Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel.

1887-07-07 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:30, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

1

N:o 30.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 7, 7 a och 7 b samt memorial n:is 28 och 35.)

Till Konungen.

Beträffande anslagen under riksstatens sjunde hufvudtitel, soin omfattar

anslagen till kongl. finansdepartementet, har Riksdagen vid innevarande

riksmöte fattat de beslut, som här nedan omförmälas.

Statskontoret.

1 :o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,

att å statskontorets stat måtte uppföras missräkningspenningar

åt räntmästaren till belopp af 1,000 kronor om året, att utgå till den,

som bestrider tjensten; samt

att således anslaget till statskontoret måtte höjas från 95,800 kronor

till 96,800 kronor eller med 1,000 kronor.

Riksdagen, som inhemtat, att de kontanta utbetalningar, som under

år 1886 af räntmästaren gjorts, uppgått till omkring 2,000,000 kronor i

flera tusen poster, har med hänsyn härtill och då det för allmänheten

medför väsentlig fördel att få vid utbetalningar af medel mottaga kontanta

penningar i stället för invisningar å Riksbanken, samt, i den mån

Bill. tiU Riksd. Prot. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

det förra af dessa sätt för liqvider varder vanligt, räntmästarens arbete

ökas, funnit billighetsskäl tala för att någon aflöningsförhöjning må

varda räntmästaren beviljad. Det af Eders Ivongl. Maj:t föreslagna beloppet

har dock synts Riksdagen vara väl högt och lämpligen kunna

nedsättas till 500 kronor, hvarigenom den nuvarande räntmästaren efter

intjenande af 2 medgifna ålderstillägg å 500 kronor hvardera skulle

erhålla samma aflöning, som enligt äldre stat och med inberäknande af

dyrtidstillägg förr åtnjöts af räntmästaren, eller 6,000 kronor.

Vid pröfning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har

Riksdagen derför beslutat, att å statskontorets stat må från och med

1888 uppföras missräkningspenningar åt räntmästaren till belopp af 500

kronor om året, att utgå till den, som bestrider tjensten; och har Riksdagen

fördenskull höjt anslaget till statskontoret med nämnda belopp,

eller från 95,800 kronor till 96,300 kronor.

Postverket.

2:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen, dels med beviljande af ett årligt understöd å 400

kronor till förre befälhafvaren å postångfartyget Sofia, kaptenen Gustaf

Adolf Höggrens enka Jenny Helena Regina Höggren, född Göhle, att

utgå så länge hon förblifver enka, dels ock med godkännande af öfriga

enligt statsrådsprotokollet för den 25 april 1887 tillstyrkta ändringar i

postverkets stater, måtte för år 1888 bestämma postverkets anslag, förslagsvis

beräknadt, till 6,300,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen,

hvarigenom postverkets utgiftsstater, som nu utgöra 6,175,800 kronor,

skulle ökas med 124,200 kronor.

Slutsummorna af de för år 1887 faststälda staterna, jemförda med

de för år 1888 föreslagna, äro följande

1887 1888

aflöningsstaten .......................

öfvergångsstaten ....................

indragningsstaten ................

pensionsstaten .......................

omkostnadsstaten....................

oförutsedda utgifter...............

afkortningar och institutioner

......................................

kr. 2,441,400: —

» 8,400: —

» 10,540: —

» 73,790: —

» 3,535,500: —

» 68,000: —

» 38,170: —

kr. 2,500,900: —

» 8,400: —

» 10,540: —

» 72,840: —

» 3,585,500: —

» 83,000: —

38,820:

Summa kr. 6,175,800: —

kr. 6,300,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Af den i statsrådsprotokollet den 25 april 1887 lemnade utredning

inhemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater afse:

I. Ökning.

A) Aflöningsstaten:

ökning i aflöningsanslaget till generalpoststyrelsen för förhöjning

af anslaget till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden

me(J ....................................................... kronor 5,000: —

ökning i aflöningsanslaget till

biträdande tjensteman vid postanstalterna

för beredande af aflöning

till 20 nya postexpeditörsbefattningar,

10 af hvardera lönegraden

med......................................•••■

ökning i aflöningsanslaget till

vaktbetjente för beredande af

löner till dels 48 nye vaktbetjente

och dels 2 vaktbetjente, som komme

att ersätta 2 å gammal stat, som

ytterligare afgått, med.....................

34,000: —

25,000: — kronor 64,000: --

B) Pensionsstaten:

uppförande å denna stat af

nya pensioner, som blifvit af Eders

Kongl. Maj:t beviljade ..................... kronor 3,150:

uppförande af det för enkan

Höggren föreslagna understödet... w__400. » 3,550:

C) Omkostnadsstaten:

ökning i anslaget till uppbörds-

och frimärkesprovision med kronor 5,000: — _

Transport kronor 5,000: — kronor 67,550: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Transport kronor 5,000: — kronor

ökning i anslaget till trakta
-

menten för vaktbetjente, med » 60,000: —

ökning i anslaget till postbetjentes

beklädnad och beväring

med ......................................................... » 15,000: —

67,550: —

80,000: —

ökning med

D) Oförutsedda utgifter:

15,000: —

E) Afkortningar och restitutioner:

ökning med................................................................................. » (559. _

Summa ökning kronor 163,200: —

II. Minskning.

Ä) Aflöningsstaten:

uteslutande ur staten af 2 vaktmästarebefattningar med aflöning å

tillhopa................................................... kronor 1,500: —

nedsättning af anslaget till ålders
.

............................... ”_3,000: kronor 4,500: —

tillägg med ....

B) Pensionsstaten:

besparing till följd af pensionärers afgång ................ » 4,500: _

C) Omkostnadsstaten:

minskning af anslaget för godtgörelse till främmande

P°stverk ..............................“............................................... » 30,000: -

Summa minskning kronor 39,000: —

e

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o SO. 5

Om från summan af ökningen ................................. kronor 163,200: —

dragés summan af minskningen ....................................... » 39,000:

erhålles det belopp af........................................................... 8 124,200:

hvarmed, enligt Eders Ivongl. Maj:ts förslag, postverkets utgiftsstater

skulle komma att för 1888 på det hela ökas.

