Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af KongI. May.ts proposition angående vissa åtgärder i afseende å förvaltningen af kronans domäner.

1887-07-05 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:55, Skrifvelse till Konungen, i anledning af KongI. May.ts proposition angående vissa åtgärder i afseende å förvaltningen af kronans domäner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

N:o 55.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af KongI. May.ts

proposition angående vissa åtgärder i afseende å förvaltningen

af kronans domäner.

(Statsutskottets utlåtande n:o 33.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition af den 15 april innevarande

år har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att arrendatorerne af kronans utarrenderade egendomar

må å arrendeafgiften för sistförflutna arrendeår åtnjuta eftergift

med tio procent, att afdragas å den del af arrendebeloppet, som ännu

må vara obetald, eller, der arrendeafgiften blifvit till fullo gulden, uppbäras

kontant, att afkortas å 1886 års arrendemedel; dock att från åtnjutande

af denna eftergift undantagas innehafvarne af följande arrenden,

nemligen:

arrenden, hvarom kontrakten afslutas efter 1884 års början;

arrenden af skog och fiske samt andra till jordbruksegendom icke

hänförliga, särskilt utarrenderade lägenheter och förmåner, såsom

fisken, qvarnar, sågar, hus och tomter in. m.;

arrenden af de för skogsväsendets räkning utarrenderade egendomarne;
arrenden

bestämda i persedlar, att utgöras in natura eller lösas

efter löpande årets markegång eller femårigt medelpris;

arrenden af Malmö och Kristianstads hospital förut tillhöriga

hemman och lägenheter;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

arrendena af Eldgarns kronoäng i Stockholms län samt af indragna

pipareboställena mantal Brännårby i Södermanlands län, j mantal

Lilla Holgryte i Jönköpings län och] mantal Gräsöna i Skaraborgs län;

arrenden, hvilka redovisas till indelningshafvare på gammal stat;

samt andra arrenden, hvilka icke ingå omedelbarligen till statsverket;
dels

jemväl medgifva, att, med enahanda undantag, som omförmälts

i föregående punkt, kronans nuvarande arrendatorer må ega att,

der de så önska, uppsäga sina arrenden till upphörande den 14 mars

1889, med iakttagande härvid,

att uppsägningen skall göras skriftligen hos Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i länet inom två månader, efter det kungörelse i

ämnet af Eders Kongl. Maj:t utfärdats, och åtföljas af arrendelöftesmännens

förklaring att de, oberoende af att arrendet sålunda kommer

att afträda# tidigare, än arrendeaftalet bestämmer, vidblifva sin borgen

för fullgörande af de arrendatorn åliggande förbindelser,

■ samt att arrendator, hvilken begagnar den medgifna uppsägningsrätten,

icke må vid den arrenderade egendomens utbjudande på nytt

arrende åtnjuta vare sig optionsrätt, äfven om sådan varit honom genom

arrendekontraktet tillförsäkrad, eller den nu i 7:de punkten af gällande

grunder för förvaltningen af kronans domäner stadgade rätt för arrendator,

som väl brukat egendomen, att efter arrendets utbjudande öfvertaga

detsamma emot erläggande af högsta erbjudna arrendeafgift;

dels för sin del besluta, att de i 7:de och 8:de punkterna af Kongl.

kungörelsen den 10 november 1882 meddelade bestämmelser rörande

förvaltningen af kronans jordbruksdomäner skola utbytas mot följande

stadganden:

7:o) Sedan arrendevilkoren blifvit af domänstyrelsen faststälda,

skall, derest förre arrendatorn enligt äldre kontrakt är berättigad till

optionsrätt eller innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans

med återstående delen af arrendetiden uppgår till tio år, och han egendomen

väl brukat, hvithet tillhör domänstyr^lsen att efter derom vid

arrendeuppskattningen och af Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifna

yttranden pröfva, arrendet, innan detsamma offentligen utbjudes, till

det faststälda arrendevärdet hembjudas förre arrendatorn eller, i händelse

han med döden afgått, hans enka och barn; börande i senare fallet,

derest arrendatorn efterlemnat både enka och barn eller flera barn,

dessa föreläggas att, om de vilja arrendet gemensamt bibehålla, till

handhafvande för deras räkning af egendomens skötsel anmäla lämplig

person.

Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

eller varder ej, då enligt föregående punkt sterbhusdelegare åligger att

anställa viss person för egendomens skötsel, härtill inom sådan tid anmäld

person, som af domänstyrelsen godkännes, anses optionsrätten

förfallen, och varde, i sådant fall eller då optionsrätt ej eger rum, efter

kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse om

arrendcvilkoren och det arrendevärde domänstyrelsen ansett egendomen

höra. betinga samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet å offentlig

auktion, hvilken förrättas samtidigt hos Kong]. Maj:ts befallningshafvande

i länet och a plats i orten, som af Kong!. Maj:ts befallningshafvande

bestämmes, af kronofogden eller annan af Kongl. Maj:ts befallnino-shafvande

förordnad kronobetjent.

Före auktionen må jemväl skriftliga förseglade anbud ingifvas

till Kongl. Majrts befallningshafvande, Indika anbud, sedan det muntliga

utropet. blifvit med klubbslag afslutadt, öppnas och jemte de erhållna

muntliga anbuden underställas domänstyrelsens pröfning; egande

styrelsen till arrendator antaga den högstbjudande, som för sitt anbud

stält godkänd säkerhet, der anmärkning emot hans fräjd icke förekommit

och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom under

sådan a omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator olämplig.

År antagligt anbud, motsvarande minst det åsätta arrendevärdet,

icke afgifvet, bör arrendet å ny auktion utbjudas.

På styrelsen ankomme derefter att, ’ med iakttagande af ofvan

stadgade vilkor i afseende å säkerheten samt arrendatorns person och

fräjd, arrendet åt den vid senare auktionen högstbjudande upplåta eller,

i händelse antagligt anbud dervid icke erhållits, om egendomens skötsel

tills vidare efter omständigheterna förordna.

Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej antagits.

8:°) Vid utarrendering i här ofvan stadgade ordning skall bland

arrendcvilkoren intagas det uttryckliga förbehåll, att. derest efter arrendetidens

utgång egendomen i sin helhet eller till någon del cj vidare

kommer att utarrenderas eller vederbörande embetsmyndighet skulle

finna lämpligt att egendomen eller en del deraf under ett arrende med

annan egendom upplåta," arrendatorn då icke eger att för den honom

eljest ankommande optionsrätt af kronan fordra eller erhålla någon

ersättning.

dels ock förklara, att, der Eders Kongl. Maj:t, efter framställning

af domänstyrelsen, finner ersättning, hvartill nuvarande arrendator af

kronan tillhörig egendom enligt de för hans arrende gällande föreskrifter

kan finnas berättigad för verkstäld öfverbyggnad, böra af kronan gäldas,

härför erforderligt belopp må af tillgängliga medel förskjutas, att sedermera

anmälas hos Riksdagen till ersättande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse JV:o 55.

Riksdagen, som icke underskattat de svårigheter, i Indika de flesta

af kronans arrendatorer måst råka genom det under senare åren inträffade

prisfallet å jordbrukets produkter, och vid sådant förhållande funnit

någon lindring böra arrendatorerna beredas, har ansett den af Eders

Kongl. Maj:t i detta syfte föreslagna åtgärd vara den lämpligaste; och

då det, på sätt här nedan kommer att anmälas, blifver nuvarande arrendatorer

medgifvet att uppsäga arrendena, torde ytterligare anspråk

å nedsättning i arrendeafgifterna endast undantagsvis böra för framtiden

förekomma, då sådana anspråk väl icke med skäl torde kunna

framställas af de arrendatorer, som icke begagnat sig af uppsägningsrätten.

Vidkommande de undantag från den ifrågasatta eftergiften, hvilka,

enligt Eders Kongl. Mapts omförmälda förslag, böra göras i afseende

å innehafvarne af vissa uppgifna arrenden, har Riksdagen icke haft

annat att erinra än att, då möjligen den uppfattning skulle kunna göra

sig gällande, att kontrakt om arrende bör anses vara »afslutadt» vid

det tillfälle, då arrendet å auktion inropas, tydligen bör angifvas, att

från eftergiften bör undantagas innehafvare af arrenden, för hvilka

arrendekontrakten äro upprättade efter 1884 års början.

Riksdagen, som funnit det lämpligaste medlet till afhjelpande af

det betryck, hvari en stor del af kronans arrendatorer befinna sig,

vara, att dem medgifves rätt till arrendenas uppsägning, har, i likhet

med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, ansett tidpunkten för de uppsagda

arrendenas upphörande icke böra sättas tidigare än till den 14

mars 1889.

