Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riks statens sjette liufvudtitel.

1887-07-07 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:29, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riks statens sjette liufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

1

N:o 29.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riks statens sjette liufvudtitel.

(Statsutskottets utlåtanden n:ris 6 och 6 a.)

Till Konungen.

Beträffande regleringen af utgifterna under riksstatens sjette liufvudtitel,

som omfattar anslagen under kongl. civildepartementet, har Riksdagen

vid innevarande riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »Kommerskollegium» äro de anslag uppförda, som

utgå till kollegiet sjelft, patentbyrån och bergsstaten; och äro, för hvarje af

dessa, särskilda framställningar gjorda.

A) Kommerskollegium.

l:o. Eders Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 29 April 1887

aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit:

att Riksdagen måtte dels, på det Eders Kongl. Maj:t kunde komma i

tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embetsoch

tjensteman, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättringunder

år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa 7,640 kronor, dels medBih.

titt lliksd. Prot. 1887. KS. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

gifva, att intill sintet af år 1888, i den mån sådant vore erforderligt för

bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt bemälde embets-

och tjensteman af samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde

tjensteman åtnjuta, af Eders Kong! Maj:t finge för ändamålet disponeras

de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre

för en advokatfiskal en st, än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande

befattningar inom kollegiet, i afseende å livilka indragning kunde

ega rum eller förändring eljest vidtagas.

Denna framställning är likartad med de förslag angående ifrågavarande

embetsverk, som Eders Kong!. Magt förut vid flere riksdagar framställ;

dock så att det nu på extra stat begärda beloppet med 900 kronor understiger

hvad för innevarande år blifvit af Riksdagen anvisadt.

Vid pröfningen af de nu föreliggande förslagen har Riksdagen fäst sin

uppmärksamhet vid det menliga deri, att kollegiets provisoriska tillstånd

ännu skall behöfva fortfara, men då till grundlagsenlig behandling hvila]'' ett

af Eders Kong! Maj:t vid 1885 års riksdag framlagdt förslag till sådan

förändring af 6 § regeringsformen, att ett nytt landtbruks-, industri- och

handelsdepartement skulle upprättas, samt, om detta förslag vid slutlig pröfning

gillas, utsigt förefinnes, att den sedan länge sväfvande frågan om kommerskollegiets

indragning eller förändrade organisation skall varda afgjord,

så har Riksdagen, ur nyssnämnda synpunkt, ej funnit skäl att nu besluta

någon afvikelse från hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit.

Vid anmälan af sitt beslut i ifrågavarande ämne erinrade 1886 års

Riksdag, att de för år 1887 beviljade lönetillskotten endast finge betraktas

såsom tillfälliga, och att på dem icke finge grundas någon rätt till högre

pension.

Under enahanda vilkor har Riksdagen

dels på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma

belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess

i stat uppförde embete- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister,

tillfällig löneförbättring under år 1888, på extra stat för år 1888 anvisat

7,640 kronor; samt

dels medgifvit att intill slutet af år 1888, i den mån sådant är erforderligt

för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande åt

bemälde embete- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner, som andre med

dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders Kongl. Maj:t må för ändamålet

disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej

mindre för en advokatfiskal enst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande

befattningar inom kollegiet, i afseende å livilka indragning kan

ega rum eller förändring eljest vidtagas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

3

B) Patentbyrån.

2:o. Vidkommande patentbyrån har Eders Kong!. Maj:t ej gjort

annan framställning, än att under år 1888 inflytande afgifter för patent

och för registrering'' af varumärken Ange användas till bestridande af de

utgifter, livilka betingades af tillämpning under samma år af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken.

I det vid ofvannämnda statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 25 april 1887 har meddelats en uppgift om patentbyråns

ekonomiska ställning, af hvilken framgår:

att patentbyrån, som vid 1885 års utgång hade en behållning af

40,030 kronor 66 öre, under är 1886 haft följande inkomster:

afgifter för 599 patentansökningar .........

ärsafgifter för patent..................................

afgifter för 261 registreringsansökningar

försålda publikationer..................................

............ kronor 29,950: —

............. » 10,705: —

............. » 10,440: —

............. » 1,758: 93

summa kronor 52,853: 93;

att byråns utgifter samtidigt uppgått till kronor 66,727: 33, af hvilken

summa de största posterna utgjorde aflöningar och arfvoden 28,909 kronor

72 öre och byråns publikationer 18,274 kronor 89 öre;

att hyrån, för att kunna bestrida dessa utgifter i den mån de ej

hetäckts af årets inkomster, från statskontoret såsom förskott uppburit

15,000 kronor, hvadan af 1885 års behållning 40,030 kronor 66 öre, som

till statskontoret inlevererats, vid 1886 års utgång återstode omkring 25,000

kronor; samt

att, då hyrån under år 1886 meddelat 463 patent, för Indika årsafgifter

i allmänhet komme att första gången under detta år erläggas,

byråns inkomster efter all sannolikhet blefve ej obetydligt ökade, under det

att med full visshet kunde antagas, att utgifterna för år 1887 skulle ej

oväsentligt understiga det nästförflutna årets, enär i dessa sistnämnda, inginge

organisationskostnader och andra nödiga men öfvergaende utgifter

till belopp af något mera än 6,000 kronor, samt hyrån, om den också ännu

med afseende å arbetskrafter, bibliotek m. m. lemnade åtskilligt att önska,

likväl för den närmaste framtiden icke oundgängligen torde påkalla andra

ökade utgifter än möjligen puhlikationskostnader, hvilka dock, såsom föranledda

af ett ökadt antal ansökningar, komme att motsvaras af jemväl

ökade inkomster.

Det belopp, hvarmed, enligt denna uppgift, inkomsterna understigit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

utgifterna, utgör 13,873 kronor 40 öre; hvadan alltså de af statskontoret

förskjutna medlen, 15,000 kronor, i det närmaste åtgått.

Vid anmälan af sitt beslut med anledning af en med den nu förevai

ande likartad framställning, erinrade sistlidne års Riksdag derom, att

patentbyråns inkomster, hvilka under år 1885, hufvudsakligen till följd af

särskilda omständigheter, lemnat ett icke obetydligt öfverskott utöfver utgifterna,

ej borde anvisas till användande i vidsträcktare män än erforderligt

kunde vara. I det resultat, som för år 1886 ernåtts, bär Riksdagen funnit

en anledning att jemväl nu framhålla vigten deraf, att patentbyråns utgifter

ma varda begränsade till de oundgängligaste, sa att jemvigt mellan utgifter

och inkomster må uppnås.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit,

att de under år 1888 inflytande afgifter för patent och för registrering af

varumärken få användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af

tillämpning under samma år af förordningen angående patent och lagen om

skydd för varumärken.

C) Bergsstaten.

3:o. Eders Kong], Maj:t har under anslagstiteln kommerskollegium

beträffande bergsstaten föreslagit, att Riksdagen måtte från och med år 1888

å ordinarie anslaget till kommerskollegium under anslagstiteln »Bergsstaten»

uppföra, till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret,

ett belopp af 2,500 kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 har

beträffande detta anslagsbehof anförts följande.

A den under ordinarie anslaget till kommerskollegium uppförda anslagstiteln

»Bergsstaten» vore af Riksdagen anvisade löner till sju grufingeniörer

med 1,500 kronor åt dem hvar. Enligt kongl. brefvet den 13 november

1874 angående reglering af bergmästaredistrikten in. in. skulle en af desse

grufingeniörer vara föreståndare för bergsöfverstyrelsens grufkartekontor med

åliggande hufvudsakligen att värda den i samma kontor befintliga samling

af kaitoi och andra handlingar, halla desamma tillgängliga för dem, som

önskade deraf taga kännedom, vid behof kopiera kartorna och, när så föreskrefves,

å dem inlägga kompletteringar. Då hvarken i 1855 års grufvestadga

eller eljest någon allmän föreskrift funnes meddelad om skyldighet att

till giufkartekontoret insända grufkartor, kom grufkartekontoret att innehålla

endast äldre kartor sedan den tid, då upprättandet af markscheiderkartor

vai obligatoriskt,^ samt nyare kartor, som tillfälligtvis insändts till bergsöfverstyr

elsen, och någon åtgärd blef icke vidtagen för samlingens eller de förefintliga

kartornas komplettering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29. o

Genom grufvestadgan af den 16 maj 1884, som med 1885 ars ingång

trädt i kraft, hade göromålen inom grufkartekontoret undergått väsentlig förändring.

