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående försäljning af en del af Tånga hed samt försäljningssummans användande till inköp af nytt skjutfält för gåta artilleriregemente vid Remmene i Vestergötland.

1887-06-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:14, Skrifvelse till Konungen, angående försäljning af en del af Tånga hed samt försäljningssummans användande till inköp af nytt skjutfält för gåta artilleriregemente vid Remmene i Vestergötland.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o li.

3

N:o 14.

Uppläst och godkänd, hos Första Kammaren den 14 juni 1887.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående försäljning af en

del af Tånga hed samt försäljningssummans användande

till inköp af nytt skjutfält för gåta artilleriregemente vid

Remmene i Vestergötland.

(Statsutskottets utlåtande n:o 22).

Till Konungen.

Enligt hvad af ett vid Eders Kongl. Maj:ts den 22 april innevarande

år till Riksdagen afiåtna proposition (n:o 23) fogadt statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden inhemtas, hade generalfälttygmästare!! och

chefen för artilleriet i en den 24 april 1886 till Eders Kongl. Maj:t aflåten

skrifvelse erinrat, att han under de senare åren i flera memorial

fäst Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att Tånga hed blifvit

alldeles oanvändbar såsom skjutfält för göta artilleriregemente, sedan

regementet erhållit nya långskjutande kanoner, och att såsom följd deraf

förslag blifvit väckta att antingen söka utvidga det till regementet upplåtna

område vid nämnda hed, eller ock anskaffa en ny skjutplats för

regementet.

Förstnämnda förslag hade emellertid på grund af terrängförhållandena

visat sig ej kunna leda till målet; ty äfven om stora summor

nedlades på fältets utvidgning, skulle likväl den användbara delen af

skottlinien, hvilken måste korsa vattendrag och vägar, ej erhålla till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