I afseende å den tid, inom hvilken arrendatorerne höra för att

komma i åtnjutande af uppsägningsrätten i sådant syfte gorå anmälan,

har Riksdagen förestält sig, att denna tid, som af Eders Kongl. Maj:t

föreslagits till två månader efter det kungörelse i ämnet af Eders

Kongl. Maj:t utfärdats, skäligen borde kunna bestämmas till lika långtid,

eller två månader, från det kungörelse blifvit i församlingens kyrka

uppläst, i hvilket senare fall enahanda rådrum för öfvervägande af en

dylik, vigtig åtgärd blefve beredt kronans samtlige arrendatorer, och

således äfven dem, som äro bosatta å aflägset belägna orter, till hvilka

underrättelse om den i ämnet utfärdade kungörelsen först efter någon

tidsutdrägt kan anlända.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle de arrenden, som afförenämnda

anledning blefve lediga, utbjudas till förnyad utarrendering i den

ordning, som i kongl. kungörelsen den 10 november 1882 föreskrifves.

Ny värdering å den till utarrendering lediga egendomen skulle alltså

föranstaltas och egendomen genom nytt arrende utarrenderas på 20 år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

Om ock med hänsyn till de vid uppsägningsrätten fastade vilkor

skulle kunna antagas, att icke alltför många arrendatorer, utan endast

de, hvilkas arrendevilkor äro mest betungande, komma att begagna sig

af denna rätt, synes det dock nödigt att vara beredd på det fall, att,

särskild! inom vissa län, eu mängd kronoegendomar genom uppsägning

kunna blifva lediga till utarrendering från den 14 mars 1889. I sådan

händelse torde stora svårigheter möta för domänförvaltningen att hinna

enligt gällande föreskrifter anställa arrendevärderingar å samtliga dessa

egendomar, likasom ock genom alla dessa egendomars samtidiga utbjudande

på förnyade arrenden arrendepriset öfver hofvan komme att

nedtryckas samt i allt fall den hittills rådande kontinuiteten i utarrenderingen

af kronans egendomar rubbas; och skulle, genom de nya arrendenas

samtidiga utlöpande i måhända stor mängd, samtliga dessa olägenheter

återkomma efter de tjugu årens förlopp.

Med afseende härå har Riksdagen ansett lämpligast, att de genom

den nu föreslagna uppsägningsrättens begagnande arrendelediga egendomar

på förut gällande arrendevilkor utbjudas på nytt arrende utan

förnyad värdering och endast för den återstående arrendetiden, på sätt,

enligt gällande grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,

nu eger rum, då arrenderätt förverkats.

I sammanhang med ofvannämnda förslag till lindringar för kronans

arrendatorer har Eders. Kongl. Maj: t i förevarande proposition

hemstält om återinförande af den genom kongl. kungörelsen den 24

maj 1875 borttagna så kallade optionsrätten, eller rättigheten för arrendator,

som väl skött egendomen, att vid arrendeperiodens slut, utan

auktion, öfvertaga egendomen på nytt arrende emot den afgift, denna

efter uppskattning ansetts skäligen böra betinga.

Då optionsrätten otvifvelaktigt innebär en eggelse för arrendator

att å den arrenderade egendomen nedlägga arbete och kostnader till

beredande af en fortgående ökad afkomst af densamma samt följaktligen

bör föranleda till en nitisk vård af egendomen och till dess deraf uppkommande

förbättring, har Riksdagen, som ej heller förbisett vigten af

att egendomarne i allmänhet så sällan som möjligt ombyta brukare,

icke tvekat biträda Eders Kongl. Maj:ts förslag om optionsrättens återinförande,

helst den noggrannhet, hvarmed arrendeuppskattningarne numera

i allmänhet ske, torde innebära sådan trygghet för erhållande af

ett tillförlitligt arrendevärde, att de skäl, hvilka år 1875 föranledde

optionsrättens afskaffande, förlorat sin giltighet; och, på sätt Eders

Kongl. Maj:t ansett, torde härvid någon återgång till åsättande af

rainimi- eller maximiarrenden icke böra ega rum, utan, i enlighet med

1882 års grunder för domänförvaltningen, endast ett arrendevärde böra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 55. 15

bestämmas, och detta utgöra det belopp, hvartill arrende må genom

option öfvertagas.