Enligt 57 § i sistnämnda stadga skulle öfver grufva, som erhållit

utmål och vore under arbete, finnas, der icke grufvan i sin helhet vore från

dagen fullt åskådlig, fullständig och noggrann markscheiderkarta i viss skala;

och skulle nya grufarbeten sist inom påföljande årets utgång a kartan inläggas.

Grufkartan skulle upprättas af bergstjensteman eller annan behörig person,

och så väl kartan som kompletteringsarbetena skulle uppgöras i två exemplar,

deraf det ena skulle vara tillgängligt vid grufvan och det andra insändas

till bergsöfverstyrelsen. Hufvudsakligen enahanda bestämmelser vore i fråga

om stenkolsgrufvor meddelade genom den under sistlidna år utfärdade stadgan

angående eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter. Af dessa stadganden

följde åliggande för grufkartekontoret att vårda och ordna de kartor,

som komme att till bergsöfverstyrelsen insändas, men äfven att genom dertill

lämpliga biträden å kartorna inlägga inkommande kompletteringsblad.

Den kartritning, som sålunda skulle vid grufkartekontoret utföras,

komme att kräfva ej obetydligt arbete. Enligt en af kommerskollegiet öfverlemnad,

af nuvarande t. f. sekreteraren för bergsärenden upprättad promemoria

angående detta arbete och kostnaden derför beräknades antalet grufvor, öfver

hvilka kartor komme att årligen behöfva kompletteras, till 500. Tiden för

kompletteringsarbetet för hvarje grufkarta ansåges kunna i medeltal skattas

till 9 timmar ocli ersättningen derför, likaledes i medeltal, till 90 öre för

timme. Årliga kostnaden för kartritningen skulle följaktligen, sä vidt på

förhand kunde beräknas, komma att uppgå till 4,050 kronor, eller, ijemnadt

tal, till 4,000 kronor.

Dessa beräkningar gälde tiden från och med 1888, emedan, till följd

af medgifvet anstånd för grufkartornas och kompletteringarnas insändande,

först med nämnda är ifrågavarande förhållanden kunde anses inträda i mera

normalt skede.

Till bestridande af utgifterna för kartritningen funnes emellertid inga

andra tillgångar än det lönebelopp å 1,500 kronor, som förut utgått till den

grufingeniör, hvilken skulle vara föreståndare för grufkartekontoret. Sedan

grufingeniören G. A. Lundhqvist i februari 1885 erhållit entledigande från

befattningen såsom föreståndare för grufkartekontoret, hade de föreståndaren

åliggande göromålen bestridts af t. f. sekreteraren för bergsärenden utan

särskild ersättning derför, under det att nämnda 1,500 kronor fått af kommerskollegium

disponeras för utgifter vid kontoret. Det belopp, som enligt

ofvanberörda, från kommerskollegiet öfverlemnade beräkning, mot hvilken

föredragande departementschefen ej ansett sig kunna göra någon erinran,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

erfordrades utöfver tillgängliga 1,500 kronor, utgjorde således minst 2,500

kronor.

Riksdagen har funnit de beräkningar, på grund af Indika den för kartritning

behöfliga summan antagits utgöra, utöfver nu tillgängliga medel, 2,500

kronor, sakna det underlag af någon tids erfarenhet om hvad behofvet verkligen

krafvel'', som synes nödigt, innan beslut fattas om anslags uppförande å

ordinarie stat. Till följd häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders

Kongl. Maj.ds förevarande framställning, att Riksdagen på extra stat för år

1888 anvisat ett anslag af 2,500 kronor till bestridande åt kostnader för

kartritning vid grufkartekontoret.

4:o. Vidare har Eders Kongl. Majd föreslagit Riksdagen att medgifva,

att, derest Eders Kongl. Majds proposition af den 6 april 1887 angående

upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala

bergslag m. m. bifölles, från och med år 1888 det å sjette hufvudtitelns ordinarie

anslag till kommerskollegium under anslagstiteln »Bergsstaten», till

aflönande af tjenstemännen vid Sala silfververk, uppförda belopp, 2,500

kronor, måtte från anslaget till kommerskollegium uteslutas.

Riksdagen, som, på sätt i särskild skrifvelse af denna dag anmäles,

bifallit Eders Kongl. Maj ds berörda proposition angående upplösning af det

nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag m. m., har

jemväl beslutat att, i enlighet med Eders Kongl. Majds förslag, från riksstaten

för år 1888 utesluta det å sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till kommerskollegium

under anslagstiteln »Bergsstaten» till aflönande af tjenstemännen

vid Sala silfververk uppförda belopp, 2,500 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

5:o. Med anledning af hvad Eders Kongl. Majd under denna anslagstitel

äskat och föreslagit, har Riksdagen utöfver det å riksstatens sjette

hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000

kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1888 anvisat till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000

kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifvit att möjligen

uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

7

Landsstaterna i länen.

6:o. Med bifall till Eders .Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen, på det Ströms länsmansdistrikt i Jemtlands län må kunna

delas i två distrikt, medgifvit, att aflöningsbelopp, som blifver tillgängligt

till följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och

Yestmanlands län, må användas till inrättande af en ny länsmanstjenst inom

Jemtlands län.

7:o. Enligt hvad af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 25 april 1887 inhemtas, hafva följande landsstatsboställen

till statsverket indragits, utan att ersättning till vederbörande

tjensteman ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd,

nemligen:

länsmansbostället i Bro, Endre, Dede och Bäls ting jemte Martebo

och Lummelunda socknar i Gotlands län, \ mantal Riddare n:o 2;

häradsskrifvarebostället i Ölands södra Mots fögderi af Kalmar län,

J mantal lulla Vickleby n:is 1, 2, 3;

kronofogdebostället i Sunnervikens fögderi af Göteborgs och Bohus

län, 1 mantal Torp;

kronofogdebostället i Vedbo fögderi af Elfsborgs län, 1 mantal Stommen

n:o 1;

häradsskrifvarebostället i Vester-Nerikes fögderi af Örebro län, 1

mantal Ybby n:o 2; och

länsmansbostället i Siende härad af Vestmanlands län, 1 mantal

Högby n:o 1.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att penninganslaget

under »landsstaterna i länen» måtte höjas med det belopp, hvartill

sex indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller 3,740

kronor; och har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, höjt penninganslaget under »landsstaterna i länen» med det

belopp af 3,740 kronor, hvartill ofvannämnda sex indragna landsstatsboställens

afkastning är i stat beräknad.

8:o. I eu inom Riksdagen väckt enskild motion har föreslagits bland

annat, att Riksdagen, vid pröfningen af anslagen å sjette hufvudtiteln, ville

i skrifvelse anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om

och i hvad mån ersättning till sådane landsstatstjenstemän, hvilka ega rättuppbära

arfvode för exekutivt försåld fäst egendom, bör fortfarande utgå för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

desse tjenstemäns med exekutiva försäljningar förenade göromål, samt, i händelse

sådan ersättning tinnes böra fortfarande utgå, hos Riksdagen framställa

de förslag, som för vinnande af nedsättning i berörda arfvode påkallas.

Vid den lönereglering, som af 1878 års Riksdag beslöts för visse

landsstatstjenstemän, nemligen:

landssekreterare och landskamrerare,

länsnotarie!’ och länsbokhållare,

landskanslist^’ och landskontorist^’,

kronofogdar och

länsmän,

beslöt Riksdagen i fråga om rättigheten för landsstatstjenstemännen att åtnjuta

sportler, att med löneregleringens inträdande åtskilliga sådana skulle upphöra

och endast vissa, särskildt uppräknade bibehållas. Bland dem, som skulle

bibehållas, är arfvode för försäljning af utmätt fast egendom, men i enlighet

med Eders Kong!. Maj:ts derutinnan godkända förslag har om detta slags

sportel uttryckligen stadgats, att den endast skulle utgå tills vidare och intill

dess annorlunda kunde varda förordnadt.