räcklig längd, utan att byggnaderna vid Vårgårda herrgård inlöstes,

hvarförutom skottliniens förlängning komme att infalla på marker, som

vore olämpliga för projektilers uppfångande. Då härtill komme, att

skjutfältet ej kunde erhålla nöjaktig bredd, hade all tanke på Tånga

heds bibehållande såsom skjutplats för göta artilleriregemente, äfven

under förutsättning af dess utvidgande, måst uppgifvas, och det andra

förslaget, eller anskaffande af ny skjutplats åt regementet, ansetts böra

tagas i närmare öfvervägande. Af de undersökningar, som blifvit verkstälda

i ändamål att utfinna ett lämpligt skjutfält, beläget invid jernväg

och ej för långt aflägset vare sig från Göteborg eller Karlsborg, hvars

positionsartilleri i en framtid borde använda samma skjutplats som göta

artilleri, hade utrönts, att det enda fält, som för ifrågavarande ändamål

vore fullt lämpligt både genom sitt läge och sin storlek samt markens

beskaffenhet, utgjordes af ett område, som i sydlig rigtning sträcker sig

från den söder om Remmene kyrka nära intill vestra stambanan mellan

Herrljunga och Vårgårda befintliga sandåsen. Det ifrågastälda skjutfältet,

hvars beskaffenhet äfven medgåfve att flera batterier kunde samtidigt

derstädes öfva exercis med anspända kanoner, hade, under förutsättning

att hela det till en början ifrågasatta området skulle förvärfvas,

en utsträckning från jernvägen till vägen vid den s. k. Källerbacken af

10,900 meter med en bredd af från 1,300 till 2,000 meter och ett ytinnehåll

af 3,789 tunnland 16,8 kappland. Då emellertid å nordliga

delen deraf ett område, utgörande en areal af 330 tunnland 9,5 kappland,

vid närmare undersökning visat sig kunna i följd af terrängens

beskaffenhet undvaras, mötte intet hinder att förminska förstnämnda

områdes ytinnehåll till 3,459 tunnland 7,3 kappland, utan att den del

af fältet, som vore användbar för artilleriets öfningar, derigenom underginge

någon förminskning i längd eller bredd. Härförutom kunde ytterligare

en förminskning åstadkommas genom uteslutande af ett område

uti fältets sydligaste del, hvilket ej vore behöfligt förr än skjutning

med positionsartilleriets pjeser kunde komma att ega rum; arealen

skulle derigenom minskas med 1,050 tunnland och det återstående området

således bestå af endast 2,409 tunnland 7,3 kappland med eu längd

från skottliniens nollpunkt af 7,300 meter och en bredd vexlande

emellan 540 och 2,000 meter. Fältet blefve oaktadt de uppgifna förminskningarna

ändå tillräckligt för fältartilleriet, äfven om skarpskjutning

skulle företagas från det på 600 meters afstånd från skottliniens

nollpunkt belägna exercisfältet. Chefen för artilleriet förutsatte emellertid,

att icke ens sistnämnda område borde redan nu i sin helhet förvärfvas.

Oaktadt den föreslagaa inskränkningen vore arealen betydlig,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

och då mycken åkerjord förefunnes i den sydliga delen af det senast

ifrågasatta skjutfältet, skulle ett temligen stort belopp erfordras för

fältets förvärfvande. Den mark, som utöfver det exproprierade området

behöfdes för skarpskjutningarnes utförande, skulle, enligt chefens

för artilleriet åsigt, kunna genom särskilda aftal med respektive jordegare,

på sätt förut vid andra skjutfält egt rum, blifva tillgänglig under

loppet af några dagar årligen i och för måls uppställande och projektilers

uppfångande.

Den del af det senast ifrågastälda fältet, som således nu borde

exproprieras, bestode, enligt af vederbörligen förordnad landtmätare

uppgjorda kartor och beskrifningar, af

åker ................................................................. 25,5600 hektar

äng..................................................................... 3,3210 »

utmark ''............................................................ 256,2700 »

impedimenta............. 4,7000 »

eller tilllsammans 289,8510 hektar,

motsvarande 587,21 tunnland.

Kunde detta område förvärfvas, erhölles ej allenast passande plats

för erforderliga byggnaders förläggning, utan äfven lämplig mark för

utförande af regementets öfningar till fot och till häst samt dessutom

tjenliga uppställningsplatser för utförande af skarpskjutning under olika

förutsättningar.

Det sålunda föreslagna området hade en längd af 2,340 meter,

hvaraf den fördelaktigaste skottlinien upptoge 1,650 meter, samt eu bredd

af 525 meter i norra och 1,340 meter i södra delen.

1 sammanhang med frågan om förvärfvande af ett nytt skjutfält

för göta artilleriregemente, användbart äfven för fot- och hästexercis

under regementsexercisen, stode emellertid frågan om Tånga heds bibehållande

eller afyttrande för kronans räkning. Det nya fältet skulle

i allo kunna ersätta Tånga hed och dessutom bereda tillfälle till öfningar

i skarpskjutning, hvadan något skäl ej förefunnes att behålla Tånga

hed, utan borde densamma, med undantag af det område, som begagnas

såsom kompaniskjutbana för ett kompani af hvart derå utaf vestgöta och

vestgötadals regementen, försäljas samt de å fältet befintliga, af artilleriet

begagnade byggnader nedtagas och förflyttas till det 10 kilometer

derifrån belägna Remmene.

Kostnaden för expropriation af det ifrågastälda skjutfältet och de

deraf föranledda arbeten, deribland flyttning från Tånga hed till Remmene

och uppsättning derstädes af oinförmälda byggnader, hvilket sist
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

nämnda arbete anses föranleda en utgift af 16,200 kronor, beräknas af

chefen för artilleriet till 88,200 kronor. Kunde emellertid Tånga hed

få försäljas och den beräknade försäljningssumman, enligt värdering uppgående

till 6,200 kronor, användas till gäldande af kostnaden för förflyttning

af ofvannämnda byggnader, minskades utgiftsbeloppet till 82,000

kronor. Chefen för artilleriet hemstälde alltså, att, jemte det Eders

Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att nytt skjutfält vid Remmene måtte för

göta artilleriregemente inköpas och i sammanhang dermed de å Tånga hed

nu befintliga byggnader till det nya skjutfältet få förflyttas, Eders Kongl.