Deremot har Riksdagen icke funnit sig böra biträda Eders Kongl.

Maj:ts förslag, att såsom vilkor för optionsrättens tillgodonjutande borde

stadgas, att arrendatorn skulle hafva innehaft egendomen så lång tid

som minst tio år. Förutom de fall, då, enligt hvad Riksdagen härnedan

meddelar, den arrendator tillkommande optionsrätten synts Riksdagen

böra öfvergå på vissa andra öfvertagare af arrendet än afliden arrendators

enka och barn, torde omständigheter kunna förekomma, hvilka

billigtvis böra föranleda optionsrätts medgifvande för arrendator, som

under kortare tid innehaft arrendet, exempelvis då eu åldrig arrendator

med behörigt tillstånd öfverlåtit arrende på eu aflägsnare anförvandt

eller annan person, som under någon tid för arrendators räkning brukat

egendomen. Under alla förhållanden synes första vilkoret för optionsrättens

åtnjutande vara, att egendomen blifvit väl skött; och torde den

härvid förutsatta tiden för arrendets innehafvande ej böra utsträckas

vidare, än som erfordras för att vederbörande må kunna bilda sig ett

tillförlitligt omdöme om egendomens skötsel. På grund häraf har Riksdagen

funnit såsom vilkor för optionsrättens åtnjutande böra bestämmas,

att arrendatorn innehaft ögendomen i minst fem år, återstående delen

af arrendetiden inberäknad.

Såsom förut är sagd!,, anser Riksdagen den arrendator tillkommande

optionsrätten böra kunna öfverflyttas äfven till vissa andra personer än

hans enka och barn. Riksdagen har nemligen ansett med billighet

öfverensstämmande, att, om under de sista fem åren af arrendetiden

arrendators sterbhusdelegare efter vederbörligt tillstånd öfvertagit arrendet

eller om under samma tid arrendator med vederbörligt tillstånd

öfverlåtit. arrenderätten på barn eller måg, den, som på sådant sätt blifvit

innehafvare af arrenderätten, må för åtnjutande af optionsrätt räkna

sig till godo den tid, hvarunder företrädaren varit i besittning af arrendet.

Har vidare arrenderätt öfverlåtits på arrendators löftesmän eller

öfvergått till i konkurs försatt arrendators konkursbo eller blifvit af

konkursförvaltningen försåld, synes ej heller i dessa fall den förmån,

arrendatorn må hafva egt i optionsrätten, böra, då i öfrigt föreskrifna

vilkor fullgjorts, vara förverkad, utan kunna öfverflyttas på den nye

arrendatorn till fördel för dem, hvilka i allt fall torde under vanliga

förhållanden hafva fått vidkännas förluster genom arrendatorns obestånd.

På grund häraf har Riksdagen funnit ett tillägg i det sålunda antydda

syftet böra göras till det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna stadgandet

angående optionsrätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

I afseende å den ersättning för öfverbyggnad, som kan ifrågakomma

då arrendator enligt arrendekontrakt, som afslntats före utfärdandet

af 1882 års grunder för domänförvaltningen, bar fordran för

verkstäld öfverbyggnad, bär Riksdagen icke haft något att erinra mot

att, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, Eders Kongl. Maj:t bemyndigas

att för sådant fall förskjuta erforderliga medel att sedermera af Riksdagen

efter anmälan ersättas.

Då emellertid ersättning för öfverbyggnad först vid af- och tillträ

d e s s y 11 e n emellan afgående och tillträdande arrendator kan till siffran

bestämmas, och ersättningsbeloppet således icke kan vara känd!, vid

det långt derförut uppgjorda nya kontraktets upprättande, har inom

Riksdagen uppmärksamheten fästs å svårigheten att, vid arrendeaftalets

uppgörande, meddela föreskrifter angående ersättningens utbetalande,

hvilken svårighet ytterligare torde ökas, derest domänstyrelsen i hvarje

fall skulle nödgas underställa frågan Eders Kongl. Maj:ts pröfning. På

det Eders Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att på tjenligaste sätt ordna

denna angelägenhet, har Riksdagen derför trott sig böra bemyndiga

Eders Kongl. Maj: t att förskjuta de för dylik ersättning erforderliga

medel, utan att vid sådant bemyndigande fästa det vilkor, att framställning

i hvarje fall bör af domänstyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t