När 1878 års lönereglering beslöts, lemnade utan tvifvel de sportler,

hvarom nu är fråga, en väsentligt mindre inkomst än nu, då exekutiva försäljningar

af fast egendom i så hög grad tilltagit. Med hänsyn härtill och

då vid bestämmandet af denna slags sportelinkomst icke kan hafva varit afsedt

att bereda vederbörande auktionsförrättare mer än en skälig ersättningför

utöfvandet af uppdraget att förrätta exekutiva auktioner, så lära meningarna

icke vara delade derom, att en ändring i gällande bestämmelser om

auktionsprovisionens beräknande nu mera är af behofvet påkallad, då tvångsförsäljningar

af fast egendom betydligt tilltagit, och auktionsprovisionen derför

mångenstädes uppgår till oskäligt höga belopp.

Med anledning häraf får Riksdagen, som icke anser det böra för närvarande

ifrågasättas att fullständigt upphäfva rättigheten till arfvode för

exekutiva försäljningar af landtfastigheter, hos Eders Kong! Maj:t anhålla, att

Eders Kong! Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru nu gällande bestämmelser

om beräkningen af det arfvode för exekutiva försäljningar af fast

egendom å landet, som de landsstatstjenstemän, hvilka enligt gällande föreskrifter

hafva att besörja dylika försäljningar, enligt Riksdagens medgifvande,

ega att uppbära tills vidare och intill dess annorlunda kan varda förordnadt,

må ändras derhän, att vederbörande tjensteman hädanefter endast erhålla

skälig ersättning för sitt besvär i och för de exekutiva försäljningarna, men

icke derutöfver eu för så väl gäldenär som fordringsegare betungande sportelinkomst;

samt att Eders Kongl. Maj:t måtte till nästa Riksdag aflåta de

förslag i ämnet, som af den nu ifrågasatta ändringen påkallas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

Väg''- och vattenbyggnadsstaten.

9

9:o. Eders Kong! Maj:t har föreslagit, att det under anslaget till

»väg- och vattenbyggnadsstaten» å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat

till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och

skrifbiträde» uppförda belopp, 7,200 kronor, måtte från och med år 1888

höjas till 10,000 kronor och således med 2,800 kronor; och har Riksdagen

bifallit denna framställning.

Gästgifvares friheter.

10:o. Med anledning af hvad Eders Kong!. Maj:t under denna anslagsti

tel föreslagit, har Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 25 april 1887 föreslagna utbyten af ränteersättningar

mot bestämda årliga belopp och dels den i protokollet omnämnda förenkling

i afseende å ersättningarne till gästgifverierna i Elfsborgs län, höjt penninganslaget

under »gästgifvares friheter», utgörande 6,880 kronor, med ett till

292 kronor jemnadt belopp, eller till 7,172 kronor, samt minskat det i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

under nyssnämnda anslag uppförda belopp, 6,060 kronor, med 292 kronor

till 5,768 kronor.

Färjor och färjekarlar.

ll:o. Likaledes med anledning af hvad Eders Kong!. Maj: t under

denna anslagstitel föreslagit, har Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 25 april 1887 omnämnda utbyte af indelningsersättningar

mot bestämdt belopp, höjt penninganslaget under anslaget

»färjor och färjekarlar», nu utgörande 152 kronor, med ett jemnadt belopp

af 202 kronor till 354 kronor, samt från riksstaten uteslutit det i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» nu uppförda

belopp, 208 kronor, hvarigenom anslaget till »färjor och färjekarlar»

minskats från dess nuvarande belopp, 385 kronor, till 379 kronor, eller med

6 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäriugar.

12:o. På grund af hvad Eders Kong!. Maj:t, under denna anslagstitel

föreslagit, har Riksdagen

a) på ordinarie stat från och med 1888 beviljat till understöd åt

Bih. till Riksd. Prot. 1887. tf. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

sådana landtmannaskolor (anstalter för lägre landtbruksundervisning med

hnfvudsakligt ändamål att befrämja elevernas teoretiska utbildning), för

hvilka stadgar blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkända, ett förslagsanslag å

15,000 kronor, att efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande med högst 3,000

kronor årligen tilldelas sådana landtmannaskolor, under vilkor:

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet inom orten af

dylik skola samt antingen afgifver förslag till såväl skolans organisation i

allmänhet, vare sig att den anordnas fristående eller förenad med annan

lämplig undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar, undervisningsämnen

och undervisningsplan, eller ock, der skolan af enskilda personel’

grundas, förordar det af dessa i berörda hänseende uppgjorda förslag;

att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter inberäknade;

att en frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidrag eger att vid

skolan åtnjuta undervisning;

att skolan underkastar sig den kontroll, Eders Kongl. Maj:t i hvarje

särskildt fall finner skäl föreskrifva; och

att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet för landtbruksundervisningen;

samt

b) medgifvit, att besparingar å de nuvarande anslagen till lägre landtbruksskolor

få användas till understöd åt ofvannämnda landtmannaskolor med

belopp af högst 4,000 kronor åt landtmannaskola, som är belägen i län, der

med statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola ej finnes,

och med högst 3,000 kronor åt öfriga landtmannaskolor; allt på enahanda

vilkor, som i mom. a bestämts, dock att i län, der med statsmedel understödd

lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmannaskola må

utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes eller icke;

och har för tillämpning af Riksdagens ofvanberörda beslut det ordinarie

anslaget under ifrågavarande anslagstitel höjts med 15,000 kronor, eller

från 175,400 kronor till 190,400 kronor, hvaraf 15,000 kronor förslagsanslag

till befrämjande af lägre, hufvudsakligen teoretisk, landtbruksundervisning.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

13:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen

höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

särskildt till resemulerstöd åt fabriks- och. handtverksarbetare anvisade anslag

med 8,000 kronor, eller från 12,000 kronor till 20,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29. 11

14:o. Vidare och med anledning af Eders Kongl. Maj:t derom gjorda

framställning har Riksdagen höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

af slöjderna» särskild! till befrämjande af husslöjden uppförda belopp,

20,000 kronor, med 5,000 kronor till 25,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

15:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad förut under flera är

skett har Riksdagen dels för år 1888 beviljat förhöjning i årsarfvodet med

400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke

kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgift, att de belopp,

hvarmed inkomsterna af tjenstår under år 1888 för afvittringslandtmätare i

Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätaie i Koppai

bergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga

2 500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor lör

dém, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse

tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels

för år 1888 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och

Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400

kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, dels och beviljat tillfällig

förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode

för är 1888 med 200 kronor; samt

till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1888, för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, pa

extra stat anvisat 123,000 kronor.

Sala bergslag.

16:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, derest Eders Kongl.

Maj.ts proposition af den 6 april 1887 angående upplösning åt det nu bestående

rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag in. m. bifölles,

anslaget »Sala bergslag» ä 6,320 kronor måtte från riksstaten uteslutas.

Riksdagen, som enligt hvad här ofvan förmälts och i särskild skrifvelse

af denna dag anmäles, bifallit Eders Kongl. Maj:ts berörda proposition

angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kionan och

Sala bergslag m. in., har jemväl beslutat att, i enlighet med Eders Kongl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse Ko 29.

Maj:ts förslag, från riksstaten utesluta det å sjette hufvudtiteln uppförda

anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

17:o. Med bifall till inlösen och utbyten af ersättningar, på sätt i

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 blifvit ifrågasatt

har Riksdagen _ uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag minskat det å förslagsanslaget

till »jordförluster genom kanal- och väganläggningar» i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda

belopp, 6,000 kronor, med 820 kronor, eller till 5,180 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

18:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj.ts derom gjorda framställning

har Riksdagen beslutit att utbyta anslagstiteln »statistiska tabellkommissionen»

mot anslagstiteln »statistiska centralbyrån».

