Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beviljande af anslag till fortsättning af arbetena ä stambanan norr om Sollefteå.

1887-07-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:53, Skrifvelse till Konungen, angående beviljande af anslag till fortsättning af arbetena ä stambanan norr om Sollefteå.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 53.

N:o 53.

Ilppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beviljande af anslag

till fortsättning af arbetena ä stambanan norr om

Sollefteå.

(Statsutskottets utlåtande n:o 34.)

Till Konungen.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till utgående under år

1888 anvisa 3,000,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att omförmälda

anslagsbelopp, som borde bestridas af upplånta medel, måtte

anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

I sin den 5 maj 1886 aflåtna skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t

angående, bland annat, ifrågavarande stambana yttrade Riksdagen, att,

då trafiken å banan till en början antagligen ej kunde blifva betydlig,

och i följd häraf rentabiliteten måste blifva ringa, försigtigteten och

omsorgen om statens finanser kräfde, att upplåningen för ändamålet

så vidt möjligt inskränktes, på grund hvaraf Riksdagen ansåg, att de

medel, som för anläggningen erfordrades, borde till eu del, i mån af

tillgång, anvisas till utgående å riksstaten. I öfverensstämmelse härmed

antog Riksdagen, att det årliga anslagsbelopp, som utan olägenhet

kunde anslås, skulle uppgå till ungefärligen 2,000,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

.Riksdagens Skrifvelse N:o 53.

Något förändradt förhållande, som skulle medgifva anvisande nu

af ett större belopp än år 1886 ansågs lämpligt, har icke sedan dess

inträffat; snarare synes det nu något svårare att under deri närmaste

framtiden på riksstaten uppföra så stora delar af ifrågavarande jernvägsbyggnadsanslag

som önskligt vore.

Riksdagen har vid sådant förhållande ej anvisat för nästa år ett

större belopp än 2,000,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts till 1886 års Riksdag gjorda förslag och Riksdagens

om denna stambanas byggande fattade beslut innehöllo, att

banan skulle erhålla samma spårvidd och öfverbyggnad som de öfriga

stambanorna genom Norrland, men anläggas med iakttagande af vissa

förenklingar i byggnadssättet. Det är naturligt, att, med ju större

sparsamhet jernvägsanläggningen utföres, dess gagneligare är detta

äfven för de närmast intresserade orterna i Norrland, då derigenom det

belopp, Riksdagen anslår och hvilket måste vara temligen begränsadt,

komme att förslå till anläggning af en i samma mån längre sträcka

jernväg och således, äfven med ett mindre årsbelopp, banan förr än

eljest blefve fullbordad. Vissa delar af arbetet synas emellertid redan

komma att betinga drygare kostnad än den, som beräknats i det af

särskilda komiterade den 14 december 1885 afgifna betänkande i fråga

om byggnadssätt in. in. för stambanan genom öfre Norrland mellan

Sollefteå och Luleå. I statsrådsprotokollet den 25 sistlidne april meddelas,

att på band olen mellan Sollefteå och Skorped en storartad och

kostbar brobyggnad öfver Angermanelfven måste under år 1888 färdigbyggas.

Riksdagen har inhemtat, att det nu upprättade kostnadsförslaget

för denna brobyggnad uppgår till 432,080 kronor eller, med

vanligt tillägg af 15 procent för diverse oförutsedda utgifter in. in.,

till 497,000 kronor. I ofvan åberopade komitébetänkande upptages

emellertid kostnaden för bron öfver Angermanelfven till endast 171,670

kronor eller, med enahanda tillägg af 15 procent, omkring 197,400

krono]-. I saknad af erforderlig utredning kan Riksdagen visserligen

icke bedöma, huruvida icke denna exempelvis anförda ökade kostnad

varit behöflig eller möjligen till och med välbetänkt, då ju måhända

antagas må, att en jernvägsbros höjd, med mera, som fördyrar densamma,

kan vara beroende af önskan att undvika kostnader, som strändernas

beskaffenhet, lutningsförhållanden in. in. med eu annan konstruktion

af bron skulle hafva föranledt. Riksdagen anser sig likväl

böra framhålla nödvändigheten deraf, att stambanan genom öfre delen

af Norrland anlägges så billigt som förhållandena medgifva, äfven om

den derigenom ej skulle komma att uppnå samma trafikförmåga, som

de norrländska stambanorna söder om Angermanelfven besitta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 53.

Riksdagen, som kommer att i särskild skrifvelse meddela sitt

beslut om sättet för anvisande af det beviljade anslagsbeloppet, bär

alltså, på grund af hvad ofvan anförts, på det sätt bifallit Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, till fortsättning af

arbetena å stambanan norr om Sollefteå, för år 1888 anvisat ett anslag

af 2,000,000 kronor.

Stockholm den 5 juli 1887.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.