Beträffande det för förre befälhafvaren å postångfartyget Sofia

kaptenen Höggrens enka Jenny Helena Regina Höggren, född Göhle,

begärda understödet å 400 kronor årligen har till ofvannämnda statsrådsprotokoll

anförts följande:

att åt kaptenen Höggren, hvilken sedan november 1858 varit i

postverkets tjenst såsom befälhafvare efter hvartannat å ångfartygen

Polhem och Sofia samt derunder hufvudsakligen haft sig anförtrodt att

ombesörja vinterpostföringen . mellan Gotland och fastlandet, vid 1885

års riksdag beviljats en pension af 2,500 kronor om året; att Höggren

den 21 november sistnämnda år erhållit entledigande ur postverkets

tjenst och sålunda från och med början af december månad samma år

kommit i åtnjutande af den honom tilldelade pensionen; att Höggren

emellertid den 28 januari 1886 aflidit, efterlemnande sin ofvan bemälda

enka jemte fyra barn af ett föregående gifte; att vid bouppteckningen

efter Höggren skulderna i boet befunnits öfverstiga tillgångarne med

2,498 kronor 66 öre; att enkan Höggren derefter till Eders Ivongl. Maj:t

ingifvit ansökning om något understöd; att sedan det upplysts, att boets

tillgångar blifvit afträdda till konkurs samt att enkan Höggren befunne

sig i mycket bekymmersamma ekonomiska omständigheter, Eders Kongl.

Maj:t den 13 sistlidne oktober funnit godt tillägga henne en nådegåfva

för en gång af 400 kronor, att utgå af postverkets medel under titel

»oförutsedda utgifter».

På grund af de upplysningar, som sålunda meddelats, har Riksdagen

ansett sig böra bevilja det ifrågasatta understödet. Hvad angår

användandet af postverkets medel till den omförmälda nådegåfvan,

synes detta vara föranledt deraf att särskilda omständigheter påkallat

denna nådegåfva, innan Riksdagen fått tillfälle att i ämnet besluta.

Med godkännande af de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna och i

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 25 april 1887 omförmälda

ändringar i postverkets nedannämnda stater för år 1888, har Riksdagen

dels för samma år höjt

aflöningsstaten med .............................................. kronor 59,500: —

omkostnadsstaten med .......................................... » 50,000: -—

oförutsedda utgifter med .................................. » 15,000: —

afkortningar och restitutioner in. in................ » 650: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

dels beviljat förre befälhafvare!! å postångfartyget Sofia, kaptenen

Gustaf Adolf Höggrens enka Jenny Helena Regina Höggren, född Göhle,

ett årligt understöd å 400 kronor, att utgå så länge hon förblifver

enka, samt för beredande af nämnda understöd äfvensom de af Eders

Kong!. Maj:t beviljade nya pensioner å postverkets stat och med iakttagande

af den minskning i nuvarande anslaget till pensionsstaten å

73,790 kronor, som föranledes af inträffad afgång af pensionärer, bestämt

anslaget till pensionsstaten för år 1888 till 72,840 kronor;

dels och med beräknande af postverkets stater för år 1888 till följande

belopp, nemligen

afiöningsstaten till .......................................... kronor 2,500,900: —

öfvergångsstaten till .......................................... » 8,400: —

indragningsstaten till ....................................... » 10,540: —

pensionsstaten till ............................................. » 72,840: —•

omkostnadsstaten till ....................................... » 3,585,500: —

oförutsedda utgifter till ................................. » 83,000: —

afkortningar och restitutioner in. m.......... » 38,820: —

tillsammans kronor 6,300,000: —

bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,300,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit,

att Riksdagen, med beviljande åt förre föreståndaren för indragna

telegrafstationen i Skeninge Nanny Arndtz af ett årligt understöd å 300

kronor, att utgå under hennes återstående lifstid, samt med godkännande

af öfriga enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 25 april

1887 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, måtte under Eders

Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jeinkningar,

som kunde finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag,

att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1888

anvisa enahanda belopp, 1,275,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att, derest öfverskott

skulle å telegrafinkomsterna uppstå, detta öfverskott finge af Eders

Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring;

blifvande härigenom anslagets slutsumma i staten minskad med

25,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel äskat och föreslagit

har Riksdagen bifallit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Tullverket.

7

4:o) Beträffande tullverket har Eders Kongl. Maj:t äskat och föreslagit,

att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 25 april 1887 föreslagna förändringar i tullverkets

stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,459,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstode en minskning

i anslagets nuvarande belopp af 4,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Skogsväsendet.

5:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit:

att Riksdagen — under förutsättning att, på sätt i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 25 april 1887 angifvits, godtgörelse för

skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar

komme statsverket till godo, och att vissa, jägmästarne nu

tillkommande extra ersättningar upphörde att utgå eller, der de utgjordes

af enskilde, indroges till statsverket — måtte godkänna den i

berörda protokoll föreslagna stat för skogsförvaltningen i orterna och

de vilkor för den nya aflöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed

tillstyrkts;

att Riksdagen härjemte måtte besluta, att de till jägmästare anslagna

boställen, hvilka Eders Kongl. Maj:t icke funne böra för ändamålet eller

eljest för skogsväsendet bibehållas, skulle till statsverket indragas den

14 mars 1889; dock med iakttagande dels att indelningshafvare finge,

om han så önskade, under sin återstående tjenstetid och, med fardagsrätt

enligt § 62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion, för sig

eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe emot

det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kunde blifva

bestämdt, dels ock att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertoge boställe, efter värdering vid syn

jemväl skulle öfvertaga sådana å bostället befintliga, indelningshafvare!!

tillhöriga åbyggnader, som vid synen ansåges vara för bostället nyttiga;

att Riksdagen vidare måtte medgifva, att, derest löneregleringen

icke kunde omedelbart i alla dess delar genomföras, uppkommande behållningar

å de nya aflöningarne finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras

för bestridande af aflöningen för å gammal stat qvarstående löntagare;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

att för regleringens genomförande

dels det bestämda anslaget för skogsstaten måtte höjas med 41,192

kronor till 447,262 kronor;

dels för ålderstillägg åt skogsstaten uppföras ett förslagsanslag å

84,400 kronor;

samt att anslaget till »kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet» måtte höjas med 78,308 kronor till 292,438

kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ................................. kronor 447,262: —

» statens skogsskolor.................. » 24,500: 1— kronor 471,762:

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten.......................................... » 84,400: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet.............................. kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet................................ » 292,438: — » 322,338: —

summa kronor 878,500: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

skulle ökas med 203,900 kronor.