göras; och bär Riksdagen så mycket mindre ansett något hinder böra

möta för Eders Kongl. Maj:t att anbefalla statskontoret att på reqvisition

af domänstyrelsen utbetala de för om förmälda ersättningars gäldande

erforderliga belopp, som ersättningsbeloppets utgående alltid är beroende

på synerätts laga kraftvunna utslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen dels

medgifvit

Ro) att arrendatorerne af kronans utarrenderade egendomar må

å arrendeafgiften för sistförflutna arrendeår åtnjuta eftergift med tio

procent, att afdragas å don del af arrendebeloppet, som ännu må vara

obetald, eller, der arrendeafgiften blifvit till fullo gulden, uppbäras

kontant, att af kortas å 1886 års arrendemedel; dock att från åtnjutande

af denna eftergift undantagas innehafvare af följande arrenden, nemligen:

arrenden, hvarom kontrakten upprättats efter 1884 års början;

arrenden af skog och fiske samt andra till jordbruksegendom icke

hänförliga, särskild! utarrenderade lägenheter och förmåner, såsom fisken,

qvarnar, sågar, hus och tomter m. m.;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

arrenden af de för skogsväsendets räkning utarrenderade egendomarne;
arrenden,

bestämda i persedlar, att utgöras in natura eller lösas

efter löpande årets markegång eller femårigt medelpris;

arrenden af Malmö och Kristianstads hospital förut tillhöriga

hemman och lägenheter;

arrendena af Eldgarns kronoäng i Stockholms län samt af indragna

pipareboställena TV mantal Brännårby i Södermanlands län, f mantal Lilla

Holgryte i Jönköpings län och } mantal Gräsöna i Skaraborgs län;

arrenden, hvilka redovisas till indelningshafvare på gammal stat;

samt andra arrenden, hvilka icke ingå omedelbarligen till statsverket;
2:6)

att, med enahanda undantag, som omförmälts i föregående

punkt, kronans nuvarande arrendatorer må ega att, der de så önska,

uppsäga sina arrenden till upphörande den 14 Mars 1889, med iakttagande

härvid,

att uppsägningen skall göras skriftligen hos Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i länet inom två månader, efter det af Eders Kongl.

Maj:t utfärdad kungörelse i ämnet blifvit i församlingens kyrka uppläst,

och åtföljas af arrendelöftesmännens förklaring att de, oberoende af att

arrendet sålunda kommer att afträdas tidigare, än arrendeaftalet bestämmer,

vidblifva sin borgen för fullgörande af de arrendatorn åliggande

förbindelser;

samt att arrendator, hvilken begagnar den medgifva uppsägningsrätten,

icke må vid den arrenderade egendomens utbjudande på nytt

arrende åtnjuta vare sig optionsrätt, äfven om sådan varit honom genom

arrendekontraktet tillförsäkrad, eller den nu i 7:de punkten af gällande

grunder för förvaltningen af kronans domäner stadgade rätt för arrendator,

som väl brukat egendomen, att efter arrendets utbjudande öfvertaga

detsamma emot erläggande af högsta erbjudna arrendeafgift;

börande de egendomar, hvilka på sådant sätt blifva arrendelediga,

utbjudas å auktion till förnyadt arrende på förut gällande arrendevilkor

under den återstående arrendetiden;

dels beslutat att de i 7 och 8 punkterna af kongl. kungörelsen

den 10 november 1882 meddelade bestämmelser rörande förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner skola utbytas mot följande stadganden:

sjunde punkten:

Sedan arrendevilkoren blifvit af domänstyrelsen faststälda, skall,

derest förre arrendatorn enligt äldre kontrakt är berättigad till optionsBih.

till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. U Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

rätt eller innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans med

återstående delen af arrendetiden uppgår till fem år, och han egendomen

väl brukat, hvilket tillhör domänstyrelsen att efter derom vid

arrendeuppskattningen och af Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifna

yttranden pröfva, arrendet, innan detsamma offentligen utbjudes, till det

faststälda arrendevärdet hembjudas förre arrendatorn eller, i händelse

han med döden afgått, hans enka och barn; börande i senare fallet,

derest arrendatorn efterlemnat både enka och barn eller flera barn,

dessa föreläggas att, om de vilja arrendet gemensamt bibehålla, till

handhafvande för deras räkning af egendomens skötsel anmäla lämplig

person.