19:o. I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie anslag

a sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring

än att, för jemnande af hufvud titelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. måtte minskas från 118,663 kronor till 118,426

kronor, eller med 237 kronor; och har Riksdagen för år 1888 faststält samtliga

de under sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, hvilka icke blifvit

här ofvan särskildt omförmälda, till samma belopp som i 1887 års riksstat;

dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. gjorts den

af Eders Kongl. Maj:t föreslagna jemkning.

Extra anslag.

Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln,

hafva, utom de redan i punkterna l:o, 3:o, 5:o och 15:o här ofvan nämnda

följande beslut af Riksdagen fattats.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

13

Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj;ts kansli.

20:o. För handhafvande af kontroll ä förscikringsanstalterna, har Riksdagen

för år 1888, i likhet med hvad för 1887 egt rum, på extra stat anvisat

till Eders Kong!. Maj:ts disposition ett belopp af 4,500 kronor.

Statistiska centralbyrån.

21:o. Till ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

har Eders Kongl. Maj:t för år 1888 äskat ett extra anslag af

5,000 kronor.

Riksdagen har inhemtat, att, sedan nu mera utkommit redogörelser

i ifrågavarande hänseende beträffande statsrådet, högsta domstolen och de

centrala embetsverken samt Riksdagen och dess embetsverk äfvensom beträffande

de under justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars- och civildepartementen

hörande stater och corpser, till utgifning återstå dels redogörelser för

de stater och corpser, som höra till finans- och ecklesiastikdepartementen, dels

ock hela den kommunala förvaltningen.

Ehuru förarbeten äro gjorda till redogörelserna för stater och corpser

under de båda sistnämnda statsdepartementen, hvilka förarbeten särskilt

hvad finansdepartementet angår snarligen lära vara afslutade, så att redogörelsen

för detsamma redan under loppet af detta års sommar torde kunde

utgifvas, finnes dock anledning till tvifvel, att aflönings- och pensionsstatistiken

skall kunna fullbordas under loppet af år 1888, såsom i det statsrådsprotokoll

öfver civilärenden, som åtföljde 1886 års statsverksproposition, antydts

vara möjligt.

Behofvet af den ifrågavarande statistiken är emellertid stort, och

Riksdagen, som förmodar, att arbetena å densamma bedrifvas med önskvärd

kraft, har derför ansett det begärda anslaget böra beviljas, äfven om utsigt

ej finnes, att statistiken kan varda fullbordad till 1888 års slut.

Emellertid har Riksdagen funnit sig böra fästa uppmärksamheten å den

förändring, som på senare tiden vidtagits med afseende på utdelningen af det

statistiska trycket, i det att riksdagsman, i stället för att såsom förut erhålla

hela detta tryck, numera endast eger att, på anmälan hos statistiska centralbyrån,

i mån af tillgång, kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna

af serien »Bidrag till Sveriges officiella statistik». Det antal exemplar, som

för dylik utdelning afses, lärer uppgå till 30. Anledningen till den sålunda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

vidtagna förändringen är att söka i en sträfvan att åstadkomma besparingar

i statens utgifter. Sedan nemligen Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1884

— med anledning af en af Riksdagens revisorer år 1883 gjord framställning

om besparingar å expensmedlen, bland annat genom inskränkning i möjligaste

mån af det statistiska trycket — anhållit om utredning i ämnet, så föranledde

denna anhållan, utom andra åtgärder, äfven undersökning i och för

åstadkommande af besparingar i utgifterna för den officiella statistiken. Resultatet

af denna undersökning är till sina hufvuddrag meddeladt i statsutskottets

utlåtande den 23 februari 1886 (n:o 10 punkten 21 :o), hvaraf

framgår, att den enda nämnvärda besparing, som i denna del kunde åstadkommas,

vore en minskad utgift af 5,000 kronor genom inskränkning i upplagornas

storlek och till följd deraf äfven af gratisutdelningen. En sådan

inskränkning blef ock af Eders Kongl. Maj:t beslutad; och det är på grund

häraf, som för Riksdagens ledamöter nu mera endast ofvan omförmälda 30

exemplar af de till den officiella statistiken hörande publikationerna kostnadsfritt

stå till buds.

En så beskaffad besparing i statens utgifter torde emellertid icke anses

hafva varit af Riksdagen åsyftad; och det synes Riksdagen önskligt om

det statistiska trycket, i likhet med hvad förut skett, kunde till Riksdagens

ledamöter utdelas.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, för ett

skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken, anvisat för år

1888 ett extra anslag af 5,000 kronor.

Öfverståthållare-enibetct.

22:o. Med anledning af Eders Kong], Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen på extra stat för år 1888 till utgifvande under samma

år af ''»polisunderrättelser-» anvisat enahanda belopp, som dertill för år 1887

beviljats, eller 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i likhet med hvad äfven för är 1887 egt rum, har Riksdagen för upprätthållande

af en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län på extra stat för

år 1888 anvisat 2,500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

24:o. Vidare har Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kong!. Maj:t

äskat och i likhet med hvad för år 1887 egt rum, på extra stat för år

1888 anvisat till Eders Kong!. Maj:ts förfogande ett anslag af 50,000 kronor,

att användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande, allt enligt

förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887

angifna grunder.

Väg- cell vattenbyggnadsstaten.

25:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,

har Riksdagen — i likhet med hvad förut under flera år egt

ram — på extra stat för år 1888 anvisat och stält till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande följande anslag:

dels 20,000 kronor, att användas till anordnande under år 1888 af

tillsynen öfver statens jernvågsbyggnader; och

dels 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för granskning

af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anstälde extra byråingeniören.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

26:o. Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har

Riksdagen, för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning''rid

Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, för år 1888 anvisat å extra stat ett

anslag till enahanda belopp, som för år 1887 beviljats, eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o. Såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

har Eders Kongl. Maj:t för år 1888 äskat samma belopp, som

förut under flera år beviljats, eller 5,000 kronor.

Dä erfarenheten från de i senare tider hållna allmänna landtbruksmöten

utan tvifvel gifvit vid handen, att kostnaderna för dessa möten nu

mera och på grund af nya förhållanden och stegrade anspråk så tillväxt,

att den summa, som för ifrågavarande ändamål allt sedan år 1878 och seder
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

mera årligen uppförts bland sjette hufvudtitelns extra anslag, svårligen kan

anses vara större än det oundgängligaste behofvet krafvel-, så har Riksdagen,

med bifall till Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, beviljat såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten ett extra

anslag för år 1888 af 5,000 kronor.

28:o. Vidare och med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, bär Riksdagen, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbruksalster, anvisat på extra stat för år 1888 enahanda belopp,

som förut under flera år för samma ändamål beviljats, eller 10,000

kronor.

29:o. För bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof har Eders Kongl. Maj:t äskat ett anslag för

år 1888 af 26,000 kronor, hvilket belopp med 5,000 kronor öfverstiger hvad

föi- samma ändamål beviljats för åren 1886 och 1887.

Agrikulturkemiska stationer, som åtnjuta statsunderstöd, äro, enligt

hvad af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 inhemtats,

för närvarande i verksamhet i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås,

Jönköping och Hernösand samt åtnjuta af statsmedel understöd till belopp

af 3,000 kronor för hvarje station. Af de sålunda understödda stationerna

hafva de 5 förstnämnda, eller de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och

Vesterås inrättade, i flera år åtnjutit statsunderstöd, hvaremot de två sistnämnda

först med år 1886 erhållit statsbidrag.

Af skäl, för hvilka i statsrådsprotokollet närmare redogöres, har Eders

Kongl. Maj:t nu ifrågasatt anslagets förhöjning med 5,000 kronor, på det

att bidraget till de 5 äldre stationerna må kunna höjas till 4,000 kronor

åt hvarje.