De frågor, som i förevarande ämne förelagts Riksdagen till afgörande,

äro af genomgripande vigt och kräfva en sorgfällig pröfning.

Riksdagen har visserligen funnit Eders Kong]. Maj:ts framställning om

lönereglering vid skogsstaten i flere delar innebära förbättringar i nu

rådande förhållanden beträffande förvaltningen af den värdefulla statsegendom,

hvarom här är fråga. Dock torde i detaljerna en eller annan

ändring samt ytterligare utredning erfordras.

Statistiken öfver inkomsterna från olika revier gifver vid handen,

att många revier finnas, särskildt i rikets södra och mellersta delar, der

inkomsterna äro så små, att de ej kunna anses stå i skäligt förhållande

till förvaltningsutgifterna. Detta förhållande synes Riksdagen böra gifva

anledning till undersökning, huruvida icke eu sammanslagning af revier,

som lemna obetydliga eller inga inkomster, skulle kunna ega rum, så

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

att revieren blefve större, hvarigenom någon besparing kunde göras.

I samma syfte borde ock utredas, huruvida icke eu jemkning af öfverjägmästaredistrikten

kunde åstadkommas.

Vidare förekommer, att några ecklesiastika boställsskogar torde

vara af församlingarna eller eljest upplåtna på sådant sätt, att fråga

kan uppstå, om någon ersättning kan beräknas för sådant arbete, som

af skogsstatstjenstemän eller betjente utföres å dessa skogar. Utredning

härutinnan synes i vissa hänseenden vara af vigt, enär af det antydda

förhållandet lärer bero, i hvad män staten kan erhålla godtgörelse för

ifrågavarande del af skogsvården.

Innan utredning i ofvan antydda hänseenden hunnit åvägabringas,

bär Riksdagen ej ansett sig kunna bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag

angående ny lönereglering för skogsstaten; hvaremot Riksdagen i vissa

andra delar af. frågan funnit beslut redan nu af behofvet påkalladt.

I den summa af 84,400 kronor, som Eders Kongl. Maj:t äskat såsom

förslagsanslag till ålderstillägg vid skogsstaten, ingå, enligt hvad Riksdagen

inhemtat, äfven ålderstillägg, som utan afseende å den ifrågasatta

nya löneregleringen blifva för år 1888 behöfliga för den nuvarande personalen

af skogsstatstjenstemän och som måste utgå enligt nu gällande

bestämmelser. Till följd häraf och då ålderstilläggen för närvarande

utbetalas ur det bestämda anslaget till skogsstaten, nu utgörande 406,070

kronor, måste, vid det förhållande att åtskillige skogsstatstjenstemän

med 1888 års början ega att tillträda intjenta ålderstillägg, nämnda anslag

något förhöjas. Beloppet af den förhöjning, som för ifrågavarande

ändamål behöfves, är beräknadt på följande sätt:

10 jägmästare hafva vid 1888 års början efter 20 års tjenstgöring in
tjenat

500 kronor hvar i ålderstillägg................................. kr. 5,000: —

3 d:o d:o efter 15 d:o d:o » 1,500: •—■

3 d:o d:o d:o 10 d:o d:o » 1,500: ■—

summa kr. 8,000: —

Från denna summa bör emellertid afdragas ett belopp af 3,000 kronor,

utgörande beviljade ålderstillägg, som, till följd af 2 jägmästares under

innevarande år inträffade dödsfall upphört att utgå, och hvilket belopp

derför kan för nya ålderstillägg användas. Den erforderliga förhöjningen

i bestämda anslaget till skogsstaten skulle alltså utgöra på det hela

5,000 kronor.

Utom de anslag, som äskats för den föreslagna löneregleringens

genomförande, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en förhöjning i reservationsanslaget

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogs
Bih.

till Rilcsd. Frat. 1887. Ii. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

väsendet i allmänhet med 78,308 kronor, eller från 214,130 kronor till

292,438 kronor.

Härom har af föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

anförts följande.

^ ^ör kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet uppförda anslag ansåge domänstyrelsen en förhöjning vara

oundgängligen af. behofvet påkallad. Styrelsen anförde i detta hänseende:^

att ökade inkomster från statens skogsdomäner icke kunde, med

bibehållande af skogarnes framtida afkastningsförmåga, erhållas, utan

att tillräckliga medel, ansloges till en intensivare skötsel samt, hvad beträffade

landets nordligaste provinser, till undersökning af der befintliga,

ännu orörda skogstillgångar och till åstadkommande af transportleder;

att.de

oc ling, uppi ättande af skogshushållnirigsplaner, skogstaxeringar och virkesutsynmga.

r samt flottleders upprensande, kräft allt större utgifter; att

det. särskilt vore af högsta vigt, att den oftast skoglösa mark, som till

utvidgande af .statens skogsområde inköptes, snarast möjligt gjordes skogbärande;

att likaledes kal utmark å statens utarrenderade domäner borde

förses med skog, hvarförutom, då, såsom numera flerstädes skedde, skogen

å dessa domäner undantoges från arrendet i stället att upplåtas åt

arrendatorn, staten hade att der bekosta äfven uppdragandet af återväxt;

att den genom kongl. bref den 10 april 1885 för kronoparker i

JNorrbottens och Vesterbottens län föreskrifna bredhugo-nin" af rågångar

komme att kräfva ej obetydliga belopp, hvilka skulle utgå af nu Tfrågavarande

anslag; , att den ökade verksamheten å statens skogar höjt behofvet

af tillfällig bevakarepersonal; samt att, då antalet af de till enskilde

skogsegares tjenst anstälde sex skogsingeniörer icke visat sig tillräckligt,

medel för ytterligare eu sådan ingeniör måst anvisas.

