Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående behörighet för qvinna att väljas till ledamot af fattigvändsstyrelse och af skolråd.

1887-06-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:19, Skrifvelse till Konungen, angående behörighet för qvinna att väljas till ledamot af fattigvändsstyrelse och af skolråd.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

N:o 19.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 juni 1887.

—. — — — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående behörighet för qvinna

att väljas till ledamot af fattigvändsstyrelse och af skolråd.

(Lagutskottets utlåtande n:o 16.)

Till Konungen.

Hos Riksdagen har framställning'' blifvit gjord om sådan ändring af

nu gällande bestämmelser i fråga om behörighet att väljas till ledamot af

fångvårdsstyrelse och af skolråd, att dylik behörighet jemväl må tillkomma

qvinna.

Hvad härvid först angår frågan om qvinnas inväljande i fångvårdsstyrelse,

torde det väl icke vara fullt klart, att nu gällande lagstiftninglägger

bestämdt hinder i vägen härför, der nemligen fångvårdsstyrelse!! ej

utgöres af kommunalnämnden. I förordningen angående fattigvården förekommer

icke någon bestämmelse, som i och för sig utesluter möjligheten,

att qvinna skulle kunna i fångvårdsstyrelse inväljas. Deremot har man i

den omständighet, att i kommunalnämnd, som enligt § 10 mom. 1 af nämnda

förordning skall å landet utgöra fångvårdsstyrelse, der fattigvårdssamhället

ej annorlunda förordnar, endast män kunna inväljas, sökt ett stöd för det

antagande, att fångvårdsstyrelse, äfven i stad och der särskild sådan å

landet finnes, skall bestå uteslutande af män.

Utan att nu närmare inlåta sig på tolkningen af ifrågavarande bestämmelser

anser Riksdagen, att qvinnors inväljande i fångvårdsstyrelse

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 19.

skulle kunna vara samhället till ganska väsentligt gagn. De göromål, som

enligt fattigvårdsförordningen åligga fångvårdsstyrelse, kräfva så mycken

tid, att det ofta, kan vara för den af andra värf upptagne mannen förenad!;

med stor svårighet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra desamma. Granskar

man närmare beskaffenheten af dessa göromål, sådana de i £§ 12 och

13 af fattigvårdsförordningen finnas angifna, kan man ej undgå att erkänna,

att qvinnan genom arten af sin begåfning och de sysselsättningar, åt hvilka

hon i allmänhet egnar sig, är synnerligt väl lämpad för fullgörandet af

åtminstone en del af antydda skyldigheter. T detta afseende må särskild t

erinras om fattigvårdsstyrelsens förpligtelse att tillse, det barn, hvilkas underhåll

åligger fattigvårdssamhället, erhålla vård och kristlig uppfostran.

Äfven i öfrigt torde qvinnan i högre grad än mannen vara i besittning af

den grannlagenhet och ömhet mot den nödstälde, som i väsentlig man ökar

värdet af meddelad hjelp och bidrager att hos den, som blir föremål derför,

väcka och underhålla hågen att, såvidt i hans förmåga står, sjelf draga

försorg för sig och de sina.

Beträffande vidare den ifrågasatta behörigheten för qvinna att inväljas

i skolråd, så synas giltiga skäl tala äfven härför. Det sätt, hvarpå qvinnan

under senare tider i allt större utsträckning visat sig kunna verka på undervisningens

alla områden, synnerligen inom folkskolan, torde innebära eu

borgen för, att hennes deltagande i ledningen af folkskolans angelägenheter

inom de särskilda skoldistrikten skulle kunna vara icke blott utan skadlig

inverkan utan äfven till gagn. Detta gäller särskilt i fråga om öfvervakandet

af undervisningen i qvinlig slöjd, för hvilket ändamål skolråden

flerestädes lära nödgats anlita biträde af deruti erfarna qvinno!1.

Då Riksdagen emellertid anser en fullständig utredning af de för

ändamålets vinnande nödiga lagstiftningsåtgärder böra föregå framläggandet

af ett lagförslag i ämnet, får Riksdagen härmed anhålla, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan

ändring i gällande lagstiftning, att hinder icke må möta för att i kommunala

angelägenheter röstberättigad qvinna ma kunna sa,väl i stad som på landet

inväljas till ledamot af skolråd och af fångvårdsstyrelse, der denna å landet

icke utgöres af kommunalnämnd.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 18 juni 1887.

Bill. till Riksd. Prat. 1887. tf- 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 4 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.