Visserligen lärer väl en del af de undersökningar, som verkställas å

de agrikulturkemiska stationerna mindre afse jordbrukets eller näringarnas

behof än andra intressen, såsom kan antagas vara fallet med åtminstone

några af profven å arsenik och andra gifter, men då dylika undersökningar

i och för sig måste anses vara gagneliga och icke lära inkräkta på stationernas

öfriga och mot deras benämning »agrikulturkemiska» stationer mera

svarande verksamhet, samt, enligt vunna upplysningar, den jordbrukande

och näringsidkande befolkningen småningom lärt sig att mer och mer värdera

stationernas verksamhet, så, och i betraktande af hvad till statsrådsprotokollet

om dem anförts, har Riksdagen funnit sig ega giltiga skäl att bifalla Eders

Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

17

På grund häraf har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af sju

kemiska stationer för jordbrukets och nåringarnes behof — inom de orter,

der landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad

och liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa

och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — på extra

stat för år 1888 anvisat ett anslag af 4,000 kronor för en hvar af de i

Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås upprättade stationerna samt

3,000 kronor för hvardera af stationerna i Jönköping och Hernösand, eller

tillhopa 26,000 kronor.

30:o. Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1887 egt rum, anvisat

på extra stat för år 1888 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af

10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt användas

till understöd åt sådana frökontroll anstalt er, som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp

som statsbidraget, och Indika anstalter vilja underkasta sig de vilkor

och föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Eders Kongl. Maj:t fastställas.

31:o. På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, för fortsättande under år 1888 af de geologiska undersökgarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af 87,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

32:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1888 anvisat ett anslag af 3,500 kronor

till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör

åtfölja en af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och utbildas,

så att han må kunna såsom lärare i husslöjd användas.

33:o. Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, på extra stat för år 1888 anvisat

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med

Bill. till Riksd. Rrot. 1887■ It. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

Vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; och

dels såsom bidrag till aflönande afl en andre lärare vid samma skola

1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från

nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

34:o. I en hos Riksdagen väckt enskild motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte bevilja och ställa till Eders Kong! Maj:ts förfogande ett

extra anslag af 20,000 kronor för utsändande och understödjande af handelsagenter

i främmande länder.

I fråga om det lämpligaste sättet att främja det ändamål, som i

denna motion åsyftas, är det naturligtvis svårt att nu uppställa några

mer eller mindre detaljerade regim'', men motionären synes hafva rätt angifvit

den retning, hvari de ifrågavarande agenterna borde arbeta, då han

såsom exempel åberopat den verksamhet, som utöfvats af den på statens

bekostnad till England utsände fiskeriagenten. Vidare torde det kunna antagas,

att det kan varda lämpligt, att staten sätter sig i förbindelse med

enskilde affärsmän, närings- och industriidkare eller andra, som sluta sig

tillsammans för att gemensamt verka för det ifrågavarande ändamålet, och

att staten sålunda samverkar med enskilde genom att understödja dessas

sträfvande!! i förevarande afseende. En sådan samverkan torde kunna kraftigt

bidraga till dessa sträfvande^ framgång, kanske icke så mycket genom

beloppet af de statsmedel som lemnas, utan mer genom det uppdrag, vederbörande

person erhållit, och de intressen, lian representerar.

Valet af för ändamålet lämpliga personer, Indika synas böra vara

affärskunniga och ega praktisk vana vid handelsförbindelsers inledande och

afsittande, torde ock väsentligt underlättas, om förslag å sådana personer

inhemtas af affärsmän, som sj^sslat med export af våra produkter.

Om man ock icke genast kan vänta att få se stora resultat af nu

ifrågasatta försök att bereda större afsättning för våra produkter i utlandet,

hyser Riksdagen dock den öfvertygelsen, att giltiga skäl föreligga, att försöket

må göras, och att, det är angeläget, att detta må ske så snart som

möjligt;

Och har Riksdagen med anledning häraf för år 1888 anvisat ett

extra anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kong!. Maj:t användas för att,

åt, alster af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning'' i främmande

länder.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29

19

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

35:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med

dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1888

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills

och underkasta sig den inspektion, Eders Kong], Maj:t finner skäligt bestämma

— i likhet med hvad förut för flera år egt rum, på extra stat för

år 1888 anvisat 14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

36:o. Till telefonledningar med stationer i bohuslänska skärgården för

fiskebedriftens främjande har Eders Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag af

21,900 kronor.

Till behandling i sammanhang med denna framställning har jemväl

förelegat en hos Riksdagen väckt motion, hvari på anförda skäl föreslagits,

att Riksdagen måtte på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag af 36,000

kronor att jemte för ändamålet ytterligare nödiga samt af hushållningssällskap,

landsting, kommuner eller enskilda personer tillskjutna medel användas till

utvidgning af de till fiskebedriftens förkofran med utaf 1885 års Riksdag

beviljadt anslag bekostade telefonledningarna i bohuslänska skärgården med

sådana nya ledningar med tillhörande stationer, som skulle blifva för fiskeri
-

näringens främjande af synnerlig betydelse.

Af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 framgår,

att det ännu icke blifvit bestämdt, hvilka stationer och ledningar, som skulle

komma till utförande, derest det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslaget beviljades,

utan att frågan härom beror på ytterligare utredning. För följande

ledningar har emellertid kostnaden blifvit af telegrafstyrelsen beräknad samt

uppgår till nedannämnda belopp:

Gfrafvarne—Malmön till ...................................................... kronor 3,450:

Lysekil—Eiskebäckskil—Grundsund—Gullholmen............. » 14,900: —-

Stockevik—Klädesholmen...................................................... » 3,850:

Stockevik—Hättan.............................................................. * 7,000:

tillsammans kronor 29,200

Tre fjerdedelar af denna summa, 21,900 kronor, utgör det anslag,

Eders Kongl. Maj:t äskat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

Deri del af kostnaden, som ej betäcktes af det äskade anslaget, skulle

enligt Mers Kong! Maj:ts förslag'' erhållas derigenom, att såsom vilkor för att

statsunderstöd skulle kunna meddelas borde, i likhet med hvad år 1885 skedde,

stadgas, att inom orten för anläggningen tillskötes minst en fjerdedel af

kostnaden, hvilken fjerdedel alltså motsvarar 7,300 kronor.

Det i ofvanberörda motion framstälda förslag skiljer sig från Eders Kong!

Maj:ts bland annat deri, att i motionen ifrågasatts ett större anslagsbelopp

samt åstadkommande åt andra och flera telefonledningar än de här ofvan

angifna.

Då af statsrådsprotokollet och af hvad i motionen anförts framgår, att

i förevarande fråga flera olika förslag till ledningar och stationer föreligga,

och Riksdagen icke är i tillfälle att pröfva det företräde, olika ledningar

sins emellan kunna ega, har Riksdagen ansett sig sakna tillräcklig anledning,

att blott på grund af enskild motion besluta afvikelse från Eders Kongl

Maj:ts på telegrafstyrelsens yttrande grundade framställning i förevarande

ämne. Härmed har dock Riksdagen icke velat uttala, att motionen icke må

erhålla något afseende med hänsyn till ledningarnas retning, helst härutinnan

de myndigheter, som yttrat sig, icke varit fullt ense. Detta bör ock, om

sådant finnes skäligt, så mycket lättare låta sig göra, som frågan härom

ännu torde vara öppen.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med

anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning och den ofvanberörda

motionen, anvisat på extra stat för år 1888, för anläggande i bohuslänska

skärgården af för fiskebedriftens främjande nödiga telefonledningar

med tillhörande stationer, ett anslag af 21,900 kronor, under vilkor att

hushållningssällskap, landsting, kommuner eller enskilde till de anläggningar,

som med detta anslag utföras, bidraga med minst en fjerdedel af anläggningskostnaden.

Utställning i Köpenhamn.

37:o. hör Sveriges deltagande i en nordisk industri-, landtbruks- och

konstutställning i Köpenhamn har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag

för år 1888 af 50,000 kronor.