Styrelsen erinrade vidare, huru som den i samband med skogsstatens

reglering föreslagna öfverflyttningen på denna stat af vissa åtgärder,

örande till skogsskötsel]! å statens utarrenderade egendomar och civila

boställen, äfven komme att öka utgifterna från reservationsanslaget.

Redan under närvarande förhållanden hade anslaget visat si" otillräckligt

för de årliga utgifterna, och dessa kunnat betäckas endast&genom

anlitande af reservationer å anslaget från föregående tid. Af dessa reservationer,

hvilka vid 1885 års slut utgjort 203,748 kronor, hade för

j11 tagits i anspråk något mer än 74,000 kronor, och då för år

1887 minst lika stor del deraf erfordrades, komme uppenbarligen återstoden

att blifva otillräcklig för att fylla bristen i 1888 års anslag, derest

detta bibehölles vid sitt nuvarande belopp. Domänstyrelsen hade der
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30. 11

före hemstält, att anslaget måtte i 1888 års stat ökas med 78,650 kronor

till 292,780 kronor.

Vid 1874 års riksdag hade det allmänna reservationsanslaget till

skogsväsendet, under det då rådande lifliga intresset för skogshushållningens

utveckling och med särskildt syfte att bereda tillgångar till inköp

af till skogsbörd tjenlig mark, blifvit bestämdt till 450,000 kronor.

Då emellertid tillfällen till skogsköp icke erbjudit sig i den utsträckning,

som förväntats, hade anslaget redan år 1876 nedsatts till 275,000

kronor. Utgifterna för de skogsköp, hvilka sedermera egt rum, hade i

allmänhet blifvit bestridda af de för detta ändamål anvisade köpeskillingarne

för smärre kronolägenheter, under det att medel för dylika köp

endast undantagsvis och i mycket små belopp utgått från reservationsanslaget,

hvilket hufvudsakligen tagits i anspråk för åtgärder, hörande

till skogsskötsel!! å de allmänna skogarne eller afsedda att annorledes

befrämja skogsväsendets utveckling. Samtidigt dermed att utgifterna

härför mer och mer ökats, hade emellertid det vid 1876 års riksdag till

275,000 kronor reducerade anslaget gång efter annan ytterligare nedsatts,

hvarjemte under detta anslag inflyttats de förut å extra stat anvisade

beloppen till skogsinstitutet, till skogsingeniörer samt till den

enskilda skogsundervisningen, utan att motsvarande förhöjning i anslaget

egt rum; och utgjorde anslaget nu, inberäknadt hvad som utginge till

berörda ändamål, endast 244,030 kronor. Utgifternas betäckande hade

under sådana förhållanden blifvit möjligt endast genom anlitande af de

reservationer å anslaget, hvilka funnits att tillgå sedan äldre tider. Det

läge i sakens natur, att så icke kunde i längden fortgå; och sedan för

år 1887 måst för utgifternas bestridande, utöfver årets anslag, å reservationerna

anvisas ytterligare 81,970 kronor, vore de återstående reservationerna

så obetydliga, att en förhöjning i anslaget blefve oundgängligen

nödig, så vidt icke skogsväsendet skulle ställas på en mycket känbar

förknappning.

Departementschefen hade förut framhållit sin uppfattning om vigten

för staten att, till en motvigt mot den ofta mindre tillfredsställande

enskilda skogsvården, utveckla sitt eget skogsväsen. Härtill hörde icke

blott att staten utvidgade sitt skogsområde, utan äfven att detta område

genom en omsorgsfull skötsel gjordes fruktbärande. Det vore hufvudsakligen

för åtgärder i detta syfte, som den del af reservationsanslaget,

hvilken vore uppförd under titel »till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet», användes och vore behöflig.

Departementschefen kunde derföre icke annat än på det lifligaste

förorda, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

J 2

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

ställning om förhöjning uti ifrågavarande anslag; och‘skulle dervid förhöjningen,

för vinnande af jemn slutsumma å samtliga anslagen till

skogsväsendet, lämpligen kunna föreslås till 78,308 kronor.

Den redogörelse, som sålunda till statsrådsprotokollet lemnats angående

reservationerna å anslaget till kronoskogarnes förvaltning, grundar

sig på de af domänstyrelsen i dess utlåtande den 15 november 1886

meddelade upplysningar och beräkningar. Vid den tiden hade naturligtvis

årets räkenskaper icke afslutats, hvadan en del uppgifter icke kunnat

blifva fullt exakta. Också visar det nu mera gjorda bokslutet, att de

vid 1886 års början till belopp af 203,748 kronor befintliga reservationerna

under året tagits i anspråk för nödiga utgifter i högre grad än

förut antagits. Enligt redogörelsen till statsrådsprotokollet skulle för år

1886 utgiften från reservationerna hafva utgjort 74,000 kronor, och således

till 1887 års början återstått ett belopp af 129,748 kronor. Enligt bokslutet

uppgick emellertid utgiften till 93,144 kronor 40 öre, eller 19,144

kronor 40 öre mera, till följd hvaraf af reservationerna vid 1887 års

början endast återstodo 110,603 kronor 60 öre.

För bestridande af utgifterna under innevarande år finnas alltså

följande tillgångar:

reservationer från föregående år ............................................. kr. 110,603:60

anslag enligt riksstaten för år 1887, de särskilda reservationsanslagen

å 21,300 kr. för skogsinstitutet och å

8,600 kr. för statens skogsskolor inberäknade ............... » 244,030: —

summa kr. 354,633: 60.

Enligt Riksdagen meddelade upplysningar äro följande belopp för

år 1887 redan anvisade:

enligt 1887 års af Eders Kongl. Maj:t faststälda generalförslag

........................................................................................... kr. 326,000: —

enligt kongl. blefven den 18 och 19 mars 1886, till särskilda

ändamål ........................................................................... » 3,305: —

till inrättande af flottleder i Norrbottens län ett af Riksdagen.