Har under de sista fem arrendeåren arrendators sterbhusdelegare

efter medgifvande af domänstyrelsen fått öfvertaga arrendet, eller har

under samma tid med domänstyrelsens tillstånd arrendator å barn eller

måg öfverlåtit arrenderätten, eger vid nya utarrenderingen den, som

på sådant sätt blifvit innehafvare af arrenderätten, för åtnjutande af

optionsrätt räkna sig till godo den tid, hvarunder företrädaren varit i

besittning af arrendet.

Har arrenderätt öfverlåtits på arrendators löftesmän för arrendet

eller öfvergått till i konkurs försatt arrendators konkursbo eller blifvit

af konkursförvaltningen försåld, må, derest arrendatorn uppfylt de för

optionsrätts åtnjutande föreskrift^ vilkor, löftesmännen, konkursboet

eller den, till hvilken arrenderätten blifvit af konkursförvaltningen försåld,

ega optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering, oaktadt

löftesmännen, konkursboet eller öfverlåtelsetagaren då icke innehaft

arrendet i så lång tid, att denna tillsammans med återstående delen af

arrendetiden uppgår till fem år, dock, då arrendet öfvergått till arrendelöftesmän

eller arrendators konkursbo, med enahanda förbehåll beträffande

viss persons anställande för egendomens skötsel, som här ofvan gjorts

i afseende å arrendets eftertagande af arrendators enka och barn.

Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande

eller varder ej, då, enligt hvad här ofvan stadgats, viss person skall

anställas för egendomens skötsel, härtill inom sådan tid anmäld person,

som af domänstyrelsen godkännes, anses optionsrätten förfallen, och

varde i sådant fall eller då optionsrätt ej eger rum, efter kungörelse,

som skall innefatta egendomsbeskrifning, underrättelse om arrendevilkoren

och det arrendevärde, domänstyrelsen ansett egendom böra

betinga, samt öfriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet å offentlig

auktion, hvilken förrättas samtidigt hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet och å plats i orten, som af Kongl. Maj:ts befallnings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 55.

hafvande bestämmes, af kronfogden eller annan af Kongl. Majrts befallningshafvande

förordnad kronobetjent.

Före auktionen må jemväl skriftliga förseglade anbud ingifvas till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilka anbud, sedan det muntliga

utropet blifvit med klubbslag afslutadt, öppnas och jemte de erhållna

muntliga anbuden underställas domänstyrelsens pröfning; egande styrelsen

till arrendator antaga den högstbjudande, som för sitt anbud stält

godkänd säkerhet, der anmärkning emot hans fräjd icke förekommit

och han icke förverkat arrenderätt till kronoegendom under sådana

omständigheter, att styrelsen finner honom till arrendator olämplig. År

antagligt anbud, motsvarande minst det åsätta arrendevärdet, icke afgifvet,

bör arrendet å ny auktion utbjudas.

På styrelsen ankomme derefter att, med iakttagande af ofvan

stadgade vilkor i afseende å säkerheten samt arrendatorns person och

fräjd, arrendet åt den vid senare auktionen högstbjudande upplåta eller,

i händelse antagligt anbud dervid icke erhållits, om egendomens skötsel

tills vidare efter omständigheterna förordna.

Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej antagits.

åttonde punkten:

Vid utarrendering i här ofvan stadgade ordning skall bland arrendevilkoren

intagas det uttryckliga förbehåll, att, derest efter arrendetidens

utgång egendomen i sin helhet eller till någon del ej vidare kommer

att utarrenderas eller vederbörande embetsmyndighet skulle finna lämpligt

att egendomen eller en del deraf under ett arrende med annan

egendom upplåta, arrendatorn då icke eger att för den honom eljest

tillkommande optionsrätt af kronan fordra eller erhålla någon ersättning;

dels förklarat, att der ersättning, hvartill nuvarande arrendator af

kronan tillhörig egendom enligt de för hans arrende gällande föreskrifter

kan finnas berättigad för verkstäld öfverbyggnad, finnes böra

af kronan gäldas, härför erforderligt belopp må af tillgängliga medel

förskjutas, att sedermera anmälas hos Riksdagen till ersättande.

Stockholm den 5 juli 1887.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.