Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1886 församlade revisorers berättelse angående verkstol d granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fanders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1885.
1887-06-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1887 B:6, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1886 församlade revisorers berättelse angående verkstol d granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fanders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1885.
Dokumentets text
8
Bilisdagens Skrifvelse N:o 6.
N:o 6.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den I t juni 1887.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år
1886 församlade revisorers berättelse angående verkstol d
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fanders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1885.
(Statsutskottets utlåtande n:o 11).
Till Konungen.
Efter pröfning af livad Riksdagens nästlidna år församlade revisorer
rörande verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1885 uti afgifven
berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti deröfver afgifna förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen
i nedannämnda ämnen anföra följande:
Marinförvaltningen.
I marinförvaltningens räkenskaper för år 1886 hade, enligt hvad revisorerne
omförmält, förekommit eu titel »äldre segel- och ångfartyg», under
hvilken utan någon närmare specifikation redovisats för utgifter till reparation
och underhåll af vissa, flottan tillhöriga fartyg. I titelsammandraget
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 6.
(n:o 41) öfver utgifter vid Karlskrona station hade sålunda under ofvannämnda
räkenskapstitel exempelvis upptagits följande utgiftsposter:
1885 februari 27 materialkostnad...................................... 5,997: so.
» mars 27 dito ......................................................... 4,807: er».
» april 27 dito .......................................................... 4,777: so.
» maj 29 dito ........................................................ 3,374: oö.
0. S. V.
De verifikationer, till hvilka vid en hvar af ifrågavarande utgiftsposter
lemnades hänvisning, hade upptagit endast en mot utgiftsposten i sammandraget
svarande summa, som användts för »äldre segel- och ångfartyg»;
till följd hvaraf det icke kunde af räkenskaperna utrönas, hvilka särskilda
fartyg, som påkostats reparation, och till huru stort belopp reparationskostnaden
för hvarje fartyg uppgått.
Med anledning häraf hade revisorerne velat uttala den önskan, att
vid räkenskaperna måtte komma att fogas en fullständig förteckning å alla
de fartyg och båtar, som afsåges med uttrycket »äldre segel- och ångfartyg»,
samt att räkenskaperna måtte varda så inrättade, att upplysning ur dem
måtte kunna erhållas så väl om beloppet af de medel, som för reparation af
hvart och ett af dessa fartyg årligen utgäfves, som om de särskilda ändamål,
för hvilka medlen användts.
I det af marinförvaltningen, med anledning af de utaf revisorerne vid
granskningen af förvaltningens räkenskaper för revisionsåret gjorda anmärkningar,
afgifna utlåtande, meddelas, att före år 1878 blifvit i enlighet med
den af marinförvaltningen faststälda titeluppgift upplagd en specialtitel i
räkenskapen för hvarje särskildt fartyg, hvarigenom samtliga utgifter för
dettas reparation och underhåll funnes på ett ställe sammanförda. Men
nämnda år hade marinförvaltningen ansett den förenkling lämpligen kunna
vidtagas, att utgifterna för en del äldre fartyg sammanfördes under gemensam
titel: »äldre segel- och ångfartyg». Skulle en återgång till den äldre
anordningen befinnas nyttig och ändamålsenlig, ansåge marinförvaltningen
emellertid icke svårighet möta derför. En förändring med afseende å uppställningen
af räkenskapen i sådant syfte, som i senare delen af revisorernes
ifrågavarande uttalande funnes angifvet, kunde äfven genomföras, ehuru ej
utan svårighet. Dertill skulle förändringen otvifvelaktigt föranleda ökadt
behof af arbetskrafter och dermed ökad kostnad för räkenskapsföringen.
Dä, enligt hvad af marinförvaltningens omförmälda yttrande framgår,
hinder icke möter mot vidtagande i hufvudsakliga delar af de utaf revisorerne
föreslagna åtgärder till förenämnda räkenskapers fullständigande, får
Riksdagen anhålla, att Eders Kong! Maj:t täcktes meddela föreskrifter till
vinnande, sä vidt ske kan, af den utaf revisorerne afsedda fullständigare
Bih. till Riksd. Prof. 3887. SS. It) Samt. 3 Afä. 1 Band. 1 Raft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 6.
bokföringen af de utgifter, Indika, utgå till reparationer och underhåll af
flottans »äldre segel- och ångfartyg».
Amiral itetskrigsmanska8saii.
Revisorerne, som vid besök i Karlskrona egna! särskild uppmärksamhet
åt granskningen af amiralitetskrigsmanskassans räkenskaper, hade funnit
dessa på grund af det föråldrade sätt, hvarpå de varit upplagda och förda,
sakna önskvärd öfverskådlighet, hvarjemte registreringen och diariiföringen
syntes revisorer^ vara bristfälliga. I sistnämnda afseende hade det särskilt
ådragit sig revisorernes uppmärksamhet, att kassans ombudsman icke
fört fullständigt diarium öfver de hos kassan belånade skuldebref och inteckningar.
Enligt 37 § i det för amiralitetskrigsmanskassan gällande reglemente
ålåge det ombudsmannen, som skulle »öfver alla hypoteken hålla en
noggrann annotationsbok», att hos direktionen anmäla de inteckningar, som
borde förnyas; och utan fullständigt diarium syntes ombudsmannens skyldighet
i sistnämnda hänseende svårligen kunna fullgöras, och ej heller direktionen
kunna vaka öfver, att ombudsmannen ordentligen fullgjorde hvad
honom i detta fall ålåge.