år 1884 beviljadt, af särskilda orsaker ej ännu

användt anslag å....................................................................... » 23,000: —

anslag till utgifvande af en lärobok i skogsbotanik (re
serveradt

sedan längre tid tillbaka).................................... » 1,200: —

till bestridande af byggnadskostnader för kronojägare
boställen

i Luleå, Arvidsjaurs och Piteå revierer......... » 8,175: —

summa kr. 361,680: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Då, enligt hvad ofvan nämnts, tillgångarne i anslag och reservationer

utgöra allenast 354,633 kronor 60 öre, skulle alltså, under förutsättning

att samtliga för år 1887 anvisade belopp verkligen komma

att under året utgå, ej blott intet blifva öfver, utan ett mindre belopp,

omkring 7,040 kronor, komma att fattas.

Under antagande således att ingen anslagsförhöjning af Riksdagen

beviljades, utan anslaget bibehölles vid sitt nuvarande belopp, skulle för

bestridande af det slagg utgifter under år 1888, hvarför reservationsanslaget

till skogsväsendet är afsedt, icke finnas andra tillgångar än

sjelfva anslaget. Vid sådant förhållande och då genom hvad till statsrådsprotokollet

anförts om vigten af att tillräckliga medel ansloges till

eu intensivare skötsel af statens skogsdomäner, till undersökning i landets

nordligaste provinser af der befintliga, ännu orörda skogstillgångar, till

åstadkommande af transportleder in. in., det synts Riksdagen ådagalagdt,

att ökade medel till kronoskogarnes förvaltning in. in. oundgängligen

erfordras, har Riksdagen ansett sig ega fullt giltiga skäl att bevilja det

för nu ifrågavarande ändamål af Eders Kongl. Maj:t äskade ökade beloppet,

som dock torde böra utföras i jeinnt tusental med 78,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:t har ansett, att ifrågavarande anslagstillökning

borde uppföras å ordinarie stat, men då, på sätt statsrådsprotokollet

utvisar, anslagsbehofvet i viss mån är beroende af det i fråga om lönereglering

vid skogsstaten frainstälda förslaget, hvilket Riksdagen af ofvan

afgifna skäl icke ansett böra för det närvarande bifallas, har Riksdagen

funnit anslagsbeloppet, i afbidan på definitivt beslut i löneregleringsfrågan,

lämpligen böra uppföras å extra stat.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts har Riksdagen dels

icke för närvarande godkänt Eders Kongl. Maj:ts förslag om ny lönereglering

för skogsstaten, dels, beträffande anslagen till skogsväsendet,

beslutat

att höja det å ordinarie stat uppförda bestämda anslaget för skogsstaten

från 406,070 kronor med 5,000 kronor till 411,070 kronor; samt

att i riksstaten för år 1888 bibehålla öfriga ordinarie anslag under

titeln »skogsväsendet» vid oförändrade belopp, sä att för nämnda år å

ordinarie stat till skogsväsendet anvisats:

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten .................................................... kr. 411,070: —

» statens skogsskolor..................................... » 24,500: — 435,570: —-

Transport kr. 435,570:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Transport kr. 435,570: —

dels reservationsanslag:

till skogsinstitutet.............................................. ]<r. 21,300:

» enskilda skogsundervisningen ................. » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet... » 214,130: — 244,030- —

tillsammans kr. 679,600: —;

samt för år 1888 på extra stat anvisat ett anslag af 78,000 kronor till

kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Öfriga ordinarie anslag.

6m) Beträffande öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln

har Riksdagen icke beslutat någon ändring; och komma alltså samtliga

öfriga, bär ofvan icke särskildt omförtnälda, i nu gällande riksstat uppförda

ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln att i riksstaten för år 1888

uppföras till oförändrade belopp.

Extra anslag-.

Beträffande tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, har

Riksdagen, förutom hvad i punkten 5:o) här ofvan anmälts beträffande

anvisande på extra stat af ett anslag till kronoskogarnes förvaltning m. m.,

fattat följande beslut.

Genomförande af statskontorets nya organisation.

7:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till genomförande af statskontorets nya organisation

anvisat på extra stat för år 1888 det af Eders Kongl. Makt äskade beloppet,

5,400 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

15

Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å statskontorets

riksboksslutbyrå.

8:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i likhet med hvad för åren 1886 och 1887 egt rum har Riksdagen

till beredande af förstärkning af arbetskrafterna å statskontorets riksboksslutbyrå

anvisat på extra stat för år 1888 ett belopp af 4,500 kronor.

Ersättning för särskilda af statskontoret gjorda förskott.

9:o) Enligt af statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t gjord anmälan,

har statskontoret förskjutit nedannämnda belopp, som borde hos Riksdagen

anmälas till ersättande, nemligen:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning

åtskilliga kronans domäner ......................................... kronor

» ersättning för inlösen och iståndsättande af vissa

till statsverket afträdda åbyggnader å indragna

boställen .............................................................................. »

» godtgörande af husröteersättning vid indragna

regementschefsbostället Kongsbro i Vreta klosters

socken af Östergötlands län.......................................... »

» ersättning åt vissa kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord....................................... »

godtgörande af kostnader för åtskilliga krono
vattenafledningsföretag

»

af kostnaden för iståndsättande af

hägnaden vid två indragna hospitalslägenheter i

Gotlands län........................................................................ »

godtgörande af det på indragna fältväbelsbostället

Krokstorp, % mantal, belöpande bidrag till presterskapets

aflöning .............................................................. »

egendomars deltagande i

godtgörande

ng m. m. af

4,897:

47

11,221:

—

3,194:

89

2,909:

13

8,808:

44

176:

43

25:

78

31,233:

14.