Åtskilliga af de hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som i statsradsprotokollet

öfver civilärenden den 25 april 1887 åberopas såsom tillstvrkande

Sveriges deltagande i utställningen, hafva uttalat detta i sådana

ordalag, att tillstyrkandet derigenom förlorar en god del af det värde, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skri/vi lse N:o 29. 21

eljest kunnat tillmätas detsamma. Sålunda hafva om den ifrågasatta utställningen

förvaltningsutskotten i nedannämnda län yttrat:

Kalmar läns södra: att ehuru från detta område något allmännare deltagande

i en sådan utställning ej vore att förvänta, det likväl ville synas,

som om det för landet i dess helhet vore fördelaktigt att deltaga deri;

Vermlands läns: att utskottet icke vågade antaga att under närvarande

förhållanden något allmännare deltagande i den ifrågasatta utställningen

från länets jordbruks- och industriidkares sida kunde motses, men dock ansåge

att den nytta fö]'' vårt näringsliv som af utställningen kunde härflyta,

borde föranleda dertill, att, om inbjudning från Danmark skulle till Sverige

ingå, densamma icke torde böra afvisas;

Vest ernorr lands läns: att deltagandet i den ifrågasatta industri- och

landtbruksutställningen väl torde vara för riket i dess helhet till gagn, men

att Vesternorrlands län till följd af de långväga kommunikationerna antaglig

m ej komme att något allmännare deltaga i densamma:

Jönköpings läns: att jordbrukare och industriidkare icke skulle befinnas

ovillige att deltaga i den tilltänkta utställningen.

Dessa uttalanden utvisa, att inom nämnda orter, om hvilkas önskningar

och intressen i här förevarande afseende förvaltningsutskotten väl företrädesvis

ega kännedom, sympatierna för utställningen icke äro stora. Hvad gagn

landet i dess helhet kan hafva af densamma, lära väl dessa förvaltningsutskott

icke kunna med full sakkunskap bedöma.

Större vigt än åt dessa och liknande uttalanden, för så vidt pa dem

skall grundas något omdöme, huruvida utställningen omfattas af ett allmännare

intresse inom landets särskilda delar, har synts Riksdagen böra tillmätas de hushållningssällskaps

eller förvaltningsutskotts yttranden, som klart uttalat antingen

att deltagande i utställningen kan från orten motses eller att sä icke är fallet.

Utgår man från denna förutsättning, så bör antalet af de förvaltningsutskott,

som anses hafva tillstyrkt Sveriges deltagande i utställningen och

som i statsrådsprotokollet angifvas, minskas med de nu uppräknade, i hvilket

fall endast skulle återstå de i Upsala, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Örebro, Vesterbottens och Norrbottens län, samt i Södermanlands,

som framhållit utställningens betydelse för afsättning^ af landtbruks- och

mejeriredskap.

Deremot torde — utom det betecknande förhållande, att hushållningssällskapen

eller förvaltningsutskotten i Skaraborgs, Göteborgs och Bohus,

Hallands, Kopparbergs och G-efleborgs län icke afgifvit egna yttranden i

rågan — böra framhållas, att antalet af de hushållningssällskap eller förvaltningsutskott,

som, i hvad deras verkningsområden angår, uttalat sig mot

Sveriges deltagande i utställningen, icke mycket understiger deras, som ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

tryckligen förordat sådant deltagande. Sålunda har af förvaltningsutskotten

i nedannämnda län yttrats:

af Stockholms läns: att med afseende å det stora allmänna landtbruksmötet,

hvilket nyligen hållits i Stockholm, förvaltningsutskottet icke egde

anledning antaga, att länets jordbrukare i allmänhet skulle finnas synnerligen

intresserade att i den ifrågasatta utställningen i Köpenhamn deltaga;

af Kronobergs läns: att något lifiigare eller mera allmänt deltagande

i en sådan utställning'' ingalunda vore att påräkna från länets industri- och

åkerbruksidkare; ''

af Kalmar läns norra: att det syntes, som om ifrågasatta inbjudningen

icke, hvad beträffade länets norra hushållningssällskaps område, skulle komma

att omfattas med det intresse eller föranleda sådant deltagande, som dermed

kunde afses och må hända förväntas; och hafva förvaltningsutskotten i Gotlands,

Elfsborgs, Vestmanlands och Jemtlancls län afgifvit yttranden i enahanda

rigtning.

Jemväl de yttranden, som till kommerskollegium afgifvits af dels

Stockholms fabriksförening och dels Jernkontorets fullmägtige, hafva synts böra

uppmärksammas.

Fabriksföreningen har, enligt skrifvelse den 3 oktober 1886, enstämmigt

förklarat:

»att den nuvarande afsättningen af hufvudstadens fabriksalster till

grannlandet Danmark ingalunda är eller måhända kan under en närmare

framtid blifva af den betydelse och omfattning, att några väsentliga fördelar

kunna i detta hänseende förväntas af den ifrågasatta utställningen, hvars

egenskap af skandinavisk lemnar jemförelsevis mindre utsigt för hufvudstadens

industriidkare att der inhemta erfarenhet eller få kännedom om nya uppfinningar

inom deras yrken;

»att. de nu rådande, mindre fördelaktiga affärsförhållandena inom landet,

Indika nödga de fleste industriidkare till inskränkningar i sin tillverkning och

till iakttagande af hvarje möjlig besparing, ingalunda uppmuntra till omkostnader,

som alltid äro förknippade med hvarje dylik, mera omfattande utställning;

samt

»att, då, enligt hvad allmänna tidningarne meddelat, en verldsutställning

är bestämd att ega rum i Paris år 1889, hvilken, så framt den kommer till

stånd, för Stockholms industriidkare erbjuder rikligare tillfällen till inhemtande

af erfarenhet samt således utan tvifvel är af mera betydelse för den svenska

industrien och der alltså hufvudstadens fabriksidkare, minst af alla, lära

kunna uteblifva, stora svårigheter möta att för två, så omedelbart på hvarandra

följande utställningar kunna utan allt för dryga kostnader åstadkomma

fullt lämpliga och framstående utställningsföremål.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

»Då det likväl må kunna antagas, att andra svenske industriidkare

anse sig vilja taga del i den nu ifrågasatta skandinaviska utställningen, samt

att Kong! Maj:t af sådan eller annan anledning behagar finna ett allmänt

och officiell, deltagande i den böra från Sveriges sida ifrågakomma, vilja

Stockholms fabriksidkare visserligen icke undandraga sig att i sådan händelse

och i hvad på dem ankommer, söka värdigt representera den svenska

industrien.»

Jernkontorets fullmägtiges yttrande (af den 7 juli 1886) är, med

uteslutande af ingressen, af följande lydelse:

»Uti det utlåtande, fullmägtige den 28 december 1883 till Kong],

Maj:t afgåfvo i fråga om en då tillämnad skandinavisk industriutställning i

Stockholm under någotdera af åren 1885 eller 1886, tilläto sig fullmägtige

underdånigst framhålla, utom annat, hurusom bland de svenska jernhandteringens

idkare, hvilka deltagit i de föregående, med korta mellantider återkomna

industriutställningarne, vare sig inom eller utom fäderneslandet, den

mening vore temligen allmänt rådande, att de af dylika utställningar påräknade

fördelarne merendels uteblifvit eller åtminstone icke stått i skäligt förhållande

till de jemförelsevis betydliga omkostnader, som deltagarne nödgats underkasta

sig för att kunna på ett värdigt sätt uppträda vid dessa täflingsmöten; samt

att, då fullmägtige icke haft tillfälle att inhemta brukssocietetens tankar i

ämnet, fullmägtige väl icke kunde med visshet yttra sig om den större eller

mindre grad af intresse, hvarmed förslaget om anordnande af en skandinavisk

utställning i Stockholm i allmänhet omfattades af societetens medlemmar;

men att, då de svåra konjunkturförhållanden, med hvilka den svenska jernhandteringen

under en följd af är haft och fortfarande hade att kämpa,

ingalunda kunnat bidraga till att stärka intresset för en sådan utställning,

fullmägtige icke tvekade att uttala den mening, att, derest den ifrågasatta

utställningen komme till stånd, åtskillige idkare af den inhemska jernhandteringen

väl torde finna sig af omständigheterna manade att dervid, likasom

vid föregående dylika tillfällen, visa prof på hvad handteringen kunde åstadkomma,

men att utställningen efter all anledning icke kunde komma att för

desse deltagare eller handteringen i allmänhet medföra fördelar, uppvägande

de kostnader, densamma nödvändigt måste för dem föranleda.