I sammanhang härmed hade revisorerne velat meddela, att de enligt
gällande reglemente vid kassan anstälde tjenstemännens antal, enligt revisorernes
förmenande, vore väl stort. Tjenstemännen vore nemligen, förutom
en föredragande civilledamot med arfvode, en sekreterare, en ombudsman,
en kamrerare, en kassör, en revisor och en kammarskrifvare.
Anledningen till de anmärkningar, som kunde göras mot förvaltningen
af ifrågavarande pensionsinrättning, syntes i främsta rummet vara att söka
deruti, att det för inrättningen gällande reglemente, hvilket utfärdats den
26 oktober 1838, vore alltför föråldrad t för att kunna med fördel tillämpas
under nuvarande, förändrade förhållanden. Också hade vid flera tillfällen
förslag väckts om reglementets omarbetande, dervid äfven framhållits, att
genom flera, tid efter annan anbefalda tillägg och ändringar i kassans reglemente
det vore svårt för den, som icke egnade särskild forskning åt flottans
pensionering, att vinna säker kännedom om de stadganden, som i ena eller
andra hänseendet fortfarande vore gällande.
Då ej mindre förändrade bestämmelser i afseende å grunden för pensioneringen
af största delen af de flottans corpser och stater, hvilka icke
vore afsedda att indragas, blifvit faststälda, än ock pensioneringen af flottans
och lotsverkets gemenskap, som förut ålegat amiralitetskrigsmanskassan, blifvit
öfvertagen af statsverket, och följaktligen de i gällande reglemente för kassan
Riksdagens Skrifvelse N:o 6.
11
intagna bestämmelser i vissa delar undergått väsentlig rubbning, samt med
hänsyn jemväl till de förslag om förändringar äfven i andra delar af samma
reglemente, som blifvit dels vid flere öfverrevisioner väckta, dels ock af
såväl komitén för ordnandet af flottans pensionsväsende som kassans direktion
ifrågasatta, hade Eders Kongl. Maj:t, som funnit berörda reglemente
böra omarbetas, i bref af den 22 juli 1877 uppdragit åt kassans direktion
att uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till förnyad
förordning och reglemente för amiralitetskrigsmanskassans styrelse och förvaltning.
Då emellertid, enligt hvad revisorerne inhemtat, dylikt förslag
ännu icke blifvit afgifvet, hade revisorerne velat framhålla önskvärdheten
deraf, att en författning för ordnandet af ifrågavarande pensionsinrättnings
styrelse och förvaltning måtte varda med det snaraste utarbetad och till
efterrättelse faststäld.
Öfver revisorernes omförmälda framställning hafva särskilda utlåtanden
afgifvits så val af direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan som af kassans
kamrerare och dess ombudsman. Med hänvisande till hvad i dessa förklaringar
i öfrigt tinnes anfördt, har Riksdagen ansett sig böra påpeka, huru
som bemälda direktion i sitt förenämnda utlåtande förklarat sig på det lifligaste
instämma uti hvad revisorerne anfört beträffande önskvärdheten af
ett nytt reglemente för kassan; hvarjemte direktionen åberopat, att direktionen,
som, till följd af från Eders Kongl. Maj:t erhållna remisser, åren
1851 och 1862 afgifvit särskilda förslag till nytt reglemente för kassan,
hvilka förslag dock icke vunnit Eders Kongl. Maj:ts godkännande, i skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t den 21 mars 1885, efter att af Eders Kongl.
Maj: t hafva erhållit uppdrag att utarbeta nytt förslag till reglemente för
kassan, hemstält, uppå anförda skål, att antingen 5,000 kronor förslagsvis
måtte ställas till direktionens förfogande, på det att direktionen måtte blifva
satt i tillfälle att för arbetets utförande under direktionens ledning'' använda
person eller personer, stående utom kassans direktion och ordinarie tjenstemannapersonal,
eller ock att direktionen måtte blifva befriad från det förenämnda
uppdraget, hvilket, med hänsyn till angelägenheten af att arbetet
snarligen måtte blifva verkstäldt, föreslogs, derest senaste alternativet godkändes,
böra uppdragas åt särskilda, sakkunniga personer.
Med anledning af hvad direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan sålunda
anfört, har Riksdagen till eu början velat erinra, att, derest det skulle
befinnas lämpligt att åt bemälda direktion lemna uppdrag att uppgöra förslag
till nytt reglemente för kassan, det, enligt Riksdagens förmenande, synes
ligga inom omfånget för direktionens åligganden att föranstalta om dylikt
förslags utarbetande, utan att direktionen derför må ega anspråk på, att ett
särskilt belopp för ändamålet ställes till direktionens förfogande. Hvad
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 6
vidare beträffar revisorernes framställning om önskvärdheten deraf, att en
författning för ordnandet af ifrågavarande pensionsinrättnings styrelse och
förvaltning måtte varda med det snaraste utarbetad och till efterrättelse
faststäld, anser sig .Riksdagen böra biträda den af revisorerne i detta afseende
uttalade mening, och vid sådant förhållande har Riksdagen funnit
sig böra hos Eders Kong!. Maj:t anhålla, att Eders Kong! Maj:t täcktes
taga under förnyad ompröfning, huru vida icke nytt reglemente för amiralitetskrigsmanskassan
må böra utarbetas och till efterrättelse fastställas.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 14 juni 1887.
N:o 7.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Juni 1887.
— —. — —• Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong!. Maj:ts
proposition angående försäljning af åtskilliga kronoegendomar
i de norrländska länen.
(Statsutskottets utlåtande n:o 12).
Till Konungen.
Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden för
den 6 april 1887, har Eders Kong!. Maj:t i en samma dag aflåten proposition
(n:o 13) föreslagit Riksdagen att medgifva:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.