Med anledning häraf och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning har Riksdagen, till betäckande af omförmälda, af

statskontoret gjorda förskott, anvisat i jemt krontal ett extra anslag för

år 1888 af 31,234 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

10:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen anvisat på extra stat för år 1888 ett belopp af 500 kronor

till genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

11 ro) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen af redan beviljade 80,000 kronor till iståndsättande

af taket å Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed af vissa

förändringar i afseende å slottstornen, anvisat på extra stat för år 1888

en femtedel, eller 16,000 kronor.

Anskaffande af nytt landsstatshus i Falun.

12:o) Till inköp af gamla läsår ettsbyggnaden i Falun och dess anordnande

till nytt landsstatshus har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra

anslag för år 1888 af 68,500 kronor, och har Eders Kongl. Maj:t i

sammanhang härmed föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att dervarande gamla embetshus med tillhörande

tomt finge försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt

för Eders Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren för försäljningen

och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom att pröfva gjordt

anbuds antaglighet;

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets inkomster

redovisas under titel extra uppbörd.

Af den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 25 April 1887

lemnade utredning, har Riksdagen funnit framgå, att den lokal, länsstyrelsen

i Falun för närvarande disponerade, vore för sitt ändamål i hög

grad otjenlig och att behof af ny, tidsenlig lokal länge gjort sig gällande.

Ett passande landsstatshus skulle, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare

upplyses, kunna vinnas genom inköp af den Kopparbergs läns landsting

tillhöriga förra lasarettsbyggnaden jemte dertill hörande tomt n:is

4 och 5 i qvarteret n:o 5 i Falun med en areal af 68,012 qvadratfot,

lielägen mellan Ås- och Trotzgatorna, samt byggnadens omändrande.

År 1880 hade landstinget erbjudit sig att sälja denna egendom till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

kronan för ett pris af 30,000 kronor, och beräknades då kostnaden för

byggnadens anordnande till lokaler för länsstyrelse m. m. uppgå till

59,393 kr. 60 öre. I ett af magistraten i Falun afgifvet yttrande hade

landskansli- och arkivhusen uppskattats till 16,000 kronor samt lasarettsbyggnaden

till 25,000 kronor, allt med tillhörande tomter.

Frågan hade erhållit ett nytt uppslag derigenom, att landstinget

den 1 oktober 1885, i anledning af det dåliga skick, hvari länsstyrelsens

lokaler befunne sig, samt med kännedom derom, att i omförmälda

lasarettsbyggnad kunde anordnas lämpliga lokaler för så väl länsstyrelsen

som provins- och storskifteslandtmäterikontoren, beslutat erbjuda kronan

att till ett pris af 15,000 kronor före den 1 juni 1887 inköpa gamla

lasarettstomten med derå uppförda byggnader.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med åberopande af

den utredning, frågan förut vunnit, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat

landstingets berörda anbud, hade öfverintendentsembetet på grund af

nådig remiss inkommit med underdånigt utlåtande af den 9 mars 1886

och dervid öfverlemnat ett af arkitekten Id. T. Holmgren under nästförutgångna

februari månad afgifvet, af ritningar åtföljdt memorial med

kostnadsförslag, hvaraf inhemtats, bland annat, att gamla lasarettsbyggnadens

murar vore i godt stånd, takstolarne till större delen utan anmärkning

och eu del af takteglet in. in. användbart, hvaremot dörrar,

fönster, trappor, golf och en del kakelugnar vore odugliga; att, i anseende

dertill att byggnaden varit använd såsom sjukhus, vissa försigtighetsmått

måste vidtagas, såsom borthuggande af puts å väggar m. in.;

att, med iakttagande att vissa ej specificerade kostnader finge betäckas

genom försäljning af gamla kakelugnar, spisar in. in. äfvensom af de

gamla till rifning afsedda uthusen och dårhuset, kostnaden för arbetets

utförande beräknats till............................................................ kronor 53,500: —

hvartill koinme den af landstinget fordrade köpeskilling.

.................................................................................. )) 15,000: —

summa kronor 68,500: —

Om härifrån droges den beräknade försäljningssumman

för nuvarande embetshuset.................................... » 16,000:—,

blefve den egentliga kostnaden........................................... . kronor 52,500: •—•

Mot arkitekten Holmgrens förslag hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

icke haft något att erinra; och hade öfverintendentsembetet

för egen del anfört: att i anseende till det nuvarande landsstatshusets

byggnadssätt och beskaffenhet dess iståndsättande ej kunde förordas;

att anordnande af embetslokaler å landshöfdingeresidensets tomt

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

visat sig skola medföra allt för dryga omkostnader; att gamla lasarettsbyggnadens

inredning till så väl embetslokaler som bostad för landshöfdingen,

på sätt år 1881 varit ifrågasatt, äfven skulle falla sig kostsam

; samt att embetet förty hemstälde om anvisande af medel för

denna egendoms inköpande och anordnande enligt arkitekten Holmgrens

förslag till lokaler för embetsverken.

Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit förklarade sig föredragande

departementschefen icke tveka att förorda förslaget att, till

afhjelpande af det trängande behofvet af bättre lokaler för länsstyrelsen,

landtränteriet, landtmäteriprovinskontoret, storskifteskontoret och

länsarkivet, kronan måtte inköpa gamla lasarettsgården i Falun samt

omändra densamma till embetslokaler för de nämnda inrättningarne,

hvilket numera kunde ske billigare, än förut beräknats, i det ej mindre

landstinget nedsatt priset å egendomen med 15,000 kronor, än äfven

genom åtskilliga förenklingar i arbetsplanen arbetskostnaden kunnat

nedbringas med 5,893 kronor 60 öre. Naturligtvis komme kostnaden

att minskas med blifvande köpeskilling för nuvarande landsstatshuset,

som icke syntes vara för något kronans behof erforderligt, men då försäljning

deraf icke kunde ske förr, än den nya byggnaden blifvit färdig

till begagnande, hade departementschefen ansett hela beloppet, 68,500

kronor, böra anvisas å 1888 års stat, samtidigt hvarmed Riksdagens medgifvande

till försäljningen af den gamla landsstatsbyggnaden borde äskas;

och hade departementschefen slutligen förmält sig icke hafva förbisett,

att, derest lasarettsbyggnaden inköptes redan före den 1 juni 1887, gäldande

af köpeskillingen för densamma kunde ifrågakomma redan före

den 1 januari 1888. Om så skulle erfordras, kunde emellertid beloppet

utan olägenhet förskjutas af statskontoret.