Hvad fullmägtige i fråga om den tillämnade industriutställningen i

Stockholm sålunda anförde synes fullmägtige hafva sin fulla tillämpning äfven

på nu förevarande fråga. Och anse fullmägtige sig derför kunna vid afgifvandet

af det af kong!, kollegium begärda yttrande deri inskränka sig till

att åberopa omförmälda underdåniga utlåtande i här ofvan anförda delar.»

Intrycket af dessa båda yttranden kan, enligt Riksdagens mening, ej

blifva annat, än att hos såväl den ena som den andra institutionen sympa
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

tierna för utställningen äro svaga; och lägges härtill, att kommerskollegium,

på sätt dess i statsrådsprotokollet meddelade utlåtande gifver vid handen,

endast förbehållsamt och i sväfvande ordalag yttrat sig om utsigterna för att

Sveriges industri och landtbruk kunde blifva på ett för landet hedrande sätt

representerade, så har det synts Riksdagen, att förslaget om Sveriges deltagande

i utställningen saknar det underlag af ett allmänt och lifligt intresse hos

flertalet af våra industri- och jordbruksidkare eller korporationer af sådana,

hvarförutan, äfven med det rikligaste understöd från statens sida, det icke

kan antagas att vårt land skulle kunna framgångsrikt uppträda å utställningen.

Understöd från statens sida åt sådana företag som detta synes endast då höra

beviljas, när en allmän opinion inom landet sådant kräfver. Saknas — såsom

i förevarande fall tyckes vara förhållandet — en dylik opinion, kan väl, det

oaktadt, ett större eller mindre antal närings- och industriidkare förmås att

utställa prof af sina näringars produkter, men om något verkligt gagn kan

vinnas af ett sådant motvilligt deltagande i utställningen synes tvifvelaktigt.

Pa grund af hvad sålunda anförts bär Riksdagen ansett sig sakna

tillräckliga skäl att bevilja ifrågavarande anslag; och har Eders Kongl. Maj:ts

framställning om anvisande af statsmedel för Sveriges deltagande i den tillämnade

nordiska industri-, landtbruks- och konstutställningen i Köpenhamn

år 1888 alltså icke vunnit Riksdagens bifall.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

38:o. Enligt den vid statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd

och behof fogade förteckning ä förskott, Indika höra hos Riksdagen anmälas

till ersättande, har statskontoret under år 1886 förskjutit:

till godtgörelse åt Kristianstads läns ränteri för derifrån till innehafvare!! af

länsmansbostället Öllsjö n:o 7, V2 mantal, förskjuten ränta å ett belopp,

som till länets ränteri inbetalts såsom ersättning för jord, som från bo
-

stället exproprierats för (lärds härads jernväg............ kronor 126: 57,

till tryckning och bindning af underdåniga utlåtanden

öfver komiterades betänkande med förslag till ny

fiskeristadga........................................................................ » 1,522: 63.

Summa kronor 1,649: 20.

Med anledning af Eders Kongl. Maj.ts derom gjorda framställning har

Riksdagen anvisat på extra stat för år 1888 ett anslag i jernnt krontal af

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29. 25

1,649 kronor, till betäckande af omförmälda, af statskontoret för skottsris bestridda

utgifter.

Statens järnvägstrafik.

39:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t äskat följande

anslag:

till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik

400,000 kronor;

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar

af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade anslag å 1,500,000 kronor ett belopp

af 500,000 kronor ; samt

till anskaffande af dylik materiel ideslutande för de norrländska statsbanelinierna

ett särskildt anslagsbelopp af 250,000 kronor.

I statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 25 april 1887 har lemnats

närmare redogörelse för dessa anslagsbehof; af hvilken redogörelse inhemtats,

att kongl. trafikstyrelsen i skrifvelse den 18 december 1886 föreslagit, bland

annat, att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens

järnvägstrafik måtte hos Riksdagen begäras 500,000 kronor, att bland de

af styrelsen särskildt omförmälda byggnader eller anläggningar, som borde

utföras, voro en matsalsbyggnad vid Storlien, anordnande af elektrisk belysning

vid Stockholms central- och norra station och, eventuel^ utförande

af kompletteringsarbeten vid Söderhamns, Stugsunds m. fl. stationer vid linien

Kila fors—Stugsund; samt att styrelsen för anskaffande af rörlig materiel

uteslutande för de norrländska statsbanelinierna ifrågasatt 500,000 kronor.

Häraf framgår, att trafikstyrelsen beräknat de nya anslagsbehofven

för år 1888 till vida högre summor än Eders Kongl. Maj:t funnit skäl att.

af Riksdagen äska. Med hänsyn nemligen till de andra kraf, som för år

1888 stäldes på statsverket, har Eders Kongl. Maj:t ansett, att anslaget till

nya byggnader in. m. borde inskränkas till 400,000 kronor från begärda

500,000 kronor, samt anslaget till rörlig materiel vid de norrländska banorna

till 250,000 kronor i stället för 500,000 kronor.

Hvad nybyggnadsanslaget angår, så borde det, enligt hvad till statsrådsprotokollet

anförts, användas till sådana bland de af styrelsen ifrågasatta

nya byggnader och anläggningar, som Eders Kongl. Maj:t, på styrelsens

förslag, kunde finna företrädesvis vara af ett angelägnare behof påkallade.

Då nu styrelsen icke antydt, hvilken eller Indika af de nya byggnader och

anläggningar, som i dess skrifvelse den 18 december 1886 omförmälas, äro

Bih. till Riksd. Prot. 1887. S£. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2B

Riksdagens Skrifvelse N;o 29.

företrädesvis behöflig^, samt någon antydan ej heller förekommer derom i

statsrådsprotokollet, så bär det för Riksdagen varit förenadt med vansklighet,

att pröfva de uppgifva anslagsbehofven i denna del.

Riksdagen har likväl velat här omförmäla de byggnader och anläggningar,

hvilka efter Riksdagens uppfattning synts kunna dels aldeles undvikas

och dels uppskjutas. Det förra har synts Riksdagen vara fallet med

den ifrågasatta matsalsbyggnaden vid Storlien, i hvilken, förutom matsalar,

jemväl åtskilliga rum för hotellrörelses idkande skulle inredas. Det är egentligen

denna anordning, som Riksdagen funnit olämplig, i det att det vill

synas som om, i eu trakt med så liflig persontrafik under sommarmånaderna

som den ifrågavarande, uppförande af de för hotellrörelse erforderliga byggnader

samt deras inredning väl borde kunna upplåtas helt och hållet åt den

enskilda företagsamheten, så att staten kunde bespara sig utgifterna för

byggnader, helt och hållet eller delvis afsedda för detta ändamål. Särskild!

i förevarande fall har det synts Riksdagen, att sådan besparing vore möjlig,

dä, enligt meddelad upplysning, i närheten af järnvägsstation en vid Storlien

tinnes ett af enskild person uppfördt hotell med omkring 30 rum för resande.

Till sådana anläggningar åter, som torde kunna uppskjutas, anser Riksdagen

de byggnader och ledningar, som erfordras för införande af elektrisk belysningvid

Stockholms central- och norra station vara att räkna. Den nuvarande

gasbelysningen lärer kosta staten omkring 24,000 kronor årligen, men driftkostnaderna

för det elektriska ljuset hafva, enligt meddelad uppgift, beräknats

komma att uppgå till minst 25,000 kronor årligen. Riksdagen underkänner

ingalunda de företräden, som det elektriska ljuset i vissa fall eger,

särskild! med afseende på belysningen af lokaler, der många personer skola

samtidigt arbeta och der, vid användande af gasljus, luftförskämning och

öfverdrifven hetta lätt uppstår, men Riksdagen håller likväl före, att åtminstone

ett uppskof med anläggningarna för den elektriska belysningen kan

ske. På detta område fortgå nemligen uppfinningarna alltjemt, och de! synes

ingalunda vara en oberättigad förmodan, att man småningom skall komma

derhän, att de stora kostnader, ifrågavarande anläggningar nu kräfva, skola

kunna nedbringas.

Enligt de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för trafikstyrelsens

förslag, har för en del byggnader arbetskostnaden blifvit högt beräknad.