Maj:t ville till Riksdagen aflåta proposition rörande dels tillstånd att få

afyttra Tånga hed med undantag af ofvannämnda till kompaniskjutbanor

för vestgöta och vestgötadals regementen erforderliga områden och dels

rättighet att få använda försäljningssumman till förflyttning af omförmälda

byggnader från Tånga till Remmenefältet.

Arméförvaltningen å artilleri-, intendents- och civila departementen,

hvars yttrande i ämnet infordrats, hade i sitt med anledning deraf afgifna

utlåtande ansett angelägenheten deraf, att åt göta artilleriregemente

bereddes ett nytt tidsenligt skjutfält, vara till fullo ådagalagd;

och som den vid Remmene angifna platsen äfven syntes arméförvaltningen

vara för ändamålet lämplig, tillstyrkte arméförvaltningen bifall till hvad

chefen för artilleriet föreslagit.

Af ofvan åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, att, enligt hvad

arméförvaltningen tillkännagifvit, artilleriets reservationer och allmänna

besparingarne under 4:de hufvudtiteln lemna tillgång till betäckande af

de utgifter, som utöfver försäljningssumman för Tånga hed erfordrades

till inköp af Remmenefältet och deraf föranledda arbeten ; och har Eders

Kongl. Maj:t i ofvan omförmälda proposition nu föreslagit Riksdagen att

— under förutsättning att rättighet att, för måls uppställande och projektilers

uppfångande under den tid hvarje år, då öfning i skarpskjutning

å det till inköp föreslagna fältet vid Remmene försigginge, disponera

öfver erforderliga delar af de till fältet angränsande jordområden,

kunde på vilkor, som Eders Kongl. Maj:t funne antagliga, åt kronan förvärfvas,

och att Eders Kongl. Maj:t till följd deraf beslöte, att fältet

skulle till skjutfält för göta artilleriregemente inköpas — medgifva, att

Tånga hed måtte till den del, som för två derstädes befintliga kompaniskjutbanor

för vestgöta och vestgötadals regementen ej toges i anspråk,

få i den ordning, Eders Kongl. Maj:t funne lämplig, försäljas och köpeskillingen

användas till bestridande af kostnaderna för förflyttning från

Tånga till Remmene skjutfält af de å förstnämnda skjutfält uppförda

byggnader, som af artilleriet begagnats.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

Det har emellertid förefallit Riksdagen, som om Tånga hed lämpligen

borde helt och hållet, och således äfven till den del deraf, som

för närvarande tages i anspråk till kompaniskjutbanor för vestgöte och

vestgötadals regementen, i ett sammanhang försäljas. Riksdagen föreställer

sig nemligen, att ifrågavarande jordområde skulle, derest äfven

berörde del samtidigt afyttrades, betinga jemförelsevis högre försäljningspris,

än om samma del för omförmälda ändamål från försäljningen

undantoges; och å andra sidan torde det antagligen ej vara med svårighet

förenadt att anordna skjutbanor för nämnda regementen å det till

inköp ifrågasatta, på endast 10 kilometers afstånd från Tånga hed belägna

nya skjutfältet, utan att hinder derigenom skulle läggas för sistnämnda

fälts begagnande för göta artilleris ändamål, helst kompaniskjutöfningarne

torde kunna företagas å tider, då fältet icke tages i

anspråk för artilleriets räkning.

Riksdagen, som i öfrigt icke haft något att erinra vid Eders Kongl.

Maj:ts berörda proposition, har alltså bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 14 juni 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.