Lika med föredragande departementschefen har Riksdagen funnit

det nu föreslagna sättet att bereda länsstyrelsen i Falun ny lokal vara

lämpligt, hvadan Riksdagen ansett sig böra i hufvudsakliga delar bifalla

förevarande framställning.

Mot den gjorda kostnadsberäkningen, enligt hvilken kostnaden för

arbetena å gamla lasarettsbyggnaden skulle uppgå till 53,500 kronor,

torde dock den anmärkning kunna göras, att eu del poster upptagits

väl högt med hänsyn till nu gällande pris å materialier och arbete; och

har efter anstälda beräkningar kostnadssumman ansetts kunna utan olägenhet

nedsättas med 3,500 kronor.

Af hvad i förevarande ärende anförts framgår, att landstingets

anbud att för 15,000 kronor till staten sälja lasarettsbyggnaden är

beroende på det förbehåll, att köpet skall ske före den 1 juni 1887.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Till följd häraf har anslaget endast beviljats under förutsättning, att

landstinget medgifver förlängning af den tid, inom hvilken köpet skall

vara afslutadt.

På grund af hvad sålunda anförts har Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, under här ofvan antydda förutsättning, på det sätt

af Riksdagen bifallits, att Riksdagen:

dels anvisat på extra stat för år 1888 ett anslag af 65,000 kronor

till inköp af gamla lasarettsbyggnaden i Falun och dess anordnande till

nytt land sstatshus, inrymmande lokaler för länsstyrelsen, landtränteriet,

landtrnäteriprovinskontoret, storskifteskontoret och länsarkivet;

dels medgifvit, att de gamla embetshusen i Falun med tillhörande

tomt må försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt

för Eders Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren för försäljningen

och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom att pröfva gjordt

anbuds antaglighet; samt

dels förklarat köpeskillingen böra bland statsverkets inkomster redovisas

under titel extra uppbörd.

Inläggande af brandbotten i generalstabens bus.

13:o) Till inläggande af brandbotten och deraf föranledda arbeten i

det åt generalstaben upplåtna hus ä Ridclarholmen har Eders Kongl. Maj:t

äskat ett anslag af 19,000 kronor.

Dä den eldfara, som från ett industrielt etablissement i närheten af

generalstabens hus möjligen förr i afsevärdare grad hotat ifrågavarande

hus, numera, sedan detta etablissement blifvit inrymdt i en ny byggnad,

der de omsorgsfullaste anordningar lära blifvit träffade för att förekomma

eldfara eller dämpa utbruten eld, måste anses väsentligen förebygd;

dä eldsläckningsväsendet i hufvudstaden under de senare åren betydligt

utvecklats, så att detsamma för närvarande intager en hög ståndpunkt;

och då slutligen beviljandet af särskilda medel till utförande af sådana

slags trygghetsåtgärder mot eldfara, som nu äro i fråga, möjligen skulle

kunna framdeles åberopas såsom stöd för liknande anspråk från andra

håll, samt statsverket derigenom betungas med öfver höfvan stora utgifter

för dess många byggnader, hvilka i likhet med generalstabens hus

sakna det skydd mot eldfara, som brandbottnar erbjuda, har Riksdagen

ej funnit skäl bevilja ifrågavarande anslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruks domäner.

14:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad förut under flere år egt

ruin, anvisat på extra stat för år 1888 ett anslag af 45,000 kronor till

aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domäng öromålen hos

länsstyrelserna.

15:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, anvisat på extra stat för år 1888 ett förslagsanslag

af 21,823 kronor till resekostnader vid domänförvaltningen.

Tör kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

16:o) För kontrollen vid enskilda hanker och kreditanstalter har Eders

Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 2,500 kronor.

Med bifall till Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning, har

Riksdagen anvisat för kontrollen vid enskilda hanker och kreditanstalter

ett extra anslag för år 1888 af 2,500 kronor.

Kongl. teatrarne.

17:o) I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t framstält följande

förslag, beträffande de kongl. teatrarne:

att till reparation ä kongl. stora teaterns hus måtte anvisas för år

1888 ett extra anslag af 28,820 kronor; samt

att Riksdagen måtte ej mindre medgifva, dels att de kongl. teatrarnes

verksamhet finge, under spelåret från och med den 1 juli 1887 till

den 1 juli 1888, för statens räkning fortgå vare sig å båda teatrarne

eller allenast å stora teatern, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att under

nämnda spelår på arrende upplåta dramatiska teatern med tillhörande

materiel åt den eller de personer, som kunde finnas hugade och skickliga

att derstädes på ett konsten värdigt sätt uppehålla den dramatiska

verksamheten, med skyldighet för upplåtelsetagaren att tidtals låta å

stora teatern emot viss ersättning och med rätt att dervid begagna

denna teaters materiel uppföra större skådespel, äfvensom på de vilkor

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

i öfrigt, soin Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, dels ock

att den arrendesumma, som till följd af berörda upplåtelse kunde komma

att tillflyta statsverket, finge användas såsom bidrag till uppehållande

af den lyriska verksamheten å stora teatern;

än äfven för uppehållande af teaterverksamheten under spelåret

1887—1888, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000

kronor, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv å 25,000

kronor att användas endast i den mån anslaget å ordinarie stat, Eders

Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne samt teatrarnes öfriga inkomster

icke försloge till bestridande af utgifterna för ifrågavarande

verksamhet.