Med hänsyn härtill, och då de för kompletteringsarbeten vid Söderhamns,

Stugsunds in. fl. stationer af trafikstyrelsen beräknade 50,000 kronor

icke med säkerhet visats blifva behöflig^, har Riksdagen ansett det vara

möjligt att, utöfver hvad Eders Kongl. Maj:t ansett lämpligt, ytterligare

nedsätta nybyggnadsanslaget.

I öfrig! hafva Eders Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag icke för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29. 27

a niet! t någon erinran, hvadan Riksdagen får anmäla, att Riksdagen anvisat

för år 1888 följande anslag för statens järnvägstrafik:.

a) till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernväg

strafik på extra stat under sjette hufvudtiteln 350,000 kronor;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar

på extra stat utom hufvudtitlarne 500,000 kronor af för ändamålet

redan beviljade 1,500,000 kronor; och

c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska

statsbanélinierna 250,000 kronor.

Om sättet för sistnämnda belopps anvisande meddelar Riksdagen i

särskild skrifvelse sitt beslut. Stockholm den 7 juli 1887.

Med undersåtlig vördnad:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 29,

BIL

Ordinarie anslagen under

Civildepartementet.

I

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................................................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor..............................................................

Departementschefen...............................................................................

Departementets afdelning af Kong], Maj:ts kansli......................................................

Kommerskollegium. Nuvarande belopp ...............................................................................

Minskas med det under anslagstiteln »Bergsstaten» till aflönande af tjenstemännen

ververk uppförda belopp

Statistiska tabellkommissionen. Kubriken å anslagstiteln ändras till:

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån......................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande................................................................................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.............................

» officiella statistiska trycket........................

» en statistisk tidskrift .......................................................................

* utarbetande af eu aflönings- och pensionsstatistik...............................................

| Landtmäteristaten......................................................................

i Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag.................................................................

| Öfverståthållareembetet ...................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande belopp

Tillkommer det belopp, hvartill sex indragna landsstatsboställens afkastning är i stat

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

29

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

vid Sala silf
-

1,500: —

12,200: —

15,800: —

1,000: —

1,000: —

beräknad

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor,

Ö.

6,500

36.000

17.000

76,700

—

—

—

---

—

6,500

36.000

17.000

76,700

Z

:

86,000: —

2,500: —

83,500

83,500

_

28,400: —

1

i

51,500: —

59,900

''

59,900

108,800

6,000

87,422

2,641,049

_

—

—

—

—

108,800

6,000

2,637,309: —

3,740: —

87,422

2,641,049

Transport

3,122,871

—

—

—

—

—

3,122,871

1

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse, N:o 29.

Väg- och vattenbyggnadsstaten, (deraf tvenne särskilda reservationsanslag, till expenser

arheten och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kronor.) Nuvarande belopp

Ökas ä anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,

biträde» med............................................................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag .......................................................................................................

Gästgifvares friheter:

Penningeanslaget höjes med 292 kronor och anslaget »ersättningar» minskas med

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........................................................................

i Färjor och färjekarlar:

Penningeanslaget höjes med 202 kronor, hvaremot det under »ersättningar» upputeslutes

...........................................................................

Jordbruket, handeln och näringarne.

Reservationsanslag.

| Vägar och kommunikationer........................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar. Nuvarande belopp

Tillkommer: till understöd åt landtmannaskolor, förslagsanslag.......................................

! Landtbruksingeniörer och deras biträden ...........................................................................

| Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ..........................................

| Länsveterinärer.............................................................................................................................

j Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande belopp................................................

Tillkommer: förhöjning i anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare

förhöjning i anslaget till befrämjande af husslöjden .................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart..................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....................................................................................

Fiskerinäringens understöd...........................................................................................................

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

31

Transport

för allmänna

............. 126,400: —

rit- och skrif-

.................. 2,800: —

samma belopp ......................

tagna belopp, 208 kronor,

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

\

Friheter. I Ersättningar.

Summa.

Kronor.

3,122,871

129,200

239.000

7,172

250.000

354

Ö.

Kronor.

6,635

25

Ö.

Kronor.

5,768

Ö.

Kronor.

3,122,871

129,200

239.000

19,575

250.000

379

Ö.

S:gr

3,748,597

6,660

—

5,768

3,761,025

—

12,000

12,000

............... 175,400: —

................ 15,000: —

190,400

—

—

—

—

—

190,400

—

47,500

—

—

—

—

_

47,500

— j

45,450

—

—

—

—

45,450

—

48,500

—

—

—

—

_

48,500

—

........................ 50,500: —

8,000: —

f

5,000: — 13,000: —

63,500

—

—

—

—

—

63,500

—

11,500

—

—

—

11,500

—

8,700

—

_

—

8,700

—

17,600

---

—

17,600

—

S:gr

445,150

—

—

—

—

—

445,150

—

Transport

4,193,747

—

6,660 —

5,768

— 4,206,175 —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

Diverse anslag.

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...........................................................................

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..........................................................................

Sala bergslag. Anslaget uteslutes.

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ... ......................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag:

Anslaget »ersättningar» minskas med 820 kronor ..........................................................

! Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskilt 35,000 kronor till prisI

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, för
Karantänsinrättningen

på Känsö, förslagsanslag, högst...................................................

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...........................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.................................................................

| Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp..............

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ..........................................

Extra utgifter, reservationsanslag ..................................................................................

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

33

Indelning och dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning i

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

0.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,193,747

6,660

—

5,768

—

4,206,175

—

63,000

63,000

50,000

—

—

—

—

—

50,000

—

4,500

—

—

4,500

—

2,700

1,560

—

5,180

—

9,440

—

belöningar för hästar) .........

93,550

_

1,070

—

■---

—

94,620

—

slaqsanslag ..............................

30,000

—

——

—

—

—

30,000

—

15,850

—

---

—

—.—

—

15,850

—

26,500

—

—

—

—

26,500

43,000

—

■--

—

—

43,000

_

118,663: —

237: —

118,426

—

—--

l

—

118,426

—

12,000

—

—

1

j—

12,000

—

S:gr

459,526 —

2,630 —

5,180 —

467,336

—

Summa

4,653,273

i-

9,290 —

10,948

4,673,511

1—

Bih. till Biksd. Prot. 1887. H. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 8 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

BIL Litt, B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette kufvudtitel.

,

Kronor.

ö.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj.ts kansli:

Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna......................

4,500

—

Kommerskollegium:

För tillfällig löneförbättring ................................................ 7,640: —

Till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkarte-

kontoret .................................................................. 2,500: —

10,140

Statistiska centralbyrån:

För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

5,000

—

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —

» de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket...... 45.000: —

76,000

1

Öfver ståthållareembetet:

; Till utgifvande af »Polisunderrättelser» .............................

15,000

l

Landsstaterna i länen:

\ För upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt-

lands län....................................... 2,500: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 50,000: —

52,500

Transport

163,140

—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

35

Kronor.

Ö.

Transport

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

163,140

—

För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: —

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos väg- och vatten- byggnadsstyrelsen .... ............................................. 3,000: —

23,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima

och Alnarps landtbruksinstitut .................................................

10,000

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Piidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten............................................ 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- djur, redskap, maskiner m. m............................... 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof................................................ 26,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter ................................... 10,000: —

För de geologiska undersökningarne................................... 87,500: —

138,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en

elev ...................................................................... 3,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola....... 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska näringar af

afsättning i främmande länder...........................................................

20,000

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..............................................

14,000

—

Fiskerinäringens understöd:

Till telefonledningar med stationer i Bohuslänska skärgården för

fiskebedriftens främjande .............................................................

21,900

Transport

398,840

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Riksdagens Skrifvelse N:o 29.

Kronor.

ö.

Transport

Skiften och afvittringar:

398,840

—

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......................

123,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ...............

1,649

—

Diverse anslag:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern- vägstrafik.......................................................................................

350,000

_

Summa

873,489

—

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor.

ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar .......................................................................................

500,000

—

Till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska

statsbanelinierna .......................................................................

250,000

—I

Summa

750,000

-

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.