Riksdagen har icke beviljat det för reparation å stora teaterns hus

begärda anslag å 28,820 kronor; men, för uppehållande af teaterverksamheten

under spelåret 1887—1888, utöfver det å ordinarie stat uppförda

anslag af 60,000 kronor, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stält

ett kreditiv å 25,000 kronor, att användas endast i den mån anslaget å

ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne samt

teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande af utgifterna för

ifrågavarande verksamhet, dock med vilkor, att statsmedel utöfver sålunda

bestämda anslag icke må för de kongl. teatrarne användas.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om den dramatiska

teaterns utarrendering har Riksdagen funnit frågan om Riksdagens medgifvande

till berörda utarrendering hafva förfallit; och har denna Eders

Kongl. Maj:ts framställning således icke vunnit Riksdagens bifall.

Ersättning till boställshafvare för deltagande i ett vatten
afledningsföretag.

18:o) I en särskild proposition den 18 mars 1887 (n:o 8) har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att förre fanjunkaren Carl Ulrik Bergstedt,

hvilken såsom indelning innehaft 1 mantal Luggavi n:o 1 i Kräcklinge

socken och Ilardemo härad af Örebro län och dervid för hemmanet

deltagit i ett vattenafledningsföretag samt bidragit till inlösande

af Vaholms qvarn, måtte beviljas dels under visst vilkor godtgörelse för

den jordförbättring, han genom deltagande i sänkningsföretaget beredt

bostället, med 3,360 kronor, dels ock i lösen för hans andel i qvarnen

212 kronor 58 öre, eller tillhopa 3,572 kronor 58 öre.

Under förutsättning af Riksdagens bifall härtill har Eders Kongl.

Maj:t under sjunde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

att å extra stat för år 1888 anvisa ett motsvarande belopp, som

för undvikande af öretal i riksstaten borde utföras med 3,573 kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj:ts nyssnämnda proposition,

har å sjunde hufvudtiteln för år 1888 uppfört ett extra anslag i helt

krontal af 3,573 kronor, att användas till ersättning åt vederbörande boställshafvare

för deltagande i ett vattenafledningsföretag. Stockholm den

7 Juli 1887.

Med undersåtlig vördnad:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Bil. Jjitt. A.

Ordinarie anslagen under riks
-

Finansdepartementet.

Departementschefen..........................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli...............................................................

Kammarkollegium...........................................................................................................

Statskontoret. Nuvarande belopp....................................................................................

Tillkommer: missräkningspenningar åt räntmästaren ...................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag..................................................................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag.......................................

Mynt- och kontrollverken................................................................................................

Omkostnader för kontroll verket, förslagsanslag................................................................

Kammarrätten ........................................................................................................

Öfverintendentsembetet ...................................................................................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att''utgå direkt af postmedlen. Nuvarande belopp .......

Okas med ..................................................................................

Telegrafverket, reservationsanslag att af telegrafmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp....

Minskas med................................................................................................''

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp......................

Minskas med............................................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag .................................................

Domänstyrelsen..............................................................................................

Skogsväsendet.

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande belopp..........................................................................

Okas med........................................................................

Statens skogsskolor .......................................................................................

Reservationsanslag:

För skogsinstitutet...........................................................

» enskilda skogsundervisningen .............................................................................

Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.................

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

25

statens Sjunde liufvudtitel.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor

öre

Kronor

öre

—

[

—

|—

400,070: —

5,000: —

95,800:

500: ■

6,175,800

124,200

1,300,000

25,000

2,463,000

4,000

411,070:- 24,500: ■

21,300

8,600

214,130

435,570: ■

244,030:

Anvisning i

kontant.

Kvonor öre

17,000 —

62,400

122,100

96.300

174,000

75.000

20.300

5,400

169,600

35,500

6.300.000

1.275.000

2.459.000

1.640.000

94.000

679,600

Summa.

Kronor

17,000

62,400

122,100

96.300

174,000

75.000

20.300

5,400

169,600

35,500

6.300.000

1.275.000

2.459.000

1.640.000

94.000

679,600

Transport! 13,225,200jBili.

till liiksd. Vrot. 1881. Ii. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. It Höft.

13,225,200]

4

%

opaginerad Kontrollera mot PDF

2fl

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag.............................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag...

Byggnader och reparationer, reservationsanslag..................................................

Städers friheter, förslagsanslag...........................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag''.................................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag......................................................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag högst ......

Institutioner, förslagsanslag .............................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag.................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...................................................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag .....................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag ....................................

Extra utgifter, reservationsanslag.........................................................................

Kong!, teatern ...................................................................................................

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

27

Transport

Anvisning i

kontant.

Kronor

ore

13,225,200

12,000

30.000

200,000

21,550

15.000

430.000

16.000

25.000

30,800

20.000

250.000

36,810

35.000

60.000

14,407,3601—

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Enheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor

öre

Kronor

öre

—

2,520

—

2,720

—

——

—

—

| 2,520

—

2,720 —

Summa.

Kronor

13,225,200

12.000

30.000

200,000

26,790

15.000

430.000

16.000

25.000

30,800

20.000

250.000

36,810

35.000

60.000

14,412,600

Summa

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen underriksstatens Sjunde hiifyudtitel.

Kronor

öre

Finansdepartementet.

Statskontoret:

För genomförande af dess nya organisation................................. 5,400 —

» beredande af förstärkning af arbetskrafterna å riksboksluts-

byr&n............................................................................... 4,500 —

Ersättning för särskilda af statskontoret gjorda förskott ............ 31,234: —•

41,134

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation............................... 500: —

" iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m...................... 16,000: —

” inköp af gamla lasarettsbyggnaden i Falun och dess anord- nande till nytt landsstatshus ............................................. 65,000: —

81,500

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos

länsstyrelserna .................................................................. 45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag............ 21,823: —

66,823

Skogsväsendet:

Till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande* af skogsväsendet i allmänhet

78,000

—

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter:

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.................................

2,500

—

Kong!, teatrarne:

Till de kong! teatrarne för spelåret 1887—1888 utöfver det å ordinarie stat

uppförda anslag af 60,000 kronor, kreditiv ..........................................

25,000

—

Diverse anslag:

Ersättning åt en hoställshafvare för deltagande i ett vattenafledningsföretag...

3,573

—

Summa

298,530

—

Stockholm, Ivar lleeggatröms boktryckeri, 